Örats anatomi. YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT. Balansorganet. Hörselbenen. Hörselnerven. Hörselgången Snäckan.

Transkript

1 ANATOMI - HÖRSELBOKEN Örats anatomi YTTERÖRAT MELLANÖRAT INNERÖRAT Hörselbenen Balansorganet Hörselnerven Hörselgången Snäckan Runda fönstret Trumhinnan Ovala fönstret Örontrumpet 1

2 ANATOMI - HÖRSELBOKEN Örats delar Klipp ut och klistra ihop örats olika delar. Namnge dem och lär dig dem utantill. Ytterörat Hörselgången Mellanörat hammaren, städet, stigbygeln Cochlean Balansorgan Hörselnerv 2

3 A N AT O M I - H Ö R S E L B O K E N Hörselnedsättningar/hörselskador Para ihop de sex bilderna med rätt text brott i hörselbenskedjan trasiga hårceller hål i trumhinnan skadat ytteröra vax i hörselgång vätska i mellanörat 3

4 ANATOMI - HÖRSELBOKEN Tinnitus Så här beskriver Peter och Anneli sin tinnitus. Hur man upplever tinnitus kan vara väldigt olika från person till person. Efter att jag varit på skoldans började jag höra ett litet tjut, men det varade bara en liten stund. Efter nästa skoldans återkom det, men jag tänkte inte mer på det. Hemma spelar jag musik på ganska hög volym när inte pappa eller mamma är hemma. Jag tänkte faktiskt att tinnitus, det kan inte jag få. Pipet kom tillbaka i mitt öra när vår klass hade ordnat ett disco för mellanstadiet. Ett tag senare var jag på skoldans och sen var skadan ett faktum. På sjukhuset konstaterade de att jag hade tinnitus och en hörselnedsättning. Tinnitusen tjuter och susar dygnet runt. Jag försöker att inte tänka på det, försöker glömma det. Det är inte lätt, men det brukar gå. Peter Anneli Jag hade varit på konsert med mina kompisar och lyssnat på några band. När vi gick började jag känna mig alldeles konstig i huvudet, det tjöt som sirener. Jag visste ju att man kan känna så här efter konserter, men jag blev rädd eftersom det inte slutade. Jag kände att det här inte var som det skulle vara. Nu först, fem år senare, har jag lärt mig att leva med det. Jag försöker att alltid använda hörselskydd på konserter eftersom mina öron är så känsliga. Tjutet kommer alltid tillbaka på nätterna. Då försöker jag lyssna på något jag tycker om så somnar jag om. 4

5 TEKNISKA HJÄLPMEDEL - HÖRSELBOKEN Hörapparatens delar Lär dig vad de olika delarna på din hörapparat heter. Slangfäste Mikrofonöppningar Funktionsomkopplare Batterifack med strömbrytare Sätt ut delarnas namn. Klipp ut och klistra in i din loggbok. 5a

6 TEKNISKA HJÄLPMEDEL - HÖRSELBOKEN Cochleaimplantatets delar Lär dig vad de olika delarna på ditt cochleaimplantat heter. 3. Mottagare 2. Sändare 4. Stimuleringselektrod 1. Ljudprocessor Sätt ut delarnas namn. Klipp ut och klistra in i din loggbok. 5b

7 TEKNISKA HJÄLPMEDEL - HÖRSELBOKEN Olika hörapparater Vilken sorts hörapparat har du? Vilka fördelar och nackdelar kan du se med de här hörapparaterna? Bakom-örat-apparat I örat-apparat Benförankrad hörapparat (BAHA ) Cochlea implantat (CI) 6

