Systemanalys för Sydsveriges Infrastruktur

Transkript

1 Systemanalys för Sydsveriges Infrastruktur - Geografisk utvidgning av kartmaterial Datum: Beställare: Ulrika Geeraedts, Region Jönköpings län Uppdragsledare: Thomas Ney, Ramböll Restidsanalyser: Ulrik Berggren,Ramböll Kartframställning: Anna Persson, Ramböll

2 Inledning Regionerna i Jönköping, Halland, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne har påbörjat ett samarbete för att ta fram underlag, gemensamma prioriteringar och budskap inför kommande översyner av de långsiktiga infrastrukturplanerna. I ett första steg utvecklas gemensamma underlag kring planeringsförutsättningarna. Några av de mest grundläggande förutsättningarna presenteras i denna rapport. Underlaget har utarbetats av konsultföretaget Ramböll. De berörda regionerna har tidigare samarbetat, kring storregionala frågor. Under våren 2015 utarbetade regionerna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronoberg en systemanalys som utgör ett gemensamt kunskapsunderlag för infrastrukturplaneringen. I november 2015 utvidgades denna studie geografiskt genom att ett urval av kartredovisningar även innefattar regionerna i Jönköping och Halland.

3 Sydsveriges förutsättningar Sydsverige har 2.5 miljoner invånare varav cirka hälften bor i Halland och västra Skåne. Såväl befolkning som arbetsplatser är ojämnt fördelade med en koncentration till väst- och sydkusten och längs järnvägs- och större vägstråk. Befolkningsutvecklingen varierar starkt mellan olika områden. Prognoserna pekar på en förväntad stark ökning i Skåne, och Halland. Samtidigt förväntas betydande minskningar i vissa delar av de övriga regionerna. Residensstäderna har en stark utveckling och kommunerna utmed E4 i Småland förväntas öka. Staffanstorp förväntas få den snabbaste befolkningstillväxten, tätt följd av Varberg, Lomma, Lund och Höör. Utvecklingen för sysselsättningen väntas bli likartad men med än större geografiska skillnader inom Sydsverige. Folkmängd Antal kommuner Skåne Jönköping Halland Kalmar Kronoberg Blekinge Totalt Befolkningsmängd och kommuner i Sydsverige år 2014 Befolkningsprognos Källa: SCB 2011

4 FA-regioner Sydsverige har 14 funktionella analysregioner (pendlingsområden), vilka är starkt varierade i storlek. Indelningen i FA-regioner visar att länsgränserna endast delvis återspeglar funktionella regioner baserat på hur individer arbetspendlar. Noterbart är främst att norra Halland (Kungsbacka, Varberg och Falkenberg) funktionellt sett tillhör Göteborg. Andra FA-regioner som överskrider länsgräns är Jönköping som inkluderar Ydre kommun i Östergötland, Älmhult-Osby (Skåne och Kronoberg) samt Kristianstad-Hässleholm som innefattar Sölvesborgs kommun i Blekinge län. Pendlingen mellan sydvästra Skåne och Köpenhamn är omfattande men detta återspeglas inte i indelningen i FAregioner eftersom dessa inte inkluderar områden utanför Sverige. Funktionella analysregioner. Källa: Tillväxtverket, 2015.

5 Arbetspendling Arbetspendlingen är volymmässigt koncentrerad till västra Skåne och till Hallandskusten. De största pendlingsrelationerna är Kungsbacka-Göteborg och Malmö- Lund. Därutöver finns stora pendlingsstråk i anslutning till residensstäderna. Relationerna med störst arbetspendling till och från län utanför Sydsverige är Själland, Stockholms län och Västra Götaland. Arbetspendling över kommungräns. Källa: SCB 2013

6 Tillgänglighet med kollektivtrafik Restidsisokronerna visar vilka markområden som når centrum i en kärna inom givna tidsintervall. Ytor som är röda, orangea och gula når centrum i en tillväxtmotor inom 45 minuter som är ett rimligt tidsavstånd för daglig arbetspendling. Notera att restidsisokroner till Göteborg och Köpenhamn inte är beräknade. Restiden är beräknad från bostad till en målpunkt som representerar centrum i respektive kärna. Restiden inkluderar därmed både åktid, gångtid och väntetid vid byten. Större delen av Sydsveriges yta täcks in med god tillgänglighet till de största städerna med bil. Undantagen är främst sydöstra Skåne, delar av Kronoberg samt delar av inlandet och delar av Öland i Kalmar län. Kollektivtrafiken har sämre yttäckning men har sitt utbud koncentrerat till stråk och områden med stor befolkning. Åtkomligheten med kollektivtrafik till Jönköping är begränsad till en mindre yttäckning jämfört med åtkomligheten till andra större städer, den främsta anledningen till detta är längre anslutningstider (för att till fots eller på annat sätt ta sig till målpunkten från stationen). Arbetspendling över kommungräns. Källa: Beräkningar baserade på samtrafikens vårtidtabelldatabas, 2015.

7 Schematisk bild för kollektivtrafik med tåg Utbudet av tågtrafik för persontransporter är störst i relationerna Köpenhamn-Malmö, Malmö-Älmhult, Malmö- Ängelholm och Kungsbacka-Göteborg. Under maxtimmen trafikeras de med minst fyra tåg per timme. Även Emmaboda- Kalmar, Alvesta-Växjö och Hässleholm-Kristianstad har en hög turtäthet med tre tåg per timme. Bilden visar de överordnade tågtrafikstråken i Sydsverige kompletterat med bussförbindelse mellan Halmstad och Växjö. Källa: Samtrafikens vårtidtabelldatabas, 2015.

8 Flygplatsstruktur Sydsverige ligger avståndsmässigt väl till i det internationella sammanhanget. Sydsverige har en väl utbyggd flygplatsstruktur. Köpenhamns flygplats betjänar förutom Danmark även södra Sverige. Landvetter är betydelsefull som affärsflygplats för Halland och Jönköping. För svenska flygplatser redovisas antal passagerare fördelat på inrikes, utrikes Europa och utrikes övriga destinationer. För Köpenhamns flygplats/kastrup avser inrikes inom Danmark och utrikes har inte skiljts mellan Europa och övriga världen. Flygresenärer mellan Kastrup och svenska flygplatser ingår i kategorin utrikes. I juni 2014 avvecklades Oskarshamns flygplats. Säve flygplats lades ned i början av år Det är rimligt att tro att Kalmar och Landvetter används i stället. I slutet av år 2016 presenteras helårsstatistik (för året 2015) där berörda flygplaster är avvecklade. Antal passagerare per flygplats delat på inrikes och utrikesresor. Källa: Transportstyrelsen, 2013.

9 TEN-T Sydsveriges transportsystem är viktigt för Skandinaviens handel med övriga delar av Europa. Detta bekräftas bland annat genom EU:s beslut 2013 om det transeuropeiska transportnätverket TEN-T som pekar ut det för Europa allra viktigaste transportnätet. TEN-T Core Network ska vara fullt fungerande till år 2030, medan Comprehensive Network ska vara fullt fungerande till år Transeuropeiska transportnätverket i Sydsverige. Källa: TenTec, 2015.

10 Sydsvenska hamnar De sydsvenska hamnarna är vid sidan av Göteborg/Brofjorden Sveriges viktigaste port mot kontinenten. Även Öresundsbron är viktig. De är också viktiga för det regionala och lokala näringslivet. Hamnarna har till stora delar kompletterande funktioner såväl vad gäller funktion som de geografiska områden som betjänas. Viss konkurrens finns dock. Lastat och lossat gods i Sydsvenska hamnar, tusental ton, För Brofjorden finns endast uppgift om total omsättning. Källa: Sveriges Hamnar och Trafikanalys 2014.

11 Befolkningstäthet Befolkningstätheten är störst utmed Västkusten, Skåne Och Blekinge. I stora delar av Sydsverige följer befolkningstätheten transportstråken. Befolkningstäthet i Sydsverige. Källa: SCB, 2010.

12 Vägtransportstråk för tung trafik Viktiga områden för logistik i Sydsverige och dess närområde är framför allt Göteborg, västra Skåne, Jönköpingsregionen och Norrköping men även Halmstad, Ljungby, nordöstra Skåne/Älmhult och Blekinge Utrikeshandeln utgör en stor del av Sveriges totala handel vilket återspeglas i transportstråken med stora flöden från de skånska gränspassagerna mot Västsverige samt Mellansverige. Antal tunga lastbilar per dygn (ÅDT). Källa: Sveriges Hamnar och Nationella vägdatabasen 2013

13 Ortsstruktur Ett förslag till ortsklassificering har tagits fram. Det bygger på likartade principer som i strategin för det flerkärniga Skåne. En viss anpassning har gjorts för att passa sydsvenska förhållanden. Sydsverige har liksom Skåne en flerkärnig struktur. Tillväxtmotorer och regionala kärnor har identifierats grundat på befolkning, befolknings- och sysselsättningsutveckling, arbetspendling och näringsstruktur. För Skåne överensstämmer förslaget med den tidigare beslutade indelningen i strategin för det flerkärniga Skåne. Tillväxtmotorerna är sådana orter som har förhållandevis goda möjligheter för ökad sysselsättning. Åtkomligheten till dessa orter är av betydelse för boende i hela regionen. De regionala kärnorna har betydelse för sysselsättning och service i ett mer begränsat omland. Förslag till tillväxtmotorer och regionala kärnor i Sydsverige.Källa: Ramböll 2015 (egen bearbetning baserat på Sydsvensk systemanalys 2015)

14 Stråk Ett nät av vägar och järnvägar av särskild betydelse för person- och godstrafik har identifierats med utgångspunkt från ortsstrukturen. Persontransportstråken är definierade utifrån en sammanvägd bedömning avseende befintliga trafikvolymer och funktionen att binda samman tillväxtmotorer och kärnor. Godstransportstråken är definierade utifrån en sammanvägd bedömning av befintliga godstransportflöden, större basindustrier, främst inom skogsnäringen, samt de system av hamnar och terminaler som utgör noder i hanteringen av enhetsberett gods (container och trailer). Stråk för person- och godstransporter transporter på väg och järnväg: Källa Ramböll, Egen bearbetning baserat på Sydsvensk systemanalys, 2015.

15 Restidsmål Restidsmålen uttrycker en ambition avseende restid mellan tillväxtmotorerna som ska möjliggöra arbetspendling mellan orterna och därmed bidra till regionförstoring och breddad arbetsmarknad. Arbetspendling sker främst vid restider under en timme. Genom att sammankoppla tillväxtmotorerna så att restiden dem emellan möjliggör daglig arbetspendling kan hela regionens utvecklingspotential stärkas. Restidsmålen uttrycker inte vilka trafikslag och vilken infrastruktur som krävs för att nå målen. Förslag till restidsmål Källa: Ramböll 2015 (egen bearbetning av underlag från Sydsvensk systemanalys)