Anhörigstöd i T-län Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anhörigstöd i T-län Slutrapport"

Transkript

1 Rapport 2008:10 Anhörigstöd i T-län Slutrapport Augusti 2008 Jan Backlund Elisabeth Davidsson

2 Anhörigstöd i T-län Slutrapport Jan Backlund Elisabeth Davidsson Rapport 2008:10

3 Förord Projektet Anhörigstöd i T-län är nu avslutat och det här är projektets slutrapport. Regionförbundet Örebro har övertagit uppdraget som projektvärd från Kommunförbundet Örebro län, där projektet påbörjades i november Anhöriga är en mycket viktig resurs i vården av såväl äldre som långtidssjuka och personer med funktionsnedsättning. Metoder för bra stöd till dessa anhöriga är därför av stor betydelse för att de ska orka fullgöra sina uppgifter. Projekt av den typ som redovisas här är till stor hjälp för att påverka utvecklingen. Staten prioriterar arbetet med stöd till anhöriga på ett mycket påtagligt sätt, exempelvis genom att projektet har initierats av statliga stimulansmedel fördelade av länsstyrelsen. Syftet har varit att i samverkan mellan kommunerna i länet, anhöriga och olika frivilligorganisationer stödja och underlätta anhörigvården. Projektet ska bidra till bättre livskvalitet för både anhöriga och äldre, personer med funktionshinder och långvarigt sjuka. Projektet har medverkat till skapandet av en gemensam riktlinje i kommunerna och landstinget, bildande av anhöriggrupper och utbildning till anhöriga. Ett aktivt arbete pågår i kommunerna med syfte att utveckla anhörigstödet och projektet har även varit ett stöd i detta arbete, bland annat genom samordnande insatser och nätverksträffar. Samarbetet med länsstyrelsen har varit mycket gott och nya medel har avsatts till regionförbundet för att i ett nytt projekt under 2009 arbeta vidare med utveckling av anhörigvården i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Örebro den 5 augusti 2008 LarsEric Johansson enhetschef

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Bakgrund 7 2. Projektorganisation 7 3. Projekts syfte och mål 8 Projektets fyra olika mål/metoder 8 4. Projektets genomförande 9 Skapa riktlinje/rutin för att kunna erbjuda stöd till demenssjukas anhöriga 9 Anhörigcirklar i demens och bemötande 12 Anhörigcirklar i förflyttningsteknik 14 Länsgemensam anhöriggrupp riktad mot Parkinsonsjuka 16 Länsgemensam anhöriggrupp riktad mot Frontallobsdemens 18 Länsresurs för utveckling av anhörigstödet Analys och reflektion 20 Skapa gemensam riktlinje/rutin för att kunna erbjuda anhöriga till demenssjuka information om kommunalt stöd 20 Anhörigcirklar i demens och bemötande 21 Anhörigcirklar i förflyttningsteknik 23 Anhöriggrupp riktad mot Parkinsonsjuka 23 Anhöriggrupp riktad mot Frontallobsdemens 24 Länsresurs för utveckling av anhörigstödet Utvärderingar 25 Bilagor 1. Projektets projektplan 2. Riktlinje/rutin 3. Statistik 6, 12, 18 månaders uppföljning av riktlinjen 4. Sammanställning av kontaktpersonernas enkätsvar 5. Studieplan demens och bemötande 6. Utvärdering av anhörigas upplevelse av demenscirklarna 7. Utvärdering av cirkelledarnas upplevelse av demenscirklarna 8. Studieplan förflyttningsteknik 9. Utvärdering av studiecirkel för Parkinsonsjukas anhöriga 10. Utvärdering av studiecirkel för frontallobsdementas anhöriga 11. Redovisning av projektets ekonomi 5

6 Sammanfattning Projektets övergripande mål var att i samverkan med kommunerna, anhöriga och olika frivilligorganisationer i Örebro län stödja och underlätta, samt på olika sätt bidra till bättre livskvalitet för både anhöriga och äldre, personer med funktionshinder, eller långvarigt sjuka. Projektet har varit ett länsgemensamt projekt där alla 12 kommunerna deltagit. Projektet har haft fyra olika inriktningar I samverkan mellan kommunerna i länet och landstinget skapa gemensamma riktlinjer/rutiner för att erbjuda anhöriga till nydiagnostiserade demenssjuka information och kommunalt stöd. Erbjuda utbildning som ger kunskaper om ett bra bemötande och förhållningssätt vid demenssjukdom. Erbjuda utbildning i förflyttningsteknik för anhöriga till Strokedrabbade. Att anordna anhöriggrupper för anhöriga vars anförvant drabbats av sjukdom som är relativt sällsynt. Att projektledarna utgör en gemensam kunskapsbank/resurs för utveckling av anhörigstödet i länets kommuner. Projektledarna har genomfört aktiviteter inom varje delområde enligt den upprättade projektplanen. Tillvägagångssättet syftar till att kommunerna efter avslutat projekt ska kunna fortsätta stödinsatserna som projektet genomfört. Riktlinjer/rutiner för att kommunerna ska komma i kontakt med anhöriga till demenssjuka har utarbetats, sanktionerats och införts både inom primärvården, de tre sjukhusens demensutredningsavdelningar och i kommunernas vård och omsorg. Statistik efter 6, 12 och 18 månader visar att det inte är så många anhöriga som förmedlats till kommunernas kontaktpersoner i förhållande till antalet demenssjuka som uppskattningsvis finns i länet. Uppföljningarna visar att det har varit svårt att få ut information om riktlinjen till berörd personal. För att riktlinjen ska vara effektfull måste berörd personal känna till den och arbeta efter den. Utbildning av anhöriga till demenssjuka och strokesjuka har skett i studiecirkelform. Till båda anhöriggruppsutbildningarna har en studieplan utarbetats av personer med olika yrkeskompetens. Cirkelledare har utsetts av respektive kommuner, utbildats och genomfört cirklar. Cirklar för anhöriga till demenssjuka har genomförts i nästan alla kommuner medan det har varit svårt att intressera anhöriga till strokesjuka. Anhörigcirklarna har fått gott betyg av deltagarna och de flesta önskar att cirklar av det här slaget kommer att finnas även i fortsättningen. Inom den tredje projektdelen utsågs två grupper av anhöriga att delta; anhöriga till Parkinsonsjuka och anhöriga till frontallobsdementa. Anhöriga från hela länet erbjöds delta i länsgemensamma anhöriggrupper. Innehållet i studieplanen var inriktad på speciella områden som just den anhöriggruppen kunde vara intresserad av. Anhöriggrupperna förlades till dag- och kvällstid beroende på önskemål hos deltagarna. Anhöriggrupperna har upplevts som ett mycket bra stöd av deltagarna och många önskar fortsätta. Projektledarna har på olika sätt deltagit i olika aktiviteter som aktualiserats av länets kommuner. Det har varit som föreläsare, utbildare, sakkunniga med mera. Under projektets tre år har kommunerna aktivt arbetat med att utveckla sitt anhörigstöd, dels inom detta projekt och dels med andra projektmedel av länsstyrelsen. Vi projektledare tror att detta projekt bidragit positivt till utvecklingen av kommunernas anhörigstöd, men även till ökad samverkan med landstinget och intresseorganisationer. Den länssamordning som funnits i projektet har gett ökat stöd för de kommunalt anställda inom anhörigstöd. 6

7 1. Bakgrund Riksdagen beslutade i december 2004 att stimulansmedel skulle utgå till Sveriges kommuner i syfte att fortsätta utveckla stödformer för anhöriga. Länsstyrelserna fördelade de ekonomiska medlen som skulle användas till försöksverksamheter med nya och fördjupade former för samverkan mellan frivilliga och ideella krafter. De skulle också bidra till att på olika sätt öka livskvaliteten för närstående till äldre, personer med funktionshinder eller långvarigt sjuka. Stödformerna skulle vara varaktiga och insatserna skulle syfta till att underlätta anhörigas situation, såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Tidigare satsning på anhörigstöd, Anhörig 300 var framgångsrik när det gällde att synliggöra de anhörigas situation och att värdesätta och respektera deras insatser. Socialstyrelsens utvärdering av Anhörig 300 visade dock att det var oklart i vilken utsträckning som anhörigstödet verkligen nådde de som var i behov av stödinsatser. Kvaliteten på stödformerna är av central betydelse för att anhöriga skall använda erbjudna insatser. Socialstyrelsen bedömer att det återstår arbete för kommunerna främst när det gäller att utveckla kvaliteten på de stödinsatser som erbjuds och att se till att stödformerna blir lättillgängliga. Samtliga kommuner i Örebro län har, med start 2005, ansökt om och beviljats gemensamma medel från länsstyrelsen i Örebro i syfte att bedriva ett länsgemensamt anhörigstödsprojekt under tre år kallat Anhörigstöd i T-län. 2. Projektorganisation Två projektledare, Jan Backlund och Elisabeth Davidsson, 1.25 tjänst anställdes av Regionförbundet Örebro för att driva projekt Anhörigstöd i T-län. Örebro läns tolv kommuner är gemensamt projektets ägare. Projektet har haft en styrgrupp bestående av enhetschefen vid Regionförbundet Örebro, avdelning den attraktiva regionen, två socialchefer, en äldreomsorgschef och en områdeschef inom vård och omsorg. En läkare från Primärvården har varit adjungerad gruppen. Styrgruppen har fungerat som stöd och ledning för projektledarna, speciellt vid oförutsedda situationer som uppkommit. Gruppen har träffats vid fem tillfällen under projektets gång. I varje kommun har projektet haft en kontaktperson vars uppgift har varit att sprida information om projektets olika delar ut i den egna kommunen och att ta ansvar för att till exempel cirkelledare och andra funktioner som har behövts för projektets arbete har utsetts. Kontaktpersonerna har också fungerat som en referensgrupp till de två projektledarna och de har kunnat komma med synpunkter och förslag på arbetet inom projektet. Kontaktpersonerna inom länsnätverket har träffats 11 gånger under projekttiden. De är fortfarande organiserade i ett länsnätverk för anhörigstödsfrågor Ännu en referensgrupp har projektledarna haft till sin hjälp. Denna grupp har bestått av representanter från olika frivilliga organisationer så som Röda Korset, Svenska kyrkan, Alzheimerföreningen i Örebro län, Bergslagens demensförening, Strokeföreningen i Örebro län, Väntjänsten i Kumla plus anhörigrepresentanter. Referensgruppen har träffats sju gånger under projekttiden. Utöver denna projektorganisation där alla Örebro läns kommuner har varit representerade har det funnits flera olika arbetsgrupper. Deras uppgifter har varit att ge projektledarna synpunkter och förslag utifrån de specifika frågor som varje arbetsgrupp har arbetat med. 7

8 Projektledarna har delat ansvaret mellan sig så att Jan Backlund har haft huvudansvaret för mål/metod ett och fyra. Elisabeth Davidsson har haft huvudansvaret för mål/metod två och tre. Under arbetets gång har projektledarna samarbetat och stöttat varandra utan att blint stirra på ansvarsgränser. 3. Projekts syfte och mål Det övergripande syftet med projekt Anhörigstöd i T-län var att förbättra livskvaliteten för anhöriga och deras anförvanter genom förmedling av lättillgänglig information, råd och stöd och nya kunskaper. Stödet förväntades att ge anhöriga en ökad trygghet vilket förhoppningsvis också ger en livskvalitetsförbättring både för den sjuke och den som vårdar. Ett annat syfte var att stärka personalen som arbetar med anhörigstöd i kommunerna genom att projektledarna skulle fungera som stöd och kunskapsbank för dem. Stödet skulle ha en gemensam struktur mot länets alla kommuner. Projektets övergripande mål var att i samverkan med kommunerna, anhöriga och olika frivilligorganisationer i Örebro län stödja och underlätta, samt på olika sätt bidra till bättre livskvalitet för både anhöriga och för äldre, personer med funktionshinder, eller långvarigt sjuka. Projektets fyra olika mål/metoder I den första mål/metoden står det att projektet i samverkan med kommunerna i länet och landstinget skall skapa gemensamma riktlinjer/rutiner för att kunna erbjuda anhöriga till nydiagnostiserade demenssjuka information om kommunalt stöd. I den andra mål/metoden står det att anhöriga till demenssjuka i länet skall erbjudas utbildning i hur man på ett bra sätt bemöter och förhåller sig till en demenssjuk anförvant. Anhöriga till personer som har drabbats av en stroke skall erbjudas utbildning i förflyttningsteknik. I den tredje mål/metoden står det att deltagande i länsgemensamma anhöriggrupper skall erbjudas anhöriga vars närstående drabbats av en sjukdom som inte är så vanligt förekommande. I den fjärde mål/metoden står det att projektledarna skall utgöra en gemensam kunskapsbank/resurs för utvecklingen av anhörigstödet i länets kommuner. Målgruppen var begränsad till anhöriga/närstående till personer som drabbats av demenssjukdom, stroke och till dem som drabbats av mer sällsynt sjukdom. Efter inventering i kommunerna beslutades att det var anhöriga till personer med Frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom som skulle erbjudas stöd utifrån begreppet mer sällsynt sjukdom. Projektplanen bifogas i bilaga 1. 8

9 4. Projektets genomförande Skapa riktlinje/rutin för att kunna erbjuda stöd till demenssjukas anhöriga Förarbete Den första metoden/målet var att skapa en riktlinje/rutin som personal inom kommunernas vård och omsorg, landstingets primärvård och de tre sjukhusens demensutredningsavdelningar skulle arbeta efter. Rutinen skulle möjliggöra för kommunernas anhörigstödjare att i tidigt skede nå anhöriga till demenssjuka för att informera och vid behov erbjuda stöd till den anhörige. En förhoppning var att riktlinjen skulle implementeras i personalens ordinarie arbetssätt för att på så sätt bli bestående även efter projektets slut. En arbetsgrupp har under mars till och med maj månad 2006 arbetat fram en riktlinje/rutin för stöd till demenssjukas anhöriga. Riktlinjen/rutinen är en samarbetsöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Örebro län. I arbetsgruppen har ingått representanter från de tre sjukhusen, representant från primärvården samt kommunala representanter från varje länsdel. Från kommunerna har olika yrkesgrupper inom vård och omsorg varit representerade. Ledare för arbetsgruppen har varit projektledaren. Arbetsgruppen beslöt att utöka målgruppen att inte bara gälla anhöriga till demenssjuka utan också till anhöriga till dem som har demensliknande symptom. Detta för att nå även de som inte utreds för demenssjukdom. Riktlinjen/rutinen beskriver ett tillvägagångssätt för samtlig personal inom kommunernas vård och omsorg, primärvårdens och sjukhusens personal. Syftet är att kommunerna ska komma i kontakt med och hålla kontakten med anhöriga till demenssjuka, eller de som har demensliknande symptom, för att kunna ge information om kommunens anhörigstöd. Kommunernas kontaktpersoner ska också erbjuda lämpligt stöd vid behov. Riktlinjen/rutinen har presenterats och tillstyrkts av grupperna; Vilgotgruppen (tjänstemannagrupp för samverkan mellan kommunerna och landstinget) och Maritgruppen (politikergrupp för samverkan mellan kommunerna och landstinget). Riktlinjen bifogas i bilaga 2. 9

10 Informationsarbete Information om riktlinjen ägde rum under hösten 2006 och i januari Projektledaren träffade då chefer inom vård och omsorg i alla kommunerna, primärvården samt personalgrupperna vid de tre sjukhusens demensutredningsavdelningar och informerade om riktlinjen/rutinen. Cheferna hade i sin tur uppdrag att informera sin personal. Riktlinjen trycktes upp och varje chef fick ett antal för fortsatt spridning till sin personal. Därtill lades riktlinjen in på kommunernas och landstingets gemensamma hemsida, OVK 1, för att vara lättillgänglig för all vårdpersonal. Riktlinjen har också omtalats och delats ut vid olika seminarier, konferenser och Anhörig- och Äldredagar som ägt rum i länet under projekttiden. Utbildning av kommunala kontaktpersoner Utbildning har skett för 27 kontaktpersoner, som utsetts av kommunerna, särskilt för denna del av projektet. De representerar olika yrkesgrupper som distriktssköterska, arbetsterapeut, undersköterska och anhörigsamordnare. Deras uppgift är att kontakta de anhöriga som de får kännedom om enligt riktlinjen. I samtal med de anhöriga ska de informera om kommunens stöd till anhöriga, erbjuda fortsatt kontakt samt vid behov erbjuda stöd och/eller förmedla kontakt med annan t ex biståndshandläggare eller intresseorganisation. Kontaktpersonerna har genomgått en tvådagarsutbildning för ändamålet. Utbildningen innehöll bl a en genomgång av Kontaktpersonens roll, Anhörigstödets betydelse i vården, Vad gör kommunerna för att stödja anhöriga? En anhörig till demenssjuk berättade om sin situation Ett viktigt avsnitt i utbildningen var samtalet ett viktigt redskap i kontakten med anhörig med föreläsare Lena Danielsson. En del av tiden avsattes till grupparbete om arbetssätt. Under fyra eftermiddagar har återträffar ägt rum med kontaktpersonerna. Syftet med återträffarna har varit att dela med sig av sina erfarenheter och också få fortbildning. Ett inslag har varit psykolog Malin Bäckman, Universitetssjukhuset, som berättade om sina möten med anhöriga till demenssjuka. Genomförande av arbetet med riktlinjen Efter utbildningen av kontaktpersonerna och information till berörda chefer så startade det praktiska arbetet i kommun efter kommun. Arbetet kom igång under hösten 2006 och pågår fortfarande. 1 OVK = står för Obruten VårdKedja 10

11 Arbetssätt enligt riktlinjen är: Personal som upptäcker/kommer i kontakt med anhörig till demenssjuk eller med demensliknande symptom informerar den anhörige om att kommunen har ett särskilt stöd till anhörig till demenssjuk. Personalen frågar om den anhörige känner till det. Om inte så ber man om medgivande att förmedla den anhöriges namn och telefonnummer till kommunens kontaktperson. Får personalen klartecken förmedlas detta till kontaktpersonen som ska ta kontakt inom 14 dagar. Kontaktpersonen noterar alla anhöriga som kommer till hennes kännedom i en framtagen statistikmall som varje månad redovisas till projektledaren. Utvärdering av riktlinjen Kontaktpersonerna har lämnat statistik varje månad sedan november 2006 till projektledaren. Statistiken visar hur många anhöriga som förmedlats till kontaktpersonen, hur många man varit i kontakt med, antalet anhöriga som avsagt sig kontakt efter första samtalet. Vidare visar statistiken varifrån (primärvård, kommunens vård och omsorg, sjukhus eller annan) förmedlingen av anhörig skett. Sammanställning av statistiken har skett vid tre tillfällen, efter sex månader, efter 12 månader och efter 18 månader. Efter den första sammanställningen informerades alla kommuner, var och en för sig, om vad statistiken visade för hela länet och länsdelsvis samt den egna kommunen. Syftet med informationen var att diskutera möjliga förbättringsåtgärder. Primärvården informerades vid ett tillfälle, likaså de tre sjukhusen. Det är inte alltid lätt för kontaktpersonen att avgöra om förmedling av anhörig är på grund av riktlinjen eller om det är enligt annat som ingår yrkesutövningen. Därför ska inte statistiken jämföras mellan kommunerna utan endast vara en vägledning för kommunen/landstingets förbättringsdiskussioner inom anhörigstöd. Statistiken visar att antalet anhöriga som förmedlas enligt riktlinjen inte är så högt och inte har ökat i omfattning under de 18 månaderna. Den visar också att några kommuner får de flesta förmedlingarna från sin kommun och vårdcentralen medan andra nästan inte alls får av vårdcentral och/eller den egna vård och omsorgspersonalen. Man kan utläsa att de kommuner som har demensteam får sina ärenden i stor utsträckning från vårdcentralen medan de som inte har demensteam får ärenden av sjukhuset eller vård och omsorgspersonal i kommunen. Samtliga kommuner, primärvård och sjukhusen har uppmärksammats på att det finns förbättringsområden och alla har lovat att göra mer för att nå anhöriga till demenssjuka. Sammanställningen, efter 12 månader, visar att 40% av ärendena kommer från sjukhusen, 22% från vård och omsorg, 21% från primärvården och 17% har inkommit från andra. Det är stora skillnader mellan länsdelarna när det gäller var ärendet kommer från. Sammanställning av statistik efter 6, 12 och 18 månader bifogas rapporten i bilaga 3. Kontaktpersonerna visar i sammanställningen att anhöriga mest frågar efter: Råd och stöd, samtal och allmän information om anhörigstöd, därefter information om dagvård, demensteam och om anhöriggrupper/cirklar Sammanställning av kontaktpersonernas upplevelse av att vara kontaktperson Kontaktpersonerna har under maj 2007 svarat på en enkät som behandlar uppdraget som kontaktperson. Enkäten tar upp arbetsbelastning, anhörigas uppskattning, stöd från flera resurspersoner, samverkan mm. Sammanställningen i sin helhet bifogas rapporten i bilaga 4. 11

12 Anhörigcirklar i demens och bemötande Förarbete Ett av målen i projektplanen var att erbjuda demenssjukas anhöriga utbildning i bemötande och förhållningssätt. De anhöriga skulle erbjudas utbildning i den egna kommunen dels därför att de på ett enkelt sätt skulle kunna ta sig till träffarna och dels för att kommunerna efter projektets slut skulle kunna fortsätta att erbjuda nya anhöriga liknande stöd. En arbetsgrupp med representanter från Alzheimerföreningen i Örebro län, Demensföreningen i Karlskoga och Sensus studieförbund bildades i början av projekttiden. Arbetsgruppen skulle hjälpa projektledaren med att finna ett bra och lämpligt innehåll och upplägg på den utbildning de demenssjukas anhöriga skulle erbjudas. Arbetsgruppen tyckte att utbildningen skulle ges i studiecirkelform eftersom en cirkel har som utgångspunkt att ta tillvara och utgå från varje deltagares situation. Deltagarna får också dela med sig av sina egna erfarenheter till andra i samma situation och får möjlighet till social samvaro och socialt stöd som kan vara av stor betydelse. En studieplan utarbetades studieplan för anhöriggrupper demenssjukdomar, bemötande och anhörigrollen som cirkelledarna skulle ha som stöd i sitt arbete. Planen innehöll bland annat punkter som handlade om hur demenssjukdomar yttrar sig, hur man på ett bra sätt bemöter och kommunicerar med den sjuke och den anhöriges roll. Planen skulle fungera som ett stöd för cirkelledaren men det var upp till varje cirkelledare att utforma träffarna efter deltagarnas behov och önskemål. Studieplanen bifogas rapporten i bilaga 5. Informationsarbete Informationsarbetet i syfte att hitta intresserade anhöriga som ville delta i anhörigcirklarna påbörjades tidigt i projektet. En informationsfolder trycktes upp i tvåtusen exemplar och delades ut till kommunernas kontaktpersoner inom anhörigstödet. De i sin tur spred foldrarna vidare inom vård och omsorgsförvaltningen inom sin kommun. Informationen spreds också till vårdcentraler och frivilliga föreningar, till kuratorer på de tre sjukhusen och till de föreningar som ingick i projektets referensgrupp. Projektet annonserade i Nerikes Allehanda, Bergslagsposten, Karlskoga tidning och Karlskoga kuriren om anhörigcirklarna. Ett par kommuner hade också med information i sina s.k. kommuntidningar 2. Utbildning av cirkelledare I mitten av september 2006 utbildade projektet och Sensus studieförbund tjugofyra cirkelledare under ett tvådagars internat på konferenscentret i Ånnaboda. Kommunerna fick till uppgift att utse lämpliga personer från demens och äldrevården som cirkelledare. Ett par kommuner utsåg frivilliga 3 från t.ex. Röda Korset. Under dagarna föreläste två personer från Demenscentrum i Örebro om demenssjukdomar, deras symptom och om hur man på ett bra sätt kan bemöta avvikande beteenden och problem som kan uppstå i relationen med den demenssjuke anförvanten. En sjuksköterska och en 2 Kommuntidningar= det var s.k. gratis informationsblad som delades ut till alla medborgare i kommunen. 3 Frivilliga= De anmälda hade alla tidigare arbetat inom den kommunala äldrevården eller inom skolan. 12

13 undersköterska från Karlskoga lasarett föreläste om validationsmetoden, en metod som går ut på att bekräfta den demenssjuke och hjälpa honom/henne till självförtroende. Några anhöriga berättade också om hur det är att vara anhörig till en person som drabbats av demenssjukdom. En stor del av dagarna handlade om cirkelledarrollens ansvar och uppgifter, studiecirkelns byggstenar och gruppdynamik. Föreläsningar varvades med olika övningar och grupparbeten. Under slutet av de två dagarna diskuterades hur arbetet skulle fortsätta när det gällde planering och genomförande av anhörigcirkeln i den egna kommunen. Frågan och uppgiften fick deltagarna ta med och förankra i sin respektive kommun. Genomförande av cirklar Under vintern och våren 2007 startade kommunerna sina anhörigcirklar. Några kommuner bedrev parallella cirklar, en för makar/makor och en för barn till demenssjuka. Detta var möjligt i de större kommunerna där antalet intresserade anhöriga var fler än i de små. Två mindre kommuner kunde inte starta några cirklar då de inte hade tillräckligt många intresserade anhöriga. En kommun som hade svårt att rekrytera anhöriga som vårdade i det egna hemmet valde istället att starta cirkel för anhöriga på ett demensboende i kommunen. I en annan kommun startade man cirklar både för anhöriga vars anförvanter bodde i kommunalt demensboende och för de som vårdade i hemmet. Totalt deltog 94 anhöriga i cirklarna. De flesta kommuner använde sig till viss del av den utarbetade studieplanen men anpassade träffarna efter gruppens sammansättning och behov. De anhöriga erbjöds förutom anhörigcirkeln att delta i en föreläsning Värdet av kunskap om bemötande - Erfarenheter av Validationsmetoden i mötet med personer som har ett demenshandikapp. Föreläsningen arrangerades på fyra orter i länet, Örebro, Askersund, Nora och Karlskoga. Även de två kommuner som inte hade några pågående anhörigcirklar fick ett antal platser till dessa föreläsningar till sitt förfogande. Föreläsningen hölls av en sjuksköterska och en undersköterska, båda certifierade validationsarbetare, från Karlskoga lasaretts demensboende Utsikten. Uppföljningsträffar med cirkelledarna Vid den första uppföljningsträffen som projektledaren och Sensus studieförbund hade med cirkelledarna i november 2006, två månader efter cirkelledarnas internatutbildning, diskuterades bland annat hur arbetet med planering av cirklarna hade gått vidare. Material som kunde vara till stöd i cirkelledarrollen delades ut. En annan diskussion gällde hur de kommuner som inte hade så många intresseanmälda anhöriga skulle fortsätta sitt arbete. Under våren 2007 anordnades en andra uppföljningsträff med cirkelledarna och den handlade mycket om erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Man gav varandra tips på hur man skulle kunna lösa olika problematiska situationer som kan uppstå i cirkelledarrollen. En anställd från Anhörigcentrum i Örebro var med och berättade om deras arbete med olika anhörigutbildningar. Dagen avslutades med tankar och frågor inför det fortsatta arbetet. Bland annat diskuterades hur kommunerna planerade för att nå nya anhöriga och vilket stöd cirkelledarna behövde från projektet, Sensus, chefen och arbetskamraterna för att klara av sin roll. I januari 2008 hölls en tredje uppföljningsträff och vid detta tillfälle handlade dagen om den utvärdering som gjorts med cirkeldeltagarna. Tips och råd gavs av Sensus studieförbund och nytt material som kunde vara till nytta för cirkelledarna i deras fortsatta arbete delades ut. Det framfördes önskemål om att cirkelledarna skulle vilja fortsätta att träffas även efter projektets 13

14 slut. Sensus studieförbund kan eventuellt tänka sig att fortsätta att träffa cirkelledarna vid ett till två tillfällen per år efter projektets slut. Under hösten 2007 besökte de två projektledarna länets kommuner och informerade ledningsgrupper och liknande om resultatet från utvärderingarna och om behovet av att även fortsättningsvis stödja cirkelledarna och ta tillvara på deras kunskaper och erfarenheter. Utvärdering av cirklarna Under december 2006 fram till mars 2007 startade tio av länets tolv kommuner anhörigcirklar för de demenssjukas anhöriga och 94 personer deltog. Två av de mindre kommunerna i länet kom inte igång med sina cirklar och detta berodde på för få anmälda anhöriga. Direkt efter anhörigcirklarnas avslut under april och maj månad 2007 skickades en utvärderingsenkät ut till alla deltagare i syfte att få en bild av hur de upplevt cirklarna de gått i. Svarsfrekvensen var 71 %. Utvärderingen visar att nästan hälften av de anhöriga som deltog i cirklarna var under 65 år. Majoriteten var kvinnor och 67 % hade inte tidigare haft någon form av anhörigstöd. Majoriteten av de anhöriga ansåg att cirklarna haft mycket, eller ganska stor betydelse för dem när det gäller att få utbyta erfarenheter med andra i samma situation, att få uppmuntran och känslomässigt stöd, att få råd och kunskaper som är nyttiga för en anhörigvårdare samt att få information om praktiskt stöd och hjälp som en anhörigvårdare kan få. De anhöriga ansåg det också vara viktigt att anhörigcirklar erbjuds tidigt i demenssjukdomen. Utvärderingen i sin helhet finns med som bilaga 6. Utvärdering av cirkelledarnas upplevelser Under våren 2007 var det 18 cirkelledare som jobbade med anhörigcirklarna inom demens och bemötande. De fick efter avslutad cirkel fylla i en utvärderingsenkät och 16 av 18 svarade på enkäten. Alla uppgav att de upplevt rollen som cirkelledare mycket eller ganska positivt och att stödet från projektledaren, chefen, arbetskamraterna och Sensus studieförbund varit tillfredsställande. Alla utom två personer kunde tänka sig att fortsätta vara cirkelledare även efter den första anhörigutbildningens slut. Utvärderingen i sin helhet finns i bilaga 7. Anhörigcirklar i förflyttningsteknik Förarbete Under maj månad 2006 så bildade projektledaren en arbetsgrupp, bestående av fyra arbetsterapeuter och ett förflyttningsombud. Varje länsdel var representerad i gruppen. Arbetsgruppens uppgift var att hjälpa projektledaren med att hitta en lämplig modell över hur en utbildning i förflyttningsteknik för anhöriga till strokesjuka skulle kunna se ut. Efter några träffar beslutades att modellen skulle innehålla följande delar. Hur det är att vara anhörig/närstående till någon med stroke Förståelse för hur hjärnskadan påverkar den sjuke utifrån de olika funktionsbortfall som kan uppstå Basal kroppskännedom och grundprinciperna för förflyttningsteknik Manuella förflyttningar och enkla hjälpmedel Avancerade hjälpmedel utifrån de behov som finns i gruppen Under hösten 2006 var en plan kallad studieplan för anhöriggrupp i förflyttningsteknik för anhöriga till strokesjuka klar. Syftet med studieplanen var att den skulle kunna tillämpas och användas i länets samtliga kommuner och vara ett stöd för de personer som skulle hålla i 14

15 cirklarna. Det bedömdes att det var arbetsterapeuter och förflyttningsombud inom kommunernas vård och omsorg som var lämpliga cirkelledare. Studieplanen redovisas i bilaga 8. Efter hand visade det sig att det var ungefär hälften av länets kommuner som inte ansåg sig kunna medverka i denna del av projektet. Motiveringen var att kommunen för tillfället inte klarade av fler uppdrag och/eller att de inte hade tillräckligt med intresserade anhöriga. Informationsarbete Informationsarbetet i syfte att hitta intresserade anhöriga startade under våren 2006 och pågick till och med 2007 års slut. Informationsfoldrar distribuerades ut till kommunerna och till rehabiliteringsavdelningarna på länets tre sjukhus. Strokeföreningen i Örebro län hjälpte till att sprida information genom att skicka ut foldrar till över tvåhundra medlemmar. Vid två tillfällen har erbjudandet annonserats i länets dagstidningar. Utbildning av cirkelledare I mars 2007 hölls en introduktionsdag för de personer som skulle vara cirkelledare för de anhöriga i sin kommun. Under dagen diskuterades bland annat studieplanen och en arbetsterapeut föreläste under temat hur det är att vara anhörig till någon med stroke. Vidare fick cirkelledarna förslag på lämpligt material som de skulle kunna använda under cirkelsammankomsterna, t.ex. informationshäften, böcker och filmer. En representant från Sensus studieförbund informerade om cirkelns grundstenar och fördelar med att bedriva utbildningen i cirkelform. Genomförande av cirklarna Det visade sig ganska snart att det endast var tre av de sju kommunerna som tidigare hade uppgett att de ville vara med i denna del av projektet som hade tillräckligt många deltagare för att starta en cirkel. Övriga fortsatte sitt informationsarbete i syfte att försöka hitta fler intresserade anhöriga. En kommun valde att informera om anhörigcirklarna under en så kallad äldredag. De övriga försökte nå fler anhöriga via hemtjänstpersonal, arbetsterapeuter och andra yrkesprofessioner inom vård- och omsorgsförvaltningen i kommunen. Nya affischer trycktes upp och skickades ut till berörda kommuner som i sin tur satte upp dem på apotek, vårdcentraler eller annan lämplig plats. Trots detta informationsarbete anmälde sig inte fler anhöriga. Det blev endast tre kommuner som startade cirklar för anhöriga i förflyttningsteknik. I en av kommunerna hoppade cirkelledarna av sina uppdrag precis innan cirkeln skulle starta eftersom de fått nya jobb och slutade sina anställningar i kommunen. I detta läge hjälpte Studieförbundet Vuxenskolan till med att driva cirkeln. De använde sig av en egen cirkelledare med kunskaper och erfarenheter inom området stroke och förflyttningar. På grund av att cirkelstarten blev försenad så hoppade flera av de anmälda av innan start men tre anhöriga deltog. Studieförbundet Vuxenskolans cirkel har inte kunnat utvärderas inom projektet då de inte följde projektets tilltänkta upplägg och studieplan. Studieförbundet Vuxenskolan har uttryckt att de eventuellt kan tänka sig att fortsätta att arbeta med anhörigcirklar inom förflyttningsteknik. Vuxenskolan vill då ta bort den målgruppsbegränsning som projektet haft och utvidga anhöriggruppen. Uppföljningsträff med cirkelledarna På grund av att det endast var fyra personer som blev cirkelledare inom förflyttningstekniken så har inte någon gemensam uppföljningsträff anordnats. Projektledaren har istället besökt två av cirkelledarna och prata med dem om deras erfarenheter av anhörigcirklarna. De uppgav att de i stort sett var nöjda med sitt arbete. De hade däremot inte kunnat rikta arbetet emot rena 15

16 förflyttningsövningar eftersom deltagarna som befann sig i en hög ålder inte orkade utföra förflyttningarna. Istället visades olika förflyttningstekniker, till exempel hur man bäst hjälper en person upp från ett golv eller hur man hjälper en person in i en bil. De visade och demonstrerade också olika hjälpmedel som kunde vara till nytta för de anhöriga i deras vårdsituation. Cirkelledarna ansåg att det var viktigt att de anhöriga förstod grundprinciperna för förflyttningstekniken, även om de inte orkade utföra övningarna. De anhöriga hade också ett stort behov av att få träffa andra och prata om sin situation. Utvärdering av cirklarna Det var fem anhöriga i Karlskoga och tre i Askersunds kommun som deltog i anhörigcirklarna i förflyttningsteknik förutom de tre i Örebro vilkas cirkel inte har kunnat utvärderas av projektet. Direkt efter cirklarnas slut fick de anhöriga en utvärderingsenkät skickad till sig. Av de åtta deltagarna så svarade sex på enkäten, fyra kvinnor och två män. Två personer uppgav att de tidigare hade fått tillgång till anhörigstöd. Endast en person uppgav att deras anhörige behövde stöd från någon annan person under tiden den anhörige var på cirkelsammankomsterna. Alla svarande uppgav att de tyckte att anhörigcirkeln haft mycket stor eller ganska stor betydelse för dem när det gällde att utbyta erfarenheter med andra i liknande situation, att få uppmuntran och känslomässigt stöd och att få information om praktiskt stöd och hjälp som man kan få. På frågan om vilken betydelse anhöriggruppen haft när det gällde att få råd och kunskaper som är nyttiga för en anhörig så svarade alla utom en person att den haft mycket eller ganska stor betydelse. Fem personer svarade att anhöriggruppen motsvarat deras förväntningar mycket bra. En person tyckte att den ganska bra motsvarade dennes förväntningar. Det var två personer som ansåg att deras situation som anhörigvårdare påverkats mycket positivt av att de deltagit i anhörigcirkeln och de övriga fyra ansåg att deras situation som anhörigvårdare hade påverkats ganska positivt av cirkeln. De anhöriga kunde också lämna egna synpunkter i enkäten och en person skrev följande Jag önskar att detta inte bara blir en ny utredning som bara leder fram till mycket prat och inget mer. Det måste göras något som förbättrar både den sjukes och vårdarens situation. En vårdtagare med ständigt dåligt samvete tar snart slut och blir en ny vårdtagare. Länsgemensam anhöriggrupp riktad mot Parkinsonsjuka Förarbete Egentligen är inte Parkinsons sjukdom en sjukdom som är sällsynt men referensgruppen med representanter från kommunerna valde den gruppen med tanke på att anhöriga till Parkinsonsjuka sällan deltagit i kommunernas anhöriggrupper. Inför inbjudan av anhöriga till Parkinsonsjuka togs kontakt både med NHR och Parkinsonföreningen Örebro län för att informera om projektets uppgift och för att inhämta kunskap. Kontakt togs också med Helena Sunvisson, leg sjuksköterska, medicine doktor vid Örebro Universitetssjukhus. Hon har mångårig erfarenhet av vård av personer med Parkinsons sjukdom och har disputerat i omvårdnad med inriktning mot äldre. Projektledarna har tillsammans med Helena komponerat upplägget av anhöriggrupp för Parkinsonsjukas anhöriga. Studieplanen finns som bilaga till Utvärderingen (bilaga 9). Anhöriggruppen träffades sex gånger, 1 ggr/v. Innehållet i varje träff var särskilt framtaget för målgruppen men bygger också på anhöriggruppens hörnstenar som gemenskap, lära av varandra och trygghet. Deltagarna i anhöriggrupperna bjöds också på en föreläsning med sexolog Birgitta Hulter som pratade om samliv vid Parkinsons sjukdom. 16

17 Anhöriggruppen genomfördes i samverkan med Örebro läns landsting (Helena Sunvisson) och Studieförbundet Vuxenskolan. Informationsarbete Ledare för anhöriggrupper har efterlysts i kommunerna men inte gått att hitta då många redan är upptagna och inte orkat ta fler uppdrag. Det har inneburit att projektledarna tagit på sig rollen att vara ledare i grupperna. Inbjudan till de anhöriga har gjorts dels genom utskick till alla medlemmar i Parkinsonföreningen Örebro län dels genom spridning via alla kommuners vård och omsorgsenheter. Karlskoga lasarett och Neurologkliniken, USÖ har också deltagit i spridningen av inbjudan till anhöriga. En annons sattes in i samtliga länstidningar. Utbildning av cirkelledare De två projektledarna och Helena Sunvisson träffades och gick igenom cirkels upplägg och fördelade uppdraget mellan sig. Helena Sunvisson ansvarade för de fyra första sammankomsterna och projektledaren för de två avslutande gångerna. Någon särskild utbildning för ledarna förelåg inte. Genomförande av anhöriggrupp Det var 50 anhöriga som anmälde sitt intresse och i mars 2007 startade tre grupper i Örebro och en grupp i Karlskoga/Degerfors. En grupp av dem i Örebro och Karlskoga/Degerforsgruppen träffades på kvällstid övriga dagtid. Tio anhöriga hade svårigheter att delta på de tider som erbjöds och sattes därför upp på en lista för start av en anhöriggrupp i september. Tre grupper var klara till sista april och den fjärde gruppen var klar i mitten av maj. I oktober och november genomfördes den sista gruppen med de tio som inte kunde delta under våren. Den gruppen genomfördes i Örebro på kvällstid. Den 23 april deltog 30 deltagare vid föreläsning med Birgitta Hulter om samliv vid Parkinsons sjukdom. Utvärdering av cirklarna Av de 50 deltagarna svarade 36 (72 %) på den enkät som skickades ut till dem efter cirkelns slut, 29 kvinnor och 6 män. Majoriteten av deltagarna som svarade på enkäten uppgav att anhöriggruppen haft mycket stor eller ganska stor betydelse när det gällde att utbyta erfarenheter med andra i samma situation, få uppmuntran och känslomässigt stöd, få råd och kunskaper och få information om praktisk hjälp. Majoriteten tyckte också att anhöriggruppen motsvarade deras förväntningar mycket, eller ganska bra. Deras situation som anhörigvårdare hade påverkats mycket positivt, eller ganska positivt av deltagandet. Det var dock 22 % som tyckte att deras situation inte alls hade påverkats. I synpunkterna som de anhöriga lämnat påpekar någon/några att de tyckte att det blev för mycket prat om själva sjukdomen och mediciner. Denna upplevelse kan bero på att flera av deltagarna tidigare hade gått i s.k. Parkinsonskola och hade där fått mycket information om sjukdomen och de medicinska frågorna. Någon anhörig påpekade hur bra det var att han nu fått reda på vilka möjligheter som fanns när det gällde anhörigstöd och liknande. Nya anhöriga till Parkinsonssjuka kommer hela tiden till och möjlighet att erbjuda dem fortsatt riktat stöd genom anhöriggrupper kommer att bestå. Utbildningsmodellen som användes under projekt Anhörigstöd i T-län fungerade bra och kan användas igen. Det som behöver klargöras 17

18 innan projektet är slut, är vilka som skall ansvara för att samordna och se till att de anhöriga fortsätter erbjudas detta riktade stöd. Flera av deltagarna påpekade också behovet av att de önskade fortsätta träffas. Under hösten 2007 erbjöds de anhöriga som så önskade att vara med i fortsatta anhörigstödsgrupper. Dessa leddes av cirkelledare från Röda korset och förlades till Anhörigcentrum i Örebro som också ordnat med allt praktiskt omkring anhöriggrupperna. Utvärderingen i sin helhet redovisas i bilaga 10. Länsgemensam anhöriggrupp riktad mot Frontallobsdemens Förarbete Sjukdomen Frontallobsdemens har ett speciellt förlopp och en speciell problematik och det är relativt ofta yngre personer som drabbas. Diagnosen är så pass ovanlig att det inte har funnits möjligheter att erbjuda anhöriga ett specifikt riktat anhörigstöd inom varje kommun. Utifrån detta skulle anhöriga erbjudas en länsgemensam anhöriggrupp. Bedömningen var att Örebro var den lämpligaste platsen att förlägga anhöriggruppen till, bland annat för att de flesta av Örebro läns kommuner hade allmänna kommunikationer dit. De flesta av de intresserade anhöriga kom också från Örebro. Innan anhöriggruppen startade i oktober 2007 hade en arbetsgrupp bestående av representanter från Geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, Alzheimerföreningen i Örebro län, Bergslagens demensförening, Demenscentrum i Örebro kommun och de två projektledarna träffats några gånger. Tillsammans arbetade de med att finna en lämplig plan studieplan för anhöriggrupp gällande anhöriga till frontallobsdementa som skulle kunna vara ett stöd för cirkeln och cirkelledaren. Samtliga deltagare i arbetsgruppen hade erfarenheter och kunskaper om sjukdomen och de fungerade också som resurspersoner under anhöriggruppens sammankomster. Studieplanen finns som bilaga till Utvärderingen (bilaga 11). Tidigt beslutades att anhöriggruppen skulle rikta in sig på de speciella personlighets- och beteendeförändringar som är vanliga och typiska för dem som drabbas av Frontallobsdemens. I sammanhanget bedömdes det viktigt att den sjuke hade sin diagnos fastställd av läkare för att den anhörige skulle få tillträde till anhöriggruppen. Informationsarbete Rekrytering av deltagare till anhöriggruppen påbörjades under våren 2007 genom att en informationsfolder förmedlades ut till länets kommuner. En annons i länets största dagstidning informerade också om erbjudandet. Flera anhöriga fick information om anhöriggruppen genom psykologen på Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. En viktig del i projektets förarbete var att se till att de anhöriga som hade behov av avlösning för sin anförvant under sammankomsterna fick detta ordnat och klart innan anhöriggruppen startade. Det var också sagt att den avlösning som skulle erbjudas skulle bygga på den enskilde personens specifika behov. Utbildning av cirkelledare Studieförbundet Vuxenskolan var med som arrangör av anhöriggruppen. Cirkelledare var en pensionerad sjuksköterska med sitt förflutna yrkesliv förlagt till geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, numera verksam inom Alzheimerföreningen i Örebro län. Hon hade specifika kunskaper och erfarenheter av sjukdomen Frontallobsdemens och vana av att 18

19 hålla i grupper. Hon fick inte någon speciell utbildning inför sin uppgift men kommer senare att gå en två dagars cirkelledarutbildning genom Studieförbundet Vuxenskolans försorg. Genomförande av anhöriggrupp När rekryteringsfasen var över hade fjorton anhöriga intresseanmält sig men när anhöriggruppen startade i oktober månad 2007 var det endast nio personer som kom. De övriga som alla var från länets norra och västra del hade på grund av olika privata orsaker tackat nej. Det var sju av deltagarna som kom från Örebro medan två personer kom från ett annat län. Anhöriggruppen pågick vid sex tillfällen under oktober och november 2007 och var förlagd till Anhörigcentrum i Örebro. Personalen på Anhörigcentrum hjälpte till med avlösning och en del praktiska saker. Efter det att anhöriggruppen avslutats har projektledarna inlett ett samarbete med chefen för Anhörigcentrum i Örebro och anhörigkonsulenterna från Karlskoga och Lindesberg. Syftet är att de tre kommunerna fortsättningsvis skall samordna arbetet inom länet och se till att nya riktade anhöriggrupper mot Frontallobsdemens kan starta vid ett tillfälle per år. Platsen för anhöriggruppen bör alternera så att anhöriga i hela länet kan delta och inte behöver avstå på grund av för långa avstånd. Cirkelledaren och resurspersonerna är positiva till att fortsätta att arbeta vidare med anhöriggrupper med inriktning mot Frontallobsdemens och utgå från det nu prövade konceptet. Det är kommunernas ansvar att informera de frontallobsdemenssjukas anhöriga om att riktade anhöriggrupper kommer att kunna fortsätta erbjudas. De bör också tänka på att informera vårdcentraler, demensteam, föreningar och andra berörda om detta. Uppföljningsträff med cirkelledaren Projektledaren har efter anhöriggruppens slut haft ett samtal med cirkelledaren. Cirkelledaren uppgav att hon var nöjd med hur arbetet med anhöriggruppen hade förlöpt. Hon tyckte det var bra att till exempel psykologen kom in och förklarade sjukdomen för de anhöriga i ett tidigt stadium av sammankomsterna. Även resurspersonerna hon hade till sin hjälp bidrog med sina specifika kunskaper. Det fanns också ett mycket stort behov hos de anhöriga av att få prata om sin situation i gruppen. Utvärdering av anhörigcirkel riktad mot Frontallobsdemens En enkät skickades ut till de nio personer som deltog i anhöriggruppen under hösten Det var åtta av dessa som svarade, sex kvinnor och två män. De flesta tyckte att anhöriggruppen haft mycket stor, eller ganska stor betydelse för dem när det gällde att få utbyta erfarenheter med andra i liknande situation, att få uppmuntran och känslomässigt stöd, att få råd och kunskaper som kan vara till nytta och att få information om praktiskt stöd och hjälp som man kan få. Utvärderingen i sin helhet finns med i bilaga 12. Länsresurs för utveckling av anhörigstödet Samverkan De två projektledarna har under projekttiden deltagit som aktiva representanter i det mellansvenska nätverket för utveckling av närståendestöd. Målet för nätverket är att verka och arbeta för utveckling med erfarenhets- och kunskapsutbyte inom anhörig/närståendestöd. Nätverket består av anhörigkonsulenter/projektledare eller motsvarande från Eskilstuna, Karlstad, Örebro, Kumla, Falköping, Skaraborgs kommunalförbund, regionförbundet Örebro och Region Värmland. 19

20 Projektledare Thina Lindberg, Skaraborgs kommunalförbund och projektets två projektledare har haft särskild kontakt där man utbytt erfarenheter mellan de två projekten. Projektledare Jan Backlund har också representerat länet i det Nationella nätverket anhörigstöd. Det nationella nätverket har träffats två gånger per år. Jan Backlund har också verkat som länssamordnare för länsnätverket och ansvarat för genomförandet av träffarna under projekttiden. Genomförande Att projektledarna ska utgöra en länsresurs för utveckling av anhörigstödet och pågå under hela projektet är avhängigt vad kommunerna initierar. Uppdragen har varit väldigt varierande, från det lilla till mer krävande insatser, och här i rapporten redovisas endast några aktiviteter: Deltagit med utställningar vid Äldredagar/Anhörigdagar och också föreläst om anhörigstöd. Deltagit vid planeringen av flertalet seminarier/konferenser om anhörigstöd i samarbete med t ex Alzheimerföreningen i Örebro län, länsstyrelsen, Mellansvenska nätverket. Lämnat synpunkter som sakkunnig vid upprättande av riktlinjer för anhörigstöd. Föreläst för socialnämnd om länets anhörigstöd mm. Halvdagsföreläsning vid en kurs för utbildning av anhörigombud Deltagit som sakkunnig vid planering av kurs för frivilliga anhörigstödjare samt föreläsning för de frivilliga. 5. Analys och reflektion Skapa gemensam riktlinje/rutin för att kunna erbjuda anhöriga till demenssjuka information om kommunalt stöd Sedan flera år har Alzheimerföreningen i Örebro län framfört behovet av att kommunerna i tidigt skede ska komma i kontakt med anhöriga till demenssjuka. Detta för att ge anhöriga information, hålla kontakt och vid behov erbjuda stöd. Anhörig till demenssjuk har i många fall en lång resa framför sig, många år av stöd och vård av sin närstående. I den situationen är det viktigt att ha en kontaktperson som kan lyssna, ge råd och också hjälpa till med stöd när det blir aktuellt. Den gemensamma riktlinjen är tänkt att visa det arbetssätt för personal inom utredningsavdelningarna vid sjukhusen, primärvården och hos kommunens vård och omsorg som gäller vid upptäckt av ny demenssjuk eller person med demensliknande symtom. Riktlinjen togs fram av en arbetsgrupp som var sammansatt av personal och olika yrkesgrupper från sjukhus, kommun och primärvård. Den är också skriven så att den ska vara användbar på alla arbetsplatser. Det är också möjligt att anpassa riktlinjen så att den på bästa sätt passar in i ett arbetssätt som förekommer på arbetsplatsen. 20

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län 2008 2009

Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län 2008 2009 Dnr Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län 2008 2009 Delrapport, Dnr 08-233 Maj 2009 Jan Backlund Innehållsförteckning Bakgrund 3 Stödformer idag 3 Projektorganisation

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008

fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008 Anhörig/närståendestöd i Skaraborg ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus Bakgrund I samband med den nationella satsningen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Anhörigstöd mitt i livet

Anhörigstöd mitt i livet Anhörigstöd mitt i livet - att utforma och testa en samverkansmodell för anhörigstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga. Ett samverkansprojekt mellan näringsliv och Vallentuna och Täby kommuner. Slutrapport

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Vännäs Frivilligcenter

Vännäs Frivilligcenter Vännäs kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbottens läns Landsting Vännäs vårdcentral Närmre-projektet (Rapport: Anita Helgesson) Vännäs Frivilligcenter Från "Anhörig 300"- utveckling av stöd till

Läs mer

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka Team: Flen, ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att höja tryggheten för de personer som har demenssjukdom och deras anhöriga i Flens Kommun. Att kommun

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga

Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga Tema A: Samverkan andra mötet samarbete kommun och landsting Samarbete mellan kommun och landsting idag Samarbetet

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Hur kan man göra för att nå ut till anhöriga i ett tidigt skede och hur ska man få anhöriga att förstå att det är han/hon man vill ge stöd.

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Att få leva tills man dör

Att få leva tills man dör Att få leva tills man dör Studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre Mötesplats äldreomsorg 9-10 okt Sara Nordenhielm, FoU i Väst/GR Gunilla Karaviotis, Flatås gård Lotta Ekberg, Flatås gård

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Anhörigstöd i Skaraborg

Anhörigstöd i Skaraborg Anhörigstöd i Skaraborg UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN 15 KOMMUNER, PRIMÄRVÅRD OCH SJUKHUS ÅR 2006 2009 FoU-RAPPORT 2009:2 SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND FoU INNEHÅLL Förord... 2 Bakgrund...

Läs mer

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Slutrapport till länsstyrelsen gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga 2006-2008

Slutrapport till länsstyrelsen gällande stimulansmedel till ett varaktigt stöd för anhöriga 2006-2008 SLUTRAPPORT 1 (13) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Margareta Helgesson, anhörigkonsulent 704-15949-2009 Tfn 0150-575 95 Länsstyrelsen i Södermanlands

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning

Åtgärds- och tidplan för Norrgläntan med anledning av genomlysning ÅTGÄRDS-/TIDPLAN 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Äldreomsorgen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna-Lena Ramstedt, vik. områdeschef Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2007-05-10 Vård- och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Kartläggning av arbetsformerna för Anhörigstödet i Fyrbodal

Kartläggning av arbetsformerna för Anhörigstödet i Fyrbodal Fyrbodals Nätverk för Anhörigstöd (FyrNa) Kartläggning av arbetsformerna för Anhörigstödet i Fyrbodal Ann-Christine Karlsson Anne-Louise Sorbring 2010-10-01 FoU Fyrbodal 2010:01 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30

Minnesanteckningar. Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari 2011 Tid: Kl 8.30 10.30 TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Örebro Läns Landsting, Erik Sjöberg 2012-06-03 VILMERGRUPPEN 1 ( Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum Syrenen, Eklundavägen 1 Datum: Fredagen den 4 februari

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Kl. 16.00 18.30. Margareta Svensson, Demensföreningen. Paragrafer 1 15. Underskrifter Sekreterare Inga-Lill Claesson. Ordförande Anne-Marie Wigertz

Kl. 16.00 18.30. Margareta Svensson, Demensföreningen. Paragrafer 1 15. Underskrifter Sekreterare Inga-Lill Claesson. Ordförande Anne-Marie Wigertz Plats och tid Stadshuset, Sal B Kl. 16.00 18.30 Politiker och representanter Anne-Marie Wigertz (m), ordf Hjördis Hultgren (c), ers Lilian Persson (s), ers Jim Grönman (Diabetesföreningen) Allan Häll (FUB)

Läs mer

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2015

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2015 Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2015 Under Internationella Afasiveckan eller på själva Afasidagen den 10 oktober kommer det att vara mycket aktivitet runt om

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Lenitha Petersson, Anhörigsamordnare Omsorgsförvaltningen Nybro Kommun Telefon 0481-456 69 Ingen fråga är för liten Ni som förlorat er närstående

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer