Bakgrund. Målsättning

Transkript

1 Delrapport om hur arbetet fortgår med projektet: Utveckling av det sociala innehållet i vardagen för äldre personer Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg för äldre i Linköpings kommun Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela ca 1, 3 miljarder till kommuner och Landsting för att höja kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre personer. Linköpings kommun har, efter ansökan, erhållit 12, 8 miljoner kronor för året Medlen betalades ut 30 juni 2007 och får även användas under Av dessa är 2.3 miljoner avsatta medel för det sociala innehållet i vardagen för äldre personer. Förlängt tom Målsättning Målsättningen är att utveckla det sociala innehållet inom våra äldreboenden genom att bättre utnyttja kommunens nuvarande resurser inom äldreomsorgen och kultursektorn. Målet är även att skapa och utveckla aktiviteter på helger genom att timanställa ungdomar samt att utveckla samverkan mellan kommunens äldreomsorgsutförare och föreningar. Vårt uppdrag För att uppnå målsättningen avser vi att: Starta upp ungdomshelger genom att anställa 30 gymnasieungdomar som skall vara med och utveckla det sociala innehållet i de äldres vardag på helgerna. Ungdomarna arbetar åtta timmar var i månaden. Detta skall leda till en vinna-vinna situation. Vara grädde på moset. Samtidigt som de får en blick i hur det är att arbeta med äldre personer. Utveckla nya mötesformer och aktiviteter, samt skapa öppna mötesplatser för äldre personer både utanför och inom äldreomsorgen. T ex. Café, stavgång, gym, mm Utveckla attraktiva aktiviteter för äldre som inte har kontakt med äldreomsorgen. Tillsammans med föreningar och frivilligsektorn utveckla och marknadsföra olika aktiviteter. Ge stimulansmedel till föreningar som engagerar sig för att öka sociala aktiviteter. En av projektidéerna har sitt ursprung från Ung dialogdagen 2006 där det framkom önskemål från ungdomar om att få arbeta inom äldreomsorgen. Den delen av projektet skall

2 förhoppningsvis leda till en vinna-vinna situation, där gymnasieungdomarna får en inblick i hur det är att arbeta med äldre. Inledning Vi startade vårt uppdrag med att ta del av hur andra kommuner har arbetat med liknande projekt. Därefter inriktade vi oss på att inventera hur det sociala innehållet i vardagen ser ut i Linköpings kommun. Utifrån den kunskap vi fick identifierade vi behov och önskemål. Vi gick till väga på det sättet att vi ställde frågor till chefer, brukare, fritidsansvariga m m. Frågor om hur de vill att innehållet i vardagen skall se ut? Samt vad som efterfrågas? Vi har också tagit del av vad som har framkommit i fokusgrupper och enkäter som har riktat sig till brukare. Vi har även gjort en inventering av befolkningsprognosen i geografiska områden genom statistikuppgifter. Fördjupade fokussamtal med 147 personer. Inventering av kyrkor och föreningarnas aktiviteter Inventering av nätverken i geografiska områden Inventering av befolkningsprognos Vi har genom uppgifter från LK-Statistik tagit del av hur befolkningsprognosen av personer i geografiska områden i åldrarna 70 år och äldre kommer att utvecklas år I syfte att få kunskap om var äldres boendetäthet kommer att se ut 10 år - framåt. Fram till 2017 kommer det att ske en ökning av antalet personer 70 år och äldre i hela kommunen med totalt 20,2 %. Här kommer några exempel som är intressanta att ta del av. Vasastaden +47,4 % Berg -17,4 % Lambohov +112,7 % Berga - 6,6 % Ullstämma +83,0 % Ekkällan -14,3 % Linghem +84,7 % Bankekind -9,4 % Garnisonen +292,7 % Kallerstad -16,7 % Östra Valla +50,3 % Jägarvallen -16,3 % Ryd +62,8 % Nykil -12,1 % Hejdegården +37,0 % Ullrika -11,1 % Hackefors +52,5 % Johannelund -4,3 % Skäggetorp +37,0 % Vimanshäll -17,2 % Gottfridsberg +0,0 %

