Handlingsplan för att förebygga allergiska besvär bland barn och ungdomar i Uddevalla kommun. Avser hösten

Transkript

1 Handlingsplan för att förebygga allergiska besvär bland barn och ungdomar i Uddevalla kommun. Avser hösten Antagen av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning BAKGRUND 3 UDDEVALLA KOMMUNS ALLERGIKOMMITTÉ 3 IMPLEMENTERING 4 INOMHUSMILJÖN 5 PÄLSDJUR 6 LOKALVÅRD 7 RÖKNING 8 UTOMHUSMILJÖN 9 HUDEN 10 MAT 11 UTBILDNING 12 2

3 Bakgrund Allergi är ett växande folkhälsoproblem. Sedan slutet på 60-talet har antalet allergifall fördubblats vart tionde år. Ökningen har framförallt skett bland barn och ungdomar, och är idag den vanligaste sjukdomen bland svenska barn. Drygt 3 miljoner svenskar har någon form av allergi eller annan överkänslighet. Vart tredje skolbarn beräknas ha någon form av allergiska besvär, en del årstidsberoende. Orsaken till ökningen är ännu ej klarlagda, men mycket talar för att vår miljö och levnadsvanor ligger bakom ökningen. Idag kan vi inte ge några säkra råd för att undvika att barn blir allergiska. Däremot kan vi göra mycket för att lindra och ibland förebygga allergiska besvär hos de som redan är allergiska. Eftersom allergibesvär utlöses av omgivningsfaktorer så kan det därför i stor utsträckning lindras. Genom bättre kunskap, ökad information och åtgärder i miljön kan vi minska den enskildes allergibesvär och samhällets kostnader. Folkhälsokommittén i Västra Götaland har under hösten 2000 utfört en mycket omfattande allergistudie i skolan, bland elever i årskurs 9, som visar att 39 % av eleverna har haft allergiska besvär senaste året. Detta resultat stämmer överens med de flesta andra studier. Det finns inga signifikanta skillnader i andelen med allergi mellan kommunen och regionen. Det har även gjorts en uppföljningsenkät i årskurs 3 och 6. Allergistudierna visar att andelen allergiker ökar med åldern bland både pojkar och flickor, dock i högre grad bland flickor. I två av de 12 framgångsfaktorerna i Folkhälsoplanen tas förslag upp som berör allergi. Nr 3 vill till 2010 halvera andelen ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Allergikommittén ges ansvaret för en bättre samordning av det tobakspreventiva arbetet. Kommittén skall även arbeta för rökfrihet i caféer och restauranger. Ett särskilt tobaksprojekt med stöd från Folkhälsoinstitutet kommer att pågå mellan 2003 och I detta ingår dessa båda delar. Framgångsfaktor nr 7 i Folkhälsoplan handlar om en hälsofrämjande förskola och skola. Allergikommittén ges i uppdrag att bidra till en bättre inomhusmiljö för barn med allergi och annan överkänslighet. Den föreslagna handlingsplanen skall ses som ett svar på detta. Uddevalla kommuns allergikommitté I Uddevalla finns sedan februari 2000 en allergikommitté. Denna arbetar för att underlätta besvären för dem som redan är drabbade, och samordna det allergiförebyggande arbetet i kommunen. Allergikommittén består bl.a. av representanter från landsting, primärvården och kommun. Våren 2002 arrangerade allergikommittén ett rådslag om hur ska vi arbeta allergiförebyggande i Uddevalla kommun. 48 personer från olika organisationer deltog. Där framkom många idéer och förslag om vad som är viktigt i det allergiförebyggande arbetet. Hälsopolitiska rådet fick ta del av dokumentationen och gav allergikommittén i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan för det allergiförebyggande arbetet bland barn och ungdomar i Uddevalla kommun. 3

4 Implementering Visionen för folkhälsoplan är att alla skall ha folkhälsoglasögonen i vardagen. Det innebär bl.a. att varje verksamhet ansvarar för att man tar hänsyn till hälsa (i detta fallet allergi). Vissa utvecklingsmedel finns i Hälsopolitiska rådets budget, men det ekonomiska ansvaret att efterfölja gemensamt antagna program som har med folkhälsa att göra åligger varje förvaltning/verksamhet. De åtgärder som föreslås i denna handlingsplan bör arbetas in i respektive förvaltnings verksamhetsplaner och följas upp inom ramen för övrig verksamhetsredovisning. Därutöver föreslås följande indikatorer, som följs upp via kommunens välfärdsbokslut: Andel som röker och snusar i årskurs nio och gymnasiet årskurs två. Andel skolor som städar dagligen. Andel förskolor/skolor som genomfört allergirond under året. 4

5 Inomhusmiljön Vi tillbringar 90 % av vår tid inomhus vintertid, för barnen är den i hög grad kopplad till skolan/förskolan. Barn är särskilt känslig för om inomhusmiljön är ogynnsam. En hälsosam miljö för allergiker, är en gynnsam miljö för alla. Enligt miljöbalken skall kommunen ägna särskild uppmärksamhet åt bl.a. lokaler för undervisning och omhändertagande. Den kommunala miljö och stadsbyggnadsnämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Framgångsfaktor: Alla skall kunna vistas i offentliga lokaler utan risk för sin hälsa. Insatser: Allergikommittén deltager i planeringen vid nybyggnad och renovering av kommunen brukade fastigheter. Ansvar: Tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad med berörda avdelningar. Upprättande av fasta rutiner för kontroll av underhåll av ventilationsanläggningar. Lokalanvändning och ventilationskapacitet bör samordnas. Tydligast är skyltning vid varje klassrum om högsta antalet barn som ventilationen är dimensionerat för. Ansvar: Tekniska kontoret och barn och utbildning. Daglig utevistelse för alla barn och ungdomar bör eftersträvas. (Mellan lektionspass, men gärna även på lektionstid.) Fönstervädring mellan lektionerna bör möjliggöras. Särskilda vädringsråd finns. Val av inredningsmaterial skall göras med hänsyn till risker för allergi/överkänslighet. Växter väljs så att risk för allergi/överkänslighet minimeras. Allergirond 1gång/år. Ansvar: Barn och utbildning: rektor 5

6 Pälsdjur Pälsdjursallergi är den vanligaste allergin. (70 % bland skolbarn med astma). Varannan barnfamilj i Sverige har husdjur. Ett problem för pälsdjursallergiska barn är att djurägare bär med sig djurpartiklar på kläder och skor till skolan/förskolan. 1 Framgångsfaktor: Att minska mängden av pälsdjursallergen i skolan/förskolan. (allergen = allergiframkallande ämne som kan utlösa överkänslighetsreaktion.) Insatser: Ej ta in levande pälsdjur och fåglar i förskolan/skolans lokaler. Information till barn, föräldrar och personal om vad de kan göra för att minska mängden allergen från pälsdjur i kläder som de använder i skolan/förskolan. Ansvar: Barn och utbildning; respektive skolledning och personal. 1 Enligt en överenskommelse mellan Synskadades Riksförbund (SRF) och Allergiförbundet har synskadade rätt att ta med ledarhund i offentliga lokaler. 6

7 Lokalvård Städning är en viktig faktor för att skapa en sund inomhusmiljö. Städnivån i förskolan och skolan skall hållas på en sådan nivå att den bidrar till en bra miljö för alla. Framgångsfaktor: Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1996:33)M bör följas. Insatser: Städning av förskolan/skolans lokaler varje dag Städschema vid varje klassrum och övriga lokaler bör finnas. Utveckling av städrutiner, metoder, materialval samt att tidpunkt för städning skall ske med tanke på riskfaktorer. Hålla golv och bänkytor fria från material som inte används, att de förvaras i slutna skåp från golv till tak. Informationsinsatser till personal som vistas i skollokaler om angelägenheten att lokalerna hålls rena och att allt är undanplockat och upplockat när lokaler lämnas. Systematiskt arbetsmiljöarbete för skyddsrond och allergirond utföres 1 g/år. Godkända och miljövänliga kemikalieprodukter användes. Textilier bör rengöras 1gång/år. Ansvar: Tekniska kontoret städservice och Barn och utbildningsförvaltningen. 7

8 Rökning Tobaksrök är idag den mest hälsofarliga luftföroreningen inomhus. Passiv rökning ökar risken för astmautveckling och allergisymtom hos barn och ungdomar. Primärvården erbjuder rökavvänjning inom ramen för Tobaksprojektet. En viktig målgrupp ur allergisynpunkt är gravida och småbarnsföräldrar. Tobakslagen innehåller bland annat bestämmelser om begränsning av rökning i offentliga lokaler. Lokaler för barn och ungdomar ska vara helt rökfria. Rökning inom skolområdet är redan idag förbjudet. Framgångsfaktor: Att till år 2010 halvera andelen ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Rökfria offentliga miljöer. Insatser Att tobakslagen tillämpas. Ansvar; Miljö och stadsbyggnad. Att införa Guldgaffeln, ett koncept för rökfria restauranger och caféer. Ansvar: Hälsopolitiska rådet (tobaksprojektet) Tobaksutbildning för barn och ungdomar med fakta och samtal om normer och värderingar. Ansvar: Barn och utbildningsförvaltningen; respektive rektor och skolhälsovården. Hälsopolitiska rådet (tobaksprojektet)hjälp att sluta använda tobak för ungdomar i gymnasiet. Ansvar: Barn och utbildning: skolhälsovården, Hälsopolitiska rådet (tobaksprojektet) 8

