Accounting Update #37 April 2015

Transkript

1 Kära läsare! Innehållsförteckning Sid Våren har äntligen kommit och med den befinner sig många av oss i slutet av eller mitt i en intensiv bokslutsperiod. Vad som också är väldigt påtagligt är att vi nu befinner oss mitt i upprättandet av den första årsredovisningen enligt K3. Av denna anledning har vi en artikel där våra K3 specialister delar med sig av sina erfarenheter vad gäller övergången till K3 och K2 samt upprättandet av den första årsredovisningen enligt de nya regelverken. Ett annat vårtecken är att arbetet med övergången till den nya standarden för intäktsredovisning, IFRS 15, börjar ta fart. Redovisningsfrågorna är många och detta märks inte minst i den implementeringsgrupp (TRG) för IFRS 15 som IASB och FASB har tillsatt. Vi vill dock göra er uppmärksamma på att övergången till IFRS 15 förvisso är en stor fråga för redovisning och finansiell rapportering men påverkan av det nya regelverket stannar inte därvid. IFRS 15 kommer sannolikt att påverka såväl system som interna processer och kontroller hos företag. Läs mer om IFRS 15 i våra två artiklar. Nya regelverk är det gott om just nu och inom redovisning av finansiella instrument publicerades för ungefär ett år sedan IFRS 9. IFRS 9 innebär flera förändringar jämfört med IAS 39. Ett område som berörs och där många anser att en förbättring och förenkling uppnås i och med IFRS 9, är reglerna för säkringsredovisning. Läs därför gärna vår artikel om säkringsredovisning. IASB har sedan en tid arbetat med att förbättra upplysningskraven i befintliga IFRS. Som ett led i detta föreslås förändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden. Läs mer om detta i vår artikel. Slutligen vill vi göra er uppmärksamma på att det nu finns förslag till en ny ordning för redovisningstillsyn i Sverige. Lagförslaget innebär att Finansinspektionen föreslås står för tillsynen av börsnoterade företags finansiella rapportering. Trevlig läsning! Stockholm den 16 april 2015 Mikael Scheja Ansvarig utgivare mikael.scheja@se.pwc.com Ulrika Anjou Redaktör ulrika.anjou@se.pwc.com Lärdomar från övergången till K3 och upprättandet av de första årsredovisningarna enligt K3 och K2 2 Förslag till ny ordning för redovisningstillsyn i Sverige 5 IFRS 15 - Transition Resource Group (TRG) och implementeringsfrågor 6 Glöm inte system- och processfrågorna vid övergången till IFRS 15 8 Disclosure Initiative Föreslagna ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden 10 IFRS9- När blir det möjligt att tillämpa fördelarna med de nya reglerna för säkringsredovisning? 11 Kommande seminarier och utbildningar 1-dagskurs K3 - introduktion Stockholm 26 maj 2-dagarskurs K3 fördjupning Stockholm maj IFRS 15 Revenue from contracts with customers Stockholm 27/5 För tid, plats och anmälan - se s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Sid 1 Accounting update

2 Lärdomar från övergången till K3 och upprättandet av de första årsredovisningarna enligt K3 och K2 Inledning Vi har nu kommit en bit in i årsredovisningssäsongen och många företag upprättar nu för första gången en årsredovisning enligt de nya regelverken K3 eller K2. En del företag har varit väl förberedda och genomfört sin övergång i god tid. Sedan har de upprättat genomarbetade årsredovisningar enligt det tillämpade regelverket. Andra företag har haft det lite tyngre. En del har kanske inte tänkt igenom effekterna av övergången ordentligt och därmed kanske heller inte fastställt vilket regelverk som passar företaget bäst. För dem som inte är pålästa, är det också svårt att anpassa årsredovisningarna till de nya kraven. Inom har vi assisterat många företag med övergångar till de nya reglerna och ännu fler med genomgångar av utkast till årsredovisningar. Vi har då noterat att vissa problemområden är gemensamma för många företag. Nedan redogör vi för några av de vanligast förkommande effekterna av övergången till framförallt K3 och i samband med detta identifierade problem samt förslag på hur dessa kan lösas. För en beskrivning av reglerna kring en övergång från gamla regler till de nya i K2 och K3, se artiklar i Accounting Update nr 36 december Att genomföra en övergång Alla företag måste genomföra en övergång. Det innebär främst att - identifiera de skillnader mellan de gamla och nya reglerna som är aktuella för det specifika företaget - beräkna effekterna av skillnaderna vid övergångstidpunkten ( övergångseffekt ) och upprätta en ingångsbalansräkning - beräkna effekterna under året (för vissa företag även för jämförelseåret) - Inkludera effekterna i årsredovisningen (för vissa företag även avseende jämförelseåret). För en del företag ger övergången ett antal värderingsmässiga effekter, för andra uppkommer inga värderingsmässiga effekter alls. Det är emellertid viktigt att alla företag gör en egen utredning och upprättar den ingångsbalansräkning som krävs i K3 punkt 35.5 (K2 kräver inte uttryckligen en ingångsbalansräkning, men tekniken för övergång är den samma som i K3 och i praktiken behövs det därmed en ingångsbalansräkning). Ingångsbalansräkningen utgör räkenskapsinformation och ska arkiveras. I de fall det inte finns några värderingsmässiga effekter av övergången, dokumenteras lämpligen detta istället. Notera således att slutsatsen att ingen skillnad föreligger utgör en övergångsanalys även den. Övergångsprocessen ska leda till att belopp och klassificeringar i redovisningen blir korrekta och följer de nya reglerna. En del av de problem som uppstår vid framtagandet av den första årsredovisningen, tror vi ofta beror på att övergången inte är helt genomarbetad från början. De vanligast förekommande effekterna av övergång till K3 Koncernbidrag Den vanligast förekommande effekt av övergång till K3 eller K2, som vi har noterat, avser redovisning av koncernbidrag. Enligt både K3 och K2 redovisas koncernbidrag som en bokslutsdisposition i företagets resultaträkning. Enligt K3 kan företaget välja den alternativa redovisningsprincipen att redovisa koncernbidrag som lämnas från ett moderföretag till ett dotterföretag, som en ökning av andelarnas värde. Dotterföretaget kommer dock även i ett sådant fall att redovisa ett erhållet koncernbidrag som en bokslutsdisposition. Justeringen av redovisningen av koncernbidrag brukar inte innebära några större problem för de flesta företag. Företag som räknar om jämförelseåret ska justera redovisningen av koncernbidrag i resultat- och balansräkningarnas jämförelsekolumner och i eget kapital-noten. I övrigt räcker det ofta att man förklarar förändringen i övergångsnoten genom en verbal beskrivning. Komponentavskrivning En effekt som har inneburit en större arbetsinsats för många företag är K3s krav på komponentavskrivning. Sid 2 Accounting update

3 Här har många företag behövt lägga betydande resurser för att få till en bra komponentuppdelning. Vår erfarenhet visar att företag med bostadsfastigheter ofta har identifierat 7-10 komponenter, medan företag med industrifastigheter har haft en mer spridd syn på hur många komponenter som särskiljs. Det beror sannolikt på att utformningen av industrifastigheter kan variera i större utsträckning. Säkringsredovisning Ett annat område där vi har noterat att många företag har spenderat mycket tid i sin övergång till redovisning enligt K3 är säkringsredovisning. För att få tillämpa reglerna om säkringsredovisning i K3s kapitel 11 eller 12, måste företaget bl.a. dokumentera sin säkringspolicy, vilka instrument som berörs och det specifika säkringsförhållandet. Detta är information som man kanske inte har varit van att ta fram och presentera sedan tidigare. Finansiell leasing I en koncernredovisning kräver K3 att man redovisar finansiella leasingavtal enligt samma principer som ett avbetalningsköp. Det innebär att företaget redovisar en tillgång som skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod, och samtidigt redovisar ett lån som löper med ränta och amorteras under avtalsperioden. Detta område har visat sig vara en stor utmaning för de företag som berörs, mycket p.g.a. avsaknaden av bra systemstöd för beräkningen av finansiell leasing samt för presentationen av denna information i koncernredovisningen. innebär att företagsförvärv som gjorts före tidpunkten för övergången till K3 inte behöver räknas om. Detta innebär en lättnad i de fall det finns ägare som innehar minoritetsandelar i sin koncernredovisning. Ackumulerade omräkningsdifferenser En annan lättnadsregel som tillämpats av många är möjligheten att nollställa ackumulerade omräkningsdifferenser i koncernredovisningen. Enligt K3 måste företaget hålla reda på hur stor del av de ackumulerade omräkningsdifferenserna som härrör från respektive dotterföretag. Har man inte gjort detta från början är det en utmaning att få till detta i efterhand vilket är anledningen till att denna lättnad ofta utnyttjas. Företag som tidigare inte haft fullödig dokumentation, får nu chansen att börja om från noll vid övergångstidpunkten. Beskrivning av övergången till K3 i årsredovisningen K3 ställer krav på att företag ska lämna särskilda upplysningar om övergången till K3.(Punkt ). Upplysningskraven innebär bl.a. att: - Det ska tydligt framgå vilka redovisningsprinciper som ändrats. - En avstämning ska upprättas vilken utvisar effekterna på eget kapital i ingångsbalansräkningen. Varje korrigering (effekt) ska visas på egen rad. - Företaget ska ange om några av de frivilliga lättnadsreglerna (punkt ) har tillämpats i samband med övergången. Avskrivning på goodwill Enligt K3s regler ska goodwill skrivas av på högst tio år. Det har inneburit att företag som tidigare tillämpat längre avskrivningstider, har fått övergångseffekter. Värdet på goodwill har då justerats så att posten fått det värde den hade haft om tioårig avskrivning tillämpats sedan postens uppkomst. De mest utnyttjade lättnadsreglerna vid övergången till K3 Företagsförvärv Vad gäller redovisning av företagsförvärv så har många företag valt att tillämpa den övergångsregel som Som ovan nämnts, är redovisning av koncernbidrag en princip som ändras för många. Denna ändring påverkar inte ingångsbalansräkningen, men ska anges som en ändrad princip. Exempel på ändringar som normalt både utgör ändrade principer och ger effekter i ingångsbalansräkningen är ändrad avskrivningstid på goodwill, redovisning av uppskjuten skatt och redovisning av finansiell leasing. I vissa fall är sannolikt upplysningar enligt K3s krav inte tillräckligt för att läsaren lätt ska kunna förstå effekterna av övergången. Detta kan t.ex. vara fallet om ett företag har ett flertal justeringsposter, justeringsposter som är svåra att förstå eller justeringsposter som inte påverkar det egna kapitalet. Sid 3 Accounting update

4 Vi rekommenderar då att företaget även redovisar så kallade bryggor, där det framgår hur justeringarna har påverkat balansräkningens och/eller resultaträkningens poster. Vanliga missar i tilläggsupplysningarna enligt K3 Presentationsordning Enligt K3 p 8.2 ska noterna normalt presenteras i viss ordning; först redovisningsprinciper, sedan uppskattningar och bedömningar, därefter kommer upplysningar kopplade till poster i räkningarna, i den ordning posterna redovisas, och sist kommer övriga upplysningar. Många företag behöver se över hur tilläggsupplysningarna presenteras. Redovisningsprinciper I noten om redovisningsprinciper är det de nya nu gällande principerna som ska beskrivas. Det innebär att notens innehåll måste ses över i sin helhet. Det avsnitt som kräver störst insats är vanligen beskrivningen av redovisningsprinciper för finansiella tillgångar och skulder. Här bör företaget ange om det tillämpar kapitel 11 eller 12 i K3 och redogöra för hur tillämpningen ter sig i det egna företaget. Det bör också framgå om företaget har valt säkringsredovisning eller ej och hur eventuella derivat därmed redovisas. Uppskattningar och bedömningar K3 (punkt 8.4-5) ställer krav på upplysningar om väsentliga uppskattningar och bedömningar. Detta är en typ av informationskrav som flertalet svenska företag inte ställts inför tidigare. Upplysningar ska lämnas i de fall - det gjorts bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i årsredovisningen - det finns osäkerhet i uppskattningar som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar av värden i balansräkningen under nästa år. Några exempel på vanligt förekommande bedömningar och uppskattningar som ofta är svåra och har stor påverkan, är - bedömning av inkurans i varulager - beslut att redovisa uppskjuten skattefordran avseende skattemässiga underskottsavdrag - bedömningar om nedskrivningsbehov och nedskrivningens storlek - bedömningar avseende förekomst och omfattning av avsättningar - bedömningar avseende intäktsredovisningen Många poster i redovisningen är föremål för uppskattningar och bedömningar, t ex flertalet vanliga periodiseringsposter. I reglerna används dock begrepp som betydande effekt och väsentlig justering, och bestämmelserna tar följaktligen endast sikte på väsentliga poster. Leasing Kapitel 20 i K3 anger att upplysningar ska lämnas om leasing, både av leasetagare och leasegivare. I K3 betraktas alla hyror som leasing, vilket medför att företag som hyr ut lokaler eller bostäder ska lämna upplysningar i sin egenskap av leasegivare. Företag som hyr lokaler ska inkludera dessa i sina leasingupplysningar. Inkomstskatt Bland kraven på upplysningar om inkomstskatter finns ett krav på att visa en avstämning av hur väsentliga poster påverkat sambandet mellan årets skattekostnad (/-intäkt) och redovisat resultat före skatt (punkt 29.36). Detta är ett krav som sedan tidigare finns för IFRS-företag men som är nytt för andra företag. Fastigheter Företag som har fastigheter måste ta ställning till om någon av dessa är en förvaltningsfastighet enligt K3s definition (punkt ). För sådana fastigheter ska upplysningar lämnas om bland annat verkligt värde och hur detta värde fastställts (punkt 16.4). Finansiella instrument Sedan tidigare kräver ÅRL 5:4a och 5:4b att upplysningar lämnas om finansiella instrument. I K3 har dessutom tillkommit krav på att upplysningar, i de fall säkringsredovisning tillämpas, lämnas specifikt om säkringar och de instrument som används för säkringsändamål (punkt och 12.81). Sid 4 Accounting update

5 Årsredovisningar enligt K2 K2 är ett förenklingsregelverk som passar utmärkt för vissa mindre företag men inte är helt lämpligt för andra. Alla mindre företag måste noga pröva vilket regelverk som bäst passar företaget och dess situation. K2 är mera regelstyrt än de regelverk vi tidigare varit vana vid. Reglerna om värdering och klassificering ska följas till punkt och pricka och även utformningen av förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning regleras i detalj. Många företag som går över till K2 har en del arbete kvar innan de blir riktigt K2-anpassade. Många företag ställer frågor avseende möjligheten att göra individuella anpassningar i sin årsredovisning. Det grundläggande svaret på dessa frågor är att K2 är gjort för företag som inte har behov av anpassningar. Företag som är angelägna om att göra anpassningar bör överväga att istället tillämpa K3. K2 medger vissa anpassningar av posterna i räkningarna, men utrymmet för sådana förändringar är mycket begränsat. Benämningen av en post i räkningarna kan ändras till en benämning som bättre belyser vad posten innehåller. T ex kan posten Byggnader och mark namnändras till Mark om företaget inte har några byggnader. Ändringar får dock inte innebära att en post utgör en funktion (RR måste vara kostnadsslagsindelad) och poster i K2s uppställningsformer får inte slås ihop eller delas upp. Egna rubriker eller summeringsrader får inte läggas till. Även rubrikerna i förvaltningsberättelsen är givna och inga egna rubriker kan läggas till. specifika regler för hur övergången till K2 ska göras (kapitel 21). Där föreskrivs också hur jämförelsetal för föregående år får/ska hanteras. Specifika krav på upplysningar om övergången ställs också, bland annat ska varje övergångseffekt på ingående eget kapital anges på egen rad i noten om förändringar i eget kapital. Fortsatt arbete Många företag har fortfarande en del arbete kvar i form av att slutföra övergången till något av de två nya regelverken och därefter upprätta sin första årsredovisning enligt dessa. Andra företag som redan har upprättat sin årsredovisning enligt de nya reglerna kan komma att behöva finputsa ytterligare lite nästa år. Det är vår förhoppning att ovanstående noteringar kan vara ett stöd i det fortsatta arbetet. Vidare kan stöd hämtas i FARs rekommendation RedR1 Årsredovisning i aktiebolag, vilken har uppdaterats och anpassats till K3. Där finns anvisningar för utformning av en årsredovisning enligt K3. Mer vägledning finns också att hämta i s handbok K3 i praktiken. Monica Olsson monica.olsson@se.pwc.com I K2 har införts ett par konkreta krav på hur information om företagets utveckling ska lämnas i förvaltningsberättelsen; - nyckeltalen nettoomsättning, resultat efter finansiella poster och soliditet ska visas för de fyra senaste åren - om nettoomsättningen varierar med mer än 30 % mellan åren ska företaget kommentera detta. Dessa krav är minimikrav. Ytterligare nyckeltal kan visas och fler kommentarer kan presenteras. K2 har Christian Stralström christian.stralstroem@se.pwc.com Förslag till ny ordning för redovisningstillsyn i Sverige I mars 2015 publicerades ett slutbetänkande av den utredning som har haft att utreda hur tillsynen över börsnoterade företags finansiella rapportering bör Sid 5 Accounting update

6 organiseras i Sverige. Dagens svenska lösning där myndighetsansvaret har varit delegerad till marknadsplatserna, d.v.s. Nasdaq Stockholm och NGM, föreslås ändras. Utredningen föreslår att Finansinspektionen ska ansvara för övervakningen. Lagändringarna till följd av detta föreslås träda ikraft den 1 januari Detta innebär att börsernas ansvar för övervakning upphör från och med den dagen. Om förslaget går igenom kommer detta således att innebära att börserna kommer att utföra tillsynen över årsredovisningarna för 2014, vars arbete utförs under 2015 och att Finansinspektionen kommer att utföra tillsynen för årsredovisningarna 2015 och framåt. Förslaget är nu ute på remiss och remissperioden går ut den 1 juli Claes Janzon claes.janzon@se.pwc.com IFRS 15 - Transition Resource Group (TRG) och implementeringsfrågor Bakgrund Hans Hoogervorst, Chairman of the IASB: "The successful conclusion of this project is a major achievement for both boards. Together, we have improved the revenue requirements of both IFRS and US GAAP, while managing to achieve a fully converged Standard. Our attention now turns to ensuring a successful transition to these new requirements. " from contracts with customers 1 ) publicerades för snart ett år sedan. Redan då insåg IASB och FASB att övergången till den nya standarden skulle kunna komma att bli en övning av alldeles särskilt slag. Av denna anledning bildades en gemensam arbetsgrupp som enbart skulle arbeta med att behandla frågor relaterade till övergången. Denna arbetsgrupp skulle endast verka under övergångsperioden, dvs. from 28 maj 2014 tom standardens ikraftträdande den 1 januari Gruppen döptes till IFRS 15 Transition Resource Group, vanligen kallad TRG. I den här artikeln beskriver vi den uppgift TRG har och vilka områden som ansetts som så svåra att de kommunicerats till de två styrelserna för justering av standarden. En annan fråga som blivit allt mer aktuell är när standarden egentligen ska träda i kraft. Vi redogör därför även för senaste nytt om detta. Tidpunkt för ikraftträdande IFRS 15 träder ikraft den 1 januari Förtida tillämpning är tillåten. Den amerikanska motsvarigheten, ACS 606, var planerad att träda ikraft samtidigt som IFRS 15. I början av april meddelade FASB att de beslutat att skjuta på ikraftträdandet ett år! ASC 606 kommer att träda ikraft den 1 januari Ett års förtida tillämpning är dock tillåten (d.v.s. tillåten tillämpning från den ursprungliga ikraftträdandetidpunkten). FASBs beslut är preliminärt på så sätt att beslutet är föremål för deras sedvanliga beslutsprocess ( due process ) vilken bla innebär en remissperiod på 30 dagar för inhämtande av kommentarer från allmänheten. Bakgrunden till FASBs beslut är att amerikanska företag har arbetat med övergången till den nya intäktsredovisningsstandarden en längre tid jämfört med IFRS tillämpare. Detta eftersom US GAAP- Ovanstående sades av IASBs ordförande när den nya standarden för intäktsredovisning (IFRS 15 Revenue 1 Den amerikanska motsvarigheten till IASBs IFRS 15, utgiven av FASB är: ASC 606 Revenue from contracts with customers samt ACS Other assets and deferred costs 2 Notera att FASB i april beslutade om att senarelägga ikraftträdandet av ASC 606 och ASC till den 1 januari Vad IASBs respons på detta kommer att bli är i dagsläget inte klart. Sid 6 Accounting update

7 tillämpare har två jämförelseår vilket gör att den praktiska övergången ligger närmare i tid för dem. Under detta arbete har mängden implementerings-och tolkningsfrågor som uppkommit varit så många att FASB nyligen genomförde en sk outreach där man ställde frågor om implementeringsoklarheter i standarden och den osäkerhet som råder i och med detta. Man frågade också vad företagen ansåg om möjligheten att senarelägga ikraftträdandet och på så sätt vinna tid att räta ut och förtydliga de frågetecken som uppdagats och därmed säkerställa en enhetlig, ändamålsenlig och tydlig tillämpning av standarden. möten är att de ska bistå IASB och FASB med hjälp och råd i huruvida det finns anledning för IASB och FASB att göra förtydliganden i standarden baserat på de frågeställningar som har uppdagats. Vilka implementeringsfrågor diskuteras? Mängden frågor/ämnen som har ställts till TRG är omfattande. Det kan noteras att frågorna är av det komplicerade slaget och att dess hantering tar tid. Nedan återger vi kortfattat några av de större områden och frågor som har diskuteras. Detta är också områden inom vilka IASB och/fasb kommer att föreslå någon form av förtydliganden av standarden. Per dagens datum vet vi inte huruvida IASB kommer att ändra IFRS 15 ikraftträdandetidpunkt med anledning av FASBs beslut. IASB har dock tidigare aviserat att de ämnar begrunda konsekvenserna av olika ikraftträdandetidpunkter i det fall FABS beslutar om senareläggning. Således återstår att se huruvida IASB kommer att vidta någon åtgärd. Hans Hoogervorsts inledande ord om att de bägge styrelsernas uppgift efter publiceringen var att åstadkomma en gemensam och lyckosam övergång till de nya reglerna tycks möjligen bli svårare än vad man initialt hade hoppats på! Vilken uppgift har TRG? TRG består av medlemmar från en vid krets innebärandes upprättare av finansiella rapporter, revisorer, redovisningsspecialister (t.ex. har två representanter i TRG) och andra användare vilka samtliga har erfarenhet av intäktsredovisning enligt IFRS och/eller US GAAP. TRG håller ett möte per kvartal d.v.s. 4 per år. Hittills har 4 möten ägt rum. Tanken är att TRG ska erhålla feedback från upprättare av finansiella rapporter vad gäller potentiella implementeringsfrågor kring IFRS 15 vilka har uppdagats allteftersom konverteringsarbetet fortgår. TRG erhåller en skriftlig implementeringsfråga vilken de sedan behandlar på sina möten. TRG ska inte ge ut vägledning i implementeringsfrågor. Således resulterar inte av TRG behandlade frågor i någon skriftlig vägledning eller annan guidance. Syftet med TRGs Redovisning av licenser avseende IP Ett område som har varit föremål för många diskussioner är licenser. Många har ansett att detta är ett område där vägledningen inte är tillräckligt tydlig och risk finns för olika tolkningar i likartade situationer. FASB och IASB har därför beslutat att utge förtydligande i vägledningen om redovisning av licenser. TRG har diskuterat standardens krav på att endast redovisa ersättning från försäljningsbaserad eller användarbaserad royalty från licenser för immateriella rättigheter när försäljningen/användningen har ägt rum. Frågor som ställts avser hur försäljningsbaserad royalty och användarbaserad royalty definieras, definitionen av licenser samt tillämpningsområdet för licenser. Ytterligare en fråga relaterad till licenser är hur man ska redovisa ersättning från en licens när licensen inte utgör den huvudsakliga komponenten i ett kontrakt. Licensen är inte oväsentlig men den är inte heller det som primärt säljs i kontraktet. Licensen utgör inte ett distinkt prestationsåtagande, utan kombineras med andra produkter/tjänster i ett kontrakt till ett prestationsåtagande. Många anser att vägledningen är oklar vad gäller redovisning av licenser då dessa inte är distinkta. Ett annat område som har diskuterats är hur man ska tolka vägledningen när man fastställer en licens natur ( right to use eller right to access ). De aktiviteter som utförs av licensgivaren påverkar hur licensen Sid 7 Accounting update

8 klassificeras och därmed huruvida intäkten ska redovisas; vid en tidpunkt eller över tiden. Den befintliga vägledningen kan tolkas på olika sätt och ge olika svar trots samma förutsättningar. Framförallt är det oklart huruvida de aktiviteter som licensgivaren utför och som ska ligga till grund för kriteriet väsentligt påverkar den immateriella rättigheten och kvalificera för redovisning över tiden, måste vara av det slag att de påverkar licensens funktion eller om de enbart behöver påverka värdet av den immateriella rättigheten. Diskusisoner har vidare förts angående hur man ska se på eventuella restriktioner i en licens. En restriktion kan vara sådan att den begränsar perioden under vilken kunden kan nyttja fördelarna från licensen. Exemplifierat kan detta vara fallet med en licens till en filmrättighet under flera år, med restriktionen att filmen endast får visas en specifik dag per år. Vägledningen är oklar i huruvida en licens av detta slag är en distinkt licens eller om den utgör flera distinkta licenser. Vidare har det också diskuterats om en sådan restriktion i själva verket står i konflikt med kravet på att inte redovisa intäkter från en licens förrän kunden kan nyttja licensen och åtnjuta dess fördelar. Klargörande av när ett åtagande är distinkt Standardens kriterier för att klassificera en vara eller tjänst i ett kontrakt som ett distinkt åtagande är att det dels ska vara kapabelt att vara distinkt, dels att det ska vara separat identifierbart från andra åtaganden i kontraktet. Det sistnämnda kriteriet anses av många ge upphov till en del otydligheter i tolkningen. En fråga som uppkommit är huruvida bedömningen ska göras utifrån kundens perspektiv eller utifrån företagets perspektiv. Noteras görs också att de indikatorer på separat identifierbar som standarden ger har visat sig tolkas på olika sätt trots samma grundförutsättningar. IASB och FASB kommer att göra förtydliganden i vägledningen om hur kriterierna för separat identifierbart ska tillämpas. Brutto eller nettoredovisning av intäkt Reglerna om redovisning av agent och huvudmannaförhållanden anses av många behöva förtydligas vad gäller kriterierna för att fastställa huruvida företaget agerar som huvudman eller agent. Detta är viktigt eftersom den ena innebär bruttoredovisning av intäkter och den andra nettoredovisning. Att fastställa ett agent/huvudmannaförhållande kräver även under nuvarande intäktsredovisningsregler att flera väsentliga bedömningar måste göras, vilket också kommer att vara fallet enligt den nya standarden. FASB och IASB kommer att vidta flera undersökningar och outreach - aktiviteter i syfte att se om klargöranden behövs. Utöver ovan nämnda områden så kommer FASB att föreslå förtydliganden inom områdena möjlighet till betalning ( collectability ), ej likvida ersättningar, kontraktmodifikationer samt fall där företaget har en serie av distinkta åtaganden. Ulrika Anjou ulrika.anjou@se.pwc.com Glöm inte system- och processfrågorna vid övergången till IFRS 15 Den 1 januari 2017 träder IASBs nya regelverk för intäktsredovisning i kraft; IFRS 15 Revenue from contracts with customers. IFRS 15 innebär ett helt nytt tankesätt vad gäller intäktsredovisning och en femstegs modell introduceras. I skrivande stund har många företag påbörjat analysen av vad en övergång till IFRS 15 innebär för dem, rent redovisningsmässigt. Huruvida övergången innebär stora eller små effekter, många eller ett fåtal förändringar beror i stor utsträckning på i vilken bransch man är verksam men också på hur pass komplicerade transaktioner företaget har. Vad som är viktigt att beakta är dock att övergången till IFRS 15 inte enbart är en redovisningsmässig övning. Intäktsflödet är kritiskt i varje verksamhet och inte sällan är de system som hanterar intäktsskapande transaktioner omfattande. Intäktsskapande transaktioner är också ett område som måste vara omgärdat av väl fungerande processer och kontroller. Sid 8 Accounting update

9 Slutligen ska effekten av övergången kommuniceras till marknaden och implementeras till fullo i organisationen. Vi vill med denna artikel lyfta fram de system, processoch organisationsfrågor som vi tror kommer att behöva analyseras och hanteras parallellt med att IFRS 15 implementeras i redovisningen. Systemfrågor Ur ett IT/systemperspektiv kan det finnas behov av att inhämta och analysera information på ett nytt, mer detaljerat och uppdelat sätt. Det kan även finnas behov av att fånga information som inte använts tidigare. Det finns idag ett flertal leverantörer som tillhandahåller specifika lösningar kring IFRS 15 och många av de etablerade affärssystemleverantörerna jobbar på uppgraderingar och/eller tilläggsfunktionalitet för att underlätta och möjliggöra regelefterlevnad. Affärsprocesser och intern kontroll En övergång till IFRS 15 kan medföra nya processer och arbetsätt där nya bedömningar och estimat behöver göras. Nya redovisningsprinciper och behov av ny datainsamling introducerar också nya risker och därmed nya krav på intern kontroll. Företag med ett redan etablerat Intern Kontroll-ramverk bör se över sin design i syfte att säkerställa att ramverket är uppdaterat efter de nya redovisningsprinciperna och de nya förfaranden som har tillkommit. Företag som arbetar med att utveckla sitt Interna Kontroll-ramverk behöver säkerställa att risker relaterat till IFRS 15 adresseras. Investor relations Effekterna av övergången till IFRS 15 behöver i god tid och på ett tydligt sätt kommuniceras till marknaden. I kommunikationen med investerare kommer det vara oerhört viktigt att kunna ge en tydlig bild av hur den nya intäktsredovisningen kommer att påverka företagets finansiella position, strategi och framtida affärsmodell. Kontraktshantering IFRS 15 innebär att hänsyn måste tas till nya kriterier vad gäller när och hur en intäkt ska redovisas. I viss utsträckning kan det t.o.m. vara så att det kan finnas behov av att göra en översyn av avtalsformuleringar i syfte att säkerställa att avtalen får den redovisningsmässiga konsekvens som avsågs vid dess ingång när hänsyn tas till IFRS 15s krav. Företag behöver se över olika typer av kontrakt och skrivelser för att bedöma vilken redovisningsmässig konsekvens de kan få, samt analysera om detta stämmer med företagets förväntningar. Kanske kommer det att finnas behov av omformuleringar och nya policies. Sammanfattning System- och processaspekterna är troligen det som påverkas mest och tar längst tid att analysera och införa. Nedan bild ger en uppfattning av fördelningen mellan redovisningsaspekterna kontra system- och process frågorna under en övergång till IFRS15: Bonus och ersättningar Omsättning är inte sällan ett mått som ligger till grund för rörliga ersättningar till anställda. Intäktsredovisningen kan således påverka bonus och provisioner. Företag bör analysera om och hur en ändring av när och till vilket belopp en intäkt redovisas kommer att påverka bonus, KPIer och andra interna styrmedel. Skatt Tidpunkten för när skatt ska redovisas och erläggas kan påverkas om t.ex. intäkten ska redovisas tidigare än förut. Företag bör således utreda om intäktsredovisningen kan påverka skatteredovisningen. Givet de konsekvenser ett införande av IFRS 15 kan ha för andra delar av organisationen än ekonomiavdelningen, är vår uppmaning att företag så Sid 9 Accounting update

10 snart som möjligt påbörjar analysen av vad en övergång innebär. Detta för att säkerställa att de systemändringar och informationsinsamlingar som krävs för att genomföra en övergång ska kunna gå så smidigt som möjligt. Även de företag och branscher som inte förväntar sig någon stor påverkan bör begrunda IFRS 15s samtliga nyanser innan detta konkluderas. Henrik J Petre henrik.j.petre@se.pwc.com Ulrika Anjou ulrika.anjou@se.pwc.com Disclosure Initiative Föreslagna ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden Bakgrund International Accounting Standard Board, IASB, arbetar kontinuerligt med att ge ut nya och förbättra befintliga redovisningsstandarder. Under 2011 ställde IASB frågan till allmänheten om vilka projekt och vilken inriktning de tyckte att IASB skulle ha och arbeta med de närmast kommande åren (deras sk. Agenda Consultation ). IASB erhöll mycket feedback på denna förfrågan. Det framkom med stor tydlighet att det fanns en önskan om att IASB skulle se över och förbättra upplysningskraven i befintliga IFRS. Många ansåg att upplysningskraven började bli så pass omfattande att de tenderade att stjälpa snarare än hjälpa läsaren. IASB tog till sig av kritiken och startade ett projekt kallat Disclosure Initiative. Flera standarder har sedan dess modifierats, bl. a. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Som ett led i detta projekt publicerade IASB i slutet av 2014 föreslagna förändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden. IASB:s syfte med ändringarna i IAS 7 är att förbättra informationen om ett företags finansieringsverksamhet och likviditet. Vilka är de föreslagna ändringarna? Avstämning av skulder Enligt de förslagna ändringarna ska ett företag lämna en IB UB analys över skulder. Tanken är att analysen ska avse skulder vars kassaflöde redovisas i finansieringsverksamheten och läsaren ska få en ökad förståelse för hur företagets skuldsättning förändras. Avstämningen ska inkludera: a) Ingående balans i rapport över finansiell ställning för varje skuld vars kassaflöde har klassificerats, eller borde vara klassificerat i kassaflödets finansieringsverksamhet b) Förändringar för perioden som inkluderar: (i) förändringar i kassaflödet i finansieringsverksamheten, exklusive eget kapitalposter (ii) förändringar av att erhålla eller förlora kontroll över dotterbolag eller andra verksamheter, och (iii) för andra icke kassapåverkande poster (exempelvis valuta- och verkligt värde förändringar samt förändringar i leaseskulder) c) Utgående balans i rapport över finansiell ställning för varje skuld vars kassaflöde har klassificerats, eller borde vara klassificerat i kassaflödets finansieringsverkssamhet IASB ger även förslag på utformningen av en sådan avstämning, enligt följande: Sid 10 Accounting update

11 Likvida medel IASB föreslår vidare tillkommande upplysningar avseende likvida medel som inte är tillgängliga för användning av koncernen. Det som åsyftas här är exempelvis likvida medel som innehas av ett dotterföretag som bedriver sin verksamhet där det råder legala restriktioner vilket kan medför begränsningar i användandet av de likvida medlen. Det finns redan idag upplysningskrav avseende likvida medel som inte är tillgängliga för koncernen både i IAS 7 och i IFRS 12. IASB vill komplettera de befintliga upplysningskraven till att omfatta exempelvis situationer där likvida medel förvisso är tillgängliga men om de skulle användas skulle det utlösa en skattebetalning. De föreslagna ändringarna är i skrivande stund fortfarande i utkastform. Remisstiden för utkastet sträcker sig fram till den 17 april Något föreslaget ikraftträdandedatum finns inte angivet i utkastet då detta är avhängigt den respons som IASB erhåller på utkastet. Claes Janzon claes.janzon@se.pwc.com Helena ben Salem helena.ben.salem@se.pwc.com IFRS9- När blir det möjligt att tillämpa fördelarna med de nya reglerna för säkringsredovisning? IFRS9 publicerades i juli förra året och ska tillämpas från Standarden ersätter IAS39 Finansiella instrument: Redovisning och Värdering. Skillnaderna mellan IAS 39 och IFRS 9 är många. Bl.a. förändras principerna för klassificering, hantering av kreditförluster och säkringsredovisning. Vad som får störst påverkan beror givetvis på företagets verksamhet. För icke finansiella företag är sannolikt den största och viktigaste förändringen de nya principerna för säkringsredovisning. Till stora delar innebär de nya principerna bättre förutsättningar för en redovisning som bättre avspeglar hur finansiella risker hanteras med finansiella instrument. I vissa fall kan IFRS 9 också medföra en enklare praktisk hantering. Flera av dessa förändringar har varit efterfrågade av företagen och det kan finnas ett intresse av att tillämpa dessa fördelar så tidigt så möjligt. Vilka är dessa förändringar och vad behöver ett företag som vill dra nytta av fördelarna göra nu för att så snart som möjligt dra nytta av de nya reglerna? Nya möjligheter inom säkringsredovisning Många företag har idag svårt att uppfylla IAS 39s strikta krav på säkringsredovisning. Vår erfarenhet är att detta ibland t.o.m. har medfört att företag har avstått från att använda sig av finansiella instrument, exempelvis ett derivat, för att hantera en finansiell risk. Vår bedömning är att IFRS 9s nya principer för säkringsredovisning medför ökade möjligheter för företag att tillämpa säkringsredovisning och att redovisningen därmed kan återspegla riskhanteringsstrategierna på ett bättre sätt. IFRS 9 innebär ett antal ändrade regler, det är dock främst två förändringar som kommer att påverka möjligheterna för företag att tillämpa säkringsredovisning: Kraven för att kvalificera för säkringsredovisning förändras så det blir Sid 11 Accounting update

12 enklare att kvalificera för säkringsredovisning, Möjlighet att identifiera komponenter även i icke-finansiella poster som säkrade föremål. Kraven för att kvalificera för säkringsredovisning ändras så att det blir enklare att kvalificera för säkringsredovisning. IAS 39 innehåller en knivskarp gräns för när ett säkringsförhållande anses vara tillräckligt effektivt för att kvalificera för säkringsredovisning. Enligt IAS 39 är en säkring effektiv om den ligger i intervallet %. IAS 39s krav är strikt och innebär exempelvis att en säkringsrelation med 80% effektivitet uppfyller kraven för säkringsredovisning medan en relation med 79% effektivitet diskvalificeras. IFRS 9 har inte dessa gränsvärden utan anger 3 kriterier som ska vara uppfyllda för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas. Dessa kriterier är: Det ska finnas ett ekonomiskt samband mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten Säkringskvoten ska vara i enlighet med företagets riskmanagement Effekterna från kreditrisk får inte dominera värdeförändringarna i säkringsrelationen Komponenter i icke-finansiella föremål Vid säkring av ett icke-finansiellt föremål (ex inköp av flygfotogen) föreskriver IAS 39 att hela inköpskostnaden ska inkluderas i det säkrade föremålet. Det går inte att utesluta något. Effektiviteten mäts genom jämförelse av värdeförändringen på derivatet med värdeförändringen på hela inköpet, oavsett om syftet med säkringen bara är att hantera en del av risken (ex. förändringar i råoljepriset). IFRS9 innebär att det blir tillåtet att identifiera delar av ickefinansiella poster som säkrade föremål. I exemplet ovan innebär det att det är tillåtet att identifiera råoljekomponenten i flygbränslet som säkrat föremål. Det krav som IFRS 9 ställer är att den identifierade komponenten måste vara separat identifierbar och tillförlitligt mätbar. Vår bedömning är att dessa två ändringar innebär att det kommer att vara möjligt att tillämpa säkringsredovisning exempelvis på fler råvarurelaterade strategier enligtifrs9 än det varit enligt IAS39. Tidpunkt för övergång till redovisning enligt IFRS 9 IFRS9 är obligatorisk från och med 2018, förtida tillämpning är tillåten. För bolag inom EU förutsätter all tillämpning dock att standarden har godkänts av EU. Utifrån aktuell arbetsplan förväntas EFRAG publicera ett utkast till endorsement advise redan i april och EU-kommissionen förväntas ta beslut om godkännande under andra halvåret Utmaningarna i godkännandeprocessen Ovanstående beslutsplan kan te sig enkel. Så är dock inte riktigt fallet. EFRAG har påbörjat arbetet med att ta fram ett endorsement advise för IFRS9. Utöver de vanliga kriterierna som alltid ställs på en ny standard och som EFRAG ska ta ställning till (såsom rättvisande bild, förståelse, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet) innehåller uppdraget dessutom ett antal frågeställningar som kommissionen vill att man särskilt beaktar. Dessa är bl.a: konsekvenser av att IFRS9 och IFRS4 (Försäkringsavtal) inte implementeras samtidigt, användandet av verkligt värde och borttagandet av särredovisning av inbäddade derivat i finansiella tillgångar, förändringen av reglerna för nedskrivning av finansiella tillgångar konsekvenser av att IASB och FASB inte kunde enas om gemensamma regler för redovisning av finansiella instrument Ovanstående är enbart ett urval och uppdraget innehåller än fler komplicerade frågeställningar för EFRAG att ta ställning till. Som den uppmärksamme läsaren förstår så är detta omfattande frågeställningar och mot denna bakgrund kan EFRAGs publicerade tidsplan förefalla väl optimistisk. Det återstår således Sid 12 Accounting update

13 att se huruvida en förtida tillämpning av IFRS 9 kan bli aktuell. Vilka förberedelser bör företag göra redan nu? Införandet av IFRS9 kan innebära stora förändringar för de företag som tillämpar eller önskar tillämpa säkringsredovisning. Vår rekommendation är därför att man redan nu genomför en förstudie som temperaturmätare. En förstudie kan vara ett första steg för att få en uppfattning om vilka delar av IFRS9 som kommer att påverka företaget mest. Förstudien kan sedan användas för prioritering och bedömning av den tids- och resursåtgång som krävs för att genomföra övergången. En annan aspekt som kan inkluderas i förstudien är huruvida företaget kan ha fördelar av att tillämpa standarden i förtid (i den mån det är möjligt). Peter Almgren peter.almgren@se.pwc.com Vår bedömning är att de företag som sannolikt har mest att vinna på en förtida tillämpning av IFRS9 är de företag som är exponerade mot råvarurisker. Detta då det, på grund av kriterierna för säkringsredovisning i IAS39, i många fall inte varit möjligt att uppnå säkringsredovisning för derivat som säkrar råvarurisk. Även om EUs godkännandeprocess drar ut på tiden och godkännandet inte kommer förrän under 2016 kan det ändå vara möjligt att förtidstillämpa den nya standarden från 1 januari Detta förutsätter dock att analysen av övergången är gjord. För säkringsredovisning krävs exempelvis att säkringsdokumentation etc. finns på plats vid inledningen av den period för vilken man vill tillämpa dessa regler. Det kan därför vara fördelaktigt att vara förberedd även om godkännandet från EU dröjer en bit in på Per-Ove Zetterlund per-ove.zetterlund@se.pwc.com Sid 13 Accounting update

14 Ett urval av PricewaterhouseCoopers publikationer K3 i praktiken - andra upplagan Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet. Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Manual of accounting IFRS 2015 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2015 volume 1 Manual of accounting IFRS volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2014 year end För mer information och beställning se vår hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncern-redovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS Publikationen kan laddas ner från vår hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de tillämpas från och med Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur. Sid 14 Accounting update

15 K2 Årsredovisning i mindre företag exemplet K2-Kemisten AB med vägledning och kommentarer (andra upplagan) Skriften innehåller ett exempel på hur årsredovisningen kan se ut för ett fiktivt aktiebolag som tillämpar K2- reglerna. Den ger också en utförlig beskrivning av K2- reglerna för aktiebolag och en redogörelse för skillnaderna mellan K2-reglerna för aktiebolag respektive ekonomiska föreningar. Skriften ger vägledning till den som ska upprätta en årsredovisning eller bedöma en årsredovisning som upprättas enligt K2-reglerna. Skriften beställs från Studentlitteratur. K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser Skriften innehåller s tolkningar av K3:s regelverk baserat på våra omfattande erfarenheter och kunskaper om hur ideella organisationer fungerar i praktiken. Regelverket K3 är i första hand skrivet för aktiebolag men har ett tilläggskapitel för stiftelser och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Samtidigt gäller tillämpliga delar av det generella regelverket även för de ideella organisationerna. Hur dessa delar ska tolkas i praktiken är inte självklart och i skriften hjälper vi till med vägledning. Skriften laddas ner från s hemsida. Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services mikael.scheja@se.pwc.com Tel IFRS: Technical Partners dennis.svensson@se.pwc.com Tel claes.janzon@se.pwc.com Tel Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel katarina.lindgren@se.pwc.com Tel ulrika.anjou@se.pwc.com Tel sofia.skold@se.pwc.com Tel Svensk redovisning: Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel Technical Directors christian.stralstroem@se.pwc.com Tel olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: lars-erik.persson@se.pwc.com Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: asa.weiner@se.pwc.com Tel johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 15 Accounting update