Lektionsförslag om etisk konsumtion utifrån sagan om Merakli och Jasiri - Maakera tur och retur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lektionsförslag om etisk konsumtion utifrån sagan om Merakli och Jasiri - Maakera tur och retur"

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING Lektionsförslag om etisk konsumtion utifrån sagan om Merakli och Jasiri - Maakera tur och retur PROJEKTLEDARE: Celina Falk, handläggare för globala påverkansfrågor, Svenska Kyrkans Unga Idé och utformning av lektionsförslag: Karin Åkerlund, Liv och Lärande Formgivning: Engla Bertolino Wass, samordnare kommunikation, Svenska Kyrkans Unga Illustration: Engla Bertolino Wass, samordnare kommunikation, Svenska Kyrkans Unga och Lisa Bergström, frilansillustratör

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Beställ boken Maakera tur & retur och ladda hem lektionsförslagen på Om lektionsförslagen 1 Jorden, vårt hem i universum 2 Ett oväntat besök 3 Vär(l)den på tallriken Kopieringsunderlag: - Var kommer maten ifrån - Faktaruta 4 Kan man få nog? Kopieringsunderlag: - Vilket hushåll väljer du? - Samtal & funderingar - Reaktioner på radiomeddelandet 5 Sopkonst och konstiga sopor Kopieringsunderlag: - Vad är sopor? 7 Lägg märke till märkningen Kopieringsunderlag: - Spaningsfrågor 8 Plastburkens eviga liv 9 Hur mycket vatten kostar det? Kopieringsunderlag: - Hur mycket vatten kostar det? - Hur mycket vatten förbrukar jag? 10 Luften, bilen och jag Kopieringsunderlag: - Transporter i Sverige Personkilometer 11 En delad jord 12 Hur gjorde de förr? Kopieringsunderlag: - Intervjufrågor 6 Vinden vänder Kopieringsunderlag: - Tillverka en vindsnurra - Energispar Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

3 Om lektionsförslagen Utgångspunkt i den nya läroplanen, Lgr 11 Enligt den nya läroplanen, Lgr 11, ska skolans undervisning belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Dessa lektionsförslag har utformats för att motsvara detta krav, samt med tanke på de övergripande perspektiv som enligt Lgr 11 all undervisning ska anlägga: - Ett historiskt perspektiv, som ger eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för samtiden, en beredskap inför framtiden och förmåga till dynamiskt tänkande. - Ett miljöperspektiv, som ger eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. - Ett internationellt perspektiv, som ger eleverna möjlighet att se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, att skapa internationell solidaritet och förståelse för kulturell mångfald och att leva med täta kontakter mellan kulturer och nationer. - Ett etiskt perspektiv, som ger eleverna en grund för och främjar deras förmåga att göra personliga ställningstaganden. AKTIV PEDAGOGIK Lektionsförslagen bygger på berättelsen Maakera tur & retur, som handlar om syskonen Jasiri och Merakli från planeten Maakera. Syskonen rymmer hemifrån och landar på planeten Jorden med sitt rymdskepp och får möta allt från sluminvånare i Iquitos utkanter till tomtefamiljen på Nordpolen innan de glada och nöjda, och pigga på nya äventyr, återvänder hem igen. Lektionsförslagen består främst av pedagogiska arbetsformer där eleverna är aktiva, både när det gäller att söka kunskap, finna ett personligt ställningstagande och uttrycka det. VAD KAN VI GÖRA? Lärande för hållbar utveckling ska öka elevernas handlingskompetens. Att uppleva att man kan påverka och förändra stärker elevernas känsla av ansvar och ger framtidshopp. Det gör dessutom kunskapssökandet meningsfullt och visar skolans och vuxenvärldens tillit till elevernas idéer och kreativitet. I ett flertal lektionsförslag föreslås att eleverna gör en utställning som ett sätt att påverka. Även utställningen kan utformas med interaktiva inslag. Var utställningarna ska visas har eleverna antagligen förslag på. Här är några exempel: bibliotek, på skolan, i samhället/staden, församlingshem, föreningsgårdar, moskéer, kommunhuset, sjukhus, ålderdomshem, vårdcentraler, affärer och köpcentra. Det går att använda lektionsförslagen i sin helhet eller plocka enskilda delar. Ett lektionsförslag kan också utvecklas till en temadag för klassen eller hela skolan.

4 Jorden, vårt hem i universum Maakera tur & retur Sidan 3-5 Beskrivning Detta förslag är tänkt som en inledning till de följande och tar sin utgångspunkt i citatet nedan av Neil Armstrong, den första astronauten som landade på månen. Lektionen består av bildvisning och samtal, varpå eleverna skapar egna bilder och figurer. SYFTE MATERIAL TIDSÅTGÅNG Att väcka elevernas förundran över att det finns liv på jorden och stärka deras lust att lära sig mer, samt öka känslan av ansvar för människans och miljöns väl. Bilder, foton eller konstverk av planeten jorden, t ex på OH-blad, som Power Point-presentation eller på papper. Material för målning, collage och skulptur, se Genomförande moment 4. Lektionensförslaget tar ca två lektioner att genomföra. Det vi inte begriper, mysterier, väcker förundran och förundran är grunden för människans önskan att förstå. Neil Armstrong Genomförande Moment 1. Titta på bilder av planeten jorden Endast rymdfarare (och rymdvarelser som i sagan) har sett jorden utifrån. Vi andra får nöja oss med bilder, d v s foton tagna från rymdfarkoster och konstnärliga framställningar. Visa 3-4 olika bilder av jorden sedda från rymden. Bilderna kan laddas ner från och kopieras på OH-blad eller PowerPoint. Skriver man artistic earth i sökrutan får man fram konstnärliga bilder av jorden. Be eleverna skriva ner det första de kommer att tänka på när de ser bilderna. Ett papper för varje bild. Samla in elevernas anteckningar och skriv dem på tavlan medan ni pratar tillsammans om hur de ska kategoriseras. Denna övning visar att det finns olika sätt att förhålla sig till jorden. KATEGORIERNA KAN VARA TILL EXEMPEL: CITAT OM VÅR PLANET JORDEN: Det slog mig plötsligt att den där lilla ärtan, blå och vacker, var jorden. Jag höll upp tummen och blundade med ett öga, då utplånades planeten jorden. Jag kände mig inte som en jätte. Jag kände mig mycket, mycket liten. Neil Armstrong - Den vackra jorden - Den hotade jorden - Den skrämmande jorden - Den spännande jorden Moment 2. Vad har sagts om jorden? Använd ett eller flera av citaten och uttrycken för att berätta om hur andra har förhållit sig till jorden och samtala med eleverna om de känner igen sig i dessa. Hur förstår eleverna dessa uttryck? Har eleverna egna formuleringar om jorden? Skriv i så fall ner dem för att senare använda dem i en utställning. (Se Vad kan vi göra?) Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, vi har lånat den av våra barn. Kosmos är vår hembygd. En planet är allt du får. Jorden är det vi alla har tillsammans. Wendell Berry, amerikansk bonde och författare. Jorden räcker till för varje människas behov men inte för varje människas girighet. Mahatma Ghandi.

5 Moment 3. Människan på jorden Människan är inte så gammal på jorden. Jämfört med många andra varelser har vi bott på jorden en väldigt kort tid. Jorden har funnits i 4,5 miljoner år, universum är mycket äldre. För att illustrera hur kort tid människan varit på jorden kan man sträcka ut båda armarna så långt man kan och berätta att bredden symboliserar hela jordens historia. Allt komplext liv finns på en enda hand och med ett enda drag med en medelfin nagelfil skulle du kunna sudda ut människans historia. Ur Bill Bryson: En kortfattad historik över nästan allting. Samtala om elevernas funderingar kring människans roll på jorden. Får människor göra vad de vill med jorden? Är det människan som bestämmer över jorden? Är allt på jorden till för människans skull? Har allt som finns rätt att finnas, även om det inte är till nytta för människor? Är människan den viktigaste? Kan man tänka sig en jord utan människor i framtiden? Moment 4. Göra bilder och figurer av jorden Varje elev ska nu göra sin egen bild eller figur av jorden i olika tekniker och med olika material. Därigenom blir det synligt att jorden kan uppfattas på flera olika sätt. Här är några förslag: Måla Måla med gouache, vattenfärg, oljekritor eller akryl på papp eller lite tjockare underlag. Ge några i uppgift att måla jorden med Europa och Afrika i centrum, andra med Asien eller Nord- och Sydamerika i centrum. I denna övning är inte avsikten att göra en rätt bild utan mer elevens egen tolkning. Collage På ett stort vitt papper målar man en blå cirkel som föreställer jordklotet med allt dess vatten. Ur annat material river man ut kontinenterna och klistrar på. Man kan använda tidningar, gamla förpackningar, olikfärgade papper, servetter och annat som eleven kan hitta på. Göra ett jordklot Blås upp en rund ballong. Riv tidningspapper i små bitar och klistra fast dem på den uppblåsta ballongen med tapetklister. Låt torka. Måla sedan vatten och landmassor. Vad kan vi göra? Gör en utställning av bilderna och figurerna i klassrummet och låt varje elev säga något om sin egen skapelse. Det är viktigt att alla andra lyssnar och inte kommenterar, när en elev berättar om sin bild/figur. Poängen är just att tydliggöra att det finns många olika sätt att beskriva jorden på. Om eleverna formulerat egna uttryck kan de också sättas upp i utställningen. Fördjupningsmaterial Jörgen Sjöström: På spaning efter livets ursprung. Om astrobiologi, människans rötter och evolution. Norstedts Stefan Edman: Förundran. Tankar om vår stund på jorden. Cordia Bill Bryson: En kortfattad historik över nästan allting. Månpocket Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

