Uppföljning. Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad Del 2 åtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning. Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad Del 2 åtgärder 2008-2011"

Transkript

1 Uppföljning Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad Del 2 åtgärder

2

3 Inledning 4 Slutgiltig förvaltningsplansuppföljning 6 Samverkan och delat ansvar 7 Fysisk miljö och bebyggelsevård 8 Kunskap och delaktighet 11 Besökare och attraktioner 13 Levande kyrkstad 16 Sammanfattning 17

4 INLEDNING Den 7 december 1996 togs Gammelstads kyrkstad upp på Unescos World Heritage List, världsarvslistan. Unescos motivering lyder: Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. Utmärkelsen världsarv ger Gammelstad en kvalitetsstämpel. Den ger uppmärksamhet, nya utmaningar och möjligheter som vi alla måste hjälpas åt att förvalta. Att förvalta ett världsarv förpliktigar - underhåll och utveckling måste ske på ett genomtänkt sätt som tillvaratar kyrkstadens unika egenskaper. Vad är förvaltningsplanen? Förvaltningsplanen är ett dokument som beskriver hur Gammelstads kyrkstad ska skötas och utvecklas för att dess värden ska bevaras. Planen innehåller övergripande visioner och konkreta mål för perioden Planen består av 2 delar: Del 1, beskriver världsarvsområdets universella värden, definierar prioriterade områden och klargör ansvarsområden. Del 2, pekar på behov av åtgärder, huvudansvariga samt tidplan för de redovisade åtgärderna. Förvaltningsplanen för Gammelstad ska fungera som en gemensam plattform för alla ägare, myndigheter och entreprenörer som på olika sätt verkar i Gammelstads kyrkstad. Hur togs planen fram? Förvaltningsplanen är framtagen i en gemensam process med kyrkstadens aktörer. Initiativet till arbetet med förvaltningsplanen togs 2005 av världsarvskontoret och kyrkstadsrådet 1. Arbetet har främst bestått i fokusgruppsträffar/seminarier. Första seminariet genomfördes i februari 2006 med representanter från ägare, myndigheter och andra organisationer. Deltagarna fick ta del av världsarvstanken och processen kring hur Gammelstads kyrkstad blev världsarv. Därefter bildades en arbetsgrupp som har arbetat med innehåll och text till del 1 av förvaltningsplanen. I förvaltningsplanens del 2 finns en lista över alla som på olika sätt har deltagit i arbetet. Fokusgruppernas arbete sammanställdes i förvaltningsplanens del 2 där åtgärder för de närmaste fyra åren preciserats och ansvarig huvudman för åtgärderna framgår. Del 1 och 2 gick våren 2007 ut på remiss till berörda organisationer. De synpunkter som inkom har inarbetats i förvaltningsplanen. Följande organisationer gavs möjlighet att yttra sig (remissinstanser) Egendomsnämnden Kyrkbyns intresseförening Kyrkorådet i Nederluleå församling Kyrkstuguföreningen (Tidigare Kyrkstugeägarföreningen) Luleå kommun- Räddningstjänsten, Kommunikationskontoret (Tidigare Informationskontoret), Utvecklingskontoret, Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Länsstyrelsen i Norrbottens län Nederluleå hembygdsförening Norrbottens museum Visit Luleå Trafikverket (Tidigare Vägverket) 1 Kyrkstadsrådet är ett informations- och samarbetsforum där representanter för myndigheter och förvaltare är samlade. Nuvarande sammansättning (2012): Ordförande kulturförvaltningen Luleå kommun, tekniska förvaltningen Luleå kommun, kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Norrbotten, Nederluleå församling, Nederluleå kyrkstuguförening, Nederluleå hembygdsförening och Kyrkbyns intresseförening.

5 Förvaltningsplanens innehåll- prioriterade områden Under arbetet sammanställdes visioner och mål till fem prioriterade områden: Samverkan och delat ansvar Kunskap och delaktighet Fysisk miljö och bebyggelsevård Besökare och attraktioner Levande kyrkstad Inom varje prioriterat område har en eller flera fokusgrupper arbetat med målformuleringar och åtgärdsförslag. De prioriterade områdena täcker in Gammelstads kyrkstads kulturhistoriska värden och möjligheter till utveckling. Ansvaret för Förvaltningsplanen Respektive organisation ansvarar för att förvaltningsplanen bereds hos berörda parter, vilka är; Luleå kommun - Räddningstjänsten, Kommunikationskontoret, Utvecklingskontoret, Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden Kyrkorådet i Nederluleå församling Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens museum Kyrkstuguföreningen Kyrkbyns intresseförening Visit Luleå Trafikverket Giltighet Planen är beslutad i Kommunstyrelsen 2, samt i Kyrkorådet, Nederluleå församling 3, Årlig uppföljning av förvaltningsplanen Förvaltningsplan för Gammelstads kyrkstad - del II åtgärder, löper över 4 år, perioden Förvaltningsplanens mål har årligen följts upp i slutet av året vid stormöten, till vilka samtliga världsarvets aktörer kallats. Resultaten av årliga uppföljningarna finns publicerade på Gammelstads webbplats: html 2 Beslut i kommunstyrelsen , 40 3 Beslut i kyrkorådet , protokoll nr 3

6 SLUTGILTIG FÖRVALTNINGSPLANSUPPFÖLJNING År 2012 genomfördes den slutgiltiga förvaltningsplansuppföljningen och måluppfyllelsen för perioden bedömdes. Hur gick slutgiltiga uppföljningen till? Ett dokument innehållande samtliga förvaltningsplanens mål, ansvarig aktör för dessa, samt kommentarer från tidigare års uppföljningar skickades via e-post tillsammans med en instruktion till de ansvariga för målen. Utskicket ställdes till förvaltningschefer/ordföranden/vd:ar. Bedömning av målen- självskattning Varje aktör fick själv bedöma statusen/måluppfyllelsen för den egna organisationens mål genom att färgsätta målen enligt följande: Grönt Gult Rött målet slutfört/löpande arbete som fungerat under perioden målet påbörjat, men inte slutfört målet ej påbörjat Vissa av målen i förvaltningsplanen är pågående/löpande verksamhet som inte kan slutföras. Dessa mål har därför markerats som gröna. Andra mål har inte kunnat följas upp av olika anledningar. Dessa mål har markerats med svart. Varje aktör har även fått lämna kommentarer/förklaringar till bedömningen av målens status. De uppmanades även att läsa igenom samtliga mål i förvaltningsplanen, och kommentera om man utfört några aktiviteter som bidragit till måluppfyllelse för andra aktörers mål. Sista dag för inlämning av svaren på förvaltningsplansuppföljningen till världsarvskontoret var onsdag 20 juni Slutgiltig analys Världsarvskontoret har sammanställt svaren från samtliga aktörer, och tillsammans med information även från andra källor, utfört den slutgiltiga bedömningen av måluppfyllelsen. (Mer detaljerad information om uppföljningen och fullständiga svar finns hos världsarvskontoret.) Nedan följer sammanställning och analys av måluppfyllelsen för förvaltningsplanen och dess 5 prioriterade områden.

7 Samverkan och delat ansvar Samverkan mellan ägare och andra aktörer är en förutsättning för att förvaltningen av Gammelstads kyrkstad ska fungera. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Det finns samarbetsforum och mötesplatser för olika nätverk. Varje aktör har ett tydligt definierat ansvarsområde. Åtgärder initieras av ansvarig aktör i enlighet med befintliga planer och lagar och alltid i samråd med andra berörda intressenter. Behov av nya planer uppmärksammas av ansvarig aktör. Kyrkstadsrådets roll som remissinstans utvecklas. Viktiga aktörer är representerade i rätt forum. Visitor Centre initierar årlig uppföljning av mål och åtgärder. Bakgrund 2007 Sedan 2000 finns ett väl fungerande informations- och samarbetsforum, ett kyrkstadsråd, som regelbundet samlar representanter för myndigheter och förvaltare. Luleå kommun finansierar en världsarvssamordnare som arbetar med kunskapsinsamling och spridning av information samt representerar världsarvet Gammelstads kyrkstad i olika nätverk på nationell och nordisk nivå. Kyrkstugeägare respektive fast boende har egna föreningar som tillvaratar deras intressen i bland annat kyrkstadsrådet. Visitor Centre arbetar för samverkan mellan områdets entreprenörer både lokalt och i Visit Luleå där flera av de lokala entreprenörerna är medlemmar. Målformulering Varje förvaltare och intressegrupp utser en kontaktperson för Gammelstads kyrkstad och meddelar detta till Visitor Centre Alla kontaktpersoner har grundläggande och aktuell kunskap om Gammelstads kyrkstad Kyrkstadsrådets roll som remissinstans stärks Uppföljning Tydliga världsarvskontakter saknas hos flera aktörer. Detta är ett utvecklingsområde. Kontaktpersoner saknas hos flera aktörer. Informationsforum och återkommande informationstillfällen finns, exempelvis Kyrkstadsrådet, webb och Facebook, årliga säsongsupptakts-/säsongsavslutningsmöten mm. Att kontaktpersoner har grundläggande kunskap om Gammelstads kyrkstad är ett ansvar som åligger alla aktörer. Kyrkstadsrådets roll som remissinstans har inte stärkts under perioden. Kyrkstadsrådet är i dagsläget ingen remissinstans, utan syftar till att vara ett samarbets- och diskussionsråd.

8 Fysisk miljö och bebyggelsevård Den fysiska miljön och bebyggelsen måste skötas på bästa sätt för att vara en tillgång för boende och besökare idag och för att de kulturhistoriska värdena ska bevaras för framtiden. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Den enskilde förvaltaren privat såväl som offentlig har intresse, kunskap och resurser som räcker till en framgångsrik förvaltning. Det finns ändamålsenliga, väl förankrade och heltäckande styrinstrument (lagar, förordningar, planer, program) som tillämpas rättssäkert och långsiktigt samtidigt som ny kunskap fortlöpande inarbetas. Bakgrund 2007 Sedan 1995 finns en detaljplan med skyddsbestämmelser för byggnader inom världsarvsområdet. Kulturminneslagen skyddar bland annat fornlämningsområdet och kyrkan. Som stöd för allmänhet och förvaltare finns informationsmaterial med råd om byggnadsvård och åtgärder i utomhusmiljön. Varje år genomför Nederluleå församling tillsammans med Kyrkstugeägarföreningen, Stadsbyggnadskontoret, Norrbottens museum, Länsstyrelsen i Norrbotten, Räddningstjänsten och Visitor Centre kyrkstugesyn. Då kontrolleras kyrkstugornas skick och alla ägare får ett protokoll. Målformulering Information till kyrkbybor om världsarvets värde Byggnadsvårdskurser med olika teman genomförs Elbesiktning av kyrkstugor Utredning av behov och placering av en kommunal bebyggelseantikvarie Riskanalys av Gammelstads kyrkstads samtliga byggnader och verksamheter genomförs (Svarar mot övergripande målet, att brand aldrig uppstår i kyrkstaden) Brandinformation ges årligen i samband med Kyrkstugeägarnas förenings årsmöte Brandinformation till allmänheten på världsarvsdagen Utbildning i brandkunskap för årskurs 2 och 5 Sotning enligt föreskrifter Tillsyn av offentliga lokaler Ajourhållen insatsplan Detaljerat gestaltningsprogram för tillägg i den fysiska miljön utarbetas med utgångspunkt från det Estetiska programmet Uppföljning Information om världsarvet når kyrkbybor via världsarvets webbplats, guidade visningar, evenemang, detaljplan, kontakt med Världsarvskontoret, Norrbottens museum, Stadsbyggnadskontoret, Länsstyrelsen med flera. Studiecirklar, byggnadsvårdskurser och projekt av olika slag med denna inriktning har arrangerats årligen. Ingen samlad uppföljning av elbesiktning har utförts under perioden. Besiktning av elinstallationer i kyrkstugorna är ett ansvar som åligger den enskilde kyrkstugeägaren. Information om elbesiktning har spridits till kyrkstugeägarna, bland annat i samband med Kyrkstuguföreningens möten, och i samband med det tidigare genomförda bytet av elmätarna i kyrkstugorna. Utredning har inte genomförts. Ansvarig för målet har bedömt det som ej praktiskt genomförbart. Tillsyn genomförs på offentliga byggnader och restauranger. Brandskyddsarbete i kyrkstaden är ständigt pågående. Brandinformation har givits löpande under perioden. Brandinformation till allmänheten har givits i samband med friluftsmuseet Hägnans julmarknad, infaller på världsarvsdagen. Utbildning i brandkunskap är en ständigt pågående aktivitet. Ingen samlad uppföljning av sotning har utförts under perioden. Därför är det svårt att bedöma huruvida sotning utförts enligt föreskrifter. Ansvarig för målet är ett stort antal fastighets-/kyrkstugeägare, vilka ansvarar för att sota i enlighet med de för området särskilda sotningsfristerna: Alla eldstäder ska sotas minst en gång per år. Tillsyn av offentliga lokaler genomförs löpande. Insatsplan finns för Nederluleå kyrka. I övrigt kontrolleras branddammar, brandposter etc. löpande. Rutinbeskrivningar för tillägg i den fysiska miljön har bedömts som lämpligare än att ta fram ett detaljerat gestaltningsprogram.

