Infrastruktur i Bohuslän

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Infrastruktur i Bohuslän"

Transkript

1 Byggnads- och industriminnesvård 12 Examensarbete Partille Marianne Ellison Hoberg Lindhagen VÅRGÅRDA Tel Infrastruktur i Bohuslän - från Kungsväg till E6

2 Alla äga broar bygga och vägar röja, så den, som mindre äger i by, så den som mera äger, var efter ägor sina. Ur Magnus Erikssons landslag från 1350, via Elling Kullbratt, Kungsvägen genom Bohuslän Marianne Ellison, Vuxenutbildningen Partille Foto där inte annat anges: Marianne Ellison 2010 Skisser: Marianne Ellison 2010 Omslagsbild: Vägminnet Rikstvåan, Grinneröd. E6 söder om Svinesund. Svinesundsbron underifrån. Pylon, Uddevallabron. Bohusbanan vid Dingle station. Kohlswabalk vid Nyebro. Nationsgräns på gamla Svinesundsbron. Stengardist vid gamla riksvägen Hogdal-Dyne. 2

3 Inledning Det sekel vi kallar 1900-talet var en tid av förändringar. Under dessa 100 år revolutionerades vårt samhälle av bilen. Människan landade för första gången på månen. Under första delen av seklet var kommunikation något som sköttes till stor del brevledes, vilket förändrades till slutet av seklet då det mesta kunde skötas trådlöst. Som en historisk skildring av omställningarnas tid är detta en beskrivning av de stora förändringar som finns att beakta under en resa på vår moderna europaväg genom Bohuslän. Tio år in i nästa århundrade ser jag tillbaka på 1900-talet, ett århundrade som jag själv upplevde endast en liten del av. Under denna tid var jag som barn både omedveten och ointresserad av samhället runt omkring mig. Denna historia börjar med huvudvägen genom Bohuslän, Kungsvägen, under talet. Denna väg har blivit länsväg, riksväg och senare europaväg. Mycket har förändrats längs vägen. Rakare än någonsin förr sträcker sig vägen idag genom landskapet. Små och obevakade vägskäl har utvecklats till mer utrymmeskrävande planskilda korsningar. Snabbare fordon och starkare motorer kräver högre säkerhet och vägarna avskärmas allt mer från det omkringliggande landskapet. Aldrig förr har vi satsat så mycket på säkerheten. Hinder längs vägen övervinns med nya arkitektoniska mästerverk. Aldrig tidigare har så många storslagna broar funnits att beskåda under en resa genom Bohuslän. Utvecklingen av informationssamhället och vår strävan efter kunskap har gett oss allt större skyltar med mer och mer information att ta till oss. På våra resor kräver vi inte bara bra vägar utan andningshål och förströelse är också något som fått en självklar plats i vår vardag. Med hjälp av ett stort antal bilder och kartor vill jag med min text förmedla den bild jag fått av den resandekultur som vuxit fram. Resan är inte bara ett sätt att ta sig från punkt A till punkt B. Det är även ett sätt att umgås. Nästa gång du reser någonstans, stanna till vid en rastplats och iaktta världen en stund. Här finns mer att se än du anar. 3

4 Innehåll Syfte 6 Metoder och avgränsningar 6 Bohuslän 8 Bakgrund 9 Vägar 9 Gästgiverier 12 Milstolpar 15 Broar 16 Sjöfart 16 Järnväg 18 Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga 19 Lelångenbanan 19 Munkedals järnväg 19 Bohusbanan 20 Lysekils järnväg 21 Buss 22 Vägverket 23 Kungsvägen 24 Vägens namn 25 Bilismen 26 Kvalitativa förändringar 30 Sträckning 30 Nyebro-Stenungsund 31 Stenungsund-Hogstorp 38 Hogstorp-Tanumshede 43 Tanumshede-Svinesund 47 Anslutningar 53 Broar 55 Nordre älv 55 Ödsmål 56 Uddevalla 57 Munkedal 57 Svinesund 58 Skyltning 59 Vägminnesstenar 62 4

5 Barriärer 64 Räcken 64 Bullerskydd 66 Viltstängsel 67 Rastplatser 68 Saltkällan 68 Hud 69 Överby 69 Kringverksamheter serviceställen 70 Ödsmålsbron 71 Torps köpcentrum 72 Tanums gästgiveri 72 Funkismack Knäm 73 Intressanta årtal 74 Sammanfattning 75 Tack till 77 Källor 78 Publicerade 78 Internet 79 Kartor 80 Opublicerade 81 Muntliga 81 5

6 Syfte De femton sista veckorna av min utbildning Byggnads- och industriminnesvård ägnade jag åt detta examensarbete. Det var slutspurten av en tvåårig utbildning som gav mig mycket mer än jag innan vågat hoppas på. Syftet är i första hand att göra ett gediget och genomarbetat examensarbete och därigenom visa vad jag lärt mig under utbildningen. En personlig utmaning. Men från min sida är syftet också att någon ska kunna ha nytta av det jag producerat. Istället för att ta plats i en bokhylla och falla i glömska ska detta arbete skapa intresse och nyfikenhet som kan leda till nya efterforskningar. I viss mån ska detta arbete även kunna användas som historiebok och uppslagsverk. Förutom att jag har lärt mig otroligt mycket om vägar och allt som hör därtill har jag även lärt mig hur jag själv fungerar. Problem längs vägen har fått mig att utveckla nya sätt att arbeta. Det är första gången jag gör ett arbete av denna storlek och även om det har skett en del ändringar på vägen har jag ändå slutat vid ungefär den punkt jag siktat mot från början. Metoder och avgränsningar Jag har valt att disponera detta arbete på ett sätt som jag tror gör att det kan tilltala vem som helst. En ordentlig bakgrund med en genomgång av hur transportläget såg ut i Bohuslän för ett par hundra år sedan hoppas jag kunna öka förståelsen för de fakta och teorier jag därefter presenterar. Denna bakgrund har hjälpt mig under arbetets gång att förstå vad som hände därefter och varför. Med Elling-Kullbratts bok Kungsvägen genom Bohuslän som utgångspunkt följer jag huvudvägen genom Bohuslän. Jag tittar på hur vägen har förändrats över tid. För att ringa in och avgränsa ett lagom stort ämne blev landskapet Bohuslän min geografiska ram talet är så pass nära att vi än så länge kommer ihåg delar av det, men ändå så pass långt bort att det riskerar att falla i glömska. Till skillnad från tidigare sekler är dokumentationen av 1900-talet än så länge ganska ofullständig, varför det fick bli min tidsram. 6

7 Under arbetsprocessen kan min roll mest liknas vid en nybliven förälders. I början var det mycket nytt som skulle läras in, det var blandade känslor av hopp och förtvivlan. När jag väl blivit varm i kläderna var dessa redan urvuxna, jag bytte inriktning och processen fick börja om på nytt. Stora framsteg varvades med bakslag. Bakslag som var nog så viktiga för att kunna samla energi när inspirationen kom tillbaka. Efter en osäker och velig tonårsperiod fanns åter fokus klart synligt framför mig. Idag är jag stolt förälder till denna produkt som likt en vuxen människa antagit en egen personlighet och klarar sig på egna ben. Arbetet inleddes med litteraturstudier och upprättandet av en provisorisk arbetsplan. Efter en omfattande förändring av arbetets inriktning kom en period av gediget tankearbete. Detta resulterade i en helt ny arbetsplan, ny struktur för arbetet och ny energi. När den långa vintern äntligen släppt sitt grepp om Bohuslän blev det arkivstudier och fotoexpeditioner. Varvat med högintensivt skrivande växte detta arbete i samma rasande fart som vårens alla knoppar utanför. Glädje och läsbarhet har varit mina ledord under arbetets gång. Glädje för att det ska vara roligt att leva och arbeta. Jag har haft roligt när jag arbetat och det ska vara roligt att läsa slutprodukten. Läsbarhet är viktigt för att man ska lockas att läsa vidare. Detta har gjort att jag använt mig av korta, luftiga textstycken och kompletterat dessa med ett stort antal bilder och kartor. På detta sätt hoppas jag kunna sysselsätta olika delar av läsarens hjärna och locka till vidare läsning. Trots ett stort antal sidor ska arbetet kännas enkelt och lättöverskådligt. 7

8 Bohuslän Bohuslän tillhör Västra Götalands län och är Sveriges västligast belägna landskap. Skäret Stora Drammen som ligger 10 km väster om Strömstad är Sveriges västligaste punkt. I samband med freden i Roskilde 1658 övergick Bohuslän från att vara Norskt till att tillhöra Sverige. Landskapet består av sprickdalar, flacka dalar kantade med branta berg som löper i öst-västlig riktning. I dalarna består marken av gammal havsbotten, till största delen instabil lerjord. Dessa markförhållanden i kombination med att den huvudväg som dras fram genom landskapet skär tvärs över de berg och dalar som sträcker sig inåt land skapar inte några optimala förhållanden för byggande av vägar här. STRÖMSTAD TANUMSHEDE GREBBESTAD HÄLLEVADSHOLM FJÄLLBACKA DINGLE Bohuslän var bebott av människor redan på stenåldern. Ett stort antal lämningar från människans tidigare aktiviteter finns i landskapet. Även dessa måste beaktas vid byggandet av nya vägar. LYSEKIL MUNKEDAL UDDEVALLA LJUNGSKILE STENUNGSUND KUNGÄLV Fiske och turism är viktiga inkomstkällor för befolkningen i Bohuslän. År 2004 uppgick Bohusläns befolkning till personer, ca 2,3 % av Sveriges befolkning. Hela landskapets areal är km 2, ca 1,1 % av hela Sveriges yta aspx 8

9 Bakgrund Vägar Den äldsta typen av väg är knappt mer än en stig och har vuxit fram genom otaliga fötters nötande av marken. Buskar som hindrade framfarten på vägen togs bort, men ingen grusning av vägen förekom. Vägarnas sträckning var helt beroende av terrängen, man gick där det var lättast att ta sig fram. De som behövde transportera sig över land red eller gick till fots. Varor lastades på hästar. Nästa variant var kärr- eller vagnvägen. Det var en väg som bestod av två hjulspår och en ränna i mitten där hästen gick. På var sida om vägen fanns dessutom ofta en upptrampad stig, där körkarlarna gick bredvid sina tunga lass. När hjulspåren blev för djupa fylldes de med grus. De kärror och vagnar som användes var i allmänhet mycket enkla och ofta tillverkade helt i trä. Under slutet av 1700-talet började man sko hjul med järn. Det förbättrade knappast komforten för de resande, men hjulen som innan varit helt i trä och slitits hårt fick ett längre liv. Undan för undan började järnet användas till allt fler detaljer, vilket gjorde vagnarna både vackrare och mer hållbara. 2 En kvarnväg utanför Fjällbacka. Här transporterades fram till 1908 spannmål med häst och vagn till väderkvarnen. Grunden är det enda som finns kvar av kvarnen och den syns till vänster i bild. Vägen är enkelt uppbyggd av stenblock staplade på varandra och löper i en båge runt kvarnen. 2 Edvardsson 2001 s. 41 9

10 Vägarna hade olika benämning beroende på dess funktion och till viss del standard. Det fanns byväg, kvarnväg, kyrkväg, tingsväg, landsväg Landsvägen kallades ibland också kungsväg, det var den som var bredast och ledde till närmaste stad. Till stor del på grund av kronans militära behov byggdes vägarna ut under stormaktstiden ( ), innan fanns knappt annat än ridstigar. Det var först i slutet av 1600-talet vägarna i Bohuslän hade nått sådan standard att det blev möjligt att ta sig fram med häst och vagn. Under hela 1700-talet fortsatte utbyggnaden av landets vägar. Det totala vägnätet i landet utgjorde vid mitten av 1700-talet omkring 2000 mil. Under den första delen av 1800-talet avtog det tidigare så flitiga vägbyggandet, men återupptogs senare. Vid början av 1840-talet bestod det svenska vägnätet av omkring mil väg. 3 Vägkarta från 1733 Källa: Lantmäteriet Under 1700-talet ökade resandet i Sverige. Andra halvan av seklet producerade en mängd reselitteratur så som vägvisare och handböcker. Det som inte fanns i större 3 Melin 2003 s

11 utsträckning var kartor. Av militärstrategiska skäl ville man inte göra kartor över landet till allmän egendom. Detta synsätt föll dock senare och kring 1800 hade ett antal kartor publicerats. Det var böndernas plikt att underhålla vägarna, standarden kunde således variera kraftigt. I 1734 års byggningabalk fastslogs att: farwäg till och ifrån by, så ock til åker och äng, kyrkjo och qvarn, bör anläggas av oskifto, sex alnar bred, och dess utan twå alnar å hwartera sidan till dike, om så tarwas 4 Skötseln av vägarna kontrollerades av länsmannen, som regelbundet utförde vägsyn tillsammans med en nämndeman. Väghållningsstenar som angav vem som hade ansvar för underhållet av den aktuella vägsträckan sattes upp längs vägarna. Ända fram till 1860 var man som resande i Sverige skyldig att kunna uppvisa pass. Hade man inte sitt pass med sig hade en skjutsbonde rätt att vägra köra den resande. 5 Sveriges första väglag kom 1891 Lag om väghållningsbesvärets utgörande på landet. Denna lag definierade begreppet allmän väg och fastslog att väghållningsansvaret skulle ligga på de olika distrikten. Sverige var indelat i 368 väghållningsdistrikt som skulle förses med bidrag från en vägkassa. Pengarna skulle bekosta snöplogning, standardhöjning av vägar och uppsättandet av vägvisare. I praktiken var det dock fortfarande bönderna som utförde vägunderhållet. Nyanläggningar, ombyggnader av väg samt brobyggande bekostades däremot av en särskild vägkassa som finansierades av stadsbidrag och den tidens vägskatt. Årliga vägsyner skulle även i framtiden utföras av länsman vår och höst. Trots de extra pengar som skulle skjutas till var de resurser som fanns för vägunderhåll mycket små och man kunde därmed inte ställa några större krav på vägarna. Att väg, bro och färja skulle hållas i ett tillfredsställande skick var en självklarhet, men det var inte alltid lätt. Tunga kärror med smala hjul var ett stort problem, när marken var blöt slet de smala hjulen hårt på vägarna och kunde göra 4 Edvardsson 2001 s. 8 5 Eriksson 1996 s

12 djupa spår. I början av 1900-talet beslöt man därför i riksdagen att förbjuda smala hjul. Måtten varierade från län till län, i Skåne var minsta tillåtna bredd 8,5 cm. Hårdast var Göteborgs och Bohus län där man var tvungen att ha minst 10 cm breda hjul på sina tvåhjuliga åkdon. För fyrhjuliga tilläts något smalare hjul. 6 Vid 1900 utgjordes det svenska vägnätet av mil väg. 7 Ansvaret för vägunderhåll togs successivt över av staten med början 1891, men helt befriade från sitt väghållningsansvar var inte bönderna förrän Gästgiverier De första bestämmelserna om gästgiverier kom redan på 1200-talet. Då kallades de tavernor och det var gårdar där resande skulle kunna få mat, husrum och byta till utvilade hästar. Reglerna var diffusa och kom att förändras en del under kommande sekler. Anledningen till att gästgivargårdar inrättades var att resande innan tagit sig friheter att utan ersättning kräva mat, husrum och hästar var helst de hade lust, vilket ofta orsakade stora olägenheter för bönderna. Tanums gästgiveri är ett av de tre gästgiverier som finns kvar i Bohuslän. Krögare- och gästgifvareordningen kom 1 oktober Då fick man äntligen handfasta och detaljerade regler att luta sig mot. Det öppnades möjligheter att komplettera gästgivargårdens egna hästar med det som kallades hållskjuts. Hållskjutsen var bönder i närheten av gästgiveriet som i tur och ordning var skyldiga att låna ut sina hästar. När turen kom till en bonde var han skyldig att under ett dygn ständigt hålla sig redo på gästgivargården om någon skulle komma och vilja ha 6 Edvardsson 2001 s Melin 2003 s Overland 2000 s

13 skjuts. Det var ingenting bönderna tyckte om då det hindrade dem från att arbeta hemma på gården och de blev tvungna att hålla fler hästar än de behövde för egen del. Om ingen resande dök upp och ville utnyttja bondens tjänster kunde bonden få stå redo i ett helt dygn utan att få betalt. En bonde behövde dock aldrig låta sin häst dra längre än mellan två gästgivargårdar. Skjutsplikten drabbade hårdast de bönder som bodde nära de större vägarna som trafikerades av många resande. De som reste och använde sig av skjutstjänsten var människor ur de högre samhällsklasserna, bönderna själva hade sällan råd att resa någonstans. I 1734 års gästgivareordning angavs vilka skyldigheter en gästgivare hade. Hästar och åkdon skulle tillhandahållas, liksom mat och husrum. Här skrivs också om trafikregler, vänsterregeln var allmänt gällande. Om vägen var för smal för två mötande skulle gående vika för den åkande, kärra eller mindre tom vagn skulle vika för större åkdon med passagerare. För överträdelser riskerade man böter. På 1740-talet känner man till 38 gästgiverier i Göteborgs och Bohus län. 100 år senare är siffran Avstånden mellan gästgivargårdarna i landet varierade. Enligt statistik från 1855 var det i Jämtlands län längst med i snitt 2 mil. Kortast var det däremot i Göteborgs och Bohus län med 1,08 mil. 10 En tysk resenär skrev 1804 om sin resa genom Sverige. Där framgår att gästgiverierna var hårt styrda. På varje gästgiveri fanns en dagbok där både gästgivares, skjutsbönders och resandes skyldigheter var tydligt omnämnda. Det skulle föras bok över vem som reste varifrån och vart, när man reste och den resandes eventuella klagomål på skjutsbonden. Det nämns också att om gästgivaren eller skjutsbonden uppför sig illa mot den resande kunde det betinga spöstraff och böter Overland 2000 s Edvardsson 2001 s Eriksson 1996 s. 45 f 13

14 1879 växlade hela skjutsväsendet över till ett sorts entreprenadsystem, böndernas skjutsansvar upphörde. Men skjutssystemet fortsatte att vara det viktigaste kommunikationssystemet på land fram till järnvägens tillkomst. 12 Sista skjutsstadgan upphävdes dock inte förrän Telefonen gjorde sitt intåg i Sverige under sent 1800-tal. Under ett antal år byggdes telefonnätet ut i rask takt. Ofta var det de bättre bemedlade, företag och organisationer som först fick telefon, men det räckte för att avsevärt höja servicenivån för skjuts- och gästgiveriväsendet. Det blev möjligt att i förtid beställa fram hästar, boka rum och planera sin resa. Innan telefonen kom var brevväxling det vanligaste sättet att kommunicera på distans. Brevskrivandet fick dock en ganska rejäl tillbakagång när telefonen kom. Vid sekelskiftet 1900 var telefontrafiken dubbelt så stor som brevskörden. 14 Ett av de tydliga spår som påminner om när hästen var allmänt transportmedel är de ringar som fanns för att binda upp hästen i. Här i kyrkogårdsmuren vid Kville kyrka. 12 Eriksson 1996 s Overland 2000 s Eriksson 1996 s

15 Milstolpar 1627 kom det första embryot till vad som senare skulle resultera i de milstolpar som en gång i tiden kantade våra vägar. Det stadgades att skjutstavlor med avståndsangivelser till närmsta skjutshåll skulle finnas vid värdshus och gästgiverier. 15 Skjutstavla vid Tanums gästgiveri. Under 1600-talet slog man fast att en mil skulle vara lika lång i hela landet, tidigare hade längden varierat i de olika landskapen. En mil bestämdes till famnar ( meter). I 1649 års gästgivareförordning bestämdes att varje mil på de större vägarna skulle markeras. Det dröjde dock till in på 1700-talet innan resningen av milstolparna tog riktig fart. Stolparna kunde vara av trä, sten eller gjutjärn och sattes ibland upp även vid halv och fjärdedels mil. Alla milstenar var från början uppsatta på höger sida av vägen räknat från Kungälv. 16 Milsten vid Varps vägskäl. 15 Eriksson 1996 s Elling 1991 s

16 1729 framhölls i ett kungligt brev att milstolparna utefter vägarna gemensamt skulle bekostas av den väghållningsskyldiga befolkningen och att fundamenten skulle utgöras av gråsten. 17 Själva stenarna höggs i Kinnekullekalksten upphörde det att vara häradernas ansvar att resa och underhålla milstenar och milstolpar. Vägskyltar av trä hade då börjat dyka upp. Broar I alla tider har man varit tvungen att på olika sätt forcera hinder så som vattendrag, sankmarker och raviner. I början handlade det om att hitta vadställen. I Sverige började man bygga broar i mer ordnade former under medeltiden. Kyrkan och staten krävde bättre vägar och uppmuntrade byggandet av broar. Därför var brobyggande en av de få aktiviteter som var tillåtna på söndagar. Länge byggdes broar i företrädelsevis trä, men dessa blev med tiden farliga att färdas över i takt med att de ruttnade bort kom en kunglig förordning som bestämde att skogarna skulle sparas och broar vid allmän väg alltid skulle byggas i sten. 18 I början använde man sig uteslutande av natursten, men med tiden ökade kraven och man övergick till tuktad och senare huggen sten. I början av 1900-talet kom betong stort som ett brobyggarmaterial. Sedan dess har både material och teknik utvecklats och idag finns troligen alla dessa typer av broar representerade i Bohuslän. Sjöfart I Skandinavien har man sedan urminnes tider byggt skepp och transporterat sig på vatten. När landvägarna var dåliga fanns vattenvägarna som ett betydligt säkrare alternativ. Alla längre resor gjordes över vatten i den mån det var möjligt. Handeln var helt och hållet beroende av vattnet för sina transporter. De dåliga vägarna på land höll inte för några tyngre transporter. På vintern anlade man vintervägar över isarna. Länge var det de vindberoende segelfartygen som användes för transporter på vatten. Skeppen var utformade så att de endast kunde segla om de hade vind från rätt håll. 17 Eriksson 1996 s Eriksson 1996 s

17 Det medförde att skeppen kunde få ligga stilla och vänta på vind i långa perioder. Färskvaror var därför inte lämpligt att transportera på detta sätt. Sjöns motsvarighet till hållskjutsen var de roddare som innan det kom statliga färjor tjänade sitt uppehälle genom att transportera människor kortare sträckor över vatten. Det kunde handla om att postmannen skulle över ett sund eller ut till en närliggande ö. Det kallades att roddaren skötte färjningen och det som användes var i allmänhet enklare ekor. 19 Under 1800-talets första decennier kom ångkraften att allt mer användas för trafiken till sjöss. Ett av de första ångfartyg som trafikerade Bohuskusten var det norska postverkets hjulångare. Under 1840-talet ökade det antal ångbåtar som trafikerade kusten, men först på 1850-talet kom det riktiga genombrottet för ångtrafiken till sjöss. Den stora ökningen av ångbåtstrafiken de kommande åren kan knytas till utvecklingen av badortslivet längs kusten. 20 Ångbåtarna kom att ta över en stor del av frakt- och persontrafiken. För att hjälpa sjöfarten satte man upp fler och fler fyrar i skärgården, farleder prickades ut och lotsväsendet växte sig starkare. Även segelbåtarna hade utvecklats, till stor del med hjälp av nya influenser som kommit med invandrad arbetskraft under sillperioderna. 21 Den kraftiga utbyggnaden av vägnätet under 1900-talet har gjort att en allt större del av transporterna sker på land. Båtlinjerna som förr varit så viktiga har mer eller mindre upphört att existera. Den båttrafik som finns idag är till stor del bilfärjor och anslutningar till öar som saknar fast förbindelse med fastlandet Carlsson 1989 s Danielsson 1996 s. 72 f 21 Cullberg 1993 s Cullberg 1993 s

18 Järnväg Byggandet av Bohusbanan föregicks av en lång och enträgen kamp från folkets sida. Redan 1868 diskuterades nyttan av att anlägga järnväg på sträckan Oslo-Strömstad- Uddevalla. Det blev dessvärre ingenting av dessa planer. När järnväg byggdes från Oslo och österut pågick samtidigt arbetet med Dalslands järnväg. Det var 1879 och Mellerud var då den station som låg närmast norska gränsen. Det föll sig därför naturligt att där sammankoppla de båda banorna. Omvägen är trots allt inte särskilt stor, med tåg mellan Göteborg och Oslo idag gör man en omväg på ca 2,5 mil jämfört med om Bohusbanan hade fortsatt mot Oslo. 23 Det fanns dock järnväg i Bohuslän långt innan Bohusbanan kom till. Sträckan Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga öppnades för trafik redan och Lelångenbanan öppnades Likaså Munkedals järnväg öppnades Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Lelångenbanan Munkedals järnväg Bohusbanan Lysekils järnväg 23 Görling 1991 s. 9 ff

19 Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Sträckan Uddevalla-Herrljunga invigdes 1867 och är en del av det som idag kallas Älvsborgsbanan. Banan fick en spårvidd på 1217 mm, något som inte fanns någon annanstans i södra Sverige och därför medförde vissa problem som exempelvis tidsödande omlastningar. Redan 1899 hade man dock breddat spåren för att förenkla vidare transporter. 26 För järnvägen byggdes 1866 Sveriges första stålbro. 27 Lelångenbanan 1893 började man bygga banan som skulle förena Värmland och Dalsland med kusten var Lelångenbanan klar för invigning, den sträckte sig från Bengtsfors i norr till Uddevalla i söder. Banan var 89 km lång och Ur Bohusläningen 9/ Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv på sträckan fanns 15 stationer och 16 hållplatser. Högsta tillåtna hastighet på banan var 30 km/tim. Tågtrafiken på banan lades ner Många av stations- och hållplatsbyggnaderna står kvar och banvallen används på flera platser som gång- och cykelbana. 28 Munkedals järnväg Munkedals järnväg blev klar Den gick mellan pappersbruket och hamnen, en sträcka på totalt 5,6 km. Spårvidden var 600 mm och där fanns tre stationer. Den mellersta stationen låg strax intill det som idag är Munkedals station. Järnvägen var i första hand en godsbana, men även persontrafik förekom kördes persontåg som anslöt till brukets ångbåt som gick mellan Göteborg och Munkedals hamn byggdes banan om från smalspår till normalspår Bohusläningen

20 Sträckan som förbinder bruket med Bohusbanan används idag som industrispår. Den del som går ner till hamnen lades däremot ner Sedan 1983 har en museiförening hand om den nedlagda bandelen och kör där åter på smalspår. 29 Bohusbanan Järnväg fanns således redan i landskapet, men endast på tvären, därför fortskred det intensiva arbetet med att försöka få till det man kallade en längdbana, som skulle gå längs med hela landskapets sträckning. Under talen diskuterades ett antal olika sträckningar av järnväg i Bohuslän. Det var tal om en sträckning från Bergslagen till Grebbestad för att frakta malm. Även Ellös och Marstrand var påtänkta som eventuella slutpunkter i Bohuslän fattade äntligen riksdagen beslut om att Bohusbanan skulle byggas. Beskedet mottogs med jubel och fest. Bohusbanan kunde ha byggts ända upp till Svinesund, men flera skäl framfördes mot en förbindelse mellan norska statsbanan och Bohusbanan. Bland andra var det norska militären som hade synpunkter på detta. Bohusbanan kom därför att sluta i Strömstad. 30 I december 1903 var sträckan Uddevalla-Strömstad färdig. Den största lutningen på sträckan var 10 %, rälsen vägde 34 kg/meter och broarna byggdes för maximalt 18 tons axeltryck. 31 Det var en stor dag för norra Bohuslän när sträckan öppnades för trafik och det firades rejält. Allt arbete hade skett manuellt och det hade inte varit helt utan besvär banan låtit sig byggas på de tjocka lerlager som en gång varit havsbotten. Även underhållet av spåren skedde i början för hand. Det var banvaktaren som hade hand om underhållet så som rensning av ogräs, byte av slipers och uträtning av solkurvor. Arbetet var hårt och lönen var inte stor Hillén 1998 s. 12 f 31 Görling 1991 s Hillén 1998 s. 30 f 20

21 1907 blev södra delen av Bohusbanan klar. Men man kunde fortfarande inte ta sig hela vägen från Strömstad till Göteborg med tåg. Göta älv utgjorde det sista hindret. Över älven fick man ta sig med ångbåt fram till 1909 då järnvägsbron äntligen stod klar och tåget kunde ta sig ända in till Göteborg. 33 Bron kom att kallas Marieholmsbron och var då med sina 858 meter landets längsta järnvägsbro. 34 Bohusbanan byggdes i första hand för att länka samman Sverige och Norge. Men eftersom detta aldrig blev verklighet kom Bohusbanan att fungera mest som lokalbana och inte som den förbindelse med övriga landet som lokalbefolkningen hade räknat med. Detta var en stor besvikelse, men järnvägen var ändå en stolthet. Den utgjorde en tydlig standardhöjning i jämförelse med de förhållandevis dåliga vägar som tidigare använts till transporter. Ett antal mindre stationssamhällen växte fram längs banan. Man skulle kunna kalla Bohusbanan ett enastående misslyckande. Förbindelsen med grannlandet gick om intet, men istället fick vi helt nya transportmöjligheter i denna del av landet. En ny resandekultur växte fram, jobb skapades och nya typer av byggnader dök upp i landskapet. Under 1900-talet har trafiken på Bohusbanan ökat kraftigt och sedan minskat igen. Både gods- och persontrafik har nyttjat spåren. Ökande trafik gjorde att man satsade på eldrift. Göteborg-Uddevalla elektrifierades 1939 och Uddevalla-Strömstad Man satte då också för första gången in direkttåg från Stockholm till Strömstad och Lysekil. Detta har följts upp på senare tid med X2000 sommartid Stockholm- Strömstad. Bohusbanan är idag 180 km lång och löper mellan Göteborg och Strömstad. Banan är till största delen enkelspårig med en spårvidd på 1435 mm. Lysekils järnväg Lysekils järnväg öppnades för trafik Det var ett dyrt bygge och för att någorlunda hålla kostnaderna nere fick banan följa naturen i större utsträckning än 33 Hillén 1998 s Görling 1991 s

22 vanligt, vilket ger snäva kurvor och branta stigningar. Banan blev viktig både för gods- och persontrafik. 35 Lysekils järnväg sträcker sig från Munkedal till Lysekil, en sträcka på 35 km. När man elektrifierade norra delen av Bohusbanan 1950 gjorde man likadant med Lysekilsbanan. Persontrafiken på banan lades ner Dock har man använt banan för godstrafik fram till början av Dingle station Bohusläns första busscentral. Idag är trafiken här inte lika livlig som i mitten av förra seklet. Buss För att underlätta transporterna till och från tåget öppnade SJ 1911 sin första busslinje i landet. Linjen gick mellan Tanumshede och Grebbestad. Vägarna var dock för dåliga, så linjen lades ner fyra år senare återupptogs busstrafiken efter att vägarna hade förbättrats. Tre av de fyra busslinjer som startade utgick från Dingle station, Bohusläns första busscentral. Alla busslinjer gick på tvären i landskapet och band ihop den yttre kustremsan med tågtrafiken inåt land Görling 1991 s Görling 1991 s

23 Vägverket Kongl. styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader var en statlig organisation som inrättades redan Deras uppgift var att ta hand om ärenden som gällde anläggningar och förbättringar av kanaler, slussar, vägar, broar, färjor samt andra vatten- och landkommunikationer, hamnbyggnader och muddringar, strömrensningar och arbeten för beredande av större odlingsföretag, medelst utdikningar eller avtappningar av sanka trakter och sjöar bytte organisationen namn till Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. När bilismen gjorde sitt intåg under början av 1900-talet övertogs vägunderhållet av vägkassorna, som anställde vägarbetare och vägmästare. De 368 vägdistrikten sammanlogs 1934 till 170 nya vägdistrikt för att rationalisera underhållet av vägarna kom en ny lag om allmänna vägar. Lagen innebar att allt ansvar för underhåll hamnade på staten. Den ökande biltrafiken ställde då hårdare krav på vägarna och ett förstatligande av vägunderhållet ökade förutsättningarna för likartad skötsel och standard i hela landet. Tidigare hade kommunernas vägskatter legat på varierande nivåer vilket avspeglade sig även i vägarnas standard antogs namnet Väg- och vattenbyggnadsverket. Tjugo år senare ändrades namnet till Statens vägverk. Sitt slutliga namn Vägverket fick organisationen Under åren har ytterligare ett antal omorganisationer genomförts och slutet för Vägverket blir 1 april 2010 då myndigheten går i graven efter 169 års verksamhet. Istället startas en helt ny myndighet som kallas Trafikverket. Vägverket, Banverket och SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) kommer att avvecklas och deras verksamheter tas över av Trafikverket där även delar av Sjöfartsverket och Transportstyrelsen kommer att ingå

24 Kungsvägen Kungsvägen var en av de första vägar som ritades upp på karta sedan Bohuslän blivit svenskt Efter att Kungliga styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hade bildats 1841 gjordes en omfattande undersökning av kustvägen mellan Helsingborg och Svinesund. Där fanns stora brister och en rad förbättringar gjordes. Mellan 1840 och 1870 skedde en standardhöjning av det bohuslänska vägnätet fanns i Göteborgs och Bohus län 80 allmänna vägar som fick befaras med motorfordon och 8 vägar där sådana fordon var förbjudna. Det som kallas allmän väg var enligt Lag om väghållningsbesvärets utgörande på landet från 1891 väg på landet, vilken prövats vara för den allmänna samfärdseln nyttig och nödig. 39 Under de kommande åren ställdes allt högre krav på vägarna som delades upp i fler kategorier. Det fanns vägar som fick befaras utan särskilda begränsningar, några vägar fick befaras med automobil men med nedsatt hastighet och på ett antal vägar var motortrafik förbjuden. Det fanns också liknande regler för vilka vägar som fick befaras med motorcyklar. Antalet vägar med hastighetsbegränsning ökade från 8 stycken 1915 till 38 redan två år senare. Ett system med vägtrafikregler växte fram och regler fanns snart även för maximalt hjultryck på vissa vägar och maximal bredd på fordonet. Från 1928 delades vägarna in i fyra olika klasser beroende på vilka restriktioner som gällde där. På en väg av klass I fanns inga andra inskränkningar än de som nämns i motorfordonsförordningen. Klass IV innebar däremot att vägen hade dålig bärighet och största hjultryck respektive största tillåtna bredd var 600 kg och 175 cm. Gamla Kungsvägen strax innan de branta backarna ner till Svinesund. 39 Danielsson 1982 s. 9 24

25 Vägens namn Huvudleden genom Bohuslän har haft olika namn genom tiderna. Det som från början betecknades Kungsvägen har i olika etapper bytt namn, sträckning och byggts om till högre standard. Idag heter vägen E6 vilket den gjort sedan 1960-talet, men tidigare hette den Riksväg 2. Delar av vägen har även hetat väg 160. Innan man började numrera vägarna var M namnet på delen Lilla Edet-Svinesund. Begreppet riksväg och länsväg infördes Riksvägen lades då öster om Göta älv upp till Lilla Edet. Vägen från Kungälv och norrut, väster om Göta älv, kallades istället länshuvudväg. Kanske hade valet av riksväg att göra med färjan över Nordre älv, vars kapacitet inte nådde upp till kraven för en riksväg. Först 1953 flyttades riksvägen till väster om Göta älv och fick i stort sett samma sträckning som den tidigare Kungsvägen. Kungsvägen och gamla riksvägen skyltas idag på ett antal platser som kulturminnen. Hur länge kommer dagens E6 vara aktuell? 25

26 Bilismen På 1920-talet började bilen bli ett allmänt transportmedel i Bohuslän. Landsvägarna blev åter viktiga. Bilismen ställde krav på vägarna som i viss mån försummats sedan man fått tillgång till både ångbåt och järnväg. En uppsjö av nya lagar och regler följde bilens intåg i trafiken. Vägarnas bärighet var en viktig punkt som måste åtgärdas. Vägbyggandet underlättades nu av de nya motoriserade hjälpmedel som kommit. Här visas den första väghyveln. Den drogs av två hästar och det krävdes två man som satt på var sitt säte för att köra den. Bilden är från Munkedal Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv Den nya ångvälten provas. Längst till höger syns dåvarande chefen för Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Major Asplund. Bilden är tagen vid Munkedals station Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv 26

27 På de gamla vägarna, som i första hand varit avsedda för häst och vagn, blev trafiksäkerheten ett problem när man istället började ta sig fram med bil. Vägarna som tidigare anpassats till naturen och följde landskapets gränslinjer byggdes nu både rakare och planare för säkerhetens skull. Ännu på 1930-talet fanns det mest cyklister och hästdragna vagnar på vägarna. De motorfordon som fanns var mestadels lastbilar och bussar, att äga en bil privat var det få som hade råd med. I landet fanns då hästar men endast bilar. Under talens ekonomiska kris stod många av Bohusläns stenhuggare arbetslösa. För att hjälpa befolkningen startade arbetslöshetskommissionen nödhjälpsarbeten, så kallade AK-arbeten. Det handlade i många fall om väg- och brobyggen som de arbetslösa stenhuggarna fick utföra. Enkla grusvägar hade tidigare varit standard, men nu stensattes ett antal vägsträckor nådde arbetet Grinneröd utanför Ljungskile. Längs vägens båda sidor göts kanter av betong och vägbanan sattes, sten för sten. Idag finns endast 680 meter kvar av denna väg och det är Sveriges första byggnadsminnesmärkta väg. 40 Kurvan i änden av denna väg är feldoserad och olyckor var inte ovanliga lades vägens sträckning om till andra sidan kullen. Här syns både de gjutna betongkanterna och mittlinjen i svart sten på den byggnadsminnesmärkta vägen i Grinneröd

28 Så här såg det ut när riksvägen gick här. Bilden kommer från en informationsskylt på platsen och är förmodligen från början av talet. Observera vänstertrafik! Förutom att trafiken har minskat är skillnaden inte särskilt stor idag, 60 år senare. Bilismens riktiga genombrott kom under 1950-talet. I slutet av decenniet låg Sverige i framkant när det gällde antal bilar per invånare. Bilförsäljningen ökade och därmed också inkomster från bilskatter. Med ökade inkomster följde också ökade anslag till vägarna. Man började bygga motorvägar och motortrafikleder. Under 1960-talet gjordes en stor satsning på vägar i Göteborgsregionen. Det resulterade i en stark utbyggnad av vägarna till ett på den tiden högklassigt motorvägssystem. 28

29 Med bilismens allt större utbredning minskade behovet av järnväg och sjöfart. Människor fick möjligheten att röra sig över större arealer på kortare tid utan att vara beroende av tidtabeller var E6 genom Bohuslän 183 km lång och med mycket skiftande standard. Vissa avsnitt av vägen påminde mest om en större byväg, medan vägen på andra håll höll motorvägsstandard sedan många år tillbaka. E6 har byggts ut till motorvägsstandard i etapper. När det hela om ett några år är klart har det tagit omkring ett halvsekel att få färdigt hela sträckningen genom Bohuslän. Färdiga delsträckor på E6 genom Bohuslän År Göteborg-Kungälv 1958 Genom Kungälv 1968 Kungälv-Kode 1972 Kode-Stora Höga 1974 Stora Höga-Ljungskile 1991 Genom Ljungskile 1994 Ljungskile-Lerbo 1995 Lerbo-Torp 2000 Torp-Kallsås 2004 Kallsås-Småröd 2005 Småröd-Saltkällan 2008 Saltkällan-Håby 2008 Håby-Rabbalshede 2000 Ejgst-Hogdal Hogdal-Nordby 2003 Nordby-Svinesund

30 Kvalitativa förändringar I vägens utveckling kan man se ett antal stora förändringar. Det handlar om vägens sträckning som från krokig och kuperad har blivit rak och utslätad. Anslutningarna till vägen som förr var små och obevakade vägskäl tar idag betydligt större plats i anspråk. Det fanns ett antal broar längs vägen även i äldre tider, men i vår strävan efter en rak väg utan hinder har fler och större broar tvingats fram. Även skyltningen längs vägarna har utvecklats. Olika typer av barriärer är idag på grund av den höga trafikbelastningen nödvändiga. Rastplatser har visat sig vara nödvändigt ur trafiksäkerhetssynpunkt då man allt oftare kör längre sträckor och behöver en paus då och då. Kringverksamheternas slag har varierat med utvecklingen av fordon och resandekultur. Sträckning Vägen som från början sträckte sig genom landskapet på naturens villkor bryter sig nu väg rakare och planare än någonsin förr. Resandet går fortare, säkrare och med färre hinder längs vägen. Kungsvägen kallades länge Danska vägen eftersom den var en viktig förbindelse mellan Norge och Danmark. Namnet Danska vägen finns idag kvar på en gata i Göteborg. Vid resa från Göteborg och norrut började färden via den stadsdel som idag kallas Gamlestaden. Längs älven färdades man till Agnesberg där man tog färjan vid Nyebro över till Hisingen. Här startar vår resa. Danska vägen finns i stadsdelen Örgryte, Göteborg. Vägen genom Bohuslän är här uppdelad i fyra etapper med bilder och texter. Sist i varje etapp visas kartor där man kan följa förändringen av vägens sträckning under talet. 30

31 Nyebro-Stenungsund Nyebro färja på väg mot Hisingen, omkring Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv Färjeläget vid Nyebro är idag öde. Byggnaderna är borta sedan länge, bara betongfundamenten finns kvar. Det enda som vittnar om att detta varit ett flitigt använt färjeläge är några rostiga vägräcken och en slip ner i vattnet. Bilden är från Hisingssidan, öster om älven skymtar ett industriområde. 31

32 Kärramotet kring En liten bit bort anger en skylt hastighetsbegränsningen till 130 km/h. Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv Vägen är stort sett identisk idag, det som förändrats är istället allt runt omkring. Angeredsbron har ersatt Nyebro färja, skyltarna har blivit fler och större, gatubelysning och mitträcken har tillkommit, växtlighet och bebyggelse har ökat i omfattning. Hastighetsbegränsningen anges idag till 90 km/h. 32

33 Vid Nyebro byggdes redan under 1600-talet en bro, som senare ersattes av en ny bro, därav namnet Nyebro. Under 1820-talet revs den sista bron och en färja tog dess plats. Färjan gick här fram till 1978 då den ersattes av Angeredsbron ett stycke norr om färjeläget. Den sista färjan som gick här tog 6 personbilar åt gången. 41 Från Nyebro slingrar sig vägen genom Kärra. Större delen av vägen är sedan länge ombyggd till GC-bana. Mellan Kärra och Kungälv ser man tydligt tre generationer av väg. Den första, som idag kallas Svankällevägen, har fortfarande samma sträckning uppe på en grusås. Vägen är smal och krokig och används främst av de boende i området. Andra generationen, Ellesbovägen, används idag som lokalväg mellan Kärra och Kungälv. Till skillnad från Svankällevägen går Ellesbovägen i gränslandet mellan skog och älvdal. E6 tar sig fram i den släta älvdalen för att stöta på så få hinder som möjligt. Emellanåt löper E6 och Ellesbovägen parallellt endast ett fåtal meter ifrån varandra förbättrades förbindelsen mellan Göteborg och Kungälv. Istället för att ta sig till Nyebro och över Göta älv kunde man nu ta sig över älven längre söderut och två vägar sträckte sig tvärs över Hisingen mot Kungälv. Av dessa två vägar var den ena som en förlängning söderut över Hisingen av den tidigare nämnda vägen från Nyebro till Kungälv. Den andra vägen gick längre västerut och hade lägre bärighetsklass, varför vägen genom Kärra användes som huvudväg. 42 Vägen kommer fram till Nordre älv mitt för Fästningsholmen. Här fanns under talet bro, men den ersattes i början av 1800-talet av en färja byggdes den bro som finns där idag och färjan togs ur trafik. Kungsvägen löpte från färjan tvärs över Fästningsholmen och sedan över en bro vid Högebro. Vägen gick över torget, passerade kyrkan och svängde upp på Västra gatan som idag delvis är gågata. Fram till 1957, då Strandgatan något närmare älven öppnades för trafik, var Västra gatan enda genomfartsmöjligheten i Kungälv Danielsson 1982 s. 39 ff 33

34 Vägen norr om Kungälv var i början av seklet i mycket dåligt skick, men åtgärder vidtogs och vägens standard förbättrades Kungälv-Stora Höga Även om vägen förbättrats i omgångar har sträckningen varit ungefär den samma ända fram till 1974, då sträckan stod klar som motorväg. Färjan över Nordre älv Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv Färjeläget går idag att ana, men resterna är få. Huset som syns i högerkant på föregående bild är borta och bron har byggts strax väster om där färjan gick. 34

35 Färjan över Nordre älv drevs med handkraft. Bilden är från hösten Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv Här syns tydligt två av Västra gatans skepnader. En del är gågata kantad med butiker. Lite längre söderut har gatan fått behålla en mer ålderdomlig karaktär. 35

36 1800-tal Norstedts 1933 Norstedts 1940 Norstedts 36

37 1957 Norstedts 1974 Norstedts 2010 Norstedts 37

38 Stenungsund-Hogstorp Sträckan Stora Höga-Uddevalla var i dåligt skick i början av seklet och rustades upp Inte förrän 1995 stod hela sträckan klar som motorväg. I Ljungskile har man av miljöskäl byggt motorvägen en nivå lägre än havsytan. Etappen invigdes 1994 och var då Sveriges lägst belägna motorväg. Den stora vägen genom Bohuslän har alltid tagit sig genom Uddevalla. Länge gick södra infarten till staden via de branta Kapellebackarna. Först ett par år in på talet började man arbetet med att bygga en väg förbi dessa branta backar. Vägen kom att gå längs berget vid Hästepallarna och stod klar Det är smalt och krokigt och med ständigt ökande trafik har vägen fått breddas ett par gånger sedan dess. Här syns vägen vid Hästepallarna, södra infarten till Uddevalla Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv 38

39 Vägen vid Hästepallarna kallades länge Sveriges vackraste väg. Bilden är från första halvan av 1900-talet. Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv När vägen stod klar 1908 var det en succé. Idag känns det smalt och krokigt, trots att vägen breddats ett par gånger sedan den öppnades. 39

40 Vidare tog sig vägen igenom stadens centrum, över Bäveån och förbi varvet på sin väg norrut stod de bägge motorvägstunnlarna klara, men hela motorvägen som ledde trafiken utanför Uddevalla centrum och bort från den krokiga vägen vid Hästepallarna stod klar först År 2000 stod Sunningeleden klar att invigas och motorvägen tar nu sin väg över sundet strax väster om Uddevalla. Jämfört med vägens sträckning genom Uddevalla innebär Sunningeleden en vägförkortning på 12,8 km. Förutom att vägen blir kortare avlastas den tidigare hårt belastade vägen genom Uddevalla. Restiden förkortas och trafiksäkerheten förbättras för de passerande och boendemiljön blir bättre för Uddevallas invånare. Sunningeleden med Uddevallabron har inneburit en avsevärd förkortning av resvägen förbi Uddevalla. 40

41 1800-tal Norstedts 1940 Norstedts 1953 Norstedts 41

42 1974 Norstedts 2010 Norstedts 42

43 Hogstorp-Tanumshede Det fenomen som finns längs hela E6 genom Bohuslän, men syns extra tydligt på denna sträcka är vägens förflyttning i landskapet. Längs sträckan Hogstorp-Tanumshede finns ett antal mindre orter som vägen i äldre tider löpt igenom. Munkedal, Dingle, Hällevadsholm och Rabbalshede kan nämnas. Ett flertal av dessa orter växte till sig som stationssamhällen när Bohusbanan öppnats. Orterna hade förmodligen sin storhetstid i några decennier under mitten av förra seklet. När Bohusbanan minskat kraftigt i betydelse och allt fler människor reste med bil gav den kraftiga trafiken på E6 orterna vissa inkomster. Idag är alla dessa orter förbigångna av E6, som istället berett sig väg tvärs över odlingslandskap och skogar. Det är tysta små samhällen där man inte längre hör dånet av tung trafik. Den enda tunneln som passeras under resan på E6 genom Bohuslän finns vid Grind, i höjd med Hällevadsholm. Tunneln vid Grind den enda längs E6 genom Bohuslän. I norra änden av sträckan, från Rabbalshede och norrut, pågår för närvarande arbetet med att bygga ut E6 till motorväg. Det är två etapper som planeras vara klara 2010 respektive

44 Fram till år 2000 löpte E6 genom det lilla samhället Dingle. Idag ser man vägens nya sträckning här, utanför tätorten, bland skog och åker. 44

45 1800-tal Norstedts 1940 Norstedts Norstedts 45

46 1974 Norstedts 2010 Norstedts 46

47 Tanumshede-Svinesund På den här sträckan har vägen förändrat sin sträckning i mindre utsträckning än längre söderut. Det är åtminstone vad som syns vid en snabb blick på kartorna. Verkligheten är att på en stor del av sträckan Tanumshede-Svinesund har vägen gått på ungefär samma plats under lång tid. Men det finns undantag. Intressant är att titta på sträckan Dyne-Hogdal. På sträckan har huvudleden genom Bohuslän under de senaste 100 åren haft fyra olika sträckningar. Om man jämför detta med sträckor något längre söderut där vägen haft i stort sett samma sträckning i flera hundra år inser man hur viktig vägen var. Man byggde inte om en väg bara för skojs skull utan för att människans liv och överlevnad många gånger hängde på att man kunde förflytta sig. Kungsvägen mellan Dyne och Hogdal gick över ett antal branta backar. De var svåra att ta sig uppför och farliga att ta sig nerför. Förutom att vägen var brant var den också smal och underlaget dåligt. Dessutom var det nära till branta raviner vid sidan om vägen. Med hjälp av arbetslöshetskommissionen startades arbetet med att bygga en bättre och framför allt säkrare väg. Längs Dynekilen höggs en väg ut i berget. Vägen försågs med mötesplatser på lämpliga ställen och gardistrar i granit längs kanten mot vattnet. Hela vägen stod klar Nästa väg stod klar Den lades öster om det berg som kungsvägen korsat och den gamla riksvägen rundat på västra sidan. Här syns fyra generationer väg mellan Dyne och Hogdal. Bilden kommer från en informationsskylt som finns där den röda triangeln är utsatt på kartan. 47

48 Under åren har förbättringar gjorts även av denna väg, men sträckningen har varit den samma fram till 2003 då den nya motorvägen öppnades. Rikstvåan på väg från Hogdal mot Dyne. Bilden kommer från en informationsskylt på platsen. Så här ser samma väg ut idag. Vägen är numera privatägd och biltrafik är förmodligen ganska sällsynt. Man ser tydligt det otroliga hantverk som format vägen, sten för sten. 48

49 Även mellan Hogdal och Svinesund fanns i äldre tid besvärliga backar. Svinesund är Bohusläns port mot Norge och vägen dit är således en viktig transportled. Vägen var så dålig att kung Carl XIV Johan vid ett av sina besök i Norge beordrade att vägen skulle åtgärdas. År 1840 gjordes en insats, men även in på 1900-talet har dessa backar vållat problem. Vid Svinesund har det omväxlande funnits bro och färja byggdes det första färjeläget byggdes den första pontonbron men troligt är att strömmar och hård vind gjort det svårt att hålla bron i sådant skick att det skulle vara säkert att färdas över den. En bieffekt var att bron hindrade sjöfarten på fjorden. Pontonbro över Svinesund. Bilden är en gravyr från 1826 och finns på en informationsskylt vid gamla Svinesundsbron. Det svenska färjeläget är litet, men trots det lyckades man1936 färja bilar över sundet. Det vita huset längst till höger uppfördes av Carl XIV Johan, som dock avled innan det stod färdigt. Huset kallas kungshuset och blev under 1860-talet gästgivaregård. 49

50 Den sista pontonbron över Svinesund försvann troligen kring Efter detta var det färja som gällde för den som ville ta sig över sundet. Färjan var liten och tog inte mer än två ekipage åt gången började man bygga en valvbro precis öster om det gamla färjeläget. Arbetet avstannade när Tyskland året efter invaderade Norge men återupptogs igen. Hela brobygget övervakades av Tyskland, bron var minerad och vakter fanns utplacerade skadades den halvfärdiga bron av en explosion. Huruvida det rörde sig om sabotage eller bara en olyckshändelse blev aldrig klarlagt. Bron öppnades för trafik stod Bohusläns allra nordligaste del av E6 klar som motorväg och därmed också nya Svinesundsbron. Arbetet pågår med att bygga ut de sista etapperna av E6 till motorväg och allt beräknas vara klart Bildtexten lyder: På post framför Svinesundsbrobygget. På 150 meters håll tvärs över sundet patrullerar en tysk soldat. Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv Synen på säkerhet har utvecklats en del sedan bron byggdes. Här sitter en arbetare till synes helt obekymrad 60 meter över vattnet utan någon som helst säkerhetsutrustning. Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv 50

51 1800-tal Norstedts 1940 Norstedts 1953 Norstedts 51

52 1967 Norstedts 1974 Norstedts 2010 Norstedts 52

53 Anslutningar Förutom kustvägen som följer tätt inpå strandkanten genom Bohuslän går de flesta vägar fortfarande på tvären. Man har alltid haft en huvudled i nord-sydlig riktning och senare även järnvägen. Det viktiga har varit att kunna ta sig till huvudleden för att sedan fortsätta sin resa norr- eller söderut. Detta har gjort att ett stort antal tillfartsvägar möter eller korsar huvudleden under dess resa genom landskapet. Så länge trafiken var gles och långsam fungerade dessa enkla vägknutar tillfredsställande. Värre var det med branta backar och dåligt underlag. Men när trafikens intensitet ökade och hastigheterna blev högre skapades ett behov av övervakning. Det stora antal korsningar som fanns äventyrade säkerheten på vägarna. I de från början obevakade korsningarna dök det upp trafikljus och även cirkulationsplatser, i vardagligt tal rondeller, byggdes. Rondeller var vanligt under 50-talet men fick senare en viss tillbakagång till förmån för trafikljusen. Under senare år har dock rondellerna åter vunnit mark gentemot de ljusreglerade korsningarna. Rondellerna är ofta billigare i drift och kan ge ett jämnare trafikflöde. I och med utbyggnaden till motorväg började man se de planskilda korsningarna. Förutom att de tar avsevärt mycket större yta i anspråk än de korsningar som fanns där innan är de planskilda både säkrare och medger ett bättre trafikflöde. Vid nybyggnationen av motorvägen i Bohuslän används idag uteslutande planskilda korsningar för trafiksäkerhetens skull. Redan 1958 stod denna planskilda korsning vid Kärramotet klar. I övre vänstra hörnet syns Nyebro färja. Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv 53

54 Fram till år 2000 var detta E6. En liten obevakad korsning mitt i ett samhälle vid namn Hällevadsholm. Övergångsställen, järnvägsövergångar, trottoarer och infarter skapar en mängd farozoner vid en starkt trafikerad väg. Vägen förbi norra infarten till Strömstad fick motorvägsstandard så sent som I en planskild korsning som denna är trafiken på E6 tydligt separerad från lokaltrafik och gående. 54

55 Broar Något som har förändrat vägarna och resandet i stor omfattning under 1900-talet är sättet att korsa hinder på vägen. Kring förra sekelskiftet var det fortfarande i stor utsträckning färjor som drevs med handkraft, små broar och vadställen som utnyttjades. I relation till detta kan vi se de broar som idag finns att beskåda längs E6 genom Bohuslän. De är många och storslagna i sin utformning. Förutom de större broar som nämns här finns det ett stort antal mindre broar. Något som fortfarande är förhållandevis nytt och ännu inte helt vanligt är viltbroar. I och med utbyggnaden till motorväg byggdes två viltbroar strax norr om Uddevalla. Viltbroar är till skillnad från vanliga broar över motorvägen inriktade på att skapa en bra passage för viltet för att inte förstöra deras naturliga vandringsstråk. Broarna utformas som timglas, vilket lättare lockar till sig viltet än en lång och smal passage. Dessutom finns skärmar av glas som ska ta bort buller och störande ljus från trafiken som passerar under bron. Nordre älv Södra halvan av motorvägsbron över Nordre älv. Nordre älv skiljer Hisingen från fastlandet där Kungälv ligger. För passagen över älven fanns i början en avgiftsbelagd färja. Det har senare blivit en liten öppningsbar bro och nu en motorvägsbro över Nordre älv. 55

56 1941 ersattes färjan över Nordre älv av en 142 meter lång dubbel klaffbro. Bron började byggas 1939 strax bredvid det gamla färjeläget och används idag för lokaltrafiken från Hisingen till Fästningsholmen och Kungälv. Motorvägsbron är 956 meter lång och stod klar Bron är precis som föregående en dubbel klaffbro och har en fri höjd på 12,5 meter. Bron öppnas dock endast i undantagsfall. Ödsmål Ödsmålsbron är 386 meter lång och 48 meter hög öppnades bron för trafik, i samband med invigningen av sträckan Stora Höga-Ljungskile. Bron är egentligen två parallella broar och de spänner över en dal där Bohusbanan sträcker sig fram. Ödsmålsbron sedd från rastplatsen norr om bron. 56

57 Uddevalla Uddevallabron stod klar år 2000 och är en del av Sunningeleden. Bron är en dubbel snedkabelbro med segelfri höjd på 51 meter. Totala längden på bron är 1712 meter och huvudspannet mäter 414 meter. Pylonerna är 149 meter höga. 44 Uddevallabron syns på långt håll och har blivit ett landmärke. Munkedal Motorvägsbron utanför Munkedal är en bågbro och den stod klar Bron är 494 meter lång och bågen sträcker sig 50 meter över marken. Munkedalsbron sträcker sig över Örekilsälven strax söder om Munkedal. 44 Overland 2000 s

58 Svinesund 1946 öppnades gamla Svinesundsbron. 45 Bron är 420 meter lång och når som högst 65 meter över vattnet, segelfri höjd är 60 meter. Hela bron är byggd av betong, sidovalven är dessutom klädda med bohuslänsk granit. Precis intill gamla Svinesundsbron ligger det gamla färjeläget. Nya Svinesundsbron, en bågbro i betong, stod klar Bron är 704 meter lång och 90 meter hög, segelfri höjd är 55 meter. I samband med öppnandet av den nya bron blev den gamla bron byggnadsminnesmärkt. 46 Nya Svinesundsbron ligger ett stycke väster om den gamla bron. 45 Danielsson 1982 s

59 Skyltning Milstenarna miste allt mer sin betydelse under slutet av 1800-talet. När 1891 års väglag kom upphörde milstenssystemet att gälla. I lagen skrevs följande om vägvisning: Där vägar stöta samman, skola vägvisare anbringas; kostnaden därför, så ock för deras underhåll, bestrides ur vägkassan. Under 1900-talets första decennier hade skyltningen vid våra vägar råkat i förfall. Ortsnamnstavlor och avståndsangivelser fanns i stort sett bara vid gästgiverierna. Biltrafiken gjorde att allt fler gav sig ut på vägarna och man reste inte längre bara mellan gästgiverierna utan även på andra vägar, där skyltningen var i stort sett obefintlig. KAK, Kungliga Automobilklubben, kom 1916 med ett förslag om vägvisartavlor vid landets vägar. Förslaget vann inte riktigt gehör, men väckte ett visst intresse och skapade diskussion om frågan kom en första kungörelse om vägvisning och vägmärken. Det stadgades vilken form och färg olika typer av vägmärken skulle ha. Redan sex år senare kom en ny kungörelse, som i stort sett stämde överens med den föregående. Förutom att man nu införde huvudleder. Ett antal nya vägmärken infördes också, bland andra märket för tättbebyggt område års vägmärke för tättbebyggt område skiljer sig starkt från dagens skylt med samma namn. Då var märket ett förbudsmärke och således runt till formen med röd kant. Själva märket bestod av gul bakgrund och ett antal svarta streck som skulle symbolisera gator som korsade varandra. Märket betydde förbud mot för hög hastighet och användande av signalhornet. Märket avskaffades fastställde man att stolpar till förbudstavlor skulle målas i röda och gula fält. Övriga stolpar skulle vara svart-gula. Från 1952 skulle alla stolpar målas i gult bestämdes det att alla stolpar skulle vara galvaniserade utan någon färg. 59

60 En ny vägmärkeskungörelse kom Nu skulle alla vägmärken som ej hölls belysta under dygnets mörka timmar utföras i reflekterande material. Istället för järnplåt med dyr och tidskrävande rostskyddsmålning skulle vägmärkena nu bestå av aluminiumplåt belagt med bokstäver och ram i reflexmaterial. Skyltarna blev nu helt plana till skillnad från tidigare då bokstäverna varit i relief, även typsnittet förändrades något hade man satt den nya vägvisningsplanen i verket. Alla vägvisare, ortsnamnstavlor, orienteringstavlor och nummermärken hade bytts ut till den nya reflekterande typen. I samband med högertrafikomläggningen 1967 utfärdades en ny vägtrafikkungörelse och året efter bildades Statens trafiksäkerhetsverk som därefter hade hand om vägmärkesfrågor. Från 1993 fick åter Vägverket hand om vägvisning och vägmärken efter att Statens trafiksäkerhetsverk lagts ner kom dagens åttkantiga stoppmärke. Den nu gällande vägmärkesförordningen kom 1978, men har senare fått vissa tillägg och ändringar. Under 1980-talet började man ersätta de gamla vägmärkena med mörkblå bakgrund med nya märken där bakgrunden är ljusare blå och reflekterande. Gammal mötesskylt med mörkblå, icke reflekterande bakgrund. 60

61 En annan avsevärd skillnad är mängden information vi får av skyltarna längs våra vägar. I dagens informationssamhälle där avstånden i och med nya typer av medier har krympt och världen hela tiden överöser oss med information har vi även blivit bortskämda. Trots att informationen ofta är så lätt att finna via ett par knapptryckningar finns den anslagen på stora skyltar vid snart vartenda vägskäl. Så här såg det ut vid Kärramotet omkring En enkel skylt som endast talar om namnet på avfarten. Källa: Göteborgs stadsmuseums arkiv På samma plats finns idag fler skyltar med mer information. Både vägvisning till industriområde, reklam och avfartsnummer har tillkommit. 61

62 Vägminnesstenar Redan på vikingatiden var det viktigt att sprida budskap till de resande. Det kunde handla om att hedra de nära som dött eller att hylla någon som byggt en väg eller en bro. Budskapen ristades på stenar som placerades utmed vägarna där de skulle ses av de resande som därefter kunde föra budskapen vidare. En del av dessa runstenar finns ännu kvar i vårt landskap. Denna tradition med att märka ut vem som byggt en väg eller en bro finns än idag. Utseendet på minnesstenarna har varierat genom åren, men Vägverket håller traditionen levande. Förutom det informativa innehållet ger det oss resande tillfälle att reflektera över den stora arbetsinsats som gjort det möjligt för oss att färdas på våra vägar. Minnesstenen vid Hästepallarna, Uddevalla. Denna väg anlades med statsbidrag under åren af Uddevalla stad 62

63 Vid Dyne står denna sten som även fungerar som vägvisare genom den pil som pekar ut vägen mot Svinesund. I bakgrunden syns den nya Dynekilsbron. År ombyggdes delar av vägen Dyne-Svinesund såsom nödhjälpsarbete av södra Sveriges statsarbeten Med Munkedalsbron i bakgrunden framför stenen sitt budskap. Munkedalsbron byggdes åren Entreprenör NCC 63

64 Barriärer Utmed våra vägar finns olika typer av barriärer. Deras uppgift är att hindra sådant som finns på vägen att förflytta sig därifrån eller tvärt om. Dessa barriärer är idag fullkomligt självklara och i avsaknad av dem hade vägarna förmodligen sett nakna ut. Räcken Räcken fanns inte i samma utsträckning längs våra vägar för 100 år sedan som de gör idag. Då var trafiken fortfarande så pass långsam att behovet av räcken inte fanns annat än över broar och längs vägar kantade av branta sidlut. Räckena bestod ofta av stengardister, vilka ibland hade överliggare av gran, 3-4 tum tjock och bestruken med tjära och rödfärg, även navföljare av trä förekom. 47 Senare fick stengardisterna ofta överliggare i form av järnrör. Idag finns ett fåtal dylika vägräcken kvar och ett antal nyare typer. Stengardister med navföljare av trä på gamla rikstvåan mellan Dyne och Hogdal. 47 Elling 1991 s

65 Kohlswabalken tillverkades ursprungligen av Kohlswa Jernverks AB, därav namnet. Under 1960-talet började den användas till vägräcken tillsammans med betong- eller stålståndare. Idag används ofta en liknande men lite grövre variant av Kohlswabalken som helt enkelt kallas W-profil. Den är tillverkad i galvaniserat stål och uppfyller kraven på trafiksäkerhet bättre än Kohlswabalken, som dock fortfarande finns kvar på en del mindre vägar. Kohlswabalk och W-profil möts. Här syns tydligt skillnaden i storlek och profil. Vajerräcken är en mjukare variant av vägräcke. De anses på många sätt vara mer skonsamma mot den som kör in i det med bil. Däremot är vajerräcken inte lika uppskattade av motorcyklister då vajrarna vid en olycka med en oskyddad trafikant kan få samma funktion som en osthyvel. Vajerräcke som mittbarriär. 65

66 Även betongkonstruktioner används ibland som exempelvis mittbarriärer. De håller effektivt mötande bilar på varsin väghalva och håller ofta för en krock till skillnad från konstruktioner av metall. Mittbarriär i betong på Uddevallabron. Bullerskydd Med ökande trafik, större fordon och kraftigare motorer har även ljudet på våra vägar ökat. Det som inte var något problem under hästskjutsens tid är idag ett utbrett miljöoch folkhälsoproblem. Bullerskydd kan bestå av en jordvall eller en vägg av något slag. En vägg kan vara en mur av tegel eller betong, plank av trä eller av stål och glas. Trots bullerskyddens goda egenskaper är de inte bara omtyckta. Man kan få en känsla av instängdhet på en väg med bullerskydd, det förtar en del av reseupplevelsen. Även den estetiska aspekten diskuteras ofta. 66

67 Detta är två typer av bullerskydd, av glas respektive trä. Viltstängsel Under 2009 inträffade olyckor med rådjur i Sverige. 48 Till denna siffra kommer alla olyckor med andra vilda djur. Många av dessa hade kunnat förhindras med viltstängsel och förmodligen hade många fler olyckor inträffat om det inte funnits viltstängsel längs så många våra svenska vägar. Viltstängsel är ett effektivt sätt att hålla större djur borta från vägarna, men en del lyckas ändå ta sig igenom. Därför är det lätt att skapa en övertro på viltstängsel, trots att de finns där kan det finnas djur på vägen. Det är framför allt de större vägarna som förses med viltstängsel. Det är dyrt att sätta upp viltstängsel och det får inte heller användas i allt för stor utsträckning då de skapar svårigheter för de vilda djuren att röra sig som de behöver. 48 Nationella viltolycksrådet, 67

68 Rastplatser Rastplatser är en förhållandevis modern företeelse. Inte förrän människor började få lättare att resa fritt växte rastplatserna fram. Detta var när allt fler skaffat bil och började resa för nöjes skull. Innan de första rastplatserna anlades stannade man var som helst för att rasta. I och med att detta ökade fick markägare problem med nedskräpning och bilar som parkerades smått vårdslöst i vägkanten kunde utgöra en trafikfara. På grund av detta började vägverket på talet anlägga rastplatser utmed de mer trafikerade vägarna. De första rastplatserna var enkla och bestod av ett par bord intill vägen. Inte förrän 1979 ansträngde man sig för första gången med att anlägga en rastplats i ett för trafikanterna lämpligt läge. I takt med att resandet har ökat och E6 byggts ut till motorväg har ett antal nya rastplatser anlagts. Dessa nya rastplatser är något helt annat än den första varianten med ett enkelt bord strax bredvid vägen. De nya rastplatserna kan ibland vara ett resmål i sig. Här har man mer och mer satsat på lugna miljöer med många skilda sittplatser även en bit ifrån vägen som är tydligt avskärmad. Stor möda har också lags ner på konstnärlig utsmyckning i form av skulpturer. Saltkällan Saltkällans rastplats är utrustad med konst, avskilda sittplatser och en bensträckarrunda. 68

Infrastruktur i Bohuslän

Infrastruktur i Bohuslän Byggnads- och industriminnesvård 12 Examensarbete Partille 2010-05-11 Marianne Ellison Hoberg Lindhagen 447 91 VÅRGÅRDA Tel. 0706 32 16 48 Infrastruktur i Bohuslän - från Kungsväg till E6 Alla äga broar

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Utbyggnaden av E45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan

Utbyggnaden av E45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan Utbyggnaden av E45 och Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Trollhättan 1 Bekvämare pendling Miljön i fokus Säkrare resa 2 VARFÖR Effektivare kommunikationer avgörande för utveckling av livsmiljö och ekonomi

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Två projekt som hänger samman

Två projekt som hänger samman hänger samman s. 77-83: Två projekt som Två projekt som hänger samman Spåren från Västlänken ansluter i Olskroken så att framkomligheten i denna viktiga knutpunkt allvarligt skulle försämras om inte flera

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken

Kommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt

Läs mer

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget!

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget! Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Black River Run. 18 Augusti VÄSTERÅS & 50 miles BANBESKRIVNING

Black River Run. 18 Augusti VÄSTERÅS & 50 miles BANBESKRIVNING Black River Run 18 Augusti 2012 -- VÄSTERÅS -- 20 & 50 miles BANBESKRIVNING BANAN Ett varv på banan är 10 miles (16,1 km). 57 % av sträckan följer motionsspår och preparerade stigar, 16 % är asfalt, 15

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Kalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng

Kalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng Kostnadsanalys med Successivprincipen projekt Kalkyl genomförd 2009-02-05 Datum: 2009-02-06 1(8) 1. Bakgrund Väg 44 är en del av det regionala vägnätet och utgör riksintresse för kommunikation. Åt väster

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Cykelvägars linjeföring och gestaltning Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Borås HH-bana genom staden

Borås HH-bana genom staden Borås HH-bana genom staden Trafikverket planerar en höghastighetsbana Göteborg-Borås med olika möjliga korridorer, se Youtube-film. Två av dessa korridorer leder till en station 5-10 km från Borås stadscentrum.

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå

Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå 1 (5) Förstudie Rv 83 Bollnäs-Arbrå Minnesanteckningar Öppet Hus 2012-03-27 För förstudien Rv 83 Bollnäs-Arbrå hölls den 27 mars 2012 ett tidigt samråd med allmänheten i form av ett öppet hus i Forum Arbrå.

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Blåa Sjörundan runt Rönningesjön

Blåa Sjörundan runt Rönningesjön TEC Täby Extreme Challenge 21-22 mars, 2009 Banbeskrivning: Blåa Sjörundan runt Rönningesjön Vätskekontroll Tidtagningskontroll Start/mål för blå sjörundan. Mållinjen finns vid tidtagningskontrollen. Banlängden

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Milstolpar i Upplands-Bro

Milstolpar i Upplands-Bro Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

Guide till de olympiska hindren

Guide till de olympiska hindren Guide till de olympiska hindren Terrängritten i fälttävlan under OS1956 innehöll 33 hinder på Järvafältet varav 22 låg i Sollentuna. Nu har vi knutit ihop 16 av dessa hinder i en slinga som startar och

Läs mer

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station Bakgrund I samband med den politiska behandlingen av ny detaljplan för Sickla Köpkvarter, projekt nummer 9145, har frågor om den övergripande trafikstrukturen ställts. Möjligheten till framtida nya tillfarter

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Norge Resa 2010 3/8-6/8

Norge Resa 2010 3/8-6/8 Norge Resa 2010 3/8-6/8 Min Norge resa påbörjades en solig tisdag morgon, klockan 08 00 styrdes kosan mot föräldrahemmet i Virserum en liten nätt sträcka på 7,5mil. Man har packat och förberett resan i

Läs mer

Guide till de olympiska hindren

Guide till de olympiska hindren Guide till de olympiska hindren Tävlingen innehöll 33 hinder varav 22 låg i Sollentuna. Nu har vi knutit ihop 16 av dessa hinder i en slinga som startar och slutar vid Fäboda gård. Den totala sträckan

Läs mer

Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor

Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 20 Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 21 Detta kapitel visar Uddevalla i regionen och utvecklingsfrågor som Uddevalla delar med kommuner i närheten. Uddevalla i regionen Uddevallas läge vid E6

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn

Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16.

Olycksundersökning. Trafikolycka, trafikplats Mossle, korsning väg 27/Götavägen Värnamo. Söndagen den 9 september 2012, larm kl 16. Räddningstjänsten Förebyggande enheten Gert Lönnqvist, brandinspektör Telefon: 0370-37 79 06 (direkt) Mobil: 070-300 86 24 E-post: gert.lonnqvist@varnamo.se Datum 2012-10-03 Beteckning Olycksundersökning

Läs mer

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Grönt ljus för Flackarp Arlöv, fyra spår Många fördelar med utbyggnaden Efterlängtat tillåtlighetsbeslut från regeringen skapar stora

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Trafikverket Region Väst Elisabeth Lunman Samhälle Telefon: 0771-91 91 www.trafikverket.se elisabeth.lunman@trafikverket.se Direkt: 010-1 60 04 Beredningsunderlag

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

En bro för framtiden. Idéförslag

En bro för framtiden. Idéförslag En bro för framtiden Idéförslag Varför behövs en ny bro? Ända sedan början av 1800-talet har det funnits broförbindelser mellan Lidingö och Stockholm. Den nuvarande Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

PM TRAFIK VINDKRAFTVERK KÅNNA

PM TRAFIK VINDKRAFTVERK KÅNNA SCANERGY SOUTH AB PM TRAFIK VINDKRAFTVERK KÅNNA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se Bild hämtad från Trafikverkets Transporter

Läs mer

minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio

minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio minnen, landskap & objekt däremellan; Booklet Examensarbete Milla Mon Persson Basic Design Studio Fjärås Bräcka, sommaren -88 Luften inuti den gamla Volvon är varm och den tycks nästan stå stilla. Bilbältet

Läs mer