9 Utomhusmiljön Kvävedioxid, ozon och partiklar är de mest besvärande luftföroreningarna med risk för irritation på andningsvägar och försämring vid astma och allergi. De största källorna är vägtrafik, arbetsmaskiner och förbränning av biobränslen, främst småskalig vedeldning. Framgångsfaktor: Att halterna av luftföroreningar inte överskrider fastställda lågrisknivåer för allergi och överkänslighet eller för sjukdomar i luftvägarna. Att halterna av marknära ozon inte överskrider de gränsvärden som satts för att förhindra skador på människors hälsa. Insatser: Kommunen deltar i fortlöpande luftkontroll genom medlemsskapet i det regionala luftvårdsförbundet Luft i Väst. Ansvar: Miljö och Stadsbyggnad, avd Bygg och miljö. Utfärdad policy för vedeldning efterföljs. Ansvar: Miljö och Stadsbyggnad, avd Bygg och miljö. Efterlevnad av skyddsavståndsföreskrifter och tillståndsgivning för djurhållning i tätbebyggt område. Ansvar: Miljö och Stadsbyggnad, avd Bygg och miljö och energirådgivaren. Växter nära skolor planteras med hänsyn till allergiska barns hälsa. Ansvar: Tekniska kontoret, Gatu- och parkavdelningen och trädgårdsingenjören. Fortsatt satsning på förbättringar av miljön utanför skollokaler. Ansvar: Barn och utbildningsavdelningen; miljösamordnare och Tekniska kontorets förvaltningsavdelning. Finna åtgärder för att minska/begränsa trafiken i närheten av skolor och förskolor. Ansvar: Barn och utbildning, tekniska och miljö och stadsbyggnad. 9

10 Huden Ca 20 % av befolkningen uppger sig ha eksem eller hudutslag. Atopiskt eksem ( t.ex. böjveckseksem) är vanligt hos barn och ungdomar. Eksem är den vanligaste yrkeshudsjukdomen. Atopiker ( med ärftlig benägenhet) är känsligare än andra och har större risk för att utveckla handeksem. Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Fler kvinnor än män är drabbade, 15 % av kvinnorna och ca 2-5 % hos männen. 40 % av nickelallergiker drabbas av handeksem. EU:s nickeldirektiv trädde i kraft 1 januari Reglerna begränsar hur mycket nickel som får avges från varorna. Nickelallergierna har tidigare ökat, men med de nya EU-direktiven kan man hoppas på en minskning. Framgångsfaktor: Minska kontaktallergierna. InsatserEU:s nickeldirektiv skall följas. Ansvar: Miljö och stadsbyggnad.information om riskerna med håltagning i öronen och piercing. Ansvar: BVC och barn och utbildning: skolhälsovården Upphandling av produkter som inte innehåller ämnen som kan orsaka allergier eller annan överkänslighet. Ansvar: Inköpskontoret. Studie och yrkesvägledning till ungdomarna med hänsyn till astma och allergi. Ansvar: Barn och utbildning: studie och yrkesvägsledare 10

11 Mat Framgångsfaktor: Barn och ungdomar med allergi/överkänslighet har rätt till en säker måltid som erbjuds genom kommunens försorg. Insatser: Nötter, jordnötter eller mandel får ej användas i matlagningen. Personal i kök och servering i kommunal verksamhet skall fortlöpande utbildas inom området. Upphandling av livsmedel skall utföras med hänsyn till möjliga risker för allergi och överkänslighet. Ansvar: Barns och utbildnings kostchef och kökschef/ansvarig på respektive enhet. 11

12 Utbildning Insatser: All personal inom skola och barnomsorg bör fortbildas om astma, allergi, annan överkänslighet och åtgärder för att förebygga allergiska besvär. Allergiombud bör finnas på varje förskola/skola och ska ha fortlöpande utbildning. Ansvar: Astma- och allergiföreningen, Barn och utbildning; skolhälsovården. Information ang. allergi och annan överkänslighet bör finnas på kommunens hemsida. Ansvar: Kommunens informationschef och NU-sjukvårdens allergikonsulent. 12