9 Ärendehantering med bygganmälan och kvalitetsuppföljning (Svarar mot övergripande målet att Tillsyn enligt Plan- och bygglagen genomförs kontinuerligt.) Utökad lovplikt gäller för kyrkstugorna. Uppföljning och tillsyn sker i samband med bygglovsansökan enligt Plan- och bygglagen och vid anmälan enligt Plan- och byggförordningen. Flertalet byggnader inom världsarvet är enligt detaljplan utpekade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte får rivas eller förvanskas och i samband med en inlämnad bygglovsansökan för dessa och för kyrkstugorna sker samråd med Norrbottens museum med avseende på de kulturhistoriska värdena. Kyrkstugesynen och världsarvssynen är delar i kvalitetsuppföljningen. PM om bygglovsrutiner i världsarvet är framtaget. Skötselplan för daglig vård och städning i enlighet med gestaltningsprogram och estetiskt program All snöröjning på kommunala gator och vägar genomförs enligt skötselplan Utformning av gator och diken garanterar gatornas vattenavrinning. Diken och vägar åtgärdas enligt skadedokumentation och gestaltningsprogram Skötsel av den offentliga miljön (inkl parkeringsytor) enligt estetiska programmet och kommande skötselplan En skötselplan för varje byggnad och dess omgivningar/tomt upprättas Årlig världsarvssyn och uppföljning av förvaltningsplanen Omedelbar sanering av klotter Elbesiktning i samband med ombyggnation Årlig utvärdering av snöröjning och halkbekämpning i maj (Svarar mot övergripande målet att snöröjning och halkbekämpning skall ske utan att kyrkstugor eller andra värden skadas.) Skadeinventering och dokumentationsprojekt inkl. arkeologiska förstudier i syfte att utreda problemområden och definiera ansvar (Svarar mot det övergripande målet, god kännedom om kyrkstugornas status) Utredning av möjligheten att återuppbygga en brandhärjad byggnad Utbildning av förvaltare och ägare (Svarar mot övergripande målet, alla kyrkstugor sköts på ett föredömligt sätt) Bidrag till vård av kyrkstugor prioriteras Framtagandet av skötselplanen sker i samband med att parkdatabasen färdigställs. Pågående arbete av den offentliga miljön utförs för närvarande enligt ordinarie skötselprogram. Snöröjning sker enligt upprättade anvisningar. Resultat från skadedokumentationsprojekt visar att anvisningarna eventuellt måste revideras. Målet ingår som en del i fortsättningen på skadedokumentationsprojektet. Långsiktig och övergripande fortsättning krävs, i samarbete mellan flera aktörer. Målet ingår som en del i fortsättningen på skadedokumentationsprojektet. Långsiktig och övergripande fortsättning krävs, i samarbete mellan flera aktörer. Framtagandet av skötselplanen sker i samband med att parkdatabasen färdigställs. Skötsel enligt estiskt program sker i offentlig miljö. Att använda det estetiska programmet i arbetet med området är ett förbättringsområde. Skötselplan finns för Nederluleå kyrka, men saknas för övriga församlingsägda byggnader inom världsarvet. För kommunägda byggnader upprättas och uppdateras skötselplan av ansvarig fastighetsförvaltare (omfattning ej känd). Världsarvssyn genomförs årligen. Uppföljning av förvaltningsplanen genomförs årligen. Respektive ägare av fastigheter, skyltar, elskåp etc, ansvarar för sanering av klotter på den egna egendomen. Klottersanering på kommunägda fastigheter har prioriterats. Världsarvssynen har senaste år uppmärksammat att förekomsten av klotter i kyrkstaden minskat. Ingen samlad uppföljning av sotning har utförts under perioden. Ansvarig för målet är ett stort antal fastighets-/kyrkstugeägare. Områdets stora aktörer såsom de kommunala förvaltningarna och Nederluleå församling sköter detta löpande, Utvärdering sker. Frågan diskuteras återkommande vid Kyrkstadsrådets sammanträden. Skador som uppkommit i samband med snöröjning uppmärksammas vid den årliga världsarvssynen och kyrkstugesynen. Projektet klart. Projektgruppen arbetar vidare med åtgärdsförslag utifrån projektets resultat. Långsiktig och övergripande fortsättning krävs, i samarbete mellan flera aktörer. Utredning ej påbörjad. Byggnadsvårdsfoldern har uppdaterats. Studiecirklar, byggnadsvårdskurser och projekt av olika slag med denna inriktning har arrangerats årligen. Informations- och samverkansforumet Kyrkstadsrådet, i vilket områdets aktörer finns representerade, är också ett led i detta arbete. Pågår i den mån ansökningar kommer in. Bidrag för gemensam satsning på skorstensrestaurering har beviljats åren

10 Återuppförande av brunnshävert vid Brunnshäverten återuppförd sommaren brunnen söder om kyrkan Kyrkstugesyn med protokoll, fotodokumentation och Kyrkstugesyn genomförs årligen. åtgärdsförslag genomförs årligen Föreläsningar och rådgivning i Kurser, föreläsningar och projekt med inriktning mot byggnadsvård arrangeras byggnadsvård löpande, årligen. Lista över duktiga hantverkare upprättas Förbud mot fyrverkerier All snöröjning på väg 968 från Rutvik och väg 590 mot Sunderbyn genomförs enligt skötselplan Lista över hantverkare i närområdet finns på webbplatsen Eldningförbud gäller i Gammelstad, vilket även omfattar förbud mot fyrverkerier, smällare och liknande pyrotekniska varor. Snöröjning sker enligt upprättade anvisningar. Resultat från skadedokumentationsprojekt visar att anvisningarna eventuellt måste revideras.

11 Kunskap och delaktighet Kunskap om Gammelstads kyrkstad och om världsarv ger förståelse och ökad delaktighet som kan leda till ökat ansvarstagande. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Samtliga elever i Luleås skolor kommer i kontakt med världsarv och Gammelstads kyrkstad någon gång under sin skolgång. Friluftsmuseet Hägnan planerar och genomför skolprogram med världsarv och Gammelstads kyrkstad som tema. Nyckelpersoner i olika organisationer har grundläggande och aktuell kunskap om världsarvet Gammelstads kyrkstad. Pedagogiskt material och kunskap är lätta att hitta och ta del av. Bakgrund 2007 Ett antal skolor, de s.k. världsarvsskolorna, arbetar föredömligt med att öka elevernas kunskap om och intresse för Gammelstads kyrkstad och världsarven bl.a. genom att låta eleverna bli ambassadörer för kyrkstaden. En årligt återkommande föreläsningsserie ger allmänheten inblick i forskning och ny kunskap om Gammelstads kyrkstad. Sedan våren 2006 finns ett pedagogiskt material för de yngsta skolbarnen att låna. Målformulering Ny skolplan som innehåller målet att "Alla elever ska någon gång under sin skoltid ha kommit i kontakt med Gammelstads kyrkstad och världsarvstanken" Gratis program för alla skolor i Luleå kommun Tre olika skolprogram för barn i olika åldrar planeras och genomförs Samla all viktig litteratur och annan media Webbsajt med pedagogiskt material och lättillgänglig kunskap Informationsblad om pedagogiska program i Gammelstads kyrkstad Initiera arbetet med en forskningsplan Kunskapstest och vidareutbildning i världsarvs och Gammelstadskunskap (Svarar mot övergripande målet, Kunniga och certifierade världsarvsguider) Nyckelpersoner inbjuds regelbundet till visningar av Gammelstads kyrkstad Offensiv bearbetning av media med färdiga texter Uppföljning Aktuellt mål ej infört i skolplanen. De flesta elever har någon gång under sin skoltid kommit i kontakt med Gammelstads kyrkstad och världsarvstanken. Världsarvsskolorna och de övriga skolorna i närområdet är aktiva i arbetet med världarvstanken. Resurser för genomförande av gratis program för alla skolor i Luleå kommun saknas. Pedagogiskt material, gratis för utlån, finns hos Visitor Centre. Skolvisningar erbjuds kostnadsfritt för världsarvsskolor. Skolprogram med anknytning till världsarvet finns. Visningar anpassas efter aktuell barngrupps behov. Detta är ett utvecklingsområde. Litteratur och annan media om Gammelstads kyrkstad finns på Luleås folkbibliotek, biblioteket på Luleå tekniska universitet och Norrbottens museums bibliotek. Gammelstads bibliotek arbetar sedan länge med detta. På Gammelstads webbplats läggs information upp, och aktuella händelser länkas. På Gammelstads webbplats presenteras pedagogiskt material och information om världsarvet Gammelstads kyrkstad. På Gammelstads webbplats finns information om program och aktiviteter som erbjuds. Sammanställning av utbudet av pedagogska program i kyrkstaden saknas. Målet ej påbörjat. Sammarbete finns mellan Visitor Centre, Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet kring undervisning och projekt. Certifieringsutbildning för Gammelstadsguider genomfördes våren Arbetet med att utbilda kunniga världsarvsguider är ständigt pågående. Nyckelpersoner tas löpande emot i världsarvet. Identifiering av, och kommunikation med, för världsarvet betydelsefulla aktörer är ett ständigt pågående arbete. Presstext på svenska och engelska, samt pressbilder för redaktionella reportage finns tillgängliga på Pressmeddelanden skickas ut i samband med arrangemang och aktiviteter.

12 Öppet hus i Gammelstads kyrkstad på världsarvsdagen, den 2:a advent Marknadsföring av lånematerialet Gammelstads kyrkstad för förskolan till årskurs 6 Produktion av museilåda om världsarv och världsarven i Norrbotten Ta fram underlag till digitala guider Dokumentation av kyrkstadstraditionen idag Världsarvsdagen firas årligen med program och aktiviteter i området som uppmärksammar dagen. Pedagogiskt lånematerial informeras om/marknadsförs på Gammelstads webbplats. Material för behovet finns. Museilådan ej producerad. Möjlighet för digital guide i världsarvet Gammelstad har undersökts, och underlag tagits fram. Kyrkstadsseden dokumenterades i projektet "Kyrkstadstradition i tiden", som löpte under år 2010 och Projektet resulterade i arkivmaterial samt rapporten "Min kyrkstuga- vårt världsarv", samt ett bildspel med samma namn.