8 TEKNISKA HJÄLPMEDEL - HÖRSELBOKEN Felsökningsschema för hörapparat Använd rutorna längst ned på sidan när du tar reda på varför hörapparaten inte fungerar. Vad gör du för att få den att fungera? Hör apparatentyst Varför? Vad gör jag? Svagt ljud i hörapparaten Hörapparaten piper Varför Vad gör jag? Batteriet börjar ta slut Hörapparaten är avstängd Kontakta hörcentral Byt batteri Batteriet är slut Volymen nedskruvad Rengör insatsen Sänk volymen Batteriet är felinsatt För hög volym Ändra till M-läge Försök igen Vax i insatsen Omkopplaren i T-läge Skruva upp volymen Byt slang Insats för liten Fukt i slang eller insats Sätt på hörapparaten Insatsen sitter fel Skarpa veck på slang Tag isär och låt den självtorka Vaxpropp i örat Hål på slangen + på hörapparaten mot + på batteri Tag bort vaxet i örat 7

9 TEKNISKA HJÄLPMEDEL - HÖRSELBOKEN Texttelefonen Så här ringer du från texttelefon till texttelefon (anvisningarna nedan gäller för texttelefon Diatext III, med en annan typ av texttelefon ser bruksanvisningen annorlunda ut) 1. Slå på bildskärmens nätströmbrytare. 2. Tryck på LINJE -knappen (den röda lampan tänds). 3. Vänta på kopplingston (nottecken syns i teckenfönstret). 4. Lyft telefonluren. 5. Slå telefonnumret. 6. Vänta ett par sekunder, lägg sedan på telefonluren. 7. Vänta på svar (nottecken visar signaler). 8. När texttelefonen svarar tänds trafiklampan (den gröna knappen) och samtalet kan börja. Den text du skriver kommer upp på mottagarens bildskärm. När du vill ha svar avslutar du med KOM eller * så att den du skriver till vet att det är hans eller hennes tur. När du vill avsluta samtalet skriver du KLSL (Klart Slut). Vänta med att avsluta samtalet till att den du pratar med också sagt KLSL (Klart Slut). 9. När samtalet är slut, tryck på LINJE-knappen (den röda lampan, linjeknappen slocknar). 10. Slå av bildskärmens nätströmbrytare. Så här svarar du 1. Lampan blinkar när det ringer. 2. Slå på bildskärmens nätströmbrytare. 3. Tryck på LINJE-knappen (den röda lampan tänds). 4. När trafiklampan tänds kan samtalet börja. Börja med att tala om ditt namn eller telefonnummer. Avsluta med * eller KOM. 5. När samtalet är slut, tryck på LINJE-knappen. 6. Slå från bildskärmens nätströmbrytare. Samtal mellan texttelefon och vanlig telefon Samtalen förmedlas av Telia texttelefonförmedling. Från texttelefon till vanlig telefon ring Från vanlig telefon till texttelefon ring

10 TEKNISKA HJÄLPMEDEL - HÖRSELBOKEN Hemma hos Per och Lena Per och Lena är syskon. Båda har en hörselnedsättning och bor i en lägenhet med sin mamma och pappa. Vilka hjälpmedel kan Per och Lena ha användning av? Rita in dem på bilden. Lägg gärna till andra hjälpmedel som du kan komma på. 9

11 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Stränginstrument Spänn en metalltråd mellan två spikar på en bräda. Musikinstrument Panflöjt Klistra fast sugrören mellan två smala kartongremsor. Låt sugrören sticka ut några centimeter från kartongkanten. Klipp av sugrören så att du får olika längd på dem. 1 2 centimeters skillnad är lagom beroende på hur många sugrör du använder. Panflöjten är färdig. Flaskblås Flaskor med olika mycket vatten i, att blåsa i. Gummibandslåda Du behöver en tom kartong och några olika tjocka gummiband. Spänn dem runt kartongen. Spela. Läppblås Spänn gladpack (tunn plast) över en djup tallrik. Spänn det hårt. Lägg läpparna intill och sjung UUUUUUUUU. Pröva några olika toner. 10

12 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Skeden och örat Visa hur hörselbenen fungerar. Material: en sked en ca 120 cm lång sytråd 1. Knyt fast skeden mitt på tråden. 2. Linda trådens ändar runt dina pekfingrar. 3. Tryck fingrarna hårt mot örat så att tråden ligger i kläm. 4. Låt skeden dingla i luften så att den krockar med något hårt föremål. 5. Hur låter det? 6. Låter det likadant om man inte trycker tråden mot örat? 7. Hur förklarar du det här? 8. Prova gärna andra sorters trådar. Låter det likadant? 11

13 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Förklara begreppen hörtröskel och smärtgräns Ljudnivå i db(a) Ljudkälla Hörtröskel Prassel av löv 20 Viskning 30 Innemiljö 40 Dämpad radio 50 Lågmält samtal 60 Vanligt samtal 70 Personbil 80 Starkt trafikerad väg 90 Tung lastbil 100 Motorsåg 110 Bergborr 120 Propellerplan 130 Nithammare Smärtgräns 140 Jetmotor 12

14 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Buller Ida och hennes kompisar ska gå på rockkonsert för att lyssna på sitt favoritband. De samlas hemma hos Stina för att kunna gå tillsammans. Ida har en hörselnedsättning och har hörapparat på båda öronen. Hon har fått lära sig att vara rädd om den hörsel hon har kvar och vet att man ska skydda sig mot starka ljud. Ida har med sig några extra musikproppar till kompisarna. Hon förklarar för kompisarna att om man använder dem så hör man varandra bra ändå, det är bara de starka ljuden som dämpas. Stina tycker det är onödigt och vill inte ha några proppar. Ida försöker övertala Stina och förklarar att hennes hörsel kan skadas om hon vistas i miljöer med för höga ljudnivåer ofta och länge. Alla tar varsitt par, utom Stina. Vad tror du kan hända med Stinas hörsel under konserten? Vad skulle Ida ha sagt för att få Stina att ta på sig propparna? Hur gör du när du går på konsert? Hampus och Niklas skulle vilja få tag på smällare till nyår. De vet att det är förbjudet, men de vet om ett ställe där man kan köpa dem. Killarna köper de häftigaste smällarna som de kan få för pengarna de fått i julklapp. De kan inte hålla sig till nyårsafton utan vill testa dem direkt. De tänder på den första smällaren och slänger den på marken. De hinner gå några steg innan det smäller häftigt. Nästa smäller direkt när den når marken. Båda duckar och håller för öronen, eftersom det gör så ont av det starka ljudet. Det slår lock för Niklas öron och han hör inte att Hampus säger att han tänder en till. Vad tror du händer med Niklas hörsel? Varför tror du det är förbjudet att smälla smällare? Har du varit med om något liknande? 13

15 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Flaskorkestern, som illustrerar olika slag av ljud Genom att fylla flaskorna med olika mängd vatten får du toner med olika frekvens som du kan använda i din flaskorkester. Experimentera och rita i vilken mängd vatten som behövs i de olika flaskorna för att de ska passa i frekvensskalan. Bas Diskant Hz Låga/mörka ljud Höga/ljusa ljud 14

16 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Audiogram Hur fyller man i ett audiogram och vad betyder det? 15

17 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Talbananen Beskriv vad en talbanan visar. GRUND- TON ng mn bdg l r ptk v f sj tj s o å a ö u ä e i y 16

18 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Människors och djurs hörsel Ljud uppfattas olika i skilda miljöer och olika för människor och djur. Du har väl märkt att hundar hör mycket bättre än vi människor. De kan lätt höra ett ljud på en kilometers avstånd, samma ljud som vi knappt hör på hundra meters håll. Hundar kan också höra toner som är för höga för det mänskliga örat. Det finns särskilda visselpipor för hundar. När någon blåser i en hundpipa, kan vi människor inte uppfatta ljudet, men hunden reagerar omedelbart på det. Vallhundar hör herdens vissling på mycket långt håll. Hundar kan också röra på öronen. De reser på öronen och kan på så sätt fånga upp ljudet bättre. Kaniner har också mycket god hörsel. De har ju så långa öron, och de kan vrida på öronen för att ta reda på varifrån ljudet kommer. Fladdermöss har mycket känsliga öron. De kan höra mycket svaga ljud. När de flyger omkring ger de ifrån sig små gälla pip. Pipen studsar mot murar och träd och kommer tillbaka som ekon. Fladdermössens öron hör dessa. Då vet de att det finns något framför dem. Därför kan fladdermössen flyga på natten i totalt mörker utan att stöta emot något. De kan till och med höra var flygande insekter finns. De fångar dem och äter upp dem utan att se dem. Fladdermössens öron fungerar som radarskärmar. Små barn kan också höra höga toner. Med åldern försämras hörseln. Äldre människor kan ofta inte höra insektssurr eller fågelsång. Det är särskilt höga toner som åldringar har svårt att uppfatta. Kan du höra en knappnål falla? I så fall kan du höra mycket svaga ljud. När du vill tala om en hemlighet för någon kamrat, kanske du viskar intill kamratens öra. Vill du höra om din armbandsklocka tickar, måste du kanske hålla den alldeles intill örat. Men en motorcykels brummande eller ett jetplans buller hör du kanske på mycket långt håll. Åskan har också ett mycket kraftigt ljud. Du hör den på mils avstånd. 17

19 LJUD OCH AUDIOGRAM - HÖRSELBOKEN Talavstånd vid olika grader av hörselnedsättning Normal hörsel Hörtröskel 0 20 db Talavstånd ca 8 m Lätt hörselnedsättning Hörtröskel db Talavstånd ca 2 8 m Talavstånd 0,1 2 m Medelsvår hörselnedsättning Hörtröskel db 18

20 HÖRTAKTIK OCH KOMMUNIKATION - HÖRSELBOKEN Serierutor för illustration av olika kommunikationsproblem Framför rutorna finns en text. Rita bilder till texten och lösningen på problemet i serierutorna. Du står i en kö och skall handla en tidning och lite godis. Mannen i kiosken ger dig godiset men ingen tidning. Du säger att du skall ha en tidning också. Mannen svarar men pratar otydligt och bär mustasch så du förstår inte vad han säger. Vad skall du göra för att förstå vad han säger? Rita en serie. I matsalen serverar de din favoriträtt. Du frågar mattanten om du får ta mer. Hon svarar men vänder samtidigt bort sitt ansikte så du förstår inte vad hon säger. Sedan går hon sin väg. Hur gör du för att ta reda på om du får ta mer mat? Rita en serie. 19

21 HÖRTAKTIK OCH KOMMUNIKATION - HÖRSELBOKEN Kommunikation Du och din kamrat är på disco. Det är mycket hög volym på musiken och väldigt svag belysning. Den ene av er försöker säga att ni skall gå hem. Men det är väldigt svårt att höra. Hur gör ni för att förstå varandra? Du och din kamrat är på väg hem. Det är kväll och ni går efter en dåligt upplyst väg där det är mycket trafik. Ni hör inte varandra så bra när ni pratar. Hur löser ni problemet? Du och din kamrat åker i en bullrig buss där det är mycket folk som pratar. Den ene av er försöker fråga var ni skall stiga av, men den andre har svårt att höra. Hur löser ni problemet? Ni har nyinflyttade grannar på middag hemma hos er. Det slamrar av bestick och porslin och många pratar samtidigt. Mamma som sitter långt upp på andra sidan bordet säger någonting till dig och pekar med ett finger ut i köket. Du hör inte vad hon säger. Hur löser ni problemet? Du är på stan för att handla skor. Du har glömt vilken sorts skor du skulle köpa. Du ringer pappa och frågar. Han svarar men du hör inte för trafiken, och sorlet inifrån affären stör. Hur gör ni för att lösa problemet? Du och en kompis är på rockkonsert. Volymen är högt påskruvad och det är mörkt i lokalen. Din kompis försöker säga till dig att hon inte mår bra och behöver gå ut därifrån. Du hör och ser inte vad hon säger. Hur löser ni problemet? 20a

22 HÖRTAKTIK OCH KOMMUNIKATION - HÖRSELBOKEN Vilket språk använder du? Övning för yngre elever Namn: Klass: Gult = Svenska i tal/skrift Rött = Svenskt teckenspråk Blått = Annat språk Pappa Lektion Mamma Vuxna SKOLA Rast HEMMA Grannar Matsalen Kompisar Syskon Farföräldrar Morföräldrar Annan släkt Hobby TV/ Film Fritids Kompisar FRITID Böcker/ Tidningar Träning Dator/ Internet 20b

23 HÖRTAKTIK OCH KOMMUNIKATION - HÖRSELBOKEN Vilket språk använder du? Övning för äldre elever Namn: Klass: Gult = Svenska i tal/skrift Rött = Svenskt teckenspråk Blått = Annat språk Elevhälsan Engelska Pappa Matsalen Vuxna Bild NO Mamma Raster Elevens val Syskon Farföräldrar Morföräldrar HEMMA Grannar Hobby TV/ Film Annan släkt Svenska Fritidsgård Kompisar Matte Idrott FRITID Böcker/ Tidningar SKOLA Slöjd Träning HKK Teknik Dator/ Internet Drama Teckenspråk SO 20c

24 HÖRTAKTIK OCH KOMMUNIKATION - HÖRSELBOKEN Rollspelsförslag Ni pratar om att gå på bio. Ni pratar om vad ni skall göra i helgen. Ni pratar om vad ni gjort i helgen. Ni pratar om ett bra TV-program ni såg igår kväll. Ni pratar om en film ni nyss har sett. Ni pratar om den nye klasskamraten. Ni diskuterar om ni har råd att gå och köpa en läsk och lite godis. Ni pratar om att åka iväg och bada. Ni pratar om att åka in till stan. Ni pratar om att åka och fiska. Ni pratar om att åka iväg och köpa kläder. Ni pratar om ett TV-spel ni spelade igår. Ni pratar om gårdagens fotbollsmatch. Ni pratar om den snygga nya killen som börjat i klassen. Ni pratar om den snygga tjejen som börjat i klassen. 21

25 ATTITYDER - HÖRSELBOKEN Påståenden om personer med hörselnedsättning. Hur tycker du att tjejer är? Diskutera skillnaderna och likheterna i gruppen. 22a

26 ATTITYDER - HÖRSELBOKEN Påståenden om personer med hörselnedsättning. Hur tycker du att killar är? Diskutera skillnaderna och likheterna i gruppen. 22b

27 ATTITYDER - HÖRSELBOKEN Vad gör du när du inte hört vad någon sagt? Stämmer någon eller något av dessa strategier? Diskutera i klassen. Nickar och ler utan att ha uppfattat Frågar en kompis Låtsas ointresserad Undviker ögonkontakt Säger till att du inte hört 23

28 ATTITYDER - HÖRSELBOKEN Va! Ingen hörapparat! Skriv en berättelse eller rita och berätta om den egna familjen. 24

29 ATTITYDER - HÖRSELBOKEN Vad är det som gör att du trivs på din skola? Skriv vad du tycker är bra på din skola i den tomma pratbubblan. Rita ev nya pratbubblor om fler bra saker. Fundera på varför du tycker det är bra? Tror du att du skulle tycka annorlunda om du gick i t.ex. hörselklass, specialskola eller i din hemskola? 25

30 ATTITYDER - HÖRSELBOKEN Retad för vad? Diskutera utifrån bilden olika orsaker till att man kan bli retad. 26

31 SKOLA OCH FRITID - HÖRSELBOKEN Vad tycker du stämmer för dig? Jag måste vila några timmar efter skolan. stämmer stämmer ej Jag har ofta svårt att koncentrera mig. Jag har ofta huvudvärk. Jag har svårt att hänga med när kamraterna pratar. Jag träffar inte andra med hörselnedsättning. Jag gömmer eller glömmer hörapparaten ganska ofta. Vill du lägga till något? Vad kan du göra för att förbättra det som stämmer för dig? Diskutera dina svar med kamrater eller lärare. 27

32 SKOLA OCH FRITID - HÖRSELBOKEN Val av skola Utgå från dig och dina behov och erfarenheter. Din hemskola Hörselklass Specialskola Jämför med dina kamrater. Har ni samma svar? Varför inte? 28

33 SKOLA OCH FRITID - HÖRSELBOKEN Skolmiljön Samtala kring dessa frågor med din hörsellärare eller dina kamrater. Fundera på hur du eventuellt kan förändra din skolmiljö till det bättre. 1. På vilket sätt är din skola bra för dig som har en hörselnedsättning? 2. Är ditt klassrum akustikbehandlat? Hur i så fall? 3. Finns det tassar på stolar och bord? 4. Rita en skiss över hur ditt klassrum är möblerat och markera var du sitter. 5. Vilken sorts tavla har du i ditt klassrum och hur används den? 6. Skriver din lärare ofta upp läxor och viktiga meddelanden på tavlan? 7. Hur tycker du att du uppfattar tal i matsalen och på skolgården? 8. Vad skulle du vilja förbättra i din skola? 9. Har du fler mikrofoner så att du kan höra dina kamraters frågor och svar på slingan? 10. Vilka tekniska hjälpmedel finns det i klassrummet? 11. Måste du säga till när lärarna ska använda mikrofonen 12. Finns det slinga i flera rum på skolan? I matsalen, aulan, andra klassrum som du använder? 13. Använder dina kamrater mikrofonen eller repeterar din lärare deras svar? Du, kom ihåg att allt som förbättrar akustiken för dig med hörselnedsättning också hjälper alla fullt hörande! 29

34 SKOLA OCH FRITID - HÖRSELBOKEN Inkludering Dramatisera ett samtal om något som intresserar gruppen (tips på arbetsblad 21) Låt samtalsgruppen bestå av t.ex. 1 fotbollsintresserad och 4 basketintresserade 1 hörande och 4 med hörselnedsättning 1 med hörselnedsättning och 4 hörande 1 engelsman och 4 svenskar 5 engelsmän 1 döv och 4 hörande 1 hörande och 4 döva 1 med hörselnedsättning och 1 döv 1 döv och 4 med hörselnedsättning 5 med hörselnedsättning 1 flicka och 4 pojkar 1 gammal man och 4 småbarn 5 döva Pröva olika gruppsammansättningar Fundera på vilka gruppsammansättningar som kan vara svåra för någon eller några av deltagarna. Vad är det som förorsakar svårigheter? Måste det vara svårt eller kan man göra något för att underlätta? 30

35 SKOLA OCH FRITID - HÖRSELBOKEN Intresseorganisationer inom döv och hörselområdet Ta reda på föreningarnas logotyper. Försök att hitta dem på internet. Para ihop föreningarna med rätt logotyper. Vad kostar en årsprenumeration på de olika tidskrifterna? Gör en tabell och jämför priserna. Vilken tidskrift skulle du vilja prenumerera på? Motivera. För ening Artister och musiker mot tinnitus Barnplantorna För kor tning AMMOT T idskr ift Barnplantabladet Dövblind Ungdom DBU DBU-bladet Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB Kontakt med FSDB Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer FHDBF Hörselskadades Riksförbund HRF Auris Riksförbundet för döva, DHB DHB-Dialog hörselskadade och språkstörda barn Sveriges Dövas Riksförbund SDR Dövtidningen Sveriges Dövas Ungdomsförbund SDUF Dövtidningen Unga Hörselskadade UH Vuxendöva i Sverige VIS VIS tidningen för vuxendöva 31

36 SKOLA OCH FRITID - HÖRSELBOKEN Diskutera bilden 75 % av alla intryck kommer via ögonen Syn 75 % Hörsel 13 % Lukt 3 % Smak 3% Känsel 6% 32