3 Fördjupade fokussamtal med 147 äldre personer Vi utgick från det resultat som LKU:s verksamhetsutvecklare fick då hon i fokusgrupper med äldre personer inför eget val inom hemtjänsten, ställde frågan: Vad är viktigt för att du skall känna dig nöjd med din hemtjänst? Svaren var i prioritet: 1. Trygghet 2. Social gemenskap 3. Mat och miljö, 4. Information. Utifrån svaren startade vi en fördjupad analys genom att träffa dessa fokusgrupper och utöka antalet med lika många deltagare som har sin hjälp från privata utförare. Vi inbjöd till samtal på 10 äldreboende. Totalt deltog 147 personer fördelade på 10 fokusgrupper. Deltagarna i grupperna var jämnt fördelade dvs. hälften representerade människor som fick sin hjälp från privata utförare och den andra hälften fick sin hjälp från kommunala utförare. 102 personer boende i serviceboende 70 % 45 personer från ordinärt boende 30 % Syftet: Att få en djupare kunskap om vad deltagarna anser att den sociala gemenskapen innefattar. Kartlägga behov av aktiviteter och få en djupare kunskap om önskemål och intressen i olika geografiska områden. Frågan/kartläggning: Vad är social gemenskap för dig? Svaren kommer nedan: Resultat: 1. Ha gemenskap. Att vara tillsammans med andra. Slippa vara ensam, göra saker med andra. Känna samhörighet. 2. Vara aktiv. Aktivitet även helgdagar. Ha något att göra på helgerna, slippa vara ensam på helgerna. Behöver inte hända så stora saker. Ha något att se fram emot. 3. Ha frihet att välja. Aktiviteter andra tidpunkter. Exempel på aktiviteter som nämndes var: Att kunna umgås på kvällarna. Ex. temakvällar, film mm någonstans. Lära sig data. Mer kultur. Diskutera i cirkelform. Ex. Bjud in en författare. Mer stavgång, gympa, mm 4. Träffa barn/ungdomar i samband med aktiviteterna. Inventering av kyrkor, organisationer och föreningar. Vi har gjort en omfattande inventering av de olika kyrkorna, organisationerna och föreningarnas aktiviteter och intresse av att ingå i projektet. En del församlingar/organisationer hade ett mycket stort utbud av aktiviteter en del mindre. Inventering och utveckling av samverksansmodell genom nätverk. Vi har startat nätverksgrupper i de tre geografiska områden Skäggetorp, Tannerfors och Lambohov. Pensionärsorganisationer, frivilliga organisationer, Svenska kyrkan, distriktssköterska, ITpantrar, hyresvärdar, servicehusets personal i området, Verdandi, Trygghetsrådet mm. är några av deltagarna i de olika nätverksgrupperna.

4 Målsättningen är att tillsammans samverka för att utveckla aktiviteter och träffpunkter i de olika områdena mot bakgrund av: Vilka aktiviteter förekommer i området idag? Vilka behov och önskemål av aktiviteter och träffpunkter finns i området? Hur kan vi tillsammans samverka för att utveckla sociala aktiviteter och träffpunkter i området? Hur kan vi marknadsföra oss för att också nå de som inte har kontakt med äldreomsorgen idag? Vi har utgått från resultatet i fokusgrupper, enkätundersökningar och den samlade kunskapen i nätverket. Resultatet har hittills varit: Skäggetorp Datautbildning i Skäggetorpsskolan för äldre personer i Skäggetorp Fredagscafé i Skäggetorps servicehus. Drivs av resursbanken och föreningen Seniorerna med olika teman varje fredag. Söndagscafé i Skäggetorps servicehus är under utveckling genom PRO. Lambohov I Lambohov startar vi träffpunkt i IF-Östrias lokaler med lättgympa och stavgång under våren 2009 som Korpen håller i. En träffpunkt startas i kyrkans lokaler i samarbete med Valla folkhögskola våren Satsning på IT-utbildning kommer också att ske under Tannerfors I Tannerfors pågår utveckling av samarbete med bl.a. kyrkan där vi tillsammans kommer att starta aktivitet och träffpunkt i kyrkans lokaler. Träffpunkter Träffpunkt IT-café i Skäggetorpskolans datasal 1 ggr/veckan. 10 deltagare. Lärare från ABF och IT-Panter. Deltagare från hela Linköping. (Se datautbildning) Träffpunkt IT-café i Ekholmsskolans datasal 1 ggr/veckan. 10 deltagare. Lärare från PRO. Startar 15 januari (Se datautbildning) Träffpunkt bastubad i Aspens servicehus. Två dagar/veckan. Tisdagar för damer och torsdagar för herrar. Avslutas med samkväm i uppbyggd mysmiljö utanför bastun. Vi började med att erbjuda bastubad var annan vecka. Har nu utökat möjligheten till bastubad varje vecka pga. stor efterfrågan och popularitet. Det började med 2-3 deltagare vid varje tillfälle. För närvarande bastar 5-6 personer både tisdagar och torsdagar. 2 av personerna bor i servicehuset. Övriga i ordinärt boende. Bastun drivs av personalen i Aspens servicehus.

5 Träffpunkt fredagscafé i Skäggetorps servicehus. Drivs av föreningen Seniorerna och Resursbanken. Träffpunkten har olika teman varje fredag. Vi har marknadsfört aktiviteten genom hyresvärden Graflunds informationsblad, på anslagstavlor i centrum, genom medborgarkontoret och genom servicehusets kontakter med brukare. Servicehuset hade tidigare samkväm som aktivitet på fredagar med ca 20 deltagare. Resultatet har nu blivit en ökning av besökare till fredagscaféet från framför allt boende i närområdet. Antalet besökare är nu omkring 40 st. Träffpunkt söndagscafé i Skäggetorps servicehus. Skall drivas av PRO. Är under uppbyggnad. Träffpunkt Lambohov i samarbete med Valla folkhögskola, som hyr lokalen av kyrkan och bedriver utbildning för invandrare och långtidsarbetslösa. Eleverna bjuder in äldre personer i området för kulturutbyte och bjuder på fika. Planerat start i januari Träffpunkt Lambohov i idrottsföreningen-östrias lokaler. Starta caféverksamhet med lättgympa och stavgång tillsammans med Korpen. Planerat start till våren Träffpunkt Ekholmen i idrottsföreningen Kentys lokaler. Caféverksamhet med stavgång. Startar i januari Avtalat med idrottsföreningen att tillsammans med ungdomarna i föreningen utveckla aktiviteter för äldre personer i området. Träffpunkt Tannefors i samverkan med det geografiska nätverket för att utveckla aktiviteter och träffpunkter är under utveckling. Här kommer vi att få tillgång till kyrkans lokaler. Träffpunkter med kultur-tema I samverkan med Huvudbiblioteket har vi inbjudit till sittande stadsvandring i hörsalen. Föreläsare var Gunnar Elfström. Temat var Axel Brunskog (känd arkitekt i Linköping) 70 personer deltog. Vi begärde förhandsanmälan som mottogs av Biblioteket. Vi ordnade kaffebiljetter. 2-3 föreläsningar planeras under våren 2009 Träffpunkt Teatern. I samverkan med teatern har vi inbjudit till guidade visningar av teaterns kostymkammare, övriga lokaler samt historia. Avslutats med kaffe. Vi har begärt förhandsanmälan som organiserats av Idémagasinet Curmans. 22 personer kom under de 2 visningarna vi hade. Fortsätter under 2009

6 Träffpunkt Slottet. I samverkan med Linköpings slotts och kyrkomuseum har vi inbjudit till guidade rundvandringar i slottsmuseumet vid 2 tillfällen under hösten. Ca 15 besökare vid varje tillfälle, vilket är det rekommenderade antalet enl. guiden. Vi har begärt förhandsanmälan som organiserades av slottspersonalen. Fortsätter nästa år. Träffpunkt Länsmuséet. I samverkan med Länsmuséet och Idemagasinet Curmans Inbjudit till filmvisning av lokalhistoria-staden i 5 servicehus och vårdboende. Syftet har varit att skapa dialog tillsammans med filmbesökarna. Ca 20 besökare vid varje tillfälle. Totalt 100 st. Vi har även planerat för att anordna en filmförevisning i Länsmuseets lokaler i vår med en fortsättning av vårt samarbete med olika teman under Träffpunkt Filvisning i Missionskyrkan. Filmen Mitt liv med Hästmannen visades. Peter Gerdehag berättade om sin berömde vän. Cirka 120 personer såg föreställningen. Projektet har även sponsrat tillverkning av kopior för att dela ut på alla äldreboenden i Linköping. IT-utbildning Genom våra kontakter och samarbete med pensionärsorganisationerna och föreningar fick vi klart för oss att det finns ett stort behov och intresse bland äldre personer av att lära sig datorhantering. Svårigheten låg i att hitta lokaler och lärare utan större kostnad. Förutom de IT-utbildningar som studieförbunden erbjuder finns idag ett IT-café som drivs med kommunala föreningsbidrag i Skäggetorps servicehus. Föreningen kallar sig IT-Pantrar och har 5 datorer till sitt förfogande. Vi började med att söka efter lämpliga lokaler. Tog kontakt med skolor och frågade om vi kunde få låna datalokalerna efter lektionstidens slut. Skolornas datalokaler varierar i storlek, antal datorer och komfort för äldre personer. De flesta skolor som vi tillfrågade var mycket positiva till en samverkan. Vi startade en grundkurs i datahantering i Skäggetorpsskolans datalokal under hösten Lokalen inrymmer 20 datorer och är tillgänglig för våra äldre elever tisdagar efter De 10 eleverna som deltog i kursen leddes av en lärare från ABF tillsammans med en lärare från IT-Pantrarna. Enligt lärarna är 10 personer det maximala antalet elever, för att kunna ge deltagarna det stöd de behöver. Studiematerialet som vi köpt in är ABF`s kursmaterial och ger grundkunskap i datahantering, Maila samt internet. De 10 deltagarna var i åldrarna år. 4 kvinnor och 6 män. Vid uppföljningen som gjordes framkom det att deltagarna var mycket nöjda med kursen. Entusiastiskt berättade de om vilka framsteg de gjort. Många framhöll även vikten av det sociala umgänget som kursen bidrog till. Deltagarna kom från hela Linköping. Beroende av att vi marknadsförde utbildningen på offentliga platser såsom biblioteket, Vidingsjö motionscentrum, missionskyrkan, i tidningen

7 Corren m m. Intresset för att delta i datakurser har varit mycket stort och väntelistor har upprättas till nästa utbildningstillfälle. När det gäller lokaler då har vi fått en hel del lokaler utan kostnad. Nedanstående lokaler är utan kostnad: It- sal i Skäggetorpskolan. 20 datorer tillgängliga. Samarbete med skolans IT-pedagog, PRO, ABF, It-panter. Sysal, aula med instrument, provkök, tillgängliga i Skäggetorpskolan. Kan utvecklas IT-sal i Ekholmsskolan. 15 datorer tillgängliga. Samarbete med skolans IT-pedagog och PRO. IF-Kentys lokaler i Ekholmen. Samarbete med IF.Kenty och Korpen IF-Östrias lokaler i Lambohov. Samarbete med IF Östria och Korpen Kyrkans lokaler i Lambohov. Samarbete med Valla folkhögskola Befintliga bastulokaler på Aspen. Här finns även träningslokaler som skall marknadsföras. Samarbete med Aspens personal. Kyrkans lokaler i Tannerfors. Samarbete med nätverk inkl. kyrkan. Vi får fortsätta att hitta lösningar kring kostnadsfria lokaler, allt står och faller med lokaltillgängligheten, Teknikprocessen fram till modellen. En av de frågor som vi har ställt oss är hur våra äldre elever ska få tillgång till egen logginlösen för att kunna delta i utbildningen. Skolorna har sitt eget databasprogram kallat existens som är enbart avsett enbart för skolor, deras elever och personal. Lk-Data kopplades in för att lösa problematiken, vilket inte var så lätt enl. LK-data. Vi hade redan från början en tät kontakt med Skäggetorpsskolans IT-pedagog som var mycket positiv till samverkan. Det var med hans hjälp som vi så småningom fann en lösning. Skolans databasprogram tankades över till ett program som kallas Spindeln. Där kunde han Skapa-fabricera en klass enbart för de kommande deltagarna i vår datautbildning. I denna klass kunde de få tillgång till egen loggin-lösen. Slutligen lade LK-data in logginuppgifter på deltagarna. Kostanden för denna tekniköverföring är 640 kr per klass-grupp. Vi har nu en teknikmodell som vi kommer att använda oss av i de kommande utbildningslokalerna. IT-utveckling-framtid Vårt mål är att fler äldre personer i Linköpings kommun skall ha möjlighet att utan större kostnad få datautbildning. Vi har därför tänkt skapa 4 datautbildningslokaler i geografiskt belägna områden i staden. Fortsatt utbildning i Skäggetorp Vi startar datautbildning i Ekholmsskolan den 22 januari 2009 med hjälp av lärare från PRO: Nästa steg är att starta IT-utbildning i Lambohov Fjärde kursen startas i en centralt belägen skola under I dag leds kurserna i Skäggetorpsskolan av lärare från ABF och IT-Pantrarna. Vårt mål är att få lärare som ställer upp ideellt. Vi kommer därför att ta kontakt med skolor och universitetet för att få unga volontärer att ställa upp som lärare.

8 I Ekholmen kommer den blivande utbildningen att ledas av PRO, som visat intresse att leda kurser även på andra ställen. PRO ansvarar här för deltagarlistor och håller kontakt med den IT-ansvarige på skolan. Bl.a. för att förse honom med personuppgifter om deltagarna för loggin-lösen. Vår strategi är att utveckla datautbildningarna till självgående aktiviteter. Där utbildningsledarna och skolans IT-ansvariga har direktkontakt och samarbetar inför varje ny kurs. Det har framkommit från de nuvarande deltagarna att man önskar en fortsättningskurs. Vi har övervägt en fortsättning i flera nivåer men kommit fram till att enbart erbjuda utbildning i grundläggande datakunskap. Anledningen är att kunna erbjuda flera personer en grundkurs. Det finns planer på att införskaffa och placera datorer i ett antal servicehus/äldreboenden, som äldre personer får tillgång till. En del av kursdeltagarna i IT-utbildningen hade inte datorer hemma. Här finns då möjligheten att fortsätta att träna och utveckla färdigheten att nyttja IT-tekniken. Samverkan med skolor, förskolor, barnomsorg Aktiviteter: Ungdomshelger se bilaga. Samverkan med skolor, förskolor, barnomsorg Vi har startat ett givande samarbetet med de olika skolorna. Vi har presenterat vårt projekt via mail till samtliga chefer inom skolorna vid två tillfällen. Dessutom har vi ringt och besökt ett antal skolor, bl.a. Kulturskolan, Anders Ljungstedska, Birgittaskolan, samt Katedralskolan. Alla lärare har varit positiva. I vissa fall har skolorna behövt lång framförhållning. Terminerna planeras långt i förväg. I andra fall har samarbetet skett snabbare. Problemet för förskolan har enl. lärarna inneburit att barngrupperna har varit för stora, som i vissa fall begränsat möjligheten att delta i projektet. Att barn möter äldre är enligt lärarna en riktig vinna-vinna situation genom generationsutbytet. Skolor vi hittills har samarbete med: Ljungstedska skolan: Restauranglinjen har ordnat ost och vinprovning på skolans lokaler kvällstid. 5 personer kom. Tiden och platsen har säkert bidragit till att inte fler kom. (vad var det för tid?) Svårt att få låna kök ute i verksamheterna pga. hygienföreskrifter. Det finns planer på att skolan förlägger sina aktiviteter till servicehus/äldreboenden under Frisörlinjen har varit ute på 4 servicehus och 1 dagverksamhet som en del i praktiken under utbildningen. En mycket uppskattad aktivitet av elever, lärare och kunder. Fyra elever klippte

9 och friserat hår på 16 kunder varje gång. Kunderna kom från såväl ord. boende som särskilt boende. Aktiviteten fortsätter under Barn och ungdomslinjen har haft 3 elever ute på servicehus i ett projektarbete att utveckla aktiviteter för äldre. Eleverna har varit ute vid flera tillfällen och anordnat trevliga aktiviteter för de äldre. Det har slagit väl ut. Vi hoppas att samarbetet fortsätter under Omsorg och serviceprogrammet har tillverkat minneslådor typ. Gubblåda och kaffelåda. Eleverna har varit ute och besökt servicehusen, bjudit på kaffe och kakor samt samtalat med de äldre om gamla tider. När man gjort färdigt lådorna har man åkt ut och lämnat över dem och haft ett en liten samtalsstund igen. Ev. fortsättning i Byggprogrammet har byggt odlingslådor där rullstolar kan komma intill. Eleverna tillverkade 4 lådor till ett boende. Flygtekniska programmet på Malmen har inbjudit till studiebesök och visat sina lokaler och flygplan och där besöken avslutades med en flygtur. Det har bjudits 3 tillfälle och 6 personer varje gång. Mycket uppskattat, särskilt för personer som arbetat på Saab eller Malmen. Fortsätter under Birgittaskolan Massörsprogrammet har varit ute på många servicehus och vårdbostäder och erbjudit massage på frivillig basis men har tankar på att lägga den obligatoriska praktiken ute på vårdbostäder i framtiden. Under hösten har man varit ute 6 gånger och masserat c:a 6-8 personer varje gång. Lärarna har även tankar på att låta eleverna i omvårdnadsprogrammet komma ut i våra verksamheter och utöva någon aktivitet. t ex. läsa böcker mm. Start våren Katedralskolan Internationella linjen 10 elever har utfört timmar i äldreomsorgen. Volontärarbete ingår i deras program. Problemet har varit att eleverna vill vara på ställen nära skolan för att komma snabbt tillbaka till nästa lektion. Arbetet kommer att fortsätta våren Kulturskolan Bildlinjen har haft utställning av sina tavlor på ett servicehus under hösten Tavlorna byttes ut var tredje vecka för att eleverna skulle få med alla sina alster. Vi har planerat ett utökat samarbete med skolan genom musik- och teaterlinjen. Det är en planeringsfråga att få till det. Förskolor Ett flertal förskolor har varit ute på äldreboende och sjungit och träffat de äldre. Under våren skickade vi mejl till alla förskolor vid 2 tillfälle, och tog kontakt per telefon. Förskollärarna tycker det är positivt med att barn kan besöka äldre personer på vårdbostäderna som många gånger är mycket äldre än barnens egna mor och farföräldrar. Tyvärr har de svårt att gå iväg med gruppen pga. för få lärare per grupp.

10 Högstadieskolor Skäggetorpskolan har lovat at gå ut på servicehusen och vårdbostäderna i området för att besöka och göra något för de äldre. Kommer igång våren Övriga samarbetspartners Flera körer Körer kommer till servicehusen och sjunger dagtid men även kvällstid i några fall. Medborgarskolans kör glädjekällan har uppträtt på 5 äldreboende. Kören Klipp och Kör har varit ute kvällstid vid 3 tillfälle och planerar minst 3 tillfälle våren Pro- kören Hesa röster är ute med jämna mellanrum. Likaså körerna Landeryds toner, Filbytarna, Omkvädet med flera körer. Hunduppvisning Linköpings hundungdom har varit ute på servicehus och vårdbostäder med s.k. agilityföreställningar vid 3 tillfälle C:a 50 personer kom vid varje tillfälle Det blev mycket uppskattat. Canpusteatern har haft gratis teater på Ekholmens servicehus tillsammans med förskolebarnen för att se om det är en bra form att bedriva den teatern i. Eventuellt fortsätter de att erbjuda sina föreställningar på äldreboende men då tar de betalt. Aktiv ungdom och KFUM har ungdomar som kan komma ut och ge dansuppvisning. Förhoppningsfullt ska det ske under våren Scouterna är positiva till att ingå i projektet. De kommer att utföra (mobil) SMS- utbildningar under Äldrelotsarna har lovat att informera om detta projekt när de har kontakt med sin målgrupp. Det kan vara ett bra sätt att nå de personer som inte har kontakt med hemtjänsten just nu. Bostadsbolagen kan informera om träffpunkterna när de får nya äldre hyresgäster.. Passion för livet Bitte Kjellin och Barbro Konradsson är två eldsjälar som är verksamma i SPF och LPSG = Linköpings pensionärers samarbetsgrupp. De har presenterat projektet passion för livet som de är intresserade av att starta här i Linköping. Ett projekt som började som ett pilotprojekt i Jönköping i samverkan mellan Landsting och Kommun och som nu sprids i landet. Ursprunget är från USA Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett hälsosamt liv med hög livskvalitet för äldre människor, samt att pröva tillvägagångssätt som kan påverka det övergripande målet vi nog alla bär på - bästa möjliga liv - hela livet.

