Accounting Update #43 Oktober 2016

Transkript

1 Kära läsare! I förra numret av Accounting Update redogjorde vi för ESMA 1 :s nya krav på information om APM; Alternative Performance Measurements. I detta nummer har vi fått anledning att återigen fundera över innehållet i vägledning utgiven av ESMA. Allra mest på tapeten i IFRS-världen detta årets sista kvartal torde vara ESMA:s nya krav på informationsgivning om hur implementeringen av IFRS 15, Revenue from contracts with customers, fortskrider. ESMA föreskriver i den rapport som publicerades i somras, att de förväntar sig att företag lämnar relativt omfattande och informativa upplysningar om IFRS 15:s implementering och förväntade effekter. Informationsgivningen påbörjas i årsredovisningen 2016 och accelererar allteftersom implementeringen färdigställs och ikraftträdandetidpunkten närmar sig. Läs mer om vad detta innebär för de finansiella rapporter som ska publiceras from nu fram till och med IFRS 15s ikraftträdande I somras publicerade IASB en ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar, vilken innebar ett förtydligande inom tre områden; hur värdering ska ske av aktierelaterade ersättningar som klassificerats som kontantreglerade ersättningar, hur hantering ska ske avseende en ändring från kontantreglerad ersättning till egetkapitalreglerad ersättning samt hur företag ska redovisa ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument, där en del består av källskatt som ska betalas till skattemyndigheter å den anställdes vägnar. I detta nummer fortsätter vi med vår artikelserie i tre delar i ämnet bokföring, som inleddes i förra numret av Accounting Update. I denna utgåva behandlas ämnet tidpunkten för bokföring. När ska en affärshändelse bokföras och i vilka fall förekommer det lättnader från dessa regler? Läs gärna vår fördjupningsartikel i ämnet. I juni 2016 meddelade BFN en ändring i K2:s regler för hur intäkter ska redovisas för uppdrag på löpande räkning. Fr o m den 10 juli 2016 är det inte längre möjligt att redovisa intäkter från uppdrag på löpande räkning i takt med att fakturering sker (alternativregeln). Istället ska intäkten redovisas i takt med att arbetet utförs och material levereras eller förbrukas (huvudregeln). K2:s regler kommer därmed att överensstämma med K3:s. Trevlig höstläsning! Stockholm 18 oktober 2016 Christian Stralström Ulrika Anjou Ansvarig utgivare Redaktör christian.stralstroem@ ulrika.anjou@se.pwc.com se.pwc.com Innehållsförteckning ESMA God informationsgivning om IFRS 15-2 implementering Ändringar i IFRS 2 4 Vad händer hos normgivaren 5 Bokföring och bokföringsmaterial Del 2: 6 Tidpunkten för bokföring K2 - Väsentlig förändring av intäktsredo- 8 visningen för löpande räkningsuppdrag Kommande seminarier och utbildningar och Affärsvärldens Accounting Day 9 November 2016, Stockholm, länk här Sid 1 ESMA: European Securities and Markets Authority. Sid 1 Accounting update oktober 2016

2 ESMA - God informationsgivning om IFRS 15-implementering Bakgrund ESMA 2 gav den 20 juli ut en rapport ("public statement") avseende hur de ser på upplysningskraven avseende implementeringen av IFRS 15. Syftet med uttalandet är att belysa vikten av att företagen är transparenta mot marknaden vad gäller information om hur implementeringsarbetet av IFRS 15 fortskrider samt de övergångseffekter bolag förväntas få. ESMA adresserar sin rapport till noterade koncerner och deras revisorer och uppmanar bägge parter att beakta denna rapport i sitt arbete under implementeringen av IFRS 15. Införandet av IFRS 15 utgör en av de större regelförändringarna inom IFRS på många år. Standarden träffar samtliga koncerner om än med olika grad av påverkan. ESMA vill främja en konsekvent tillämpning av informationsgivning i samband med införandet av IFRS 15. Enligt IAS 8 p30 ska företag lämna upplysningar om utgivna men ännu ej tillämpade standarder. Upplysningarna baseras på kvalitativt och/eller kvantitativt känd information eller information som rimligen kan uppskattas. ESMA utvecklar vad de anser att god informationsgivning enligt IAS 8 p30 innebär. ESMA poängterar att upplysningar om IFRS 15- implementeringen ska lämnas i årsredovisningarna 2016 och 2017 men att företag också bör lämna information i delårsrapporter under ESMA beskriver också vilken typ av information som i förekommande fall bör lämnas. Informationsgivning i finansiella rapporter Årsredovisningen 2016 Årsredovisningen 2016 ska innehålla information om de förväntade effekterna av införandet av IFRS 15 i stora drag. Detta innebär exemplifierat; Principförändring: Detaljerad beskrivning och förklaring om hur redovisningen av intäkter kommer att förändras principiellt (alternativt om så ej kommer att ske så anges detta) vid införandet av IFRS 15, Tidsplan: Tidsplan för implementeringen av IFRS 15. Möjligen lämnas även information om hur långt koncernen har kommit i sitt implementeringsarbete, Övergångsmetod: Beskrivning av vilken övergångsmetod som företaget förväntas välja (exempelvis huruvida jämförelseinformation kommer att lämnas vid första årets tillämpning av IFRS 15), Kvantifiering: Kvantifiering av effekt av implementeringen om så är möjligt. Om kvantitativ information inte kan tas fram ska ytterligare kvalitativ information ges för att beskriva den förväntade omfattningen för läsaren. Värt att notera är att ESMA poängterar att ju mer väsentliga effekter en koncern förväntar sig att få av övergången, desto större behov av utförlig informationsgivning föreligger. Delårsrapporter 2017 IAS 34 kräver inte upplysningar om effekter av nya IFRS standarder som är publicerade men som ännu inte har trätt i kraft. ESMA uppmuntrar emellertid till viss informationsgivning även i delårsrapporter, under det år som föregår ikraftträdandeåret, vilket alltså är mer långtgående krav än vad IFRS regelverk föreskriver. ESMA anser att i de fall bolag förväntar sig väsentliga effekter så kan bolagen, allt eftersom implementeringen av IFRS 15 fortskrider, lämna information om detta i delårsrapporterna. Detta innebär att all känd information som bolaget har, där man med rimlig precision kan uppskatta effekterna av övergången, kan anges. Om man inte har denna information tillgänglig, är det en kvalitativ beskrivning som kan anges istället, med information om hur implementeringen fortlöper jämfört med den information som lämnades i årsredovisningen Värt att notera är således att ESMA:s krav dels är ett could -krav och dels tar sikte på de bolag där övergångseffekten förväntas bli väsentlig. Det är 2 ESMA= European Securities and Markets Authority Sid 2 Accounting update oktober 2016

3 således ett mjukare krav än skall och det avser en relativt liten målgrupp. En reflektion är att kraven på informationsgivning i Q4-rapporten 2017 rimligen torde vara högre (kanske tom desamma som för årsredovisningen 2017?) jämfört med informationsgivning i rapporterna för Q1-Q eftersom rapporten för Q4 avges när vi befinner oss i 2018, året då standarden redan har trätt ikraft. ESMA betonar att tidpunkten för när och i vilken omfattning information om implementeringen av IFRS 15 sker, rimligen kan komma att variera mellan bolag beroende på komplexiteten i bolagens verksamheter och branscher, upplägg och tidsplan för implementeringsarbetet, samt den uppskattade påverkan för varje enskilt bolag. Varje bolag kommer således att behöva skräddarsy informationen för just deras situation. Årsredovisningen 2017 Årsredovisningen 2017 publiceras efter att IFRS 15 har trätt i kraft d v s efter 1 januari ESMA förväntar sig därför att IFRS 15 implementeringen är slutförd och informationsgivningen i årsredovisningen 2017 ska återspegla detta. I Årsredovisningen 2017 ska enligt ESMA kvantitativ information om övergången anges och en beskrivning av den kvantitativa förändringen jämfört med redovisningen enligt tidigare principer ska lämnas. Enligt vår bedömning innebär detta att följande information lämnas (förutsatt att bolaget tillämpar en retroaktiv övergångsmetod); Övergångsbryggan: Övergångsbryggan 3 för IFRS 15 implementeringen d v s effekten på IB Eget Kapital 2017, jämförelsesiffrorna för räkenskapsåret 2017 omräknade enligt IFRS 15, samt UB Eget Kapital 2017 (d v s IB EK 2018) Kvalitativ beskrivning: Beskrivning av effekterna av införandet av IFRS 15, d v s dels en beskrivning av övergångs- bryggans effekter dels en vidareutveckling av den information som angavs i årsredovisningen Revisionsutskottens ansvar Värt att notera är att ESMA i sin rapport föreskriver att de förväntar sig att bolagens revisionsutskott nogsamt följer och övervakar framskridandet och kvaliteten i bolagens implementering av IFRS 15. Således åläggs revisionsutskotten visst ansvar för att IFRS 15 implementeringen fortskrider och genomförs på ett kvalitativt sätt. Motsvarande informationskrav förväntas för IFRS 16 och IFRS 9 Slutligen ska nämnas att ESMA har kommunicerat att de har för avsikt att ge ut motsvarande vägledning för IFRS 9 och IFRS 16. Om en användare implementerar IFRS 16 i förtid (vid samma tidpunkt som IFRS 15) ska informationen anpassas till de särskilda aspekter som föreskrivs vid implementeringen av IFRS 16. Detta innebär att effekten av standarderna IFRS 15 och IFRS 16 redogörs för separat även om implementering sker vid samma tidpunkt. Ulrika Anjou ulrika.anjou@se.pwc.com Anna Larsson anna.larsson@se.pwc.com 3 Övergångsbryggan innebär en avstämning av eget kapital som redovisats enligt tidigare redovisningsprinciper, d v s IAS 11 och IAS 18, mot eget kapital enligt IFRS 15. Sid 3 Accounting update oktober 2016

4 Ändringar i IFRS 2 IASB publicerade i juni 2016 en ändring av IFRS 2 aktierelaterade ersättningar. Denna ändring innebär främst förtydliganden avseende tre områden inom IFRS 2. Ändringarna beskrivs kortfattat nedan. Värdering av aktierelaterade ersättningar som klassificerats som kontantreglerade ersättningar Ändringen förtydligar att verkligt värde (enligt definitionen i IFRS 2) för aktierelaterade ersättningar som klassificerats som kontantreglerade ersättningar ska beräknas på motsvarande sätt som används för ersättningar som klassificerats som egetkapitalreglerade ersättningar. Det betyder att villkor som inte är intjänandevillkor ( non-vesting conditions ) och marknadsvillkor beaktas i beräkningen av verkligt värde, medan prestationsvillkor och tjänstgörandevillkor beaktas i uppskattningen av det antal egetkapitalinstrument som förväntas tjänas in. Ändring från kontantreglerad ersättning till egetkapitalreglerad ersättning Tidigare saknades vägledning i IFRS 2 för hur en ändring av en aktierelaterad ersättning skulle redovisas då ersättningen omklassificeras från kontantreglerad till egetkapitalreglerad. Däremot fanns sedan tidigare vägledning för hur en ändring i andra riktningen, d v s från egetkapitalreglerad till kontantreglerad, skulle redovisas. Ändringen innebär att skulden avseende den kontantreglerade ersättningen först ska omvärderas vid tidpunkten för omklassificering så att den motsvarar det verkliga värdet av intjänad andel av ersättningen vid denna tidpunkt. Först därefter klassificeras skulden om till eget kapital till det verkliga värde som är intjänat vid omklassificeringstidpunkten. Den efterföljande kostnaden för denna egetkapitalreglerade plan fram till dess att den är fullt intjänad, baseras därefter på det verkliga värdet av dessa egetkapitalinstrument vid tidpunkten för omklassificering av planen. Ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument där en del består av källskatt som betalas till skattemyndigheter Skattelagstiftningen kan kräva att arbetsgivare innehåller ett belopp avseende den anställdes inkomstskatt hänförlig till en aktierelaterad ersättning som är egetkapitalreglerad och att företaget överför detta belopp i kontanter till skattemyndigheten å den anställdes vägnar. För att uppfylla detta åtagande kan villkoren i den aktierelaterade ersättningen tillåta eller kräva att arbetsgivaren behåller det antal egetkapitalinstrument som motsvarar det monetära värdet på den källskatt som ska betalas in från det totala antalet egetkapitalinstrument som den anställde är berättigad till (d v s den aktierelaterade ersättningen har en nettoregleringsmöjlighet). En sådan nettoregleringsmöjlighet innebär teoretiskt att den aktierelaterade ersättningen består av två delar en del som regleras med egetkapitalinstrument till den anställde och en del som regleras kontant till skattemyndigheten. Ändringen av IFRS 2 innebär dock att en sådan plan ska klassificeras och redovisas som en egetkapitalreglerad plan i sin helhet. Ikraftträdande och övergång Ändringen träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. Ändringarna i standarden omfattar samtliga ersättningar som inte är reglerade vid denna tidpunkt samt eventuella modifieringar som görs efter denna. Retroaktiv tillämpning är tillåten under vissa förutsättningar. Sid 4 Accounting update oktober 2016

5 Claes Janzon Daniela Casadei Vad händer hos normgivaren? I detta nummer introducerar vi en ny artikelserie. Varje nummer av accounting update kommer från och med nu att ha ett stående inslag av en kortfattad redogörelse för vad som händer hos våra stora normgivare inom redovisning och finansiell rapportering d v s International Accounting Standars Board (IASB), Rådet för finansiell rapportering och Bokföringsnämnden (BFN). Nedan följer en översiktlig beskrivning av vilka nyheter som publicerats under det senaste kvartalet och vad som är på gång. IASB IASB arbetar ständigt med uppdatering av befintliga standarder samt framtagande av nya. I IASB:s work plan finns att utläsa vad som står på deras agenda och när i tid projekt förväntas startas och slutföras. IASB har nyligen avslutat arbetet med att ta fram tre stora nya standarder; IFRS 15 Revenue from contracts with customers, IFRS 9 Financial Instruments, IFRS 16 Leases samt inom en nära framtid även den nya försäkringsstandarden IFRS 17 Insurance contracts. Nedan följer ett axplock av det mest väsentliga som är på gång just nu: I november i år kommer IASB publicera sin rapport agenda consultation där det framgår vilka ändringar man kommer fokusera på under den kommande fyraårsperioden. I december förväntas discussion paper avseende forskningsprojekt om tilläggsupplysningar publiceras. Den nya försäkringsstandarden IFRS 17 Insurance contracts förväntas publiceras i mars IFRS 17 förväntas träda ikraft tidigast Rådet för finansiell rapportering Rådet har bjudit in till kommentarer avseende förslag till ändringar i RFR 2 (Redovisning för juridiska personer) med anledning av de nya och ändrade standarderna; Amendments to IAS 7, Amendments to IAS 12, Clarifications to IFRS 15, IFRS 16 och IFRS 9. Rådet föreslår att samtliga ändringar, förutom de nya standarderna IFRS 16 och IFRS 9, ska gälla även i RFR 2. För IFRS 16 föreslår rådet ett valbart undantag som fortsatt tillåter att företaget redovisar alla leasingavtal som operationella i juridisk person, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning. Rådet bedömer även att de skattemässiga effekterna av att tillämpa IFRS 9 i juridisk person är svårbedömda och föreslår därför att ett valbart undantag ska finnas för IFRS 9. BFN Bokföringsnämnden har remmiterat ett förslag med ändringar i de allmänna råden BFNAR 1999:1 (Fusion av helägt aktiebolag) och BFNAR 2003:2 (Redovisning av fusion) efter ändringar i Årsredovisningslagen. Regelverket kommer bland annat kompletteras med regler som klargör redovisningsmässig hantering av kapitalandelsfond och fond för utvecklingskostnader vid fusion. Bokföringsnämnden har tidigare under 2016 även remitterat förslag om ändringar i K2 och K3 bl a till följd av ändringarna i ÅRL. Sid 5 Accounting update oktober 2016

6 Ulrika Anjou Daniela Casadei Bokföring och bokföringsmaterial Del 2: Tidpunkten för bokföring Nedan följer den andra artikeln i vår serie om bokföring och bokföringsmaterial. Artikeln baseras på bestämmelserna i Bokföringslagen (BFL) och den tolkning av lagen som Bokföringsnämnden (BFN) gör i sitt allmänna råd BFNAR 2013:2 Bokföring, med tillhörande vägledning. I texten nedan lämnas hänvisningar till berörda punkter i det allmänna rådet. En del textavsnitt i det allmänna rådet/vägledningen saknar numrering, och hänvisning görs då till en närliggande punkt. Huvudregel Huvudregeln (p 3.1) säger att; - kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag - andra affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Med så snart det kan ske menas så snart det finns tillräckliga uppgifter för att kunna bokföra på ett godtagbart sätt (p 3.3). BFN medger dock att bokföring av fordringar och skulder får anstå till dess faktura eller motsvarande handling har utfärdats eller mottagits. Om denna lättnadsregel tillämpas, ska den tillämpas konsekvent och gälla både utfärdade och mottagna fakturor (p 3.4). Senareläggning - förutsättningar Under specifika omständigheter (se nedan) kan företag senarelägga viss bokföring. Generella förutsättningar är då att verifikationerna hålls ordnade i väntan på bokföring och att bokföring ändå görs på rätt redovisningsperiod (p 3.5). Senareläggning I tabellen nedan anges de lättnadsregler som medger att bokföringen i vissa fall kan senareläggas. När ska affärshändelser bokföras? Lagen och det allmänna rådet innehåller bestämmelser om när en affärshändelse senast ska vara bokförd (kap 3). För att en affärshändelse ska anses vara fullständigt bokförd krävs att den kan presenteras i både registreringsordning (i den ordning som posterna har registrerats, s k grundbokföring) och systematisk ordning (s k huvudbokföring). Därutöver tillkommer att bokföringen måste vara låst d v s inte kunna raderas eller ändras. Så länge bokföringen inte är låst, kan affärshändelserna inte anses bokförda. Bokföringen måste låsas så att den blir varaktig senast vid den tidpunkt då affärshändelsen ska vara bokförd enligt bestämmelserna i kapitel 3 i BFNAR 2013:2, se vidare nedan under rubriken senareläggning. Sid 6 Accounting update oktober 2016

7 Kategori Får senarelägga Gäller Alla företag (p 3.6) Företag med årlig omsättning på normalt högst 3 mkr (p 3.7) Företag med - normalt högst 50 verifikationer som avser högst 250 affärshändelser per år, och - årlig nettoomsättning på normalt högst 1 mkr (p 3.8) Enskilda näringsidkare med - normalt högst 50 verifikationer som avser högst 250 affärshändelser per år, - årlig nettoomsättning på normalt högst 1 mkr, och - inga gränsöverskridande transaktioner (enl skatteförfarandelagen (p 3.9) Vid användning av certifierat kassaregister (p 3.10) till 50 dagar efter den månad då affärshändelsen inträffade till 50 dagar efter det kvartal affärshändelsen inträffade till 60 dagar efter utgången av det räkenskapsår affärshändelsen inträffade till den dag då inkomstdeklaration en ska lämnas till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelserna inträffade OBS att detta inte gäller bokföring av kontanta in- och utbetalning ar för presentatio n i registrering sordning. Gäller bokföring av kontanta in- och utbetalning Ideella föreningar, stiftelser, m fl (p 3.11) Vid försäljning från myntautomat (p 3.12) Företag som tillämpar kontantmetode n (under 3 mkr i nettoomsättnin g) (p 3.14) Vid särskilda, tillfälliga hinder, t ex sjukdom (p 3.13) till fyra veckor efter den dag då affärshändelsen inträffade Antingