Riktlinjer för stöd till anhöriga. Vård och omsorg Örebro kommun

Transkript

1 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård och omsorg Örebro kommun

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Socialtjänstlagen...3 Begreppsförklaring...3 Mål...4 Syfte...4 Kännetecken...4 Kontinuitet...4 Tillgänglighet...4 Individuell planering...4 Flexibilitet...5 Samverkan...5 Tillgång till lokaler...5 Utvärdering...5 Rutiner...5 Kommungemensam verksamhet...5 Anhörigcentrum...5 Vård och omsorg...9 Förhållningssätt...9 Indirekt stöd till anhöriga inom hemvården...10 Stöd till anhöriga inom särskilt boende...12 Övriga stödinsatser...12 Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län...14 Rutiner för anhörigstöd i särskilda boenden inom vård och omsorg...16 Rutiner vid akut sjukdom hos anhörig som inte har någon kontakt med den kommunala vården...17 Beslutade av förvaltningschef Elisabeth Liljekvist 12 januari 2011

3 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Inledning Anhöriga, som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående bor i ordinärt boende och i särskilt boende. Anhörigas behov av stöd ska uppmärksammas i tidigt skede. Med stöd menas olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta anhörigas situation. Anhörigas insatser är viktiga för en bra omsorg, ska ses som en resurs och tas tillvara. Kommunens insatser ska därför i första hand inriktas på att stödja och komplettera de insatser som görs av anhöriga. Stödet till anhörig är en förebyggande insats som ska leda till att bibehålla eller höja livskvaliteten för anhöriga. Det övergripande ansvaret för anhörigstödet finns inom programområdet Social välfärd. Inom området är det förvaltningschef, områdeschefer, enhetschefer och anhörigkonsulenter som har det direkta ansvaret för anhörigstödet inom sitt ansvarsområde. Stödet till anhöriga är en angelägenhet för alla yrkesgrupper inom Social välfärd och ska ses som en naturlig del av arbetsuppgifterna. Varje förvaltning inom Social välfärd har egna rutiner för anhörigstöd. (Se respektive förvaltnings rutiner.) Riktlinjerna ska revideras senast december Socialtjänstlagen Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap. 10, "Personer som vårdar eller stödjer närstående". " Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder." Begreppsförklaring I riktlinjerna används ordet anhörig. Med anhörig menas en person som vårdar eller ger stöd till en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Den anhörige kan vara maka/make/förälder, barn, nära släkting eller vän/granne. Med närstående menas den som får hjälp/stöd/omsorg från anhörig/kommunen. Inom verksamheter benämns närstående ofta som brukare, boende, klient. Kommunen kan erbjuda anhörigstöd på två sätt, dels som biståndsbeslut, dels som generell service enligt socialtjänstlagen. Allmänt inriktade insatser avser generellt utformade sociala insatser som inte kräver biståndsbeslut. Dessa regleras ofta genom riktlinje antagen av nämnd. 3

4 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna Individuellt inriktade insatser avser sociala tjänster anpassade till den enskilde individens behov, såsom hemtjänst, samtal, rådgivning, missbruksvård m.m. Biståndsbeslut tas av nämnd eller av handläggare som har fått delegation av nämnd. Med generell service menas de stödinsatser som ges via Anhörigcentrum och de insatser som övrig personal inom Social välfärd ger utöver rådande rutiner. Mål Målet med stödet till anhöriga är att insatserna ska vara förebyggande, synliggöra anhörigas insatser samt att behålla eller förbättra livskvaliteten hos anhöriga och de närstående. Syfte Syftet med stödet är att ge den anhörige redskap att kunna hantera och underlätta sin situation samt öka tryggheten för anhöriga och närstående. Stödet ska leda till att bibehålla eller höja livskvaliteten för både anhöriga och närstående. Kännetecken Samverkan mellan personalen och anhöriga ska ses som en självklar del i arbetet. Samverkan ska stärka anhörigas resurser och förmåga att medverka i stödet, vården och omsorgen, med hänsyn till den närståendes integritet. Stödet till anhöriga ska kännetecknas av kontinuitet, tillgänglighet, individuell planering, flexibilitet, samverkan och tillgång till lokaler (se nedanstående rubriker). Kontinuitet Vid alla kontakter ska personalen sträva efter att anhöriga och närstående möter så få personer som möjligt. Personalen har ansvar för att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med den anhörige. Tillgänglighet Anhörigstödet kan ges både planerat och i akuta situationer. Individuell planering Anhörigstödet ska planeras i samråd med anhörig och med den anhöriges behov av stöd som utgångspunkt. 4

5 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Flexibilitet Den anhöriges och den närståendes situation ska styra valet och utformandet av anhörigstödet. Generell service och bistånd kan kombineras. Samverkan Samverkan ska ske med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga, i syfte att engagera och samordna stödet till anhöriga. Tillgång till lokaler Anhöriga får fritt disponera lokaler där kommunen bedriver verksamhet och som är lämpade för anhöriggrupper, utbildning m.m., efter överenskommelse med respektive chef. Utvärdering Kvaliteten i kommunens stöd till anhöriga säkerställs genom att respektive förvaltningschef ansvarar för kontinuerlig utvärdering av verksamheten. Rutiner Respektive driftförvaltning ansvarar för att rutiner skrivs för varje enhet. All personal har ansvar att erbjuda och förmedla kontakt med Anhörigcentrum i enlighet med gällande riktlinjer, Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län, se bilaga 1. Kommungemensam verksamhet Anhörigcentrum Kompetens och nätverk Anhörigcentrum är kommunens kompetenscentrum för anhörigstöd. Anhörigcentrum ska ha omvärldsbevakning och vara representerat i olika nätverk. Målgrupp Anhörigcentrum vänder sig till anhöriga som vårdar/hjälper/stödjer en närstående i det enskilda boendet eller på något av kommunens särskilda boenden. Till Anhörigcentrum kan kommunal personal vända sig för konsultation i anhörigfrågor. 5

6 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna Insatser Anhörigcentrums insatser är inte behovsprövade enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utgår från anhörigas upplevda behov av stöd planeras utifrån de förutsättningar och omständigheter, som finns i varje enskild situation. Anhörigcentrum ska synliggöra anhörigas situation ge råd och stöd i den enskilda anhörigsituationen utifrån anhörigas behov i samverkan med närstående erbjuda några timmars individanpassad avlösning och/eller plats i ett gästrum kontinuerligt erbjuda stöd i form av olika typer av anhöriggrupper arrangera olika föreläsningar/tematräffar/utbildningar efter behov och efterfrågan arbeta med förebyggande friskvård förmedla kontakter mellan anhöriga, kommunens övriga verksamheter, landstinget, organisationer, föreningar m.fl. som samverkar kring anhörigstöd till största delen vara kostnadsfri för den enskilde. Anhörigcentrum ska kontakta den anhöriga inom en vecka från det att ett behov påtalats. När närstående och anhörig har behov av mer kontinuerliga stödinsatser ska Anhörigcentrum förmedla kontakt med rätt person för vidare planering. Råd Ett eller flera råd (referensgrupper) med representanter från föreningar och organisationer ska vara knutna till anhörigkonsulenterna. Råden kan vara uppdelade så att en grupp knyts till vård och omsorg, en annan till funktionshinder/socialtjänsten. Råden kallas Anhörigcentrums råd och har till uppgift att vara drivande i utvecklingen av stödet till anhöriga och ett forum för kunskapsspridning om anhörigstöd. Råden är också anhörigstödskonsulentens stöd i anhörigfrågor och dess representanter är konsulentens kontaktpersoner i föreningarna. 6

7 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Anhörigstrateg I uppdraget som anhörigstrateg ingår att kartlägga handläggningen av anhörigstödet i kommunen bevaka riktlinjer inom området Social välfärd (stöd till anhöriga i Örebro kommun, länsriktlinje anhörigstöd) arbeta för att öka kompetensen i anhörigstöd hos personal inom programområdet ha omvärldsbevakning t.ex. via nätverk nationellt, regionalt, utveckla samverkan med sju kommuner (Örebro, Gävle, Uppsala, Västerås, Södertälje, Eskilstuna och Norrköping) utveckla anhörigstödet utifrån ny lagtext vara ledande i utvecklingen av kommunens anhörigstöd utveckla nätverk med landstingets olika hälso- och sjukvårdsverksamheter, företagshälsovård, kyrkan m.fl. bevaka IT-utvecklingen i kommunen för att tillvarata möjligheter till användning inom anhörigstöd arbeta för att kvalitetssäkra och utvärdera anhörigstödet i kommunen. Anhörigkonsulent I uppdraget som anhörigkonsulent ingår att informera anhöriga om kommunens olika verksamheter synliggöra de anhörigas intressen ge råd och stöd i den enskilda anhörigsituationen. informera om anhörigstöd utifrån anhörigas olika behov påtala och arbeta med olika utvecklingsområden bedriva utbildning i anhörigas specifika situation i samverkan med andra enheter arbeta för att utveckla anhörigstödet samt hjälpa enheterna med utbildning arrangera Anhörigdagen i samverkan med föreningar och organisationer vara ledande i utveckling av anhörigstödet i kommunen samt ha god kännedom om anhörigstöd, nationellt och internationellt 7

8 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna vara kommunens kontaktperson i nätverk som samverkar kring anhörigfrågor förmedla kontakter till frivilligorganisationer, intresseorganisationer, handikapp- och pensionärsföreningar, samfund med flera ge konsultativt stöd till chefer i anhörigfrågor. Anhörigsamordnare I uppdraget som anhörigsamordnare ingår att ge råd och stöd i den enskilda anhörigsituationen utifrån anhörigas behov i samverkan med närstående erbjuda den verksamhet som Anhörigcentrum har, anhöriggrupper, gästrum, samtal, några timmars individanpassad avlösning m.m. arbeta med förebyggande friskvård förmedla kontakter mellan anhöriga, kommunens övriga verksamheter, landstinget, organisationer, föreningar m.fl. som samverkar kring anhörigstöd informera om anhörigstöd vid studiebesök, öppen info m.m. göra utskick till anhöriga, kommunens verksamhet, landstinget, organisationer, föreningar m.fl. samordna den dagliga verksamheten på Anhörigcentrum, ha koll på lokaler och aktiviteter. Gästrum på Skäpplandsgården I Anhörigcentrums regi finns två gästrum för personer med demenssjukdom och två gästrum för somatiskt sjuka som inte har ett biståndsbeslut eller LSS-beslut på korttids-/växelvårdsplats och som är över 18 år. Gästrummen är en generell service och det krävs inget biståndsbeslut för att få nyttja dem.målgruppen är närstående som vårdas hemma av anhöriga. Syftet med gästrummen är att ge anhöriga en möjlighet till avlösning utifrån sina egna behov och önskemål samt att inge trygghet inför framtida eventuella behov av stöd och hjälp. Bokning görs på Anhörigcentrum av anhörig i samråd med den närstående eller dennes företrädare och personal på Anhörigcentrum, senast fem dagar innan vistelsen påbörjas. Bokning bör inte göras mer än sex gånger per år och person, men undantag kan göras. En individuell bedömning görs av Anhörigcentrum utifrån anhörigas och närståendes förutsättningar och behov. 8

9 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Vistelsetiden är 1-10 dygn, i undantagsfall längre, och överenskoms mellan Anhörigcentrum, anhörig och närstående eller dennes företrädare. När närstående och anhörig har behov av mer kontinuerlig korttidsvård ska Anhörigcentrum hänvisa till bistånds- eller LSS-handläggare för vidare planering. Vård och omsorg Alla personalgrupper, inom Vård och omsorg, har ansvar för stödet till anhöriga. Förvaltningschef Områdeschef Enhetschef ytterst ansvarig för förvaltningens verksamhet, inklusive stödet till anhöriga. ansvarig för vård och omsorg och särskilt beakta personalens kompetensutveckling inom anhörigstöd och uppföljning av stödet till anhöriga inom sitt geografiska område. ansvarig för vård och omsorg inom enheten och särskilt svara för att personal har kunskap om anhörigstöd och informerar anhöriga om anhörigstöd samt förmedlar kontakt med Anhörigcentrum. Biståndshandläggare ansvar för att erbjuda anhörig information om kommunens stöd till anhöriga och vid behov förmedla kontakt med Anhörigcentrum. Distriktssjuksköterska/sjuksköterska, arbetsterapeut, undersköterska/ vårdbiträde - ansvar för att informera om kommunens stöd till anhöriga, hålla kontakt med anhöriga samt vid behov förmedla kontakt med Anhörigcentrum. All personal ska vid behov förmedla kontakt mellan anhörig och Anhörigcentrum i enlighet med gällande riktlinjer, Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län, fastställd av Vilgotgruppen, se bilaga 1. Förhållningssätt Delaktighet Anhöriga kan förmedla betydelsefull kunskap om närstående och dennes intressen vilket är av stor vikt för att personalen ska kunna ge en god omvårdnad. Vid personalens samtal med anhöriga ska önskemål om delaktighet tas upp. Anhöriga behöver känna att personalen inte har någonting emot att de hjälper sin närstående med olika saker. Personalen ska vara lyhörd för anhörigas intresse för delaktighet. 9

10 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna Trygghet Bra bemötande och god kommunikation är grundförutsättningar för att skapa trygghet. För att anhöriga ska känna trygghet är det viktigt att den närstående får en god vård och omsorg. Förståelse Personal ska på ett aktivt sätt lyssna in anhörigas önskningar, frågor och funderingar för att få förståelse för de anhörigas situation. Personal ska i dialog med anhöriga berätta om mål och verksamhetsplaner så att anhöriga förstår personalens olika roller och verksamhetens mål. Indirekt stöd till anhöriga inom hemvården Hemvård Om en person får svårt att klara sitt vardagliga liv har kommunen enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att han/hon får den service och omvårdnad som behövs för att kunna bo kvar hemma. Exempel på insatser inom hemvården: trygghetslarm tvätt och klädvård mattjänst personlig omvårdnad inköp medicinska insatser städning rehabiliterande insatser. Beslut om insatser beviljas enligt Socialtjänstlagen 4 kap. 1 eller 2. Medicinska och rehabiliterande insatser beviljas enligt hälso- och sjukvårdslagen. För hemvård betalar man en avgift utifrån kommunens gällande vård- och omsorgstaxa. Avgiften är inkomstrelaterad. 10

11 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Hemtjänst Vårdar en anhörig sin närstående och de är sammanboende kan hemtjänstens hjälp med serviceinsatser vara en avlastning. Avlösning i hemmet Avlösning i hemmet beviljas då en anhörig vid enstaka tillfälle eller regelbundet behöver få avlösning. Det är den närstående som beviljas insatsen. Omfattning och frekvens beslutas efter en individuell bedömning. Insatsen är avgiftsfri upp till 12 timmar per månad. Korttidsvård/växelvård Korttidsvård kan beviljas för närstående vid enstaka tillfällen eller växelvård i en period om en till två veckor per månad. Närståendeersättning Det ska alltid finnas starka skäl till ekonomisk ersättning för vård som utförs av anhörig. Bidraget utbetalas till närstående, som i sin tur anlitar hjälpare. Bidraget är skattefritt. Anhörig som vårdar och ersätts med bidrag är inte att betrakta som anställd i kommunen. Grund för bedömning är ordinarie hemtjänstorganisation är inte tillämplig omfattande vårdbehov med tyngdpunkt på personlig omvårdnad i glesbygd kan ofta undantag göras från kravet på att vårdbehov ska vara omfattande kommunens kostnad för närståendeersättning jämfört med insatser av personal. Dagverksamhet Dagvården är till för personer som bor hemma med eller utan hjälp från hemvården. Dagvården utgår från individuella mål/behov, tider och aktiviteter. I Örebro kommun är dagverksamheterna indelade i tre olika inriktningar: Dagvård med social inriktning för personer som riskerar att få eller redan har nedsatt aktivitetsförmåga på grund av ålder eller sjukdom Dagvård med demensinriktning en specialanpassad behandlingsform för demenssjuka. 11

12 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna Dagrehabilitering för personer som vill förbättra och upprätthålla aktivitetsförmågan för att klara sitt dagliga liv så självständigt som möjligt. Stöd till anhöriga inom särskilt boende Beslut om flytt till särskilt boende beviljas enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 eller 2. Särskilt boende i Örebro är en gemensam benämning för vårdboende, vårdboende med inriktning mot psykisk funktionsnedsättning och demensboende. Det särskilda boendet erbjuder en individuellt anpassad vård och omsorg med personal på plats dygnet runt. En flytt till särskilt boende är föranledd av ett allt mer omfattande vårdbehov. Flytten kan väcka blandade känslor hos anhöriga och närstående; känslor av lättnad och trygghet, men också av saknad och ensamhet. En anhörig kanske tvivlar på om det är rätt att flytta närstående till det särskilda boendet. Den närstående kan känna sig sviken och övergiven. Miljön på boendet är ny och för närstående och dess anhöriga kan osäkerhet om vanor och rutiner vara besvärande. Det är viktigt att närstående och anhöriga ingår i en gemenskap med andra boende och personal. Anhörigas intresse för medverkan till trivsel på boendet ska fångas upp och ges utrymme. Rutiner för Anhörigstöd i särskilt boende se bilaga 2. Övriga stödinsatser Stöd vid akut sjukdom hos anhörig som inte har någon kontakt med den kommunala vården När anhörig som inte har kontakt med den kommunala vården drabbas av akut sjukdom och behöver avlösning gäller följande: Under kontorstid kontaktas aktuell biståndshandläggare, ordinarie rutiner gäller. Kvällar, nätter och helger kontaktas den kommunala sjuksköterskan i närområdet. I de fall kontakt redan finns med kommunen bör man förvissa sig om att anhörig vet vem som ska kontaktas. Rutiner för stöd vid akut sjukdom hos anhörig se bilaga 3. Stöd till anhörig vid vård i livets slutskede Vården i livets slutskede bygger ofta på insatser från anhöriga och därför är stödet till dem en väsentlig del av den palliativa vården. Riktlinjer finns för basal palliativ vård. 12

13 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Väntjänst och frivilligverksamheter Inom vård och omsorg finns organiserad väntjänst och frivilligverksamheter. Verksamheterna är utformade utifrån lokala förutsättningar och innehåller bland annat träffpunkter för social samvaro samt möjlighet till ledsagning vid till exempel läkarbesök och promenader. Väntjänst och frivilligverksamhet kan, i mån av tillgång på frivilliga krafter, vara ett stöd för anhöriga. Verksamheterna vänder sig i första hand till äldre personer och samarbetar med organisationer och föreningar. Servicetorget Servicetorget hjälper till med eget val av servicetjänster inom hemvården och att köpa servicetjänster. På Servicetorget ges information, råd och stöd utifrån behov och önskemål. Personalen kan ge personlig exempelvis till: anhörigstöd boendeformer hemvård/hemtjänst dagverksamheter kulturarrangemang hjälpmedel färdtjänst 13

14 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna Bilaga Rev Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län Samarbetsöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Örebro län. Riktlinjerna är antagna av Vilgotgruppen och reviderade Bakgrund Regionförbundet Örebro har inom projekt, Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län , i uppdrag av länsstyrelsen att bland annat upprätta riktlinjer för att ge kommunerna möjlighet att nå fler anhöriga. Genom att nå fler anhöriga förbättras livskvaliteten för anhöriga och deras närstående. Detta sker genom att förmedla lättillgänglig information, råd och stöd samt nya kunskaper till anhöriga. Via detta stöd får anhöriga en ökad trygghet i sin roll, vilket underlättar hemmaboende och ger en livskvalitetsförbättring för den sjuke och/eller funktionshindrade. Förklaring: Vi använder ordet anhörig i överenskommelsen. Med anhörig menar vi person som vårdar/hjälper eller stödjer en närstående som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver betydande insats för att kunna leva så normalt som möjligt. Syfte Landstinget och kommunerna i Örebro län ska samverka genom att skapa varaktig riktlinje för att kommunerna i tidigt skede ska komma i kontakt med anhöriga för att ge information, erbjuda stöd och kontinuerlig kontakt. Mål Alla anhöriga får information och erbjuds anhörigstöd från kommunen. Anhöriga som fått anhörigstöd upplever att de fått ökad trygghet i sin roll, nya kunskaper och att det har underlättat hemmaboendet. Alla medarbetare i landstinget och kommunernas verksamheter arbetar efter riktlinjerna. 14

15 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Riktlinjer Kommunerna ska ha utsett särskilda kontaktpersoner vars uppgift är att ta emot information om nya anhöriga, ta kontakt med dem och informera om kommunens anhörigstöd samt i lämpliga fall erbjuda stödinsatser. Med personal menas: All personal inom de två huvudmännens hälso- och sjukvård samt kommunens socialtjänst det vill säga läkare, sjuksköterskor, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor, kuratorer, biståndshandläggare, vårdbiträden, socialsekreterare, skötare med flera. All personal som uppmärksammar en anhörig som utför eller kommer att utföra flera insatser till närstående ska arbeta efter följande riktlinjer: 1.Den anhöriges situation och behov ska uppmärksammas genom ett samtal där man informerar om att kommunen har stöd till anhöriga. a) Personalen måste inhämta muntligt medgivande från anhörig för att få lämna namn, adress och telefonnummer till kommunens kontaktperson. b) Vid medgivande av anhörig ska kommunens kontaktperson meddelas detta. Meddelandet kan ske genom Meddix, e-post eller telefon. c) Personalen ska alltid lämna information om anhörigstöd till den anhörige. 2. Kommunens kontaktperson tar inom cirka 1 2 veckor kontakt med den anhörige för att informera om sin roll och kommunens anhörigstöd. I samverkan mellan till exempel vårdcentral och kommun eller sjukhus och kommun kan lokal överenskommelse komplettera dessa riktlinjer. Riktlinjerna kan utan att ändra tillvägagångssättet, göras mer detaljrik om en arbetsplats så önskar. Det kan som exempel vara checklista, dokumentera under specifikt sökord och så vidare. Vilgotgruppen rekommenderar kommunerna att årligen följa upp riktlinjerna. Riktlinjerna gäller tills vidare och parterna kan när som helst uppta diskussion om revidering eller avslut av riktlinjerna. 15

16 Riktlinjer för stöd till anhöriga - Vård- och omsorgsförvaltningarna Bilaga 2 Rutiner för anhörigstöd i särskilda boenden inom vård och omsorg Personalen på det särskilda boendet ska arbeta och verka för följande: Om möjligt ge information om boendet till anhöriga och närstående innan flytt, annars i anslutning till inflyttning. Ge de anhöriga muntlig och skriftlig information om vem som är chef, sjuksköterska, kontaktperson, arbetsterapeut, m.fl. resurspersoner. Vid förändringar ska de anhöriga informeras. Kontaktpersonen ska erbjuda anhöriga enskilt samtal minst en gång per år. Erbjuda de anhöriga att delta i en anhöriggrupp, på boendet eller på Anhörigcentrum. Inrätta ett anhörigråd som ett led i ökat inflytande och delaktighet för anhöriga. Anordna anhörigträffar två gånger om året i gruppen/boendet. Presentera nyinflyttade och anhöriga för andra boende och anhöriga. Utse ett anhörigombud eller arbeta med genombrottsmetoden för utveckling av anhörigstöd. Erbjuda anhöriga ett "avslutningssamtal" efter närståendes flytt eller bortgång. Sträva efter att ha kontakt med det civila samhället. 16

17 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård- och omsorgsförvaltningarna Bilaga 3. Rutiner vid akut sjukdom hos anhörig som inte har någon kontakt med den kommunala vården Övergripande rutin under kväll/natt/helg När kommunens sjuksköterska blir kontaktad kväll/natt/helg ska han/hon: I första hand undersöka möjligheten att lösa situationen med hemvård eller korttidsplats. Är detta inte möjligt kontakta tjänstgörande sjuksköterska på Skäpplandsgården som under kväll/natt/helg ansvarar för Anhörigcentrums gästrum på Skäpplandsgården. Om ett gästrum tas i bruk akut kontaktar tjänstgörande sjuksköterska Anhörigcentrum närmaste påföljande vardag. Anhörigcentrum kontaktar bostadsenheten för fortsatt planering. 17