6 Ett oväntat besök Maakera tur & retur Sidan 5-7 Beskrivning Detta förslag fokuserar på hur olika kulturer förhåller sig till främlingar exemplifierat med hur man hälsar på okända och hur man värdesätter gästfrihet. Det inleds med en kort berättelse om bemötande av okända i Tanzania och hur det var förr i Sverige. Detta följs av elevernas muntliga berättelser eller framträdanden utifrån egna erfarenheter. Till dessa finns frågor att samtala om. SYFTE Att eleverna ska bli medvetna om olika kulturers särart - inklusive deras egen - utan att förstärka stereotyper och därmed lära sig respektera kulturell mångfald. MATERIAL TIDSÅTGÅNG Denna lektion förutsätter att klassen består av elever med olika kulturella erfarenheter. Om detta saknas, bör någon/några med icke-svensk bakgrund bjudas in. Lektionensförslaget tar ca två lektioner att genomföra. Genomförande Moment 1. Hälsa på okända I olika kulturer bemöter man okända på olika sätt. I några kulturer är gästfrihet en plikt, i andra lär man sig att vara mer återhållsam. Hur man bemöter någon man inte känner kan säga mycket om vem man själv är. Så här gör man i Tanzania: En person kommer till ett hus och säger Hodi, hodi i stället för att knacka eller ringa på dörren. Den som bor i huset öppnar dörren och säger Karibu, som betyder välkommen. Då stiger den nyanlände in i huset, erbjuds en stol att sätta sig på och bjuds på något, t ex ett glas vatten eller juice. Nu är den nyanlände en gäst, som ska behandlas väl. Den som bor i huset, värden, frågar Habari gani, som betyder Vilka nyheter och gästen svarar Nzuri, som betyder Bra. Värden fortsätter att fråga, t ex Habari gani ya watoto, som betyder Vilka nyheter om barnen och gästen svarar alltid först Nzuri, men lägger även till lite mer information. Gästen kan t ex berätta att den yngste är förkyld eller att en dotter fått ett jobb eller liknande. Värden frågar habari (nyheter) om t ex maken eller makan. Gästen kan också fråga habari om familjen, huset, området eller annat. När man tagit emot gästen på det här sättet har båda lärt känna varandra lite och då kan gästen berätta varför han/hon kommit, vad hans/hennes ärende är. Så här gjorde man i Sverige förr i tiden: En äldre lärare kan berätta hur barn skulle hälsa på okända vuxna i Sverige på och 50-talen för att visa hur seder och bruk är olika och förändras inom samma kultur. Om inte någon äldre person finns tillgänglig kan berättelsen om Inger 66 år användas. Inger, 66 år, berättar hur hon som barn skulle hälsa på vuxna: När jag gick i mellanstadiet på 1950-talet fick vi barn höras och synas bara när de vuxna tillät det. Om vi fick besök av vuxna hemma skulle jag ta dem i hand, niga d v s böja lätt på båda knäna och säga god dag. Sen skulle jag vara tyst till någon vuxen frågade mig. När en pojke skulle hälsa på vuxna skulle han först ta av sig mössan innan han tog i hand och sade god dag. När jag pratade om vuxna sade jag Tant Greta och Farbror Johannes om mina föräldrars vänner. Var det mer ytligt bekanta skulle jag säga deras efternamn, t ex Tant Karlsson och Farbror Johansson. Släktingarna kallade jag moster, faster, morbror och farbror framför deras förnamn. Jag fick inte säga du eller ni till någon vuxen. När jag kom hem från skolan så kunde jag gå till någon granne om jag hade tråkigt. Dörrarna var aldrig låsta, så jag gick bara rakt in utan att knacka eller ringa på, tog av mig skorna i hallen, gick in i köket, sade hej och satte mig på en stol.

7 Där var alltid någon kvinna som höll på med något i köket. Ibland gav hon mig en liten arbetsuppgift. Jag kunde t ex få mala kaffe i kaffekvarnen eller skala potatis. Det kunde också sitta andra tanter vid köksbordet och dricka kaffe och då fick jag kanske saft och bulle. Om man träffade en lärare eller en annan vuxen på gatan, skulle man säga god dag - aldrig hej - och niga. Pojkarna skulle buga. Vi flickor lärde oss snabbt att niga gående eller springande. Träffade jag en skolkamrat - inte bara en klasskamrat - sade vi hej till varandra. Män hade ofta hatt när de gick ute. När de träffade någon, lyfte de på hatten som hälsning. Kanske gjorde de också en liten bugning i riktning mot den som de hälsade på. Kvinnor skulle inte lyfta på hatten. Jag växte upp i ett litet samhälle och där hälsade alla på alla. Kom det helt okända människor, så hälsade man på dem på samma sätt som på dem man kände. Moment 2. Få oväntad gäst Be eleverna och eventuella gäster berätta eller göra en kort teater om en situation då de fått besök av en oväntad gäst. Samtala utifrån följande frågor: Varför gjorde du som du gjorde? Vem har lärt dig hur du ska göra? Kunde du bemöta gästen på annat sätt? 3. Vara oväntad gäst Be nu eleverna och eventuella gäster berätta eller göra en kort teater om en situation då de själva varit oväntade gäster. Samtala utifrån samma frågor som ovan: Varför gjorde du som du gjorde? Vem har lärt dig hur du ska vara som gäst? Kunde du ha gjort annorlunda? Fördjupningsmaterial Sharon Todd: Att lära av den Andre. Studentlitteratur Sharon Todd: På väg mot ofullkomlighetens pedagogik: mänsklighet och kosmopolitism under omprövning. Liber Sök på hospitality på wikipedia. www. wikipedia.org. Här finns en kort översikt över gästfrihet i olika kulturer, religioner och mytologier genom historien. Pierre-Francoise Bethúne: Interreligiös gästfrihet. Katolsk tidskrift om kyrka, kultur och samhälle. I olika kulturer bemöter man okända på olika sätt. I några kulturer är gästfrihet en plikt, i andra lär man sig att vara mer återhållsam. Hur man bemöter någon man inte känner kan säga mycket om vem man själv är. Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

8 VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN Maakera tur & retur Sidan Beskrivning Detta förslag bygger på idén att den runda tallriken med mat, som vi har framför oss vid lunch och middag, är en symbol för vår samhörighet med jorden och mänskligheten. Eleverna undersöker först olika varors ursprung och hur deras egen konsumtion av mat relaterar dem till hela världen. Lektionen innehåller därefter både undervisande moment och konkreta arbetsuppgifter samt förslag på frågor att resonera om och ta ställning till. Detta förslag kan följas upp av lektionsförslag 7: Lägg märke till märken. SYFTE Syftet är att eleverna ska upptäcka varifrån maten kommer, förstå konsekvenserna för människor och miljö både när och fjärran, för att kunna göra medvetna val och påverka utvecklingen. MATERIAL Kopior av arbetsbladen Var kommer maten ifrån? och faktarutan i Genomförande moment 1 och 2. Arbetsbladen finns sist i detta lektionsförslag. TIDSÅTGÅNG Moment 1: Två lektioner Moment 2-5 : En lektion Moment 6: En lektion Genomförande Moment 1. Var kommer maten ifrån? Jorden är förutsättningen för all matproduktion. Det är jorden och människors arbete som gör det möjligt för oss att äta oss mätta. Vår mat kommer från många olika platser på jorden och har odlats och bearbetats av en mängd olika människor under mycket skiftande förhållanden. När vi lägger maten på tallriken enligt kostcirkeln, så har vi hela jorden framför oss. Den mat vi äter påverkar människors och jordens liv. Dela in klassen i grupper om tre, ge varje grupp en kopia av arbetsbladet Var kommer maten ifrån? och tilldela varje grupp ett lagom antal produkter. Gå till en livsmedelsbutik och be eleverna gå runt och se efter varifrån de olika produkterna kommer (produktionsländer) och anteckna det i arbetsbladets mittenspalt. Det kommer att finnas flera länder för varje kategori av produkter. Längst ner ska de ringa in vilken säsong (årstid) anteckningarna gjordes. Tillbaka i klassrummet ska eleverna rita ganska små teckningar av de produkter de skaffat sig information om och sätta upp dessa på en världskarta. Titta på kartan tillsammans med hela klassen och låt eleverna berätta om de upptäckt något de inte visste förut. Sverige importerar allt mer mat. För 15 år sedan var andelen importerad mat mat 25% av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%. Moment 2. Min gård i världen Våra åkrar, ladugårdar, beteshagar och fruktträdgårdar ligger i stor utsträckning i Afrika, Asien och Latinamerika. På våra gårdar runt om i världen jobbar bönder och lantarbetare åt oss. Vi i Sverige är alltså beroende av och påverkar människor och miljö långt borta. Kopiera faktarutan nedan (finns även sist i lektionsförslaget) så att varje grupp får en lista och ge gruppen i uppgift att ur listan plocka två eller tre produkter som de själva brukar äta. Sedan ska varje elev skriva sitt namn på en liten lapp och sätta på världskartan i det land där dessa produkter kommer ifrån. Detta tydliggör att vi enbart genom att äta ingår i ett globalt sammanhang.

9 EXEMPEL PÅ Länder som producerar åt Sverige och vad de producerar: Brasilien Danmark Tyskland Indien Colombia USA Italien Elfenbenskusten Irland Spanien Nederländerna Kenya kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor svin, kor, mjölk, korn raps, svin, mjölk, kor bomull, ris, kaffe, tobak, kaffe, bananer, bomull, kor sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete, kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango kor, mjölk, svin, får grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver kor, mjölk, svin kaffe, te, avokado, bönor, ananas Maten blir åksjuk. Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen Moment 3. Jorden runt på en fiskpinne Maten transporteras långa sträckor med båt och lastbil innan den hamnar på tallriken. Det gäller i ännu högre grad bearbetade livsmedel som fiskpinnar och bacon. Berätta nedanstående exempel och leta fram de nämnda länderna på världskartan: Findus fiskpinnar Torsken fångas i Nordostatlanten utanför Norges kust, fraktas till Kina för att fileas, skickas till Frankrike för att delas, paneras och förfriteras och körs till sist till butiker i Sverige. Det tar 40 dygn och blir mer än mil Findus laxfjärilar Fångas utanför Chile, fileas och paketeras i Thailand och körs till Sverige. Det tar 35 dygn. Skinka och bacon Tulips bacon kan innehålla svenskt fläsk som körts till Tyskland för att rökas och tillbaka till Sverige igen. Swedish Meats skickar svenska skinkor för styckning till Polen. Wok I wokpåsarna finns t ex kyckling som fötts upp i Thailand eller Brasilien, slaktats och kokats där och sedan fraktats till Sverige, kanske via Holland och Tyskland. Från USA får ingen kyckling importeras till EU eftersom amerikanerna desinficerar sitt kycklingkött med klorin.

10 Moment 4. Varför måste maten resa? Det blir billigare så, om man bara räknar matens värde i pengar. Lönerna är mycket lägre i Thailand, Brasilien, Kina och Polen och arbetsvillkoren oftast mycket sämre än i Sverige. Livsmedelsjättarna konkurrerar om låga priser. Berätta nedanstående exempel: - De som styckar skinka i Polen kostar arbetsgivaren ungefär 50 kronor per timme inklusive alla avgifter. En motsvarande svensk arbetare kostar 200 kronor per timme. - Det kostar 1 krona och 12 öre att skiva och förpacka ett baconpaket i Sverige och bara 28 öre i Polen. - Brasilien har infört en lag som minskat barn- och tvångsarbete och förbättrat situationen för migrantarbetare (som flyttar hemifrån för att få arbete) på kaffeplantager, men merparten av kaffet från Brasilien odlas i småskaliga familjejordbruk, där barnarbete fortfarande förekommer. Sverige importerar kaffe både från plantager och familjejordbruk. - Knappt barn i Ghana jobbar med att röja mark for kakaoodling. Nästan hälften är mellan tio och fjorton år, men fler än 1000 barn är under tio år. Moment 5. Närproducerat Intresset för närproducerad mat ökar och det blir fler och fler gårdar som startar egna butiker, dit man kan komma och köpa mat. Mat, och särskilt grönsaker, som äts nära där den producerats håller sig fräschare och håller längre. Att den inte transporterats långa sträckor, anser en del vara mindre belastande för miljön. Det finns ingen allmänt accepterad definition på närproducerat. För några betyder det producerat i Sverige. För andra betyder det att maten producerats, förädlats och distribuerats inom ett avgränsat område av Sverige. Det blir då konsumenten själv som får avgöra vad man vill kalla närproducerat. Ta fram den lista som grupperna använde i affären för att kolla varifrån varorna kommer. Grupperna ska nu markera produkter som kan produceras i Sverige med ett kryss och produkter som kan produceras nära deras hem med en cirkel. Vill ni ta reda på om det är möjligt att rent faktiskt få tag på dessa produkter, kan man leta sig fram på som innehåller mycket konkret information om närproducerad mat. Att bara se på miljön i Sverige utan att ta hänsyn till miljön i andra länder, det är ohållbart i en värld som blir allt mer globaliserad. Det kan ju leda till att vi minskar påverkan på den svenska miljön men flyttar över problemen på till exempel Kina. Tom Hedlund, chef för miljömålskansliet vid Naturvårdsverket. Moment 6. Mat har flera värden - Mat har ett ekonomiskt värde, d v s ett pris i kronor. - Mat har också ett näringsvärde, d v s mängden näringsämnen som ett livsmedel innehåller; hur bra det är för kroppen. - Mat kan också ha rättvisevärde och miljövärde. Rättvisevärde, d v s hur bra maten är för dem som producerat den. Det handlar om producenternas och arbetarnas arbetsvillkor och förhållanden, om det förekommer barnarbete, löner, sociala förmåner och liknande. Ju bättre för producenterna och arbetarna, desto högre rättvisevärde. Miljövärde, d v s hur bra maten är för miljön. Det handlar om konstgödsel, bekämpningsmedel, energiförbrukning, utsläpp o s v. Ju bättre för miljön, desto högre miljövärde.

11 Berätta för eleverna om matens fyra olika värden. Grupperna ska därefter resonera sig fram till en gemensam bedömning av hur viktiga dessa värden är. De ska visa detta genom att dela in en cirkel i fyra tårtbitar. Ju större tårtbit, desto högre värde. Be grupperna i tur och ordning redovisa sin indelade cirkel och ge argument för sina val. När alla grupper redovisat kan en diskussion i hela klassen genomföras. Använd nedanstående exempel på hur ett sammanvägande av de olika värdena fungerar i samband med konkreta val. Kött Att transportera kött från Brasilien på båtar ger inte så stora utsläpp. Det är uppfödningen som ger de största utsläppen. I Brasilien betar korna utomhus och då bildas metangas som ökar växthuseffekten. Boskap i Sverige har ofta fötts upp på sojabönor som odlats i Brasilien, där man måste skövla regnskog för att odla dem och använder bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige. Grisar och kycklingar i Sverige äter mer sojabönor än kor men släpper ut mindre växthusgaser. Åker man bil till gårdsbutiken ute på landet för att köpa närproducerad mat ger det mycket utsläpp. Köper man kött från Brasilien, så får ett land med många fattiga större inkomster som de kan använda till utbildning, hälsa, vägar osv. Bönor Bönor innehåller liksom kött proteiner som vi behöver. Proteinet i bönor har högt näringsvärde. Produktionen av ett kilo bönor orsakar ett utsläpp av 0,2 kilo koldioxid medan en svensk kyckling orsakar 2,7 kilo koldioxid. Bönor från Brasilien har alltså ett högre miljövärde än kycklingar från Sverige. Att köpa bönor från Brasilien ger också landet inkomster, som de fattiga kan få del av. Tomater Tomatens miljövärde beror bl a på säsongen. Tomater från Holland under sommaren har lågt miljövärde, eftersom de odlas i växthus, som förbrukar mycket energi, konstgödsel och bekämpningsmedel. Då har närodlade svenska tomater högre miljövärde. Men om man åker bil ut på landet för att köpa dem sjunker deras miljövärde, eftersom bilen släpper ut stora mängder växthusgaser. På vintern har de spanska tomaterna högre miljövärde än de holländska och de svenska växthusodlade. Så här mycket koldioxid per kilo släpper de olika tomaterna ut: Svenska tomater Spanska tomater Holländska tomater 750 gram 500 gram gram De lantarbetare som plockar tomaterna i Spanien och Italien är ofta så kallade illegala invandrare från Nordafrika. De lever för det mesta under dåliga arbetsförhållanden, får låga löner och har knappast några rättigheter eller skydd. Tomater har miljövärde och människorättsvärde som beror på säsongen och var de producerats. Vad kan vi göra? Se lektionsförslag 7: Lägg märke till märkning. Där finns förslag på hur klassen kan arbeta med rättvise- och miljömärkningarna. Fördjupningsmaterial På nedanstående hemsidor finns mer kunskap, information om material och förslag på pedagogiska arbetssätt: Sveriges konsumenter, Svenska naturskyddsföreningen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Svenska kyrkan, Kommerskollegium, Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

12 VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN Var kommer maten ifrån? Fyll i tabellen och fundera kring hur de olika årstiderna påverkar. PRODUKT PRODUKTIONSLÄNDER närproducerat/importerat Mjölk Ost Olja Vete Ris Potatis Kålrot Morot Purjolök Aubergine Tomat Vitkål Paprika Vindruvor Bananer Äpple Pärom Jordgubbar Kyckling Lamm Nötkött Griskött Fisk Bönor (torkade) Linser (torkade) Kryssa i vilken årstid det är: sommar höst vinter vår

13 faktaruta Länder som producerar VAROR åt Sverige och vad de producerar: Brasilien Danmark Tyskland Indien Colombia USA Italien Elfenbenskusten Irland Spanien Nederländerna Kenya kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor svin, kor, mjölk, korn raps, svin, mjölk, kor bomull, ris, kaffe, tobak, kaffe, bananer, bomull, kor sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete, kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango kor, mjölk, svin, får grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver kor, mjölk, svin kaffe, te, avokado, bönor, ananas Sverige importerar allt mer mat. För 15 år sedan var andelen importerad mat 25% av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%.

14 Kan man få nog? Maakera tur & retur Sidan 6-7 Beskrivning Detta förslag fokuserar på frågan om konsumtion som meningsbärande livsinnehåll och alternativen sedda utifrån ett perspektiv av hållbar utveckling. För att ge eleverna möjlighet att förstå vad detta innebär utgår förslaget från en fiktiv scen, där ett drastiskt köpstopp införs under ett år. Ett radiomeddelande är utgångspunkten för två alternativa arbetssätt. I alternativ A väljer eleverna först sammansättning av ett hushåll och skriver sedan var sin berättelse. I alternativ B väljer eleverna mellan olika reaktioner på meddelandet som underlag för samtal och funderingar. Båda alternativen utgår från att Sverige är mångkulturellt. Därför läses meddelandet på flera språk. SYFTE MATERIAL TIDSÅTGÅNG Syftet är att stimulera eleverna till kritiskt tänkande kring konsumtion, livsstil och värderingar i förhållande till hållbar utveckling. Översättningar till för klassen aktuella språk av radiomeddelandet. Ta till exempel hjälp av hemspråkslärare. OH eller PowerPoint-presentation av hushållens sammansättning i alternativ A, se arbetsbladet Vilket hushåll väljer du? sist i detta lektionsförslag. Kopior av arbetsbladet Reaktioner på radiomeddelandet i alternativ B. Arbetsbladet finns sist i detta lektionsförslag. Varje alternativ: Två lektioner Genomförande Moment 1. Radiomeddelandet Läs upp nedanstående situation för hela klassen. Be elever läsa upp radiomeddelandena på de språk som är representerade i klassen, om du inte själv talar dem. Situationsbeskrivning Medlemmarna i ett hushåll sitter och äter frukost en lördag morgon. Radions P3 är påslagen, men knappt någon lyssnar. Plötsligt bryts sändningen, volymen höjs av sig själv och ni hör en speakerröst säga: Detta är ett viktigt meddelande! Om en timme kommer alla butiker att stängas, endast livsmedel och apoteksvaror kommer att säljas det närmaste året. Inget nytt kommer att kunna köpas. Begagnade varor kommer att få säljas och reparationer kommer att kunna utföras. Detta beslut har regeringen och företagen tagit tillsammans på grund av den svåra resursbrist som uppstått till följd av överkonsumtionen. This is an important message! Within an hour all shops will be closed and only food and pharmacy products will be sold. You will not be able to buy anything new for a year. Recycled products can be purchased and repairs will be carried out. The government and the companies have together taken this decision because of the grave shortage of resources, which is a consequence of over-consumption. Meddelandet läses upp på andra språk. ALTERNATIV A: SKRIV EN BERÄTTELSE Varje elev ska nu skriva en berättelse om vad som händer kring frukostbordet efter detta meddelande. Vad säger medlemmarna i hushållet? Vad gör de? Vad tänker de? Men först ska de sätta samman sitt hushåll Moment 1. Välj ett hushåll Förklara för eleverna att hushåll kan ha väldigt olika sammansättning och använd gärna statistik från faktarutan. Ta gärna lite tid att prata om det, så att eleverna kan göra ett medvetet val av hushåll innan de börjar skriva sin berättelse. Presentera sedan de olika hushållssammansättningarna. Hushåll 5 är en möjlighet för eleven att skapa sin egen sammansättning. Se kopieringsunderlaget Vilket hushåll väljer du? Moment 2. Nu kan eleverna skriva sina berättelser

15 faktaruta: hushållens sammansättning i sverige Av 30 elvaåringar bor - 20 tillsammans med sina ursprungliga föräldrar, inklusive adoptivföräldrar. Adoptivföräldrar kan vara av samma kön. - 6 tillsammans med en av sina ursprungliga föräldrar tillsammans med en ursprunglig förälder och en styvförälder. ALTERNATIV B: SAMTAL OCH REFLEKTION OM REAKTIONER PÅ MEDDELANDET Hur många som bor tillsammans med mor- eller farföräldrar finns det tyvärr ingen statistik på. Moment 1. Reaktioner Efter radiomeddelandet får varje elev listan som visar några olika typer av reaktioner, se kopieringsunderlaget Reaktioner på radiomeddelandet. Eleven kan sätta tre kryss i högerspalten fördelade så här: - Ett kryss för elevens egen reaktion. - Ett kryss för hur eleven tror kompisarna skulle reagera. - Ett kryss för hur eleven tror vuxna vid frukostbordet skulle reagera. Den nedersta raden är till för att eleverna ska kunna skriva en egen reaktion, om de inte tycker att alternativen på listan passar. Ge eleverna tid att fundera. Moment 2. Samtal och funderingar Samla in elevernas ifyllda listor och sammanställ dem på ett OH-blad eller i en PowerPoint-presentation. Presentera den sammanställda listan för klassen. Den ger en bild av opinionsläget och utifrån den kan ett samtal utvecklas om livsstil och värderingar. Först tittar man på vad man kan se av sammanställningen. - Finns det skillnad på hur eleven själv svarat och vad eleven tror om kompisarnas reaktion? - Skillnader mellan eleven själv och vuxna? - Skillnader mellan vad eleven tror om vuxna och kompisar? Därefter resonerar man sig fram till en indelning av de olika reaktionerna på radiomeddelandet i tre kategorier: positiv, negativ och positiv/negativ. Nedan finner du en indelning så som idégivaren tänkt sig, men det är fullt möjligt att klassen kan resonera sig fram till en annan uppdelning. Positiv Negativ Positiv/negativ Å, vad skönt. Nu slipper jag jaga runt i affärer och får mer tid att spela gitarr. Då går jag och lägger mig igen och läser en bok. Vad mycket pengar vi får över. Vad ska vi göra med dem? Men jag bara MÅSTE ha ett par märkesjeans, annars blir jag retad i skolan. Får vi inga julklappar nu? Födelsedagspresenter? Vad ska vi göra på lördagarna nu då, när affärerna är stängda? Kom, vi åker genast till köpcentret och handlar tusen nya saker. Förklara för mig vad de sa, för jag kan inget av de språk som meddelandet kom på.

16 Moment 3. Samtal och funderingar Nu ska samtalet formas i en öppen och tillåtande atmosfär för att fördjupa reflektionen över konsumtion, livsstil och värderingar. Nedanstående frågor, som kan ha fler svar än ett, kan användas: vad tycker du? - Varför finns det en skillnad om den finns mellan vad eleven själv svarat och vad eleven tror om andra? - Finns det en skillnad mellan vad man tycker innerst inne och vad man kan säga högt att man tycker? - Vem bestämmer vad man kan säga högt att man tycker? - Hur vet man vad man tycker innerst inne? Hur tar man reda på det? - Är det viktigt att man tycker lika? - Eller är det viktigt att det finns olika åsikter i en klass, i en kompisgrupp, i samhället? Jordens resurser - Tror du att det är resursbrist i världen? T ex på olja, mat, mineraler, skog, vatten o s v? - Tror du att vi måste börja spara på jordens resurser? - Eller kommer vi att hitta nya tekniska lösningar, så att vi inte behöver ändra vår livsstil? - Ska vi lära oss att tänka långt in i framtiden så att resurserna räcker till dem? - Eller tror du att de kommer att fixa det själva? Konsumtion - Har alla människor på jorden rätt till samma levnadsstandard? - Om alla skulle leva med den levnadsstandard som finns i Sverige, skulle det behövas tre jordklot till. Det finns inte. Så vad gör vi? - Om det blev köpstopp och ert hushåll fick mycket tid över, vad tycker du att ni då skulle göra? - Vad skulle ni använda tiden till? - Kan man någonsin bli nöjd med vad man har? - Kan det vara roligt att hitta på sätt att återanvända och reparera? Känslor - Vad blir du allra mest glad av? - Vad är allra viktigast för dig? - Är det något man kan köpa eller är det något som inte förbrukar jordens resurser? - Kan man köpa det du längtar allra mest efter? - Kan man ändra sig? Titta på listan över reaktioner och tänk efter om du skulle svara likadant nu eller om du ändrat dig efter samtalet? Vad kan vi göra? Publicera elevernas berättelser på skolans hemsida och gör reklam för den på anslagstavlor och i kommunikationen mellan skola och föräldrar. Sammanställ berättelserna i ett häfte och låt eleverna sälja signerade exemplar till självkostnadspris till t ex familj, släkt, vänner, grannar och vid olika samlingar i skolan. Inkomsterna kan gå till klasskassan. Fördjupningsmaterial En köpfri dag. Mycket vill ha mer. Forskning och Framsteg 8/ Världsnaturfonden. Om Overshoot-day, den dag på året då vi överskridit jordens biologiska produktionsförmåga. Zygmunt Bauman: Konsumtionsliv. Daidalos Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

17 Kan man få nog? vilket hushåll väljer du? Hushåll 1: Hushåll 2: Hushåll 3: Hushåll 4: Hushåll 5: 11-årig flicka, pappa, farmor som pratar tigrinja men inte svenska, 17-årig storebror. 11-årig pojke, mamma, tre bröder som är 20 år, 15 år och 2 år. 11 årig pojke, två pappor, kompis som är 11 år. 11-årig flicka eller pojke, mamma, pappa, äldre storasyster på 13 år. bestäm själv vem som sitter vid frukostbordet. Reaktioner på radiomeddelandet Reaktioner på radiomeddelandet Jag Kompisarna Vuxen Å, vad skönt. Nu slipper jag jaga runt i affärer och får mer tid att spela gitarr. Men jag bara måste ha ett par märkesjeans, annars blir jag retad i skolan. Och jag som tänkt riva ut köket och sätta in ett helt nytt. Vad ska jag nu hitta på att göra i höst? Får vi inga julklappar nu? Födelsedagspresenter? Kom, vi åker genast till köpcentret och handlar tusen nya saker. Då går jag och lägger mig igen och läser en bok. Vad ska vi göra på lördagarna nu då när affärerna är stängda? Vad mycket pengar vi får över. Vad ska vi göra med dem? Förklara för mig vad de sade, för jag kan inget av de språk som meddelandet kom på.

18 Sopkonst och konstiga sopor Maakera tur & retur Sidan 8-9 Beskrivning Detta förslag vill stimulera till nytänkande kring frågor om sopor och inspirera till nyskapande konst av sådant som slängs. Det innehåller underlag för samtal och kritiskt tänkande kring sopor och hänvisar till nutida konstnärer och designer, som inspiration till eget skapande av sopkonstverk. SYFTE MATERIAL TIDSÅTGÅNG Syftet är att eleverna ska öva upp sitt kritiska tänkande, upptäcka att vad vi kallar sopor beror på hur man ser på det och använda sin kreativitet. Kopior av arbetsbladet Vad är sopor? som finns sist i lektionsförslaget Diverse material, se de enskilda förslagen under Genomförande moment 4. Moment 1-3: En lektion. Moment 4: En lektion för varje enskilt aktivitet. Genomförande Bara för att vi slänger något, försvinner det inte. Det förflyttas till en annan plats, omvandlas eller återvinns. Man kan t o m göra konst av sopor. Ett flertal konstnärer arbetar i dag just med det vi kallar sopor. De kan vara inspiratörer för att locka fram den kreativitet som behövs för att hitta nya lösningar på hur vi ska nå en hållbar utveckling. Moment 1. Vad är en sopa? Den här övningen syftar till att tänka kritiskt kring vår inställning till sopor. Dela in eleverna i mindre grupper om t ex fem. Ge varje grupp en kopia på kopieringsunderlaget Vad är sopor? och be dem diskutera sig fram till gemensamma svar på vad de anser vara en sopa. I vänsterspalten antecknar de sina skäl för vad de tycker. De fyra tomma raderna är till för elevernas egna exempel. Moment 2. Samtal och funderingar Gå igenom listan genom att ta upp en sak i taget och be grupperna redovisa hur de resonerade. Bygg vidare på elevernas egna funderingar kring frågor som: När blir något en sopa? Vem bestämmer vad som är en sopa? Är allt vi slänger verkligen sopor? Moment 3. Återanvändning Be nu grupperna komma på olika sätt att återanvända de olika sakerna och anteckna dem i högerspalten i arbetsbladet. Be eleverna rapportera vad de skrivit i högerspalten och anteckna förslagen på blädderblock, så att alla kan se alla förslag. Med hjälp av övningarna ovan har eleverna börjat se på sopor på ett annat sätt, börjat upptäcka möjligheterna för återanvändning. Nästa steg är att upptäcka den kreativa möjligheten i att göra konst av sopor. Moment 4. Göra konst av sopor Det går att göra konst av (nästan) alla sopor. Här är förslag på fyra aktiviteter som kan användas som de är eller fungera som inspiration till att hitta på egna idéer. PLASTBURKAR Be eleverna att under en vecka ta med sig de plastburkar som slängs i deras hushåll. Rengjorda, naturligtvis. Visa bilden nedan för eleverna som inspiration att göra egna plastburksfigurer. Be varje elev välja en av de insamlade burkarna och göra en egen figur. Designern Jenny Lundgren har gjort figurer av plastburkar. Se

19 METALLBURKAR Be eleverna att under en vecka ta med sig de metallburkar som slängs i deras hushåll. Rengjorda, naturligtvis. Samla dem i en låda, det synliggör mängden av en typ av sopor. TEXTIL Be eleverna att ta med sig något eller några plagg hemifrån som de tänkt slänga. Nytvättade, naturligtvis. Ta fram överblivna tygbitar från textilslöjden. Om det behövs kan man komplettera med tyger inköpta i secondhand-butiker. Konstnären Ola Wikström har gjort ett flertal pixeltavlor. Dem hittar man på TRÄ Spara alla små träbitar som bli över i träslöjden. Om det behövs kan man komplettera med gratis träbitar från en brädgård. Konstnären Jacob Dahlgren gör skulpturer av träbitar. Hans verk finns på com Vad kan man göra? Gör en utställning av konstverken. Lägg ut foton på skolans hemsida. Fördjupningsmaterial Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se) Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.

20 Sopkonst och konstiga sopor vad är sopor? Diskutera er fram till gemensamma svar på vad ni tycker är en sopa. I mittenspalten kan ni anteckna varför ni tycker som ni tycker. De fyra tomma raderna är till för egna exempel. Högerspalten ska användas senare. exempel på saker SOPA eller inte? Förslag på återanvändning En T-shirt jag inte vill ha längre En tom konservburk En tom leksaksförpackning En tom schampoflaska En trasig stol

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Landskrona en Fairtrade City - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld Varför Fairtrade? Det finns häpnadsväckande vittnesmål om hur odlare och anställda i utvecklingsländerna

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22. Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 3 2010 Handel Till

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

ÖVNINGSMATERIAL. kopieringsunderlag årskurs 1 6

ÖVNINGSMATERIAL. kopieringsunderlag årskurs 1 6 ÖVNINGSMATERIAL 9999999 kopieringsunderlag årskurs 1 6 Fairtrade Sverige Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles, Linus Hallgren, Linda Ålrud, Emilie

Läs mer

kaffekuppen SPN-uppdrag

kaffekuppen SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Arbetsplatser och lärarrum Vuxna dricker stora mängder kaffe, speciellt på jobbet. Om vi kan få fler att välja ett mer hållbart kaffe kan det ge positiva effekter både för den som tillverkar

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr Handledarguide Inledning Vill du skapa förutsättningar för barnen att vara aktiva, lära själva och reflektera? Vill du skapa en miljö där barnen

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad

Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad Hej då fattigdom! Läs om en produktmärkning som gör skillnad GÖR SKILLNAD! Om föräldrar får bättre betalt för sitt arbete kan barn gå i skolan istället för att arbeta. På bilden syns elever på en förskola

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Material om hållbar klädkonsumtion

Material om hållbar klädkonsumtion Material om hållbar klädkonsumtion Lo får ett uppdrag är ett pedagogiskt material som riktar sig till elever i första klass. Boken kan läsas av eleverna själva eller som högläsningsbok. I slutet av boken

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

INKÖPSINFORMATION. Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01

INKÖPSINFORMATION. Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01 2011 INKÖPSINFORMATION Inköpsinformation Krischan Dokumentansvarig: Johannes Lindmark, PQS Uppdaterad 2011-06-01 Krischans Inköpspolicy I Kristianstads nations verksamheter konsumeras dagligen stora mängder

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet

Läs mer

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Hållbar utveckling vatten

Hållbar utveckling vatten Hållbar utveckling vatten med Adam & Alen lulz 1 Innehållsförteckning Pedagogisk planering s. 3 Drickadagboken s. 4 Virtuellt vatten vår osynliga vattenförbrukning s. 5 Elevuppgift s. 9 Kranvatten s. 10

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer