klimatsmart Elsa Brenkle, Nagisa Yokoyama, Rebecka Johansson & Sofie Bjureland
|
|
- Alexandra Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 klimatsmart Elsa Brenkle, Nagisa Yokoyama, Rebecka Johansson & Sofie Bjureland
2
3 Vad är klimatsmart? Vi är fyra studenter på Örebro universitetet som läser till NO-Teknik-lärare med inriktning åk 4-6. I kursen Människa och miljö ingår ett didaktiskt moment där vi utforskar metoder för att undervisa om hållbar utveckling med måltiden som pedagogiskt exempel. Denna bok är en del av vårt grupparbete.
4 Ekologiska fotavtryck Allt som vi gör påverkar miljön på något sätt. Maten vi äter, kläderna vi har på oss och sakerna vi köper lämnar alla spår i vår miljö. Detta kallas för ekologiska fotavtryck. Ekologiska fotavtryck mäter människors användning av naturresurser. Det berättar hur stor del av jordens biologiska yta som används i förhållande till den yta som behövs, för att människor ska överleva. Hur stort fotavtryck som varje person kan sätta på vårt jordklot, utan att den ekologiska kapaciteten minskas, beror på världens befolkningsstorlek. Ju fler vi är desto mindre ekologisk kvot har varje person. Vårt fotavtryck är beroende av hur vi reser, äter och konsumerar.
5 Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,8 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 5,7 globala hektar. Om alla hade ett lika stort avtryck som vi i Sverige, skulle vi behöva mer än tre jordklot i stället för det enda vi har. Det går att leva ett vanligt liv utan att lämna så stora ekologiska fotavtryck. Vi kan t ex konsumera klokt, äta mindre kött, dricka kranvatten, äta upp maten, cykla eller åka kollektivt och släcka lampor. Det finns hållbara alternativ! Det vi köper, äter och använder påverkar vår miljö! Tänk på hur stort Ditt ekologiska fotavtryck är!
6
7
8 Växthusgaser Luften som vi andas, det som kallas atmosfären, består av många olika gaser. Varje gång vi andas får vi i oss dessa gaser. De är blandade på ett sätt som är perfekt för liv. Människan gör saker som ändrar denna blandning. Vi flyger hit bananer från Colombia, skeppar hit jordgubbar från Spanien och kör matbröd i lastbilar till olika matbutiker i Sverige. Alla dessa handlingar släpper ut något som kallas växthusgaser. Dessa gaser är metan, koldioxid och lustgas. Utsläppen gör att blandningen av gaser ändras på ett sätt som inte är bra. Växthusgaserna gör att det hela tiden blir varmare på jorden. Det kallas för växthuseffekten.
9 Det är lätt att tro att det inte gör någonting att det blir varmare, tankarna går lätt till att vi får ännu fler varma sommardagar med bad och sol. Tyvärr är det inte så det kommer att bli. Istället kommer det att bli varmare där det redan är varmt, regnigare där det redan är regnigt och vi kommer att få ännu fler orkaner, skogsbränder och översvämningar. Många djur och växter kommer inte att klara av det, de kommer att utrotas.
10 Det kallas miljöförstöring när människan skadar miljön. Precis som många saker är elaka mot miljön, kan man också vara snäll mot den. Vi kan välja att cykla till kompisarna istället för att be om skjuts i bil och att storhandla istället för att åka med bil eller buss flera gånger i veckan.
11
12 EU:s ekologiska märkning är en ekologisk märkning med regler som bestäms av EU. Har produkten EU:s ekologiska märkning kan du vara säker på att den är producerad på ett sätt som respekterar naturen och miljön samt att de djur som ingår i produktionen mår bra. Jag säger JA till ekologisk mat!
13 KRAV är en märkning som talar om för oss att en vara är ekologisk. Varor som är KRAV-märkta uppfyller alla de regler som EU har bestämt för ekologiskt mat och jordbruk. KRAV har också egna regler som bestämmer att djuren ska ha det bra. För KRAV är en bra miljö och god hälsa också viktigt. KRAVmärkningen kan du hitta på lite olika varor i affären som till exempel på ägg, kläder och barnmat. Jag ställer höga KRAV, välj mig!
14 Svenskt sigill är en märkning som kan du hitta på allt från gurka till kyckling, och den talar om för dig att varan kommer från svenska gårdar som kontrolleras av Svenskt Sigill. Dessa gårdar ska arbeta för ett bättre klimat och för att djuren ska vara friska och må bra. För Svenskt Sigill är det även viktigt att produkterna kommer från Sverige och att du ska kunna veta exakt var i landet din produkt kommer ifrån. Mig hittar du på svenska varor.
15 MSC eller Marine Stewardship Council är en märkning som du kan hitta på fisk- och skaldjursprodukter. Denna märkning talar om för dig att exempelvis fisken i fiskpinnarna har fiskats på ett hållbart vis. Äter du fisk som är MSC-märkt kan du vara säker på att metoderna som används för att fiska upp fisken är hållbara och att det inte finns någon risk att just den arten ska försvinna på grund av att man fiskar slut på den. Välj mig, för fiskens skull!
16 Viktiga begrepp Kretslopp Jordbruk Livscykel Biologisk mångfald Naturens resurser Ekologiskt fotavtryck Livsmedelsmärkning Växthusgas Konsumtion Växthuseffekt Miljögift Konsumentmakt
17 Idéer för att arbeta med dessa begrepp Detektivarbete i affären och i hemmet: - Vilka olika märkningar kan de finna? - Vilken är den längsta innehållsförteckningen? - Vad innehåller maten och vilken funktion fyller ingredienserna? Vilka länder har vår måltid besökt? - Var kommer maten ifrån? - Är det någon skillnad på hur köttdjuren har det i Sverige jämfört med andra länder? - Var odlas olika råvaror och hur tar man hand om dem?
18 Lektionsupplägg Eleverna arbetar parvis där varje par tilldelas två A4-ark samt har tillgång till färgpennor, vattenfärg eller motsvarande. De får i uppgift att måla två olika bilder. Den första med den minst klimatsmarta måltiden de kan komma på, den andra den mest klimatsmarta. Det finns två kriterier måltiden de målar behöver uppfylla; den ska vara tillräckligt energirik så att man orkar leka och koncentrera sig en hel dag i skolan samt vara något som eleverna själva kan tänka sig att äta till lunch. I övrigt ges eleverna fria händer att komponera sin måltid. Vi har valt att inte begränsa eleverna till livsmedelsverkets tallriksmodell, måltiden får komponeras fritt under förutsättning att de kan argumentera för sina val. Bilderna diskuteras därefter i helklass alternativt i grupper, där eleverna beskriver sina bilder och förklarar hur de tänkt. Eventuellt kan klassen tillsammans arbeta vidare och förbättra de klimatsmarta alternativen ännu mer.
19
20 Gå vidare Provlaga någon av de klimatsmarta måltiderna på hemkunskapen Samla recept till klassens egna klimatsmarta kokbok Ta med måltidsidéerna till elevråd och/eller skolköket. Är det möjligt att någon av de klimatsmarta måltiderna serveras till lunch i skolans matsal? Testa hur klimatsmarta olika livsmedel är och klimatpimpa sin måltid. Här kan olika program som hittas på Internet med fördel användas, se länktips. Diskutera levnadsvillkor när man talar import/export. Hur lever människorna där, barnarbete, djurförhållanden, levnadsstandard
21 Didaktiska tips Genom att göra Energiböcker ska eleverna lära sig: Att man inte får lägga ut texter och bilder som ägs av någon annan. (Upphovsrätt) Hur man ska visa olika källor som man har refererat till. (Källhantering) Genom att rita upp en middag i par/grupp ska eleverna lära sig: Att argumentera muntligt för varför de just valde detta och att lyssna på och värdera motståndarnas åsikter. Att arbeta tillsammans med kamrat(er) på bästa sätt.
22 Övergripande kunskapsmål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljö och samhället.
23 Betygsgrundande förmågor Övningen kan bidra till att utveckla förmågan att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling (Hkk) använda kunskaper i biologi/fysik/kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som ekologisk hållbarhet/energi/teknik/miljö/samhälle (Bi, Fy, Ke) värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling (Ge) uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv (Sh) formulera sig och kommunicera i tal och skrift (Sv)
24 Centralt innehåll Ämnesinnehåll som tas upp i övningarna: Bl: Återanvändning av bilder i ett eget bild-skapande till exempel collage och bildmontage. Hkk: Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Bi: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ke: Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Ge: Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Sv: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skolan och vardagen.
25 Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheten både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
26 Länktips Klimatpimpa din livsstil: / /KlimatPimpa_NataliaBatist a_ver5_webb.pdf Filmen "Vi elever är framtiden": Vi elever är framtiden - Om naturvetenskapen och teknikens betydelse
27 Källor N/ Bildkällor: atlistan-155.jpg Frågor eller åsikter om boken? Skicka ett mail till
28
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merHållbara kliv åk 6: Minska avfallet
Hållbara kliv åk 6: Minska avfallet BEHOV Globala Lokala Läroplaner MÅLGRUPP Pedagoger Barn och elever i Förskola och åk 6 SYFTE Påverkan Kunskap Styrdokument Läroplaner Skollag Lokala och globala mål
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merHållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser
Läs merNationella Skräpplockardagar
Carola Jarnung Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merGrön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.
Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till
Läs merBoken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.
Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO
Läs merEn workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt
En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt Exempel från Globala Gymnasiet, Stockholm karolina.sandahl@stockholm.se www.globalagymnasiet.se Hur tänker du kring skillnaden mellan att undervisa
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merEkologiskt fotavtryck
Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv
Läs merReKo Värderingsövningar m.m.
Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merSveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7
Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och
Läs merGrön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 1
Läs merOm klimat, miljö och energi
Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.
Läs merMILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merHANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9
HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9 Sverige bidrar till utsläpp utomlands I Sverige minskar utsläppen av växthusgaser men det vi konsumerar ger utsläpp utomlands. Om materialet Årskurs: 7 9 Lektionslängd:
Läs merMärkvärdigt En guide i märkningsdjungeln
Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs mer"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?
"Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,
Läs merMILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merUndervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merFördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.
Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift
Läs merDagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17
Dagens lektion Genomgång av Hur man utvärderar Planering av lunch åk 4 Lektion 3 Vt-17 Syfte: Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merFörslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET
Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merPASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med
PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut
Läs merPedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merInformationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap
Informationshäfte - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap innehållsförteckning SID 3 SID 4 SID 6 SID 9 Inledning Konceptets innehåll Till dig som pedagog Kopplingen till
Läs merEkologi börjar hemma Hållbar utveckling
Förmåga att utveckla Ur syfte i kursplanen för ämnet Värdera val och handlingar i hemmet utifrån perspektivet hållbar utveckling. Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa,
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Lundbyskolan Eskilstuna September 2017 - November 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 02 NOVEMBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Läs merSyfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.
Pedagogisk Planering Ämne: Hem- och konsumentkunskap Lokal Pedagogisk Planering: ÅK 9 Tema: Jag gör medvetna val. Tid: Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Utveckla
Läs merTrerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merHållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016
Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016 Hej och välkommen till samarbetsprojektet för hållbar utveckling! Under sex veckor kommer elva av era ämnen att samarbeta med temat hållbar utveckling i åk 8. Enligt
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merHållbara livsmedelsinköp
Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merHållbar argumentation
Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merTummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.
Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion
Läs merVåra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag
Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merKlimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Läs merMikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
Lärarhandledning: Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU448918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet Speltid:
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merVi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.
Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merhem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor
Läs mer"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs merKunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin
Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4
Läs merMAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ
MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara
Läs merVårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merLathund för planering och återkoppling av undervisning
Lathund för planering och återkoppling av undervisning FOLKUNGASKOLAN Folkungaskolan Grundskola Namn Mejladress Datum Veckor Folkungaskolans pedagogiska planeringar Rubrik Ämne/Arbetsområde Syfte Innehåll
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merSammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.
Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merFler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?
Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1
Läs merLektion nr 3 Matens resa
Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades
Läs merTerminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet Hem- och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merTerminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7
Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse
Läs merDetta kan göras imorgon
Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.
Läs merINTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA
LÄRARHANDLEDNING 1/7 INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA Som komplement till utmaningen På egna ben finns ett stort antal övningar och faktablad som du som lärare kan ta del av och använda helt kostnadsfritt.
Läs merTemaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden
Temaarbete i NO- och SO-ämnena Åk 7 Förutsättningar för Liv på Jorden Innehållsförteckning Nationella mål:... 3 Övergripande mål och riktlinjer:...3 Centralt innehåll, SO och NO:... 3 BASKURS...4 Arbetsgång...
Läs merGod mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merHöstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap
Syfte: Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse
Läs mer