11 Målet är att engagera pensionärer att själva ta ansvar för förebyggande arbete för ett så rikt och hälsosamt liv som möjligt genom utbildning i hälsoinriktade teman. Få fram budbärare/cirkelledare som kan förmedla kunskaper och metoder och som kan sprida idéer. Bitte och Barbro har fått bidrag motsvarande kr till Passion för livet -projektet i Linköping. Pengarna har täckt en del av kostnaderna till ett grundmaterial i form av pärmar ca st. som varje blivande cirkelledare skall få. Arbetssätt Arbetssättet kan jämföras med en studiecirkel. Mötesplatser skapas i form av "livscaféer" som till största delen skall inrymmas i våra lokaler i servicehus och vårdboenden. Till att börja med har 6 personer gått cirkelledarutbildning under hösten och ett livscafè har startats i vuxenskolans lokaler. Caféet fortsätter under Under våren 2009 kommer ytterligare ett café att starta i äldreomsorgens lokaler. Frivilliga organisationer Vi har nu etablerat ett mycket gott samarbete med framförallt Resursbanken och Föreningen Seniorerna, som deltar i utvecklingsarbetet i de geografiska nätverken. Projektet och organisationerna har behov av flera volontärer, då volontärantalet sjunkit. Vi har därför tillsammans utformat och annonserat i Corren och Linköpingsposten efter volontärer. Annonsen infördes v. 48 och har resulterat i 5 nya volontärer. Den har även marknadsförts i form av stora affischer i universitetsområdet och andra offentliga platser såsom biblioteket, Vidingsjö, Missionskyrkan mm. Annonsering och rekrytering av volontärer sker fortlöpande. Marknadsföring Marknadsföring av projektet och dess innehåll är en stor och viktig del i projektet. Vi arbetar för att utveckla en modell för marknadsföring och information av aktiviteterna och träffpunkterna. Äldrelotsarna är i dag knutpunkten för information om projektet. För övrigt sker marknadsföringen av de olika aktiviteterna genom affischering på offentliga platser. Genom kommunens hemsida under nyheter, samt genom pressen och annonsering i olika tidningar. Projektet presenteras också på Linköpingskommuns hemsida under Linköpings kommun LKU. På lokal nivå presenterar vi aktiviteterna genom intensiv marknadsföring. Bl.a. genom hyresvärdens informationsforum, bred affischering, samt genom verksamheternas kontakt med brukare. En av våra målgrupper är äldre personer som inte har dator eller datorkunskap. Den stora frågan är hur vi når till dessa personer. Vår förhoppning är att vi kan nå dem genom vår informationsfolder som beräknas vara klar under januari månad Foldern ska bli lättläst och kommer att presentera de som är på gång och där följer en sammanfattning över alla aktiviteter vi har att erbjuda.

12 För övrigt når dessa personer informationen genom äldrelotsarna, anhörigcenter, affischering offentligt och lokalt, genom pressen och olika tidningar, utförarnas kontakt med brukare samt genom de kontaktytor som finns i våra nätverk. Resultat Vårt projekt har framför allt resulterat i mer aktivitetstid och ett bredare aktivitetsutbud. Resultatet har även visat sig ha positiva sociala effekter för såväl brukare som aktörer. Fler brukare deltar i aktiviteterna och flera aktörer uttrycker att det känns meningsfullt och att det inneburit ett personligt lyft för många. Möten och kontakter som vi har haft med tilltänkta och nu involverade aktörer har gett ringar på vattnet effekt och har bidragit till att vi ser att fler personer i ordinärt boende deltar i aktiviteterna. Vår strävan har varit att både privata och kommunala enheter samt personer i I stort sett har alla äldreboende och servicehus haft några eller några aktiviteter som vårt projekt bidragit till. Under 2008 har 30 ungdomsarbetare varit aktiva i verksamheterna. 14 personer i servicehus varav 3 personer i kombination med vårdboende 16 personer. i vårdboende varav 3 personer i kombination med servicehus 56 % ungdomar är aktiva i kommunala verksamheter 44 % ungdomar är aktiva hos privata utförare. (se bilaga) Hinder Vi har inte mött några större hinder i vårt arbete med projektet. Däremot har det tagit längre tid än beräknat att få igång aktiviteterna. Det har krävt mycket uppföljning och styrning innan det fungerat bra. De har bytts mycket personal och chefer ute på äldreboendena det sista året p.g.a. upphandlingar. Det har gjort att det varit svårt med kontinuiteten när det gäller vad som har bestämts. Överföringen av information om projektet mellan nya och gamla chefer har inte alltid fungerat så bra. Det har inneburit att informationen ut till personal har ibland varit bristfällig. Några av ungdomsarbetarna har vid utvärderingarna påtalat att de inte blivit så väl omhändertagna ute i verksamheterna. De beskriver när de har varit på plats har de bemötts med att personal inte vetat vad de är för resurspersoner och vad de skall göra när de kommit till äldreboendet på helgerna. Vi kommer att starta rekrytering av 30 ny ungdomsarbetare under januari Mot bakgrund av utvärderingen kommer vi selektera placeringarna av ungdomarna, samt att vara tydligare i vår information till kommande arbetsplatser om ungdomsarbetarna och verksamheternas roll och ansvar. Svårt att hitta volontärer. Resursbanken och Seniorerna som är de frivilliga org. som vi har mest samarbete med har en avmattning av volontär- deltagare. Vi tror att en utveckling mot en central organisation för volontärverksamhet skulle underlätta. Övriga föreningar och

13 organisationer som vi varit i kontakt med och som har lättare att hitta volontärer är kyrkorna. Det ska vi dra nytta av i framtiden. Vi har uppmärksammat att det behövs en viss utbildning i etik, bemötande och demenskunskap både för ungdomarna och vuxna volontärer. Flera av dem har ingen erfarenhet av att möta äldre och sjuka människor. De som söker volontärjobb via resursbanken får erbjudande om sådan utbildning och vi ser möjlighet kring samarbete på den fronten. Långsiktighet framtid. Vi har den här gången valt att avstå från diskussions del i rapporten eftersom den vävs in i allt vi har redovisat för men vi vill med några ord diskutera projektets framtid där vi har en hel del frågor och funderingar. Det finns många frivilliga organisationer som gör insatser i våra verksamheter idag. Vi tror att vi behöver samverka mer kring volontärer och aktiviteter. Att det skapas en samlad aktiv central volontärorganisation i kommunen. Vi tror att det skulle underlätta rekryteringen och utbildning av nya volontärer och ge en övergripande helhetsbild av behovet på ett annat sätt än idag. Ett stort arbete pågår med att hitta former och strukturer som sedan kan leva vidare efter projekttidens slut. En förutsättning är att någon tar över ansvaret för den modellen. Samarbete med kommunrehabs idémagasinet har inletts i syfte att involvera dessa i projektet. Då tankar finns att det är de som efter projekttidens slut kan få en central ansvarsroll för den blivande modellen. (Se samordningsmodell) Viktigt att det finns en kontaktperson/koordinator inom enheterna som ansvarar för samordningen/planeringen av insatserna på enhetsnivå. Det är även viktigt att chefer ger sitt stöd till att aktiviteter prioriteras genom att avsätta planeringstid åt kontaktperson/koordinatör. Vår målsättning är att utveckla aktiviteter som kan leva vidare efter projekttidens slut utan större kostnad. I vårt sökande efter billiga lokaler till de olika aktiviteterna har vi samtidigt lyckats involvera en del samarbetspartners. Vi bedömer att de flesta aktiviteterna kommer att ingå i den kommande modellen efter projektets slut. Vi strävar efter att ha utvecklat ett direkt samarbete mellan olika samarbetspartners i så stor utsträckning som möjligt men vill ändå betona vikten av en central ansvarsroll. IT-utbildningen fortsätter enl. egen modell Skolornas aktiviteter och ungdomsvolontärer kommer med all sannolikhet att fortsätta. Ovan uppräknade aktiviteter fortgår i lokalerna. Ledare tillhörande Korpen kommer att bytas ut mot frivilliga resurser. Hälsoperspektivet kommer att vara en viktig del i modellen. Den ekonomiska aspekten funderar vi en hel del över. Kommer vi att ha råd att betala kulturevenemang? IT-kostnaden? Bidrag till föreningar - utveckla aktiviteter utan kostnad? En diskussion kring detta är nödvändig.

14 Frågor att fundera över och ständigt komma tillbaka till och utvärdera under projektets gång är: Hur möter vi framtidens behov och önskemål av sociala aktiviteter? Hur skapar vi mötesplatser för äldre personer som inte bor i våra servicehus? Vi har redan hittat en del svar och byggt upp modeller men det finns mycket som kvarstår att göra. Vissa saker kan bli bestående och andra får vi förkasta och börja om med nya tankar. Det är ett stimulerande projekt att arbeta med. Många möten som ger många tankar och idéer. Som i sin tur ger möjlighet till handling som kommer nuvarande och framtida brukare till nytta. Linköping Projektledare Solveig Löfroth solveig@linkoping.se Lilian Bodemar Lilian.bodemar@linkoping.se

15