Uppföljning. Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad Del 2 åtgärder

Transkript

1 Uppföljning Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad Del 2 åtgärder

2

3 Inledning 4 Slutgiltig förvaltningsplansuppföljning 6 Samverkan och delat ansvar 7 Fysisk miljö och bebyggelsevård 8 Kunskap och delaktighet 11 Besökare och attraktioner 13 Levande kyrkstad 16 Sammanfattning 17

4 INLEDNING Den 7 december 1996 togs Gammelstads kyrkstad upp på Unescos World Heritage List, världsarvslistan. Unescos motivering lyder: Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. Utmärkelsen världsarv ger Gammelstad en kvalitetsstämpel. Den ger uppmärksamhet, nya utmaningar och möjligheter som vi alla måste hjälpas åt att förvalta. Att förvalta ett världsarv förpliktigar - underhåll och utveckling måste ske på ett genomtänkt sätt som tillvaratar kyrkstadens unika egenskaper. Vad är förvaltningsplanen? Förvaltningsplanen är ett dokument som beskriver hur Gammelstads kyrkstad ska skötas och utvecklas för att dess värden ska bevaras. Planen innehåller övergripande visioner och konkreta mål för perioden Planen består av 2 delar: Del 1, beskriver världsarvsområdets universella värden, definierar prioriterade områden och klargör ansvarsområden. Del 2, pekar på behov av åtgärder, huvudansvariga samt tidplan för de redovisade åtgärderna. Förvaltningsplanen för Gammelstad ska fungera som en gemensam plattform för alla ägare, myndigheter och entreprenörer som på olika sätt verkar i Gammelstads kyrkstad. Hur togs planen fram? Förvaltningsplanen är framtagen i en gemensam process med kyrkstadens aktörer. Initiativet till arbetet med förvaltningsplanen togs 2005 av världsarvskontoret och kyrkstadsrådet 1. Arbetet har främst bestått i fokusgruppsträffar/seminarier. Första seminariet genomfördes i februari 2006 med representanter från ägare, myndigheter och andra organisationer. Deltagarna fick ta del av världsarvstanken och processen kring hur Gammelstads kyrkstad blev världsarv. Därefter bildades en arbetsgrupp som har arbetat med innehåll och text till del 1 av förvaltningsplanen. I förvaltningsplanens del 2 finns en lista över alla som på olika sätt har deltagit i arbetet. Fokusgruppernas arbete sammanställdes i förvaltningsplanens del 2 där åtgärder för de närmaste fyra åren preciserats och ansvarig huvudman för åtgärderna framgår. Del 1 och 2 gick våren 2007 ut på remiss till berörda organisationer. De synpunkter som inkom har inarbetats i förvaltningsplanen. Följande organisationer gavs möjlighet att yttra sig (remissinstanser) Egendomsnämnden Kyrkbyns intresseförening Kyrkorådet i Nederluleå församling Kyrkstuguföreningen (Tidigare Kyrkstugeägarföreningen) Luleå kommun- Räddningstjänsten, Kommunikationskontoret (Tidigare Informationskontoret), Utvecklingskontoret, Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Länsstyrelsen i Norrbottens län Nederluleå hembygdsförening Norrbottens museum Visit Luleå Trafikverket (Tidigare Vägverket) 1 Kyrkstadsrådet är ett informations- och samarbetsforum där representanter för myndigheter och förvaltare är samlade. Nuvarande sammansättning (2012): Ordförande kulturförvaltningen Luleå kommun, tekniska förvaltningen Luleå kommun, kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Norrbotten, Nederluleå församling, Nederluleå kyrkstuguförening, Nederluleå hembygdsförening och Kyrkbyns intresseförening.

5 Förvaltningsplanens innehåll- prioriterade områden Under arbetet sammanställdes visioner och mål till fem prioriterade områden: Samverkan och delat ansvar Kunskap och delaktighet Fysisk miljö och bebyggelsevård Besökare och attraktioner Levande kyrkstad Inom varje prioriterat område har en eller flera fokusgrupper arbetat med målformuleringar och åtgärdsförslag. De prioriterade områdena täcker in Gammelstads kyrkstads kulturhistoriska värden och möjligheter till utveckling. Ansvaret för Förvaltningsplanen Respektive organisation ansvarar för att förvaltningsplanen bereds hos berörda parter, vilka är; Luleå kommun - Räddningstjänsten, Kommunikationskontoret, Utvecklingskontoret, Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden Kyrkorådet i Nederluleå församling Länsstyrelsen i Norrbottens län Norrbottens museum Kyrkstuguföreningen Kyrkbyns intresseförening Visit Luleå Trafikverket Giltighet Planen är beslutad i Kommunstyrelsen 2, samt i Kyrkorådet, Nederluleå församling 3, Årlig uppföljning av förvaltningsplanen Förvaltningsplan för Gammelstads kyrkstad - del II åtgärder, löper över 4 år, perioden Förvaltningsplanens mål har årligen följts upp i slutet av året vid stormöten, till vilka samtliga världsarvets aktörer kallats. Resultaten av årliga uppföljningarna finns publicerade på Gammelstads webbplats: html 2 Beslut i kommunstyrelsen , 40 3 Beslut i kyrkorådet , protokoll nr 3

