utställning 2011 MÅTT med vårt mått mätt

Transkript

1 utställning 2011 MÅTT med vårt mått mätt

2 Mått med vårt mått mätt Temat för sommarutställningen i von Knorringmuseet 2011 var Mått med vårt mått mätt. Besökarna fick bland annat se föremål som används för att mäta och väga. Många föremål och termer som redan har försvunnit eller är på väg att försvinna ur vardagen uppmärksammades. Klockor, vågar, betsman, tumstockar, kappar, mjölkdunkor, tumlare och drittlar är några exempel. Utställningen byggde på föremål som samlats in i Finström. En arbetsgrupp bestående av Ulla Boman, Sara Eriksson, Marita Thorsén, Eva Eriksson och Fredrika Sundberg planerade utställningen. Ulla Boman samlade in de flesta av föremålen och stod för texterna. Eva Eriksson byggde upp utställningen. Museet ligger i Pålsböle invid Finströms kyrka ÖPPET tisdag till söndag kl , onsdagar även kl Efter 14.8 öppet enligt överenskommelse tfn Entré: vuxna 2,50 euro, barn under 15 år fri entré Utställningens affisch. M ÅT T med vårt mått mätt KILO liter METER fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappE fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum drop pa R fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappE fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum drop pa R fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappOR fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum drop pa R fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappOR fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum drop pa R fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappOR fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum drop pa R fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappOR fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum drop pa R fot MaTsKEd timmar TjOg drittel gram deciliter dygn grader KnOp tvärhand KappOR fjärding TEsKEd tumlare KnIppE knivsudd fjäderlätt tjutt tjutt jöppnar tum droppar Utställningen var öppen 14 juni 14 augusti tisdag till söndag kl 12 16, onsdagar även kl Efter 14 augusti visades utställningen på begäran fram till sista september. Utställningen besöktes av 440 personer. Efter midsommar och fram till mitten av augusti arrangerade Finström-Geta församling samtalskvällar i museet på onsdagar. 2 Utställningen, som presenterar Frans Peter von Knorring och Valdemar Nyman, fräschades upp och flyttades om inför sommaren Detta gjordes av Isa Hällström och Katarina Gäddnäs.

3 Siv Ekström och Ann-Britt Verho. Siv Ekström spelade folkvisor. Elisabeth von Wetter- Rosenthal och Linda Englund. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Ulla Boman invigningstalade. Invigning 12 juni Cirka 50 personer deltog i invigningen den 12 juni. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Ulla Boman invigningstalade. Siv Ekström stod för musikunderhållningen. Katarina Gäddnäs berättade om Valdemarsällskapet och om församlingens sommarcafé som denna sommar hölls i von Knorringmuseet. Ålands veteranbilklubb besökte invigningen. 3

4 4

5 MÅTT med vårt mått mätt Tal vid invigningen den 12 juni av kultur- och fritidsnämndens ordförande Ulla Boman Jag vill instämma i Fredrikas välkomstord och också jag hälsa er alla välkomna hit till invigningsfesten av årets temautställning denna pingstdag, denna högsommardag med strålande sol och massor av värme. Årets tema är MÅTT med underrubriken med vårt mått mätt. Det är verkligt roligt att igen kunna presentera en ny temautställning. En som jag tycker jag vågar bara tala för mig själv så här långt är intressant, informativ och lättsam. Efter det att förslaget MÅTT tagits upp på kultur- och fritidsnämndens agenda och godkänts som tema för sommarutställningen fanns det självklart en del idéer om vad som i grova drag kunde rymmas inom ramen för den rubriksättningen. Och det fantastiska har varit att detta med mått har vuxit och blivit bredare och bredare. Självklart har vi inte med alla typer av mått som används/har använts i vår omgivning, men hyggligt många. Sen kan man argumentera med att det skulle vara bättre att fördjupa sig i en smal sektor som t.ex. klockor eller varför inte vågar. Och visst det hade också varit en väg. Men rätt eller fel bredden vann bl.a. för att vi föreställer oss att mångfald kan ge någonting åt flera och kan kanske på så sätt göra utställningen roligare. Det kan man ha olika åsikter om och det får man ha olika uppfattning om. Finns det någon röd tråd? Finns det ändå trots bredden någon struktur - nån röd tråd - i utställningen? Ja, det tycker jag att det finns. Man kan indela den så att här finns mått med anknytning till hem och hushåll, här finns mått som Det som är speciellt med den här utställningen och den är speciell det är det att alla föremål som finns här, dom finns i Finström. kan hänföras till handel och hantverk samt slutligen sådana med koppling till primärnäringarna jordbruk och fiske. Det är en indelning. Sen kan man indela temat i mått för fastställande av längder, av vikter, av tid, av rymd, av kvalitet, av elektrisk spänning osv. Här visas för breddens skull också mått i form av skolbetyg och i form av priser från idrottsliga sammanhang de två sistnämnda med en helt egen typ av skala. Och som ett tredje förslag på indelning så kan vi kort och gott tala om finrummet, om gubbrummet och prostrummet. Gubbrummet är myntat av vår utställningsansvariga Eva Eriksson. Det är det lilla mittiga rummet med mest utpräglat manliga mått. Vi har mått i två rum i finrummet och i gubbrummet. För att det inte ska bli glömt passar jag på tillfället och tackar Eva för den konstnärliga touchen i utställningen, den är hennes förtjänst. Tack också Sara Eriksson och Fredrika Sundberg som varit med i den här processen. Föremålen från Finström Det som är speciellt med den här utställningen och den är speciell det är det att alla föremål som finns här, dom finns i Finström. Det allra mesta kommer från 5

6 privata hem, en del från ett antal lokala samlingar och organisationer. De utställda föremålen finns nu till vardags i Finström, men kan för den skull ha kommit både härifrån och därifrån ja ända bort ifrån Amerika. Faktiskt. För långt ifrån alla föremål har vi en egen proveniens, en egen historia, men till en hel del har vi det. Alla som grävt i sina gömmor och hjälpt oss att få ihop till den här utställningen är ett stort tack värda. Vi är medvetna om att det säkert finns mycket mer av intressanta föremål i finströmshemmen som hade platsat här, men man kommer sig kanske inte för att ta kontakt och berätta trots flertaliga upprop i kommunbladet. Men, den här utställningen får förhoppningsvis någon att tänka till att en sån där mojäng hade vi också hemma när jag var barn eller såna där rexburkar vet jag att fanns hos farmor och farfar. Farmor använde dom vid konservering och hennes rexade äppelklyftor var jättegoda som efterrätt minns en annan. Någon minns att de där gummiringarna som gjorde att rexburken höll tätt, de var utmärkta att fästa i strofforna så att man fick skidorna att hållas på vid skidning. Olika associationer med andra ord. Det som nu vore värdefullt och viktigt är att ni alla som är här berättar om utställningen och tar med er vänner och bekanta hit, så att vi får många besökare. Ingen självklarhet Jag måste också passa på tillfället och konstatera att en temautställning vid Knorringmuseet inte mera är någon självklarhet. Den har ifrågasatts i många sammanhang. Det är kostnader, det är behov av arbetstid, det är besöksantal som nagelfars. Det här är självklart faktorer som ska vägas in i ett beslut om det ska bli en utställning För sjuttonde året i följd klarade vi av att i den här formen ge Finströmskulturen ett litet ansikte utåt. eller inte. Kultur- och fritidsnämnden drog frågan en del i långbänk innan ett beslut kom till. Och självklart en utställning görs ingenstans av sig själv, det fordras engagemang. På sikt kommer frågan säkert igen att tas upp om resurserna räcker, om prioriteringen att ha kvar årliga temautställningar är rätt och kan försvaras. Om det blir något adertonde år står tillsvidare skrivet i stjärnorna. Men för sjuttonde året i följd klarade vi av att i den här formen ge Finströmskulturen ett litet ansikte utåt. Klarar vi dessutom av att dokumentera utställningen, så har vi också gjort en insats för framtiden. Det här huset, där utställningen är uppsatt, är församlingens gamla arrendatorsbostad, som kommunen genom sin kultur- och fritidsnämnd hyr. Församlingen har i många år haft en del av rummet längst österut, där man presenterat två av Finströms namnkunnigaste prostar Frans Peter von Knorring och Valdemar Nyman. Nu har vi enats om ett utökat samarbete, där församlingen och Valdemarsällskapet med Katarina Gäddnäs som ansvarig kommer att ha programaftnar med kaffeservering under onsdagskvällarna från och med midsommar och en bit in i augusti. Den östra kammaren kommer alltså i år i sin helhet att vara vikt för det här nya arrangemanget och vi som ansvarar för MÅTT-avdelningen hoppas att det ska bli en win-win effekt av det hela och att alla parter känner sig som vinnare då vi gör en utvärdering i höst. Vi hoppas att Katarinas programaftnar ska dra hyggligt med folk. 6

7 Här finns vanliga mått med på utställningen, men också mycket udda grejer, kanske rentav en del som är så unika att det endast finns ett eller ett fåtal exemplar utav. Tillbaka till måttutställningen. Här finns väldigt mycket som jag gärna skulle lyfta fram och presentera lite närmare för er. Men ger ni er tid, då ni går runt och tittar, så kan ni själva läsa på om det mesta. Men jag har tänkt ge er en liten tolkningsguide inför rundvandringen. Här finns vanliga mått med på utställningen, men också mycket udda grejer, kanske rentav en del som är så unika att det endast finns ett eller ett fåtal exemplar utav. Det finns säkert inte många skålpundsmått på Åland kan jag tänka mig. Ett skålpund är en mycket gammal viktenhet ett mått som finns omnämnt redan i Nya testamentet i Johannes evangeliet en pytteliten behållare med ett antal med libramärke krönta vikter, som tillsammans väger upp till 425 g. Jag tror knappast heller att en mankhöjdsmätare är särdeles vanlig. Det är en hemmagjord mätare av mankhöjden på häst mycket enkel men praktisk. Den behövdes kanske vid stamboksintagning och avelsarbete. Här finns en synnerligen speciell våg som vi tro att man kanske använt när man slaktat grisen. Den har tvåsidig skala den ena sidan har en skala som går opp till 150 kg, den andra går upp till 16 kilo. Inte heller har jag tidigare hört talas om gängkloppa med tillhörande gängbackar. Och det finns flera udda mått ett sådant är det håliga fotmåttet med vars hjälp man antagligen fick en önskad storlek på ullsockan efter det att man tvättat den. Måtten man använde för att få exakta band när man tillverkade vagnshjul är underfundiga och finurliga. De påminner lite om de runda spadar som man ser användas idag då man går på auktion och vill handla champagne och konst, men då är dom märkta med ett nummer, men det är inte de här måttredskapen i plåt som användes då man gjorde olika stora vagnshjul. Exakta och ungefärliga mått Det finns exakta mått och det finns ungefärliga mått. Vi har samlat ihop en hel lång radda av vad vi kallat ungefärliga mått. Dom tycker jag är lite roliga. De är ord som sidesme, ytterom och mjölkartid. Och ni har säkert andra talande ungefärliga mått, som ni märker att saknas i vår sammanställning och då kan ni teckna ner dem, så kan vi förlänga listan på den typen av MÅTT. Pö om pö är ett mått som jag inte kom på då jag gjorde listan, i grevens tid tror jag inte heller finns med. Det finns ett papper intill gästboken, som ni kan teckna ner flera ungefärliga mått på så kanske vi har chans att komma i Guiness rekordbok när vi stänger muséets dörrar i höst. Häggens-Agnes måttuttryck Å så några ord om Häggens-Agnes måttuttryck. Dom har jag plockat ut ur hennes dagbok, som hon skrev 1938,1939 och 1940 alltså hennes uttryck med koppling till temat i vår utställning. Jag ska nämna några exempel. Agnes skriver den sjätte maj 1938:... när vi kommo från fähuset rensade vi ett tjog kasvikmådare. (mådare= abborrar) Den 27 september 1938 skrev hon: Vi har nyss hört nyheterna, det är en tumsbredd till världskrig sägs i radion. Den 1 juni 1939 formulerar hon följande mening: På eftermiddagen har vi mätt i 8 7

8 tunnor potatis som vi ska sälja. Tunna var alltså måttet. Den 26 juli 1939 skriver hon: På e.m. ha vi varit och plockat blåbär. Erik hade väl 4 lit. och jag nätt 5. Skillnaden var inte så stor med den fanns väl 4/nätt 5. Och slutligen ett Agnes uttryck till. Den 25 mars 1940 då det var annandag påsk: Första dagen med slage vårväder. Resten inte av dagboken men av Agnes måttvokabulär får ni läsa själva. Den finns uppsatt i det vi åtminstone idag kallar finrummet alltså i rummet längst västerut. Agnes, som vid dagbokstiden ännu hette Carlson, är född 1916, hon är uppvuxen och har levt hela sitt liv på en bondgård i Stålsby. Hon fyllde 95 år i våras. Agnes var under de tre år hon skrev dagbok drygt 20 år. Hon avslutar sitt dagboksskrivande strax efter det att hon gifte sig med sin Harald och fick namnet Löfman. Att jag plockat ut Agnes måttuttryck är en ren tillfällighet, som föll i tankarna i och med MÅTT-utställningen. Det finns kolossalt många andra infallsvinklar man kan sätta på den text Agnes skrev ner. Vid läsning av dagboken kan man fokusera på ungdomens fritidsintressen (och ungdomarna var jämt ut på olika begivenheter), man kan sätta fokus på relationer och kontakter, på vad jobbet på en bondgård vid den här tiden innebar, på årstids- och dygnsrytm, på vad man rustade i matväg osv. Här finns också självstyrelsehistoria. Agnes far Carl Carlson var till Geneve för att få gehör för det s.k. bondeupproret, under de här åren startade hemvärnet på Åland, såväl vinterkrig som världskrig bröt ut, som satte sin prägel på vardagslivet också ute i lilla Stålsby. Den här dagboken är en mycket värdefull närhistoria. Synholms-Gunnars laggkärl Synholms-Gunnar Jansson från Pettböle har vi bett hit idag och han har haft vänligheten att ställa opp. Gunnar är säkert en av få nu levande på Åland som har gjort laggkärl och som kan göra laggkärl. Och kan ni tänka er? Han har gjort ett laggkärl en åtting enkom för utställningen. Gunnar har lovat berätta för oss närvarande om hur man gör laggkärl och vilka verktyg man använder. Laggkärlsmåtten påminner långt om mankhöjdsmätaren, enkla trämått, men nog så viktiga då man har ett hum om hur de ska användas. Gunnar har inte gjort laggkärl sedan 1939, då han var femton år. Och nu har han alltså friskat upp minnet och gjort ett nytt år Gunnars inrop på auktion av Kopskärs-Viktors laggkärlsmått är lokalhistoria och de måtten finns med här. Smörexporten från Svartsmara I samband med laggkärl kommer man naturligt in på dritteln som mått. Det är en tunna som kallades drittel, då dess volym var 1/3 silltunna. En drittel kan vi tyvärr inte visa i verkligheten. Drittlarna gjordes inte heller här, utan köptes från en tunnbandsfabrik i Åbo. Men vi har drittlar på bild, på ett foto som vi köpt en kopia av från Hangö museum. En drittel rymde drygt 50 kg smör. Här har jag gjort en liten studie av Svartsmara mejeri som i slutet av 1800-talet exporterade smör till England via Färjsundet eller Mariehamn till Åbo och vidare till Hangö och därifrån 8

9 via Danmark till England. Tala om tidigt entreprenörskap. Det finns en textmässig presentation av den handeln. Tilläggas kan att man också på 1920-talet diskuterade om man skulle starta en gräddfabrik i samband med mejeriet, men förslaget stupade sannolikt på att man var tveksam till om man kunde garantera en tillräckligt stor råvarutillgång. Måtten skulle krönas Vi har besman i trä och metall, vi har med alnstickor och fotstickor och mått för strumpstickor. Kroppsmåtten är också de speciella, men de hamnar nog i kategorin ditåt-mått. Ett steg var 90 cm och en tvärhand 4 tum eller 8-10 cm osv. Kröning eller justering är nödvändigt om man ska garantera att man väger rätt och inte fuskar. Man kontrollerade och justerade och märkte måtten oftast med en krona därav benämningen kröning. Kronor finns på vågar, laggkärl och kappar. Speciella trovärdiga personer hade rätt att kröna mått. Rätt att kröna laggkärl hade bl.a. Sågars Hjalmars far Matte Lönnqvist. Vi har en halv kappe med på utställningen, som är krönt både i alla fyra hörn och i botten. Vi har med i utställningen föremål som är krönta under såväl svensk som rysk som finsk överhöghet. Justering gjorde man förr och det gör man fortsättningsvis i vissa sammanhang. Osäkra mått Besman sa jag det äldsta vi har på utställningen är från slutet av sjuttonhundratalet. Och är jag rätt informerad så använde barnmorskorna besman för att väga nyfödda bebisar långt in på 1900-talet. Dubbelbesman användes av mjölkkontrollassistenterna och lär fortfarande ibland användas inom torghandeln. Sen finns det ett mått i gubbrummet, som Vi har en halv kappe med på utställningen, som är krönt både i alla fyra hörn och i botten. rymmer 30 liter och som är gjort Hade det måntro något speciellt namn? frågar vi oss. Det kan ha använts för att mäta upp spannmål det liknar ett litet hl-mått. Kan det finnas någon koppling till att vi var ryska medborgare på den tiden? Så här kan man fortsätta och resonera länge till, men här tänkte jag sätta punkt för guidningen. Nu får ni vandra runt på egen hand och som jag hoppas njuta av vår måttfulla utställning. Tack Jag vill avrunda med att tacka Siv Ekström för skönt musikframförande. Landskapet lär vara tomt på sångare, sägs det i media. De är mangrant till Åbo och deltar i den stora finlandssvenska sångfesten där. Då är det underbart att hjulen inte stannar för den skull, utan att vi har musiker kvar hemmavid, som gör att musiken också nu kan ge festtillfällen av olika slag en njutbar inramning. Tack alla än en gång som hjälpt till att få den här utställningen till stånd. Tack ni som kom idag. Årets temautställning MÅTT med vårt mått mätt är invigd. 9

10 Laggkärl Att göra laggkärl är en hel vetenskap. Det är en kunskap som få mera kan i praktiken. Gunnar Jansson från Syndholmen i Pettböle gjorde senast ett laggkärl år 1939 och då var han 15 år. Nu har han av intresse för hantverket gjort en åtting enkom till vår måttutställning. Banden han använde till åttingen är från 1960-talet och var nu ganska torra att använda. När laggkärl står i torra utrymmen lossnar banden lätt. Gunnar har också med på utställningen en halv åtting (eller en sextondels tunna), från vilken några band lossnat och som han nu reparerat. I Gunnars ägo finns en del mått med anknytning till tillverkningen av laggkärl. Han har flera av Kopskärs-Viktors (Eriksson) mått. Ett sådant är ett bandmått, med vars hjälp man mäter måttet på banden. Ett annat är ett kimbmått (uttalas tjimb), som används för att mäta bredden på kimbarna. Ett till kimbmått är det med vars hjälp man mäter längden på kimbarna. Gunnar ropade in dessa mått på auktion, som hölls då Kopskärs-Viktor flyttade från Kopskär på 1930-talet. Då Saggö i Saltviks skärgård såldes till bergsrådet von Julin ingick Kopskär i det område han köpte. Sågars Hjalmars far Matte Lönnqvist hade rättigheter att kröna laggkärl. Det var viktigt med kröningen med tanke på att laggkärlen skulle hålla rätt storlek. Gunnar berättade på tal om mått att en gummas dagslön för potatisupptagning på 1930-talet var 1 ½ fjärding potatis. 10