13 Besökare och attraktioner Ett världsarv är ett självklart besöksmål för turister. Alla besökare skall få service av bästa kvalité och möta en välskött miljö. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Alla besökare har tillgång till bra service hela året. Miljön är trygg att vistas i. All information är lätt att hitta och ta till sig. Guider och nyckelpersoner har god kunskap om historien och nutiden. Besökare kan på ett enkelt sätt hitta till och inom området. Bakgrund 2007 Gammelstads turistbyrå och Visitor Centre, med bildspel och utställning, har öppet året runt och erbjuder bland annat guidningar. Kyrkans guider och kyrkans vänner berättar om kyrkans interiör, exteriör och historia. Friluftsmuseet Hägnan har program som attraherar både lulebor och turister. Entreprenörerna i området erbjuder ett varierat utbud av produkter, mat och fika. Sedan sommaren 2006 finns övernattningsmöjligheter i kyrkstaden. Varje år kommer ca besökare till Gammelstad. Visitor Centre fungerar som entré för alla besökare i området. Målformulering Besöksinfo på engelska hos alla näringsidkare Klustergrupp Gammelstad bildas inom Visit Luleå Gemensamma öppettider Kvällsöppet sommartid Paketerbjudande/temavisningar Samarbete mellan olika besöksmål Gammelstad, handel, skärgård och mötesnäring Intern information för en lugnare trafikrytm Informationsmaterial finns på alla viktiga besöksplatser i Luleå kommun Utredning och ev. nyproduktion av välkomstskyltar (gröna vid väg 97) till Gammelstads kyrkstad Webbsida med aktuell information Webbkamera sätts upp på lämplig plats Uppföljning Informationsmaterial på engelska (broschyrer, webb, program) om Gammelstads kyrkstad och Luleå som destination är tillgängligt för områdets näringsidkare. "Gammelstadsgruppen" bestående av Visit Luleås medlemmar i Gammelstad träffas regelbundet för information, gemensamma aktiviteter mm. Under år 2011 och 2012 har Gammelstadsgruppen ersatts av arbetetet inom EU-projektet "Värdskap, företagsamhet, entreprenörskap" som Visit Luleå driver och i vilket verksamheterna i kyrkstaden varit aktiva. Fungerar vid stora evenemang, dock ej i den löpande verksamheten under året. Gemensamma öppettider för samtliga verksamheter är svårgenomförbart, bland annat på grund av den starka säsongsbetoningen. Kvällsöppet är inte allmänt utbrett bland verksamheterna i kyrkstaden. Vissa verksamheter har haft utökat öppethållande i samband med egna aktiviteter och evenemang, Gemensam satsning på kvällsöppet sommartid har inte genomförts. Temavisningar, aktiviteter och guidningar med olika inriktning finns. Möjlighet för bokade grupper att skräddarsy aktiviteter enligt önskemål finns hos flertalet verksamheter i kyrkstaden. Tydliga och färdiga paketerbjudanden som samlar upplevelser från flera aktörer finns inte i dagsläget. Samarbete besöksmål emellan är ett utvecklingsområde. Världsarvet och skärgården är båda självklara att lyfta fram i alla sammanhang kring Luleås upplevelseutbud och image. Svar saknas. Målet avser intern information från Kyrkbyns intresseförening till dess medlemmar. Kyrkbyns intresseförening är idag en vilande förening, utan verksamhet. Därför har svar inte lämnats in, och måluppfyllelse inte kunnat bedömas. Informationsmaterial om världsarvet Gammelstads kyrkstad distribueras kontinuerligt till viktiga besöksplatser i Luleå kommun. Skyltöversyn genomförd. Välkomstskyltarna ej i behov av nyproduktion. Officiell webbplats för världsarvet Gammelstads kyrkstad, är igång sedan våren Beslut taget att ej sätta upp webbkamera.

14 Utredning av mottagningsstationens funktion, nyttjande och framtid samt yttre gestaltning Förslag på utformning av hastighetsdämpande åtgärder Verka aktivt för att Norrleden byggs så att genomfartstrafiken i världsarvet minskar Förslag på utformning av fasta avspärrningar som anpassas till miljön Förslag till placering och utformning av aktivitetsplats för barn Utreda och ge förslag på belysning vid informationsskyltar Skyltprogram, så få skyltar som möjligt, tydliga och välplacerade Informationsskyltar vid alla infarter så långt det är fysiskt möjligt med en funktionell placering Årlig trafikräkning samt vid särskilda Lokalen "G:a Brandstationen" på Rutviksvägen (fd mottagningsstation) hyrs sedan år 2008 av företaget ShopinLapland. Byggnaden tillbyggd sommaren 2011, med tre besökstoaletter vilka hålls öppna året om. Förslag/skisser på hastighetsdämpande åtgärder har tagits fram och presenterats vid kyrkstadsrådet september Trafikräkning av genomfartstrafiken har utförts. Endast 16% av trafiken från Rutvik kör vidare längs Sunderbyvägen. Luleå kommun föreslår i kommande översiktsplan att reservatet för Norrleden behålls. Avspärrningar anpassade till miljön, för användning vid evenemang etc. finns. tillfällen vid behov Skyltningen gör det lätt att hitta till kommunens befintliga parkeringar vid järnvägen, Rutviksvägen, på Kyrktorget och vid kyrkan Luleås ambassadörer är uppdaterade om vad som händer i Gammelstad Utveckling av Gammelstads souvenirer i olika prisklasser i enlighet med det grafiska programmet Kort infotext som alla företagare kan använda i sin annonsering Gemensam annonsering Förslag på synliggörande av Visitor Centre flaggstång, halvmånen på taket Visningar för utvalda grupper med anpassat innehåll Studenter och gästforskare på Luleå Tekniska universitet erbjuds visning av världsarvet Gammelstads kyrkstad Idéskiss Kyrkparken framtagen. Pågående arbete. Del i en större översyn av området. Specifikt skyltprogram för världsarvet Gammelstad är inte framtaget. Estetiska programmet och detaljplanen för området styr tillägg i den fysiska miljön. Att använda det estetiska programmet i arbetet med kyrkstaden är ett utvecklingsområde. Informationsskyltar finns vid infarterna till Gammelstad; Lulevägen, Rutviksvägen, samt på Kyrktorget. Översyn av skyltarna genomförd år Trafikräkning genomförd senast vid årsskiftet 2011/2012. Skyltöversyn genomförd år Förslag till tillägg finns. Nya skyltar till parkeringen vid Rutviksvägen uppsatta år Hänvisning till parkeringarna är en central fråga för besöksmålet, där exempelvis hänvisningen till parkeringen vid järnvägen, sk evenemangsparkeringen behöver förbättras. Uppföljning saknas för perioden. Samarbetet mellan världsarvet och utvecklingskontoret (som sammankallar ambassadörerna) är ett utvecklingsområde, Ett antal souvenirer/profilprodukter med Gammelstadsprägel/varumärke har tagits fram. Texter av olika slag finns på Gammelstads officiella webbplats, vilket områdets företagare upplever fungerar tillfredställande. Gemensam annonsering planeras och samordnas i sammanhang då områdets aktörer vill synas tillsammans. Samordning av marknadsföringsinsatser organiseras av ansvarig arrangör för det aktuella marknadsföringstillfället. Förslag har tagits fram. Visningar av världsarvet genomförs löpande och anpassas efter aktuell grupps behov. Identifiering av, och kommunikation med, för världsarvet centrala aktörer/grupper är ett utvecklingsområde. Visningar erbjuds studenter och anställda vid LTU på samma premisser som andra kunder. Samarbete finns mellan Visitor Centre, LTU och Norrbottens Museum kring undervisning, projekt och studiebesök.

15 Boende och andra verksamma i Gammelstads kyrkstad får minst två nyhetsbrev om året Informera nyckelinstanser om trafiksituationen och verka för att den förbättras Hastighetskontroll genomförs två gånger per år Brunvit vägvisning till Gammelstads kyrkstad förstudie Minskad trafik, genom förbifart Rutviksvägen och Gamla Bodenvägen Nyhetsbrev skickas inte. Program för kyrkstadens utbud produceras 3 gånger/år Informationen distribueras på Gammelstads webbplats och Facebook, som tryckt program och affisch. De som "gillar" Gammelstad på Facebook får löpande uppdateringar. Trafiksituationen och förbättring av densamma diskuteras återkommande, bland annat vid Kyrkstadsrådet, i vilket ansvariga för trafikmiljön ingår. Uppföljning saknas. Förstudien slutförd, och brun-vit vägvisning till världsarvet Gammelstads kyrkstad uppsatt sommaren Förstudien är avslutad, och resultatet visar att förbifarten inte ger den måluppfyllelse vad gäller minskning av genomfartstrafik som motiverar investeringen. Det stora flertalet som kommer från Rutvik har Stadsön som mål.

16 Levande kyrkstad Traditionen och det dagliga livet i kyrkstaden ger innehåll till bebyggelsen och den fysiska miljön. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Det finns aktiviteter för olika åldrar och intressen. Information sprids genom gemensamma kommunikationskanaler. Serviceanläggningar uppfyller aktuell standard och underlättar därmed övernattning i kyrkstugor. Kyrkstugeägare är aktiva genom att besöka evenemang och kyrkan, övernatta i sina stugor och föra traditionen vidare till nya generationer. Många kyrkstugeägare är aktiva medlemmar i kyrkstugeägarföreningen. Bakgrund 2007 Kyrkhelger, andra arrangemang och marknader samlar många kyrkstugeägare som också övernattar i sina kyrkstugor. Konfirmationsläsningen sommartid är fortfarande populär och 25-50% av konfirmanderna övernattar i kyrkstugor. I området finns fem kommunala servicehus för kyrkstugeägare, med disk och tvättmöjligheter samt toaletter. Kyrkstugeägarna är samlade i en förening. Sedan tre år finns ett kyrkstadsnätverk mellan närliggande kyrkstäder för idé och erfarenhetsutbyte. Ett markupplåtelseavtal reglerar nyttjandet av kyrkstugorna. Under de senaste fem åren har mellan 15 och 40 kyrkstugor årligen bytt ägare. Målformulering Varierat aktivitetsutbud för olika åldrar och intressen vid bland annat de stora kyrkhelgerna Sommaraktiviteter för hela familjen (Svarar mot det övergripande målet att fler kyrkstugeägare vistas och sover över i sina kyrkstugor.) Dusch i ett av servicehusen Samordning av tre program årligen, annonsering och utskick Kalendarium på anslagstavlor Nya anslagstavlor vid parkeringsplatserna Varierat sakralt aktivitetsutbud för olika åldrar och intressen vid bland annat de stora kyrkhelgerna Informationsbrev till nyblivna kyrkstugeägare Aktörerna i kyrkstaden erbjuder aktiviteter och upplevelser för olika åldrar, utifrån respektive verksamhetsområde, samt i samband med evenemang och kyrkhelger. Somrarna 2008 och 2009 genomfördes "Bo-i-kyrkstuga aktiviteter". Persmässfirandet är inriktat mot att tilltala hela familjen. Sommaren 2012 arrangerades Kyrkbyfesten där kyrkbybor och kyrkstugeägare var huvudmålgrupper. I övrigt är utbudet av upplevelser i området generellt stort sommartid, framförallt friluftsmuseet Hägnans aktiviteter. Möjligheten att installera dusch i toaletten vid g:a brandstationen undersöks. 3 program produceras årligen (Vår, sommar, höst/vinter) Distribueras till besöksmål/anläggningar, främst i närområdet. Affischeras löpande, nerladdningsbar som PDF samt i evenemangskalendarie på Gammelstads webbplats. Facebookgruppen Världsarvet Gammelstads kyrkstad finns sedan våren Affischer innehållande kalendarium/utbud och evenemang i kyrkstaden distribueras löpande till affischeringsplatser i Luleå. Genomgång av områdets informationstavlor, med tillhörande åtgärdsbehov är för närvarande en aktuell fråga i besöksmålet Gammelstads kyrkstad. Arbete pågår. Svenska kyrkans kärnverksamhet. Ständigt pågående aktivitet i kyrkstaden. Uppföljning Informationsbrev skickas till alla nyblivna kyrkstugeägare. Samtliga kyrkstugeägare får varje höst informationsutskick från Nederluleå församling.

17 SAMMANFATTNING Samverkan och delat ansvar- är ett utvecklingsområde. Fysisk miljö och bebyggelsevård- innehåller många och omfattande mål. Flera av dem är snarare löpande verksamhet/aktiviteter än mål som kan slutföras. Kunskap och delaktighet- har omfattande mål med höga ambitioner, som i hög grad inte kunnat uppfyllas under perioden. Besökare och attraktioner- innehåller många och omfattande mål. Arbetet med flera av målen är idag på gång. Levande kyrkstad- har stört andel slutförda mål. Arbetet för en levande kyrkstad är kärnverksamheten för många av aktörerna i världsarvet. Vad händer nu? Analyser och slutsatser från förvaltningsplanen och dess uppföljning kommer användas som underlag för framtida process med att ta fram ny förvaltningsplan för Gammelstads kyrkstad kommande år. Frågor och funderingar? med anledning av ovanstående besvaras av världsarvssamordnare Anna Lundgren Att tänka på inför kommande förvaltningsplan Hur får vi en levande förvaltningsplan? Förbättra förvaltningsplanens koppling till ansvariga aktörers egna verksamhetsplaner. Färre antal mål Tydliga mål Förtydliga skillnaden mellan mål och aktiviteter Tydligt ansvar

18

Åtaganden och huvudansvariga enligt förvaltningsplanen 2008-2011

Åtaganden och huvudansvariga enligt förvaltningsplanen 2008-2011 Åtaganden och huvudansvariga enligt förvaltningsplanen 2008-2011 a=ej påbörjad, b=påbörjad, c=slutförd, d= tillhör prioriterat område 1-5 Norrbottens museum Marknadsföring av lånematerialet Får väl svara

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Förvaltningsplan 2015-2020

Förvaltningsplan 2015-2020 Foto: Anders Alm Världsarvet Gammelstads kyrkstad Förslag till Förvaltningsplan 2015-2020 Remisshandling www.lulea.se/gammelstad Kyrkstadsrådets parter äger tillsammans förvaltningsplanen för Gammelstads

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg.

Enkätundersökning nov - dec 2007. Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Enkätundersökning nov - dec 7 Grundläggande enkätundersökning hos medlemmarna för att kunna förbättra och utveckla Innerstaden Göteborg. Bakgrund Under November månad år 7 genomfördes denna enkätundersökning

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram under byggtiden Bilaga 8 Kommunikation och tredje man BYGGHANDLING 2014-06-18 0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man Handlingsbeteckning

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Välkommen som samarbetspartner!

Välkommen som samarbetspartner! Välkommen som samarbetspartner! VISIT ROSLAGEN 2014 Varför bör jag delta aktivt i Visit Roslagens arbete och synas med mitt företag på www.roslagen.se? VISIT ROSLAGEN Välkommen! Visit Roslagen välkomnar

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven

Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Satsning på kommunikation om biosfärområdet Nedre Dalälven Studieresa i biosfärområdets västra delar hösten 2014, då Permakultur Stjärnsund besöktes. Projektägare: Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa)

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Stora Torget i Visby

Stora Torget i Visby Tävlingsinformation för projekttävling Prekvalificering Stora Torget i Visby Datum: 2009-03-27 1(5) 1. TÄVLINGEN Gotlands kommun inbjuder till prekvalificering avseende projekttävling för Stora Torget

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kulturnämnden 2012-09-12 1 Plats och tid Beslutande Biblioteket, Malung Kl. 13.00-15.30 Åsa Hedlöf (S), ordförande Gun Byttner (M), vice ordförande Bente Mellqvist-Danielsson (V) Martina Henriksson (FP)

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Att få ett nytt kulturarv

Att få ett nytt kulturarv Att få ett nytt kulturarv Rapport för etapp 2 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:4 2 Bakgrund Örebro läns museum har arbetat tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län i några år med

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011. Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011. Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt 2011 Christer Karlsson Trafikverket Ulrika Åkerlund Boverket Barn och unga i samhällsplanering Bakgrund I december 2009 gav Socialdepartementet uppdraget

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Kommunikationsplan 1(5)

Kommunikationsplan 1(5) Datum 2014-09-19 1(5) Kommunikationsplan Syfte Syftet med kommunikationsplanen är att öka kännedomen och kunskapen om Samordningsförbundets verksamhet, resultat och kommunikationskanaler. Samordningsförbundet

Läs mer

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön VERKSAMHETSRAPPORT 2012-02-17 Webbversion Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön Ur förordningen

Läs mer

Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013

Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013 1 18 mars 2013 Kommentar från SFF, Svensk Flyghistorisk Förening, till Trafikverkets utredning om ett civilt luftfartsmuseum i mars 2013 SFF har ombetts att lämna kommentarer till den utredning som pågått

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2009-03-16 48 (53) Plats och tid Kommunhuset, Vingåker, måndagen den 16 mars 2009, kl 10.00-14.20 Beslutande Viking Jonsson (S), ordf Camilla Anglemark (S) Björn Blid (S) Björn Andersson (M) Olov Osmark

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden 1(10) Plats och tid Biblioteket i Askersund, kl. 18.00-20.00 Beslutande Lennart Andersson (s), ordförande Rolf Arvidsson (s) istället för Gun- Britt Bourelius Leif Grahn (s)

Läs mer

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA

LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA LINKÖPING CITY FRÅN SOVANDE TILL BULTANDE HJÄRTA Samhällsbyggnad Dialog Evenemang Ger oss möjlighet att skapa en scen från 2011 till 2016 för framtida utmaningar när det gäller samhällsutvecklingen för:

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Slutredovisning av förstudie

Slutredovisning av förstudie Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens

Läs mer

VÄLKOMNA! Värd i Roslagen. Värd i Stockholms skärgård

VÄLKOMNA! Värd i Roslagen. Värd i Stockholms skärgård VÄLKOMNA! Värd i Roslagen Värd i Stockholms skärgård DAGENS PROGRAM Värdskap - en viktig pusselbit I vår destinationsutveckling Vi som är här! Visit Roslagen därför vill vi vara med! Vi introducerar ett

Läs mer

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21 Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21 1. Vilket är syftet med marknadsföringen? Uppmärksamma Den digitalt nyfikne som målgrupp och öka kännedomen om bibliotekets utbud och information

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 3. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 3 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel - Åtgärdsplan En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 9 december kl 17.00 18.30

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 9 december kl 17.00 18.30 Kulturnämndens arbetsutskott 9 december 2003 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 9 december kl 17.00 18.30 Lars-Bertil Ohlsson (kd),

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

Målsättning. Getskär / Renskär

Målsättning. Getskär / Renskär Getskär / Renskär På ön finns grillplatser, en kaj-anläggning, en brunn med färskvatten och ett antal privata sommarstugor. Intill kajen ligger en mindre sandstrand med möjlighet till camping samt bastu.

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar

Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar Gösi jlf Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-09-01 Dnr KS 2015/0280 Uppmärksamma kulturella byggnader i Österåkers kommun genom skyltar Beslutsförslag Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Arbetsutskottets protokoll är ojusterat

Arbetsutskottets protokoll är ojusterat Kulturnämnden 15 mars 2005 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Frösundarummet, Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005, kl 19.00 Ingrid Ullman, kulturchef Pernilla

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Västsvenska Turistrådet Sverige Norden Världen Västsvenska Turistrådet (VT) arbetar, sedan 1999, med affärsutveckling och marknadsföring

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV!

ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! vårterminen 2011 SKOLBUSS SLOTT BOCKSTENSMANNEN VÄRLDSARV TEATER KONST ERBJUDANDE OM RESERABATT TILL HALLANDS LEVANDE KULTURLIV! Till skolor och förskolor i Halland Ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan

Läs mer

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN

INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN INFORMATIONS- & MARKNADSFÖRINGSPOLICY FÖR EKSJÖ KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-19, 86 Informations- och marknadsföringspolicy för Eksjö kommun Syfte och mål Policyn anger mål och riktlinjer

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Nr 1-2013 Ersätter nr Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29, 185 1 Grundförutsättningar * Samtliga byggnader förvaltas av

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Ansökan om bidrag ur fonden bygdemedel

Ansökan om bidrag ur fonden bygdemedel Fritidsnämnden 2008 02 20 18 40 bygdemedelp02 Ansökan om bidrag ur fonden bygdemedel Från länsstyrelsen har översänts för yttrande ansökningar om bidrag ur fonden bygdemedel. Kommunens beredningsgrupp

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Sundbyholm. ett område i utveckling

Sundbyholm. ett område i utveckling Sundbyholm ett område i utveckling Åtgärder för Sundbyholmsområdet 28 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för Sundbyholmsområdet. En arbetsgrupp har sedan 2007 arbetat för utveckling

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 )

FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Kultur- och föreningsutskottet 17 juni 2009 1 (9 ) Plats och tid: Nämndhuset kl. 9.00-10.30 Beslutande: Torbjörn Parling, ordförande Bengt-Olov Persson Marian Väpnargård Ersättare: Övriga deltagande: Inger

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Effektkarta Helsingborg.se

Effektkarta Helsingborg.se Effektkarta Helsingborg.se Om detta dokument Detta dokument beskriver övergripande syfte, effektmål och målgrupper (personas), information och innehåll på helsingborg.se. Det är ett styrdokument som ska

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Ansökan om bidrag ur fonden bygdemedel

Ansökan om bidrag ur fonden bygdemedel Fritidsnämnden 2010 01 27 8 74 Länsstyrelsen i Norrbottens län Bygdemedel p01 Ansökan om bidrag ur fonden bygdemedel Från länsstyrelsen har översänts för yttrande ansökningar om bidrag ur fonden Bygdemedel.

Läs mer

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg?

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? Innehållsförteckning 1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? 2. Vem beslutar om att godkännande av fristående sid 3 3. Vad krävs för att få ett godkännande

Läs mer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer

Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Planeringsmall för samarbetsprojekt/maracaskampanjer Namn på kampanjen: Barnboksveckor 2011 Tema: I fantasins värld, sagor och fantasy Målgrupp: Barn 0-12 år Fokus: Upplevelsen alla medier är tillåtna!

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

Solidaritetsrörelsens Hus Ekonomisk Förening

Solidaritetsrörelsens Hus Ekonomisk Förening Solidaritetsrörelsens Hus Ekonomisk Förening Verksamhetsplan 2009 Innehåll Personal 2 Aktivitetsplan Förvaltningen 3 Aktivitetsplan Världsbiblioteket 4 Budget Förvaltningen 5 Budget Världsbiblioteket 6

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola

Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Brandskyddspolicy för Södra Stockholms Folkhögskola Systematiskt Brandskyddsarbete Originalpärm Detta dokument är framtaget av Södra Stockholms Folkhögskola hösten 2010 Brandskyddspolicy Vi på Södra Stockholms

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010

GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 GEMENSAM HANDLINGSPLAN för utveckling av Besöksnäringen i Norra Bohuslän 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Inriktning 2 2.1 Kvalitet och mångfald 2 2.2 Prioritera varumärket Bohuslän och

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Regler och riktlinjer för Karlsborgs kommuns digitala infartsskyltar

Regler och riktlinjer för Karlsborgs kommuns digitala infartsskyltar Regler och riktlinjer för Karlsborgs kommuns digitala infartsskyltar Dokumenttyp: Regler och riktlinjer Diarienummer: xx.åååå Beslutande: Ex. kommunfullmäktige Upprättad: Senast reviderat: Giltighetstid:

Läs mer