6 SLUTGILTIG FÖRVALTNINGSPLANSUPPFÖLJNING År 2012 genomfördes den slutgiltiga förvaltningsplansuppföljningen och måluppfyllelsen för perioden bedömdes. Hur gick slutgiltiga uppföljningen till? Ett dokument innehållande samtliga förvaltningsplanens mål, ansvarig aktör för dessa, samt kommentarer från tidigare års uppföljningar skickades via e-post tillsammans med en instruktion till de ansvariga för målen. Utskicket ställdes till förvaltningschefer/ordföranden/vd:ar. Bedömning av målen- självskattning Varje aktör fick själv bedöma statusen/måluppfyllelsen för den egna organisationens mål genom att färgsätta målen enligt följande: Grönt Gult Rött målet slutfört/löpande arbete som fungerat under perioden målet påbörjat, men inte slutfört målet ej påbörjat Vissa av målen i förvaltningsplanen är pågående/löpande verksamhet som inte kan slutföras. Dessa mål har därför markerats som gröna. Andra mål har inte kunnat följas upp av olika anledningar. Dessa mål har markerats med svart. Varje aktör har även fått lämna kommentarer/förklaringar till bedömningen av målens status. De uppmanades även att läsa igenom samtliga mål i förvaltningsplanen, och kommentera om man utfört några aktiviteter som bidragit till måluppfyllelse för andra aktörers mål. Sista dag för inlämning av svaren på förvaltningsplansuppföljningen till världsarvskontoret var onsdag 20 juni Slutgiltig analys Världsarvskontoret har sammanställt svaren från samtliga aktörer, och tillsammans med information även från andra källor, utfört den slutgiltiga bedömningen av måluppfyllelsen. (Mer detaljerad information om uppföljningen och fullständiga svar finns hos världsarvskontoret.) Nedan följer sammanställning och analys av måluppfyllelsen för förvaltningsplanen och dess 5 prioriterade områden.

7 Samverkan och delat ansvar Samverkan mellan ägare och andra aktörer är en förutsättning för att förvaltningen av Gammelstads kyrkstad ska fungera. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Det finns samarbetsforum och mötesplatser för olika nätverk. Varje aktör har ett tydligt definierat ansvarsområde. Åtgärder initieras av ansvarig aktör i enlighet med befintliga planer och lagar och alltid i samråd med andra berörda intressenter. Behov av nya planer uppmärksammas av ansvarig aktör. Kyrkstadsrådets roll som remissinstans utvecklas. Viktiga aktörer är representerade i rätt forum. Visitor Centre initierar årlig uppföljning av mål och åtgärder. Bakgrund 2007 Sedan 2000 finns ett väl fungerande informations- och samarbetsforum, ett kyrkstadsråd, som regelbundet samlar representanter för myndigheter och förvaltare. Luleå kommun finansierar en världsarvssamordnare som arbetar med kunskapsinsamling och spridning av information samt representerar världsarvet Gammelstads kyrkstad i olika nätverk på nationell och nordisk nivå. Kyrkstugeägare respektive fast boende har egna föreningar som tillvaratar deras intressen i bland annat kyrkstadsrådet. Visitor Centre arbetar för samverkan mellan områdets entreprenörer både lokalt och i Visit Luleå där flera av de lokala entreprenörerna är medlemmar. Målformulering Varje förvaltare och intressegrupp utser en kontaktperson för Gammelstads kyrkstad och meddelar detta till Visitor Centre Alla kontaktpersoner har grundläggande och aktuell kunskap om Gammelstads kyrkstad Kyrkstadsrådets roll som remissinstans stärks Uppföljning Tydliga världsarvskontakter saknas hos flera aktörer. Detta är ett utvecklingsområde. Kontaktpersoner saknas hos flera aktörer. Informationsforum och återkommande informationstillfällen finns, exempelvis Kyrkstadsrådet, webb och Facebook, årliga säsongsupptakts-/säsongsavslutningsmöten mm. Att kontaktpersoner har grundläggande kunskap om Gammelstads kyrkstad är ett ansvar som åligger alla aktörer. Kyrkstadsrådets roll som remissinstans har inte stärkts under perioden. Kyrkstadsrådet är i dagsläget ingen remissinstans, utan syftar till att vara ett samarbets- och diskussionsråd.

8 Fysisk miljö och bebyggelsevård Den fysiska miljön och bebyggelsen måste skötas på bästa sätt för att vara en tillgång för boende och besökare idag och för att de kulturhistoriska värdena ska bevaras för framtiden. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Den enskilde förvaltaren privat såväl som offentlig har intresse, kunskap och resurser som räcker till en framgångsrik förvaltning. Det finns ändamålsenliga, väl förankrade och heltäckande styrinstrument (lagar, förordningar, planer, program) som tillämpas rättssäkert och långsiktigt samtidigt som ny kunskap fortlöpande inarbetas. Bakgrund 2007 Sedan 1995 finns en detaljplan med skyddsbestämmelser för byggnader inom världsarvsområdet. Kulturminneslagen skyddar bland annat fornlämningsområdet och kyrkan. Som stöd för allmänhet och förvaltare finns informationsmaterial med råd om byggnadsvård och åtgärder i utomhusmiljön. Varje år genomför Nederluleå församling tillsammans med Kyrkstugeägarföreningen, Stadsbyggnadskontoret, Norrbottens museum, Länsstyrelsen i Norrbotten, Räddningstjänsten och Visitor Centre kyrkstugesyn. Då kontrolleras kyrkstugornas skick och alla ägare får ett protokoll. Målformulering Information till kyrkbybor om världsarvets värde Byggnadsvårdskurser med olika teman genomförs Elbesiktning av kyrkstugor Utredning av behov och placering av en kommunal bebyggelseantikvarie Riskanalys av Gammelstads kyrkstads samtliga byggnader och verksamheter genomförs (Svarar mot övergripande målet, att brand aldrig uppstår i kyrkstaden) Brandinformation ges årligen i samband med Kyrkstugeägarnas förenings årsmöte Brandinformation till allmänheten på världsarvsdagen Utbildning i brandkunskap för årskurs 2 och 5 Sotning enligt föreskrifter Tillsyn av offentliga lokaler Ajourhållen insatsplan Detaljerat gestaltningsprogram för tillägg i den fysiska miljön utarbetas med utgångspunkt från det Estetiska programmet Uppföljning Information om världsarvet når kyrkbybor via världsarvets webbplats, guidade visningar, evenemang, detaljplan, kontakt med Världsarvskontoret, Norrbottens museum, Stadsbyggnadskontoret, Länsstyrelsen med flera. Studiecirklar, byggnadsvårdskurser och projekt av olika slag med denna inriktning har arrangerats årligen. Ingen samlad uppföljning av elbesiktning har utförts under perioden. Besiktning av elinstallationer i kyrkstugorna är ett ansvar som åligger den enskilde kyrkstugeägaren. Information om elbesiktning har spridits till kyrkstugeägarna, bland annat i samband med Kyrkstuguföreningens möten, och i samband med det tidigare genomförda bytet av elmätarna i kyrkstugorna. Utredning har inte genomförts. Ansvarig för målet har bedömt det som ej praktiskt genomförbart. Tillsyn genomförs på offentliga byggnader och restauranger. Brandskyddsarbete i kyrkstaden är ständigt pågående. Brandinformation har givits löpande under perioden. Brandinformation till allmänheten har givits i samband med friluftsmuseet Hägnans julmarknad, infaller på världsarvsdagen. Utbildning i brandkunskap är en ständigt pågående aktivitet. Ingen samlad uppföljning av sotning har utförts under perioden. Därför är det svårt att bedöma huruvida sotning utförts enligt föreskrifter. Ansvarig för målet är ett stort antal fastighets-/kyrkstugeägare, vilka ansvarar för att sota i enlighet med de för området särskilda sotningsfristerna: Alla eldstäder ska sotas minst en gång per år. Tillsyn av offentliga lokaler genomförs löpande. Insatsplan finns för Nederluleå kyrka. I övrigt kontrolleras branddammar, brandposter etc. löpande. Rutinbeskrivningar för tillägg i den fysiska miljön har bedömts som lämpligare än att ta fram ett detaljerat gestaltningsprogram.

9 Ärendehantering med bygganmälan och kvalitetsuppföljning (Svarar mot övergripande målet att Tillsyn enligt Plan- och bygglagen genomförs kontinuerligt.) Utökad lovplikt gäller för kyrkstugorna. Uppföljning och tillsyn sker i samband med bygglovsansökan enligt Plan- och bygglagen och vid anmälan enligt Plan- och byggförordningen. Flertalet byggnader inom världsarvet är enligt detaljplan utpekade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte får rivas eller förvanskas och i samband med en inlämnad bygglovsansökan för dessa och för kyrkstugorna sker samråd med Norrbottens museum med avseende på de kulturhistoriska värdena. Kyrkstugesynen och världsarvssynen är delar i kvalitetsuppföljningen. PM om bygglovsrutiner i världsarvet är framtaget. Skötselplan för daglig vård och städning i enlighet med gestaltningsprogram och estetiskt program All snöröjning på kommunala gator och vägar genomförs enligt skötselplan Utformning av gator och diken garanterar gatornas vattenavrinning. Diken och vägar åtgärdas enligt skadedokumentation och gestaltningsprogram Skötsel av den offentliga miljön (inkl parkeringsytor) enligt estetiska programmet och kommande skötselplan En skötselplan för varje byggnad och dess omgivningar/tomt upprättas Årlig världsarvssyn och uppföljning av förvaltningsplanen Omedelbar sanering av klotter Elbesiktning i samband med ombyggnation Årlig utvärdering av snöröjning och halkbekämpning i maj (Svarar mot övergripande målet att snöröjning och halkbekämpning skall ske utan att kyrkstugor eller andra värden skadas.) Skadeinventering och dokumentationsprojekt inkl. arkeologiska förstudier i syfte att utreda problemområden och definiera ansvar (Svarar mot det övergripande målet, god kännedom om kyrkstugornas status) Utredning av möjligheten att återuppbygga en brandhärjad byggnad Utbildning av förvaltare och ägare (Svarar mot övergripande målet, alla kyrkstugor sköts på ett föredömligt sätt) Bidrag till vård av kyrkstugor prioriteras Framtagandet av skötselplanen sker i samband med att parkdatabasen färdigställs. Pågående arbete av den offentliga miljön utförs för närvarande enligt ordinarie skötselprogram. Snöröjning sker enligt upprättade anvisningar. Resultat från skadedokumentationsprojekt visar att anvisningarna eventuellt måste revideras. Målet ingår som en del i fortsättningen på skadedokumentationsprojektet. Långsiktig och övergripande fortsättning krävs, i samarbete mellan flera aktörer. Målet ingår som en del i fortsättningen på skadedokumentationsprojektet. Långsiktig och övergripande fortsättning krävs, i samarbete mellan flera aktörer. Framtagandet av skötselplanen sker i samband med att parkdatabasen färdigställs. Skötsel enligt estiskt program sker i offentlig miljö. Att använda det estetiska programmet i arbetet med området är ett förbättringsområde. Skötselplan finns för Nederluleå kyrka, men saknas för övriga församlingsägda byggnader inom världsarvet. För kommunägda byggnader upprättas och uppdateras skötselplan av ansvarig fastighetsförvaltare (omfattning ej känd). Världsarvssyn genomförs årligen. Uppföljning av förvaltningsplanen genomförs årligen. Respektive ägare av fastigheter, skyltar, elskåp etc, ansvarar för sanering av klotter på den egna egendomen. Klottersanering på kommunägda fastigheter har prioriterats. Världsarvssynen har senaste år uppmärksammat att förekomsten av klotter i kyrkstaden minskat. Ingen samlad uppföljning av sotning har utförts under perioden. Ansvarig för målet är ett stort antal fastighets-/kyrkstugeägare. Områdets stora aktörer såsom de kommunala förvaltningarna och Nederluleå församling sköter detta löpande, Utvärdering sker. Frågan diskuteras återkommande vid Kyrkstadsrådets sammanträden. Skador som uppkommit i samband med snöröjning uppmärksammas vid den årliga världsarvssynen och kyrkstugesynen. Projektet klart. Projektgruppen arbetar vidare med åtgärdsförslag utifrån projektets resultat. Långsiktig och övergripande fortsättning krävs, i samarbete mellan flera aktörer. Utredning ej påbörjad. Byggnadsvårdsfoldern har uppdaterats. Studiecirklar, byggnadsvårdskurser och projekt av olika slag med denna inriktning har arrangerats årligen. Informations- och samverkansforumet Kyrkstadsrådet, i vilket områdets aktörer finns representerade, är också ett led i detta arbete. Pågår i den mån ansökningar kommer in. Bidrag för gemensam satsning på skorstensrestaurering har beviljats åren

10 Återuppförande av brunnshävert vid Brunnshäverten återuppförd sommaren brunnen söder om kyrkan Kyrkstugesyn med protokoll, fotodokumentation och Kyrkstugesyn genomförs årligen. åtgärdsförslag genomförs årligen Föreläsningar och rådgivning i Kurser, föreläsningar och projekt med inriktning mot byggnadsvård arrangeras byggnadsvård löpande, årligen. Lista över duktiga hantverkare upprättas Förbud mot fyrverkerier All snöröjning på väg 968 från Rutvik och väg 590 mot Sunderbyn genomförs enligt skötselplan Lista över hantverkare i närområdet finns på webbplatsen Eldningförbud gäller i Gammelstad, vilket även omfattar förbud mot fyrverkerier, smällare och liknande pyrotekniska varor. Snöröjning sker enligt upprättade anvisningar. Resultat från skadedokumentationsprojekt visar att anvisningarna eventuellt måste revideras.

11 Kunskap och delaktighet Kunskap om Gammelstads kyrkstad och om världsarv ger förståelse och ökad delaktighet som kan leda till ökat ansvarstagande. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Samtliga elever i Luleås skolor kommer i kontakt med världsarv och Gammelstads kyrkstad någon gång under sin skolgång. Friluftsmuseet Hägnan planerar och genomför skolprogram med världsarv och Gammelstads kyrkstad som tema. Nyckelpersoner i olika organisationer har grundläggande och aktuell kunskap om världsarvet Gammelstads kyrkstad. Pedagogiskt material och kunskap är lätta att hitta och ta del av. Bakgrund 2007 Ett antal skolor, de s.k. världsarvsskolorna, arbetar föredömligt med att öka elevernas kunskap om och intresse för Gammelstads kyrkstad och världsarven bl.a. genom att låta eleverna bli ambassadörer för kyrkstaden. En årligt återkommande föreläsningsserie ger allmänheten inblick i forskning och ny kunskap om Gammelstads kyrkstad. Sedan våren 2006 finns ett pedagogiskt material för de yngsta skolbarnen att låna. Målformulering Ny skolplan som innehåller målet att "Alla elever ska någon gång under sin skoltid ha kommit i kontakt med Gammelstads kyrkstad och världsarvstanken" Gratis program för alla skolor i Luleå kommun Tre olika skolprogram för barn i olika åldrar planeras och genomförs Samla all viktig litteratur och annan media Webbsajt med pedagogiskt material och lättillgänglig kunskap Informationsblad om pedagogiska program i Gammelstads kyrkstad Initiera arbetet med en forskningsplan Kunskapstest och vidareutbildning i världsarvs och Gammelstadskunskap (Svarar mot övergripande målet, Kunniga och certifierade världsarvsguider) Nyckelpersoner inbjuds regelbundet till visningar av Gammelstads kyrkstad Offensiv bearbetning av media med färdiga texter Uppföljning Aktuellt mål ej infört i skolplanen. De flesta elever har någon gång under sin skoltid kommit i kontakt med Gammelstads kyrkstad och världsarvstanken. Världsarvsskolorna och de övriga skolorna i närområdet är aktiva i arbetet med världarvstanken. Resurser för genomförande av gratis program för alla skolor i Luleå kommun saknas. Pedagogiskt material, gratis för utlån, finns hos Visitor Centre. Skolvisningar erbjuds kostnadsfritt för världsarvsskolor. Skolprogram med anknytning till världsarvet finns. Visningar anpassas efter aktuell barngrupps behov. Detta är ett utvecklingsområde. Litteratur och annan media om Gammelstads kyrkstad finns på Luleås folkbibliotek, biblioteket på Luleå tekniska universitet och Norrbottens museums bibliotek. Gammelstads bibliotek arbetar sedan länge med detta. På Gammelstads webbplats läggs information upp, och aktuella händelser länkas. På Gammelstads webbplats presenteras pedagogiskt material och information om världsarvet Gammelstads kyrkstad. På Gammelstads webbplats finns information om program och aktiviteter som erbjuds. Sammanställning av utbudet av pedagogska program i kyrkstaden saknas. Målet ej påbörjat. Sammarbete finns mellan Visitor Centre, Norrbottens museum och Luleå tekniska universitet kring undervisning och projekt. Certifieringsutbildning för Gammelstadsguider genomfördes våren Arbetet med att utbilda kunniga världsarvsguider är ständigt pågående. Nyckelpersoner tas löpande emot i världsarvet. Identifiering av, och kommunikation med, för världsarvet betydelsefulla aktörer är ett ständigt pågående arbete. Presstext på svenska och engelska, samt pressbilder för redaktionella reportage finns tillgängliga på Pressmeddelanden skickas ut i samband med arrangemang och aktiviteter.

12 Öppet hus i Gammelstads kyrkstad på världsarvsdagen, den 2:a advent Marknadsföring av lånematerialet Gammelstads kyrkstad för förskolan till årskurs 6 Produktion av museilåda om världsarv och världsarven i Norrbotten Ta fram underlag till digitala guider Dokumentation av kyrkstadstraditionen idag Världsarvsdagen firas årligen med program och aktiviteter i området som uppmärksammar dagen. Pedagogiskt lånematerial informeras om/marknadsförs på Gammelstads webbplats. Material för behovet finns. Museilådan ej producerad. Möjlighet för digital guide i världsarvet Gammelstad har undersökts, och underlag tagits fram. Kyrkstadsseden dokumenterades i projektet "Kyrkstadstradition i tiden", som löpte under år 2010 och Projektet resulterade i arkivmaterial samt rapporten "Min kyrkstuga- vårt världsarv", samt ett bildspel med samma namn.

13 Besökare och attraktioner Ett världsarv är ett självklart besöksmål för turister. Alla besökare skall få service av bästa kvalité och möta en välskött miljö. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Alla besökare har tillgång till bra service hela året. Miljön är trygg att vistas i. All information är lätt att hitta och ta till sig. Guider och nyckelpersoner har god kunskap om historien och nutiden. Besökare kan på ett enkelt sätt hitta till och inom området. Bakgrund 2007 Gammelstads turistbyrå och Visitor Centre, med bildspel och utställning, har öppet året runt och erbjuder bland annat guidningar. Kyrkans guider och kyrkans vänner berättar om kyrkans interiör, exteriör och historia. Friluftsmuseet Hägnan har program som attraherar både lulebor och turister. Entreprenörerna i området erbjuder ett varierat utbud av produkter, mat och fika. Sedan sommaren 2006 finns övernattningsmöjligheter i kyrkstaden. Varje år kommer ca besökare till Gammelstad. Visitor Centre fungerar som entré för alla besökare i området. Målformulering Besöksinfo på engelska hos alla näringsidkare Klustergrupp Gammelstad bildas inom Visit Luleå Gemensamma öppettider Kvällsöppet sommartid Paketerbjudande/temavisningar Samarbete mellan olika besöksmål Gammelstad, handel, skärgård och mötesnäring Intern information för en lugnare trafikrytm Informationsmaterial finns på alla viktiga besöksplatser i Luleå kommun Utredning och ev. nyproduktion av välkomstskyltar (gröna vid väg 97) till Gammelstads kyrkstad Webbsida med aktuell information Webbkamera sätts upp på lämplig plats Uppföljning Informationsmaterial på engelska (broschyrer, webb, program) om Gammelstads kyrkstad och Luleå som destination är tillgängligt för områdets näringsidkare. "Gammelstadsgruppen" bestående av Visit Luleås medlemmar i Gammelstad träffas regelbundet för information, gemensamma aktiviteter mm. Under år 2011 och 2012 har Gammelstadsgruppen ersatts av arbetetet inom EU-projektet "Värdskap, företagsamhet, entreprenörskap" som Visit Luleå driver och i vilket verksamheterna i kyrkstaden varit aktiva. Fungerar vid stora evenemang, dock ej i den löpande verksamheten under året. Gemensamma öppettider för samtliga verksamheter är svårgenomförbart, bland annat på grund av den starka säsongsbetoningen. Kvällsöppet är inte allmänt utbrett bland verksamheterna i kyrkstaden. Vissa verksamheter har haft utökat öppethållande i samband med egna aktiviteter och evenemang, Gemensam satsning på kvällsöppet sommartid har inte genomförts. Temavisningar, aktiviteter och guidningar med olika inriktning finns. Möjlighet för bokade grupper att skräddarsy aktiviteter enligt önskemål finns hos flertalet verksamheter i kyrkstaden. Tydliga och färdiga paketerbjudanden som samlar upplevelser från flera aktörer finns inte i dagsläget. Samarbete besöksmål emellan är ett utvecklingsområde. Världsarvet och skärgården är båda självklara att lyfta fram i alla sammanhang kring Luleås upplevelseutbud och image. Svar saknas. Målet avser intern information från Kyrkbyns intresseförening till dess medlemmar. Kyrkbyns intresseförening är idag en vilande förening, utan verksamhet. Därför har svar inte lämnats in, och måluppfyllelse inte kunnat bedömas. Informationsmaterial om världsarvet Gammelstads kyrkstad distribueras kontinuerligt till viktiga besöksplatser i Luleå kommun. Skyltöversyn genomförd. Välkomstskyltarna ej i behov av nyproduktion. Officiell webbplats för världsarvet Gammelstads kyrkstad, är igång sedan våren Beslut taget att ej sätta upp webbkamera.

14 Utredning av mottagningsstationens funktion, nyttjande och framtid samt yttre gestaltning Förslag på utformning av hastighetsdämpande åtgärder Verka aktivt för att Norrleden byggs så att genomfartstrafiken i världsarvet minskar Förslag på utformning av fasta avspärrningar som anpassas till miljön Förslag till placering och utformning av aktivitetsplats för barn Utreda och ge förslag på belysning vid informationsskyltar Skyltprogram, så få skyltar som möjligt, tydliga och välplacerade Informationsskyltar vid alla infarter så långt det är fysiskt möjligt med en funktionell placering Årlig trafikräkning samt vid särskilda Lokalen "G:a Brandstationen" på Rutviksvägen (fd mottagningsstation) hyrs sedan år 2008 av företaget ShopinLapland. Byggnaden tillbyggd sommaren 2011, med tre besökstoaletter vilka hålls öppna året om. Förslag/skisser på hastighetsdämpande åtgärder har tagits fram och presenterats vid kyrkstadsrådet september Trafikräkning av genomfartstrafiken har utförts. Endast 16% av trafiken från Rutvik kör vidare längs Sunderbyvägen. Luleå kommun föreslår i kommande översiktsplan att reservatet för Norrleden behålls. Avspärrningar anpassade till miljön, för användning vid evenemang etc. finns. tillfällen vid behov Skyltningen gör det lätt att hitta till kommunens befintliga parkeringar vid järnvägen, Rutviksvägen, på Kyrktorget och vid kyrkan Luleås ambassadörer är uppdaterade om vad som händer i Gammelstad Utveckling av Gammelstads souvenirer i olika prisklasser i enlighet med det grafiska programmet Kort infotext som alla företagare kan använda i sin annonsering Gemensam annonsering Förslag på synliggörande av Visitor Centre flaggstång, halvmånen på taket Visningar för utvalda grupper med anpassat innehåll Studenter och gästforskare på Luleå Tekniska universitet erbjuds visning av världsarvet Gammelstads kyrkstad Idéskiss Kyrkparken framtagen. Pågående arbete. Del i en större översyn av området. Specifikt skyltprogram för världsarvet Gammelstad är inte framtaget. Estetiska programmet och detaljplanen för området styr tillägg i den fysiska miljön. Att använda det estetiska programmet i arbetet med kyrkstaden är ett utvecklingsområde. Informationsskyltar finns vid infarterna till Gammelstad; Lulevägen, Rutviksvägen, samt på Kyrktorget. Översyn av skyltarna genomförd år Trafikräkning genomförd senast vid årsskiftet 2011/2012. Skyltöversyn genomförd år Förslag till tillägg finns. Nya skyltar till parkeringen vid Rutviksvägen uppsatta år Hänvisning till parkeringarna är en central fråga för besöksmålet, där exempelvis hänvisningen till parkeringen vid järnvägen, sk evenemangsparkeringen behöver förbättras. Uppföljning saknas för perioden. Samarbetet mellan världsarvet och utvecklingskontoret (som sammankallar ambassadörerna) är ett utvecklingsområde, Ett antal souvenirer/profilprodukter med Gammelstadsprägel/varumärke har tagits fram. Texter av olika slag finns på Gammelstads officiella webbplats, vilket områdets företagare upplever fungerar tillfredställande. Gemensam annonsering planeras och samordnas i sammanhang då områdets aktörer vill synas tillsammans. Samordning av marknadsföringsinsatser organiseras av ansvarig arrangör för det aktuella marknadsföringstillfället. Förslag har tagits fram. Visningar av världsarvet genomförs löpande och anpassas efter aktuell grupps behov. Identifiering av, och kommunikation med, för världsarvet centrala aktörer/grupper är ett utvecklingsområde. Visningar erbjuds studenter och anställda vid LTU på samma premisser som andra kunder. Samarbete finns mellan Visitor Centre, LTU och Norrbottens Museum kring undervisning, projekt och studiebesök.

15 Boende och andra verksamma i Gammelstads kyrkstad får minst två nyhetsbrev om året Informera nyckelinstanser om trafiksituationen och verka för att den förbättras Hastighetskontroll genomförs två gånger per år Brunvit vägvisning till Gammelstads kyrkstad förstudie Minskad trafik, genom förbifart Rutviksvägen och Gamla Bodenvägen Nyhetsbrev skickas inte. Program för kyrkstadens utbud produceras 3 gånger/år Informationen distribueras på Gammelstads webbplats och Facebook, som tryckt program och affisch. De som "gillar" Gammelstad på Facebook får löpande uppdateringar. Trafiksituationen och förbättring av densamma diskuteras återkommande, bland annat vid Kyrkstadsrådet, i vilket ansvariga för trafikmiljön ingår. Uppföljning saknas. Förstudien slutförd, och brun-vit vägvisning till världsarvet Gammelstads kyrkstad uppsatt sommaren Förstudien är avslutad, och resultatet visar att förbifarten inte ger den måluppfyllelse vad gäller minskning av genomfartstrafik som motiverar investeringen. Det stora flertalet som kommer från Rutvik har Stadsön som mål.

16 Levande kyrkstad Traditionen och det dagliga livet i kyrkstaden ger innehåll till bebyggelsen och den fysiska miljön. Hur vi gör ett bra arbete (framgångsfaktorer) Det finns aktiviteter för olika åldrar och intressen. Information sprids genom gemensamma kommunikationskanaler. Serviceanläggningar uppfyller aktuell standard och underlättar därmed övernattning i kyrkstugor. Kyrkstugeägare är aktiva genom att besöka evenemang och kyrkan, övernatta i sina stugor och föra traditionen vidare till nya generationer. Många kyrkstugeägare är aktiva medlemmar i kyrkstugeägarföreningen. Bakgrund 2007 Kyrkhelger, andra arrangemang och marknader samlar många kyrkstugeägare som också övernattar i sina kyrkstugor. Konfirmationsläsningen sommartid är fortfarande populär och 25-50% av konfirmanderna övernattar i kyrkstugor. I området finns fem kommunala servicehus för kyrkstugeägare, med disk och tvättmöjligheter samt toaletter. Kyrkstugeägarna är samlade i en förening. Sedan tre år finns ett kyrkstadsnätverk mellan närliggande kyrkstäder för idé och erfarenhetsutbyte. Ett markupplåtelseavtal reglerar nyttjandet av kyrkstugorna. Under de senaste fem åren har mellan 15 och 40 kyrkstugor årligen bytt ägare. Målformulering Varierat aktivitetsutbud för olika åldrar och intressen vid bland annat de stora kyrkhelgerna Sommaraktiviteter för hela familjen (Svarar mot det övergripande målet att fler kyrkstugeägare vistas och sover över i sina kyrkstugor.) Dusch i ett av servicehusen Samordning av tre program årligen, annonsering och utskick Kalendarium på anslagstavlor Nya anslagstavlor vid parkeringsplatserna Varierat sakralt aktivitetsutbud för olika åldrar och intressen vid bland annat de stora kyrkhelgerna Informationsbrev till nyblivna kyrkstugeägare Aktörerna i kyrkstaden erbjuder aktiviteter och upplevelser för olika åldrar, utifrån respektive verksamhetsområde, samt i samband med evenemang och kyrkhelger. Somrarna 2008 och 2009 genomfördes "Bo-i-kyrkstuga aktiviteter". Persmässfirandet är inriktat mot att tilltala hela familjen. Sommaren 2012 arrangerades Kyrkbyfesten där kyrkbybor och kyrkstugeägare var huvudmålgrupper. I övrigt är utbudet av upplevelser i området generellt stort sommartid, framförallt friluftsmuseet Hägnans aktiviteter. Möjligheten att installera dusch i toaletten vid g:a brandstationen undersöks. 3 program produceras årligen (Vår, sommar, höst/vinter) Distribueras till besöksmål/anläggningar, främst i närområdet. Affischeras löpande, nerladdningsbar som PDF samt i evenemangskalendarie på Gammelstads webbplats. Facebookgruppen Världsarvet Gammelstads kyrkstad finns sedan våren Affischer innehållande kalendarium/utbud och evenemang i kyrkstaden distribueras löpande till affischeringsplatser i Luleå. Genomgång av områdets informationstavlor, med tillhörande åtgärdsbehov är för närvarande en aktuell fråga i besöksmålet Gammelstads kyrkstad. Arbete pågår. Svenska kyrkans kärnverksamhet. Ständigt pågående aktivitet i kyrkstaden. Uppföljning Informationsbrev skickas till alla nyblivna kyrkstugeägare. Samtliga kyrkstugeägare får varje höst informationsutskick från Nederluleå församling.

17 SAMMANFATTNING Samverkan och delat ansvar- är ett utvecklingsområde. Fysisk miljö och bebyggelsevård- innehåller många och omfattande mål. Flera av dem är snarare löpande verksamhet/aktiviteter än mål som kan slutföras. Kunskap och delaktighet- har omfattande mål med höga ambitioner, som i hög grad inte kunnat uppfyllas under perioden. Besökare och attraktioner- innehåller många och omfattande mål. Arbetet med flera av målen är idag på gång. Levande kyrkstad- har stört andel slutförda mål. Arbetet för en levande kyrkstad är kärnverksamheten för många av aktörerna i världsarvet. Vad händer nu? Analyser och slutsatser från förvaltningsplanen och dess uppföljning kommer användas som underlag för framtida process med att ta fram ny förvaltningsplan för Gammelstads kyrkstad kommande år. Frågor och funderingar? med anledning av ovanstående besvaras av världsarvssamordnare Anna Lundgren anna.lundgren@lulea.se Att tänka på inför kommande förvaltningsplan Hur får vi en levande förvaltningsplan? Förbättra förvaltningsplanens koppling till ansvariga aktörers egna verksamhetsplaner. Färre antal mål Tydliga mål Förtydliga skillnaden mellan mål och aktiviteter Tydligt ansvar

18