11 Måttomräknare Med hjälp av denna cirkulära tabell kan man bl.a. räkna om kilo till lispund och vise versa. Från nytt till gammalt marknadsförs skivan med. Strumpmått Det här fotmåttet i trä - med ett antal borrade hål i - har antagligen använts för att ex. vid torkning av nytvättade, stickade yllesockor få rätt storlek på dem som torra. Passare Passare används dels för att rita cirklar, dels för att mäta avstånd ex. på en karta. De används också för att mäta diameter vid olika behov. Gallon Gallon är en volymenhet för att mäta vätskor. Det finns två olika typer av gallon, en brittisk och en amerikansk. Ett brittiskt gallon motsvarar 4,54609 liter och ett amerikanskt 3,78541 liter. På utställningen fanns två amerikanska gallon och dessutom en kanister, som rymmer 4 liter. Ur Wikipedia 11

12 Måttuttryck plockade ur Häggens-Agnes Carlson (g. Löfman) dagbok som hon skrev när vi kommo från fähuset rensade vi ett tjog kasvikmådare. (Mådare= abborrar) det var bara tjutt tjutt att vi fingo färdigt undan regnskuren som kom. (i samband med hösnesning) När jag var och körde vall korna i morse plockade jag snött två liter blåbär Vi kärrade in ved till kaffedags, sen avslutade vi andtiden med att köra in yttra maren. (Andtiden = gammalt åländskt uttryck för höbärgningstiden) 4.8. På eftermiddagen har jag plockat 6 kg vinbär på skolan Mamma har tagit hurran i kväll ser jag, så man slipper gå upp först i morgon bittida. (Hurran = väckarklockan) plockade tio liter stickelbär. (Stickelbär= krusbär) Till kaffedags arbetade jag med stickelbär, skrädde och plockade 2 ½ kg i trädgården Vi har tröskat tolv lass vete idag Idag har vi tröskat 52 säckar havre från Hemåkern och 2 lass från Viken Augusta V. har varit och hjälpt oss med halmningen en knyck I kväll har jag kokat in sex liter gröna tomater Sedan badade jag och kokade in fyra liter tomater samt stötte två kappar lingon, som Elmer S. har plockat Kokat in två kappar lingon, som Lydia plockat Jag lurade en timme på förmiddagen. (Lurade = vilade) Vi har nyss hört nyheterna, det är en tumsbredd till världskrig sägs i radion I kväll har jag pickat elva liter gröna tomater Klockan är bara sju men jag ska gå och lägga mig, ty jag är på rest med sova På eftermiddagen ha vi mätt i potatis Sedan mätte vi fem tunnor potatis, som vi skall sälja till sinnessjukhuset På e.m. ha vi mätt i åtta tunnor potatis som vi ska sälja På e.m. ha vi hängt på 77 snes i Vesteråker Idag morse slogo vi i viken, så ha vi hängt på 100 stör i Vesteråker och bärgat lindorna idag Jag kom hem från blåbärsskogen klockan halv ett idag, jag hade sju liter drygt med mig hem På e.m. ha vi varit och plockat blåbär. Erik hade väl 4 lit. och jag nätt 5... (drygt/knappt) Ida M. kom hit med 4 lit. blåbär Vi körde in ett par och fyra enbetslass. (Ett lass med parhästar och fyra lass med en häst som dragare) I kväll har jag plockat 1 ¼ kg hallon i stenrösena. 12

13 Agnes Carlson (g. Löfman) med Vippan, som alltid varit min ko som Agnes själv uttrycker det i sina anteckningar. 13

14 8.8. På f.m. skar vi 44 snes ärter i Norrgårds åkern På e.m. var jag i Vesteråker på lindan och plockade 5 lit. blåbär och i kväll har jag varit till Pettböle efter ett ämbar, som Gerda plockat åt oss Mamma och jag ha varit till Östergårds på förmiddagskaffe Hu, så kallt det har varit idag, snöstorm och 20 gr. kallt Idag har vi haft luftlarm i 6 tim., vi sågo ryssmaskiner och hörde kulsprutor och skott I dag ha vi äntligen fått post, det ha vi inte fått på flera veckor Idag har jag varit i ladugården och städat från 10 till 3, så nu är det mycket roligare att arbeta där I morse hade vi 27 grader kallt igen Annandag påsk. Första dagen med slage vårväder På e.m. var jag till Vestlings med 5 pund hö I kväll ha vi burit in 10 tunnor sättpotatis Det blev tre nätters vaka för sjutton en gång På morgonkulan rustade jag upp blomsängarna vid grindarna och vid södra stugväggen Det har gått ett söndagsvarv igen nu med nattvak och mera sådant På kvällskvisten ha vi hackat betor Kl. 3 kommo vi hem, sen fick jag sova till halv åtta. I lördags om natt sov jag från Edna har plockat ett ämbar vinbär Till kaffedags hade jag bråttom med städning, sedan har vi skurit råg 80 stör Regn från kaffedags I kväll ha vi kört in rågen 10 enbetslass Ute regnar det för fulla muggar I morse regnade det en skvätt, så vi kom oss inte och skära till Mellanbergshagen förrän efter middagen Från aftonvardsdags har det duggregnat I morse manglade jag en del och malde 6 l. lingon, som Gerda plockat... Lod Vertikal, från latinets ve rtex, lodrät, den riktning, som används av en genom en påhängd tyngd sträckt tråd. Lod används inom olika hantverk för att få lodlinjer. Ur Wikipedia Lod används fortfarande som ett enkelt mått för att vid uppsättning av ex. elstolpar få dem att bli raka. (Lodet gör i fallet med stolpar att man helt enkelt får dem i 90 graders vinkel i förhållande till markytan.) 14

15 Kappar En kappe är ett gammalt mått för torra varor. Det var ett allmänt använt mått för spannmål. I utställningen finns flera kappar från lite olika tidsepoker. För att kapparna skulle vara godkända som korrekta rymdmått skulle de vara krönta av särskild för ändamålet godkänd person. Det finns kappar som är krönta då Åland stod under såväl svensk, rysk som finländsk överhöghet. Hos Per-Olof Grönlund vid Lignells i Tjudö finns en halv kappe. Den kappen är från 1871 och krönt på fem olika ställen. Den äldsta kappen i utställningen är från år Den yngsta från Besman eller betsman Besman är en handhållen hävstångsvåg. Det finns på utställningen både i ett träutförande och i metall. Det äldsta träbesmanet är daterat Besman användes förr också till att väga nyfödda bebisar. 15

16 Vågar Taffelvåg Egil Mattssons våg är en s.k. taffelvåg, som gjorts vid Lindells vågfabrik i Sverige. Den fabriken registrerades år Vågen, som kommer från Odala i Tjudö, har sannolikt använts vid Kroklunds andelshandel, där Egils far Gideon var föreståndare. Vågen är krönt ett flertal gånger. Decimalvåg Deci står för tio. I det här sammanhanget betyder det t.ex. att en ett kilos vikt balanserar med tio kilo vägd vara. Decimalvågen har tidigare använts mycket i samband med vägning och försäljning av jordbruksprodukter. Som exempel på sådana kan nämnas frilandsgurka, lök, säckad spannmål. Taffelvåg längst ned till vänster i bild. Vågen, som ägs av Olof och Ann-Mari Ålgars i Rågetsböle, väger upp till 15 kilo. Den här vågen lånade och använde Naimi (Karlsson), då hon vägde ägg, kunde Olof berätta. Forserums mekaniska verkstad, som grundades år 1900 gjorde den här typen av vågar. Den verkstaden övertogs år 1902 av Lindells vågfabrik. 16

17 Butiksvåg Den här vågen är utlånad av Kristina och Karl-Erik Högman vid Karl-Ers i Tjudö. Vågen hade Kristinas farmor Edla Wilhelmina född vid Mannerströms i Kulla med sig då hon i början av 1890-talet gifte sig med Erik Anselm Mattsson, bonde på Karl-Ers. Edla, som var född år 1871, öppnade en liten butik vid Karl-Ers, där hon bl.a. sålde bullar, finska pinnar, sill, tobak, snus och tyger. Brödet hon sålde köpte hon från bageriet Kringlan i Kroklund. Edla var en tidig kvinnlig entreprenör. Vågen är krönt år Den har inslaget XVIII på ett par ställen i stommen. En häst finns som märke på båda sidor av vågen och så står det Fabric Market.

18 Svartsmara mejeri exporterade smör till England med start i slutet av 1800-talet öppnade Svartsmara bolagsmejeri sina dörrar för att producera smör. (Källa: Ann-Gerd Steinbys Ålandsmjölken ). I Svartsmara by fanns alltså från slutet av 1800-talet ett litet mejeri. I de handlingar som byalaget samlat från den tiden och som finns på landskapsarkivet kan man läsa att Svartsmara mejeri med start i slutet av 1800-talet exporterade smör i drittlar. Denna export skedde från Färjsundet eller från Mariehamn med båt till Åbo och med vidaretransport till Hangö eller direkt per båt till Hangö, som var uppsamlingsplats för smör från flera håll i landet. Från Hangö skeppades smöret först via Danmark, senare direkt till England utan dansk mellanhand. I landskapsarkivet finns bevarat forsedlar över smörleveranserna. Några av forsedlarna finns kopierade på utställningen liksom en del av övrig korrespondens. Man hade vissa problem med kvaliteten på smöret ibland beroende på problem inom transportlogistiken. Småningom bestämdes om kvalitetskontroll, som verkställdes i Hangö. Smörexporten pågick åtminstone en bit in på 1920-talet. Exporten av smör från Svartsmara visar på tidigt entreprenörskap. I handlingarna om Svartsmara mejeri, som finns på Landskapsarkivet, finns också handlingar (från 1921) som visar på planer på att starta upp ett gräddmejeri med tillverkning av grädde i stor skala. Man hade utrikeskontakter som sköt på kontakter som ansåg att Åland låg väldigt bra till strategiskt sett med tanke på försäljning både österoch västerut. Det hela stupade möjligen på att man antagligen inte kunde garantera en tillräckligt stor råvarutillgång. Drittel En drittel är en typ av laggkärl, som användes som emballage vid smörexport. En drittel rymde 50,8 kg smör. Drittlarna, som Svartsmara mejeri använde vid sin smörexport, gjordes inte på Åland utan köptes från Mekaniska tunnbinderiet i Åbo. Det finns inte någon drittel bevarad i Svartsmara och inte heller finns det något foto på drittlar i Landskapet Ålands fotoarkiv. Av den orsaken visas här ett foto som enkom för utställningen införskaffats från Hangö museum. Teoretiskt kan någon av drittlarna på fotot innehålla smör från Svartsmara mejeri. Smörvikt Användes för smörvägning. Ställningen hängdes på en betsman, smöret placerades på korset. Denna kommer från Skomakars i Emkarby.

19 Smörgranskning på 1920-talet i Valios smörmagasin i Hangö. Bilden är från Hangö museums bildarkiv. 19

20 Glasburkar Glasburkar användes förr ofta i hushållen i samband med konservering. De flesta glasburkar som finns med på utställningen är gjorda vid glasbruken i Riihimäki (runda) och Karhula (fyrkantiga). Den liter stora runda glasburken med platt glaslock är en s.k. rexburk som användes för att hermetiskt bevara kött, grönsaker, frukt och bär. Burken hölls lufttät med hjälp av en platt gummiring, som saknas här (då gummi murknar av ålder). Den stora runda glasburken med glaslock är 4 quarts stor (= 1 US gallon eller 3,78 l.) Glasflaskor Glasflaskor finns i många olika storlekar. På utställningen finns flaskor med måttet 0,33 liter (= 1/3 liter). Den flaskstorleken representeras här av ett par flaskor från det lokala ölbryggeriet Stallhagen och av en flaska som innehållit äppelmust från Karl-Ers i Tjudö. Den ordinära halv liters flaskan är den som emballerat ättika. En annan mera udda variant av glasflaska är den som inrymt 0,5 liter vätska och som kan avläsas både uppifrån och nerifrån. En liten flaska som inrymt äppelmust tillverkad i Godby på 1970-talet har rum för 2 dl. Glasflaskor och -burkar har i många sammanhang idag annars ersatts med plast- eller aluminiummotsvarigheter eller tetror. En modern variant av en måttbestämd förpackning av vätskor är den som används för äppeljuice från Grannas i Vestanträsk, som är 3 liter stor och består av en invändig plastpåse med en omslutande ask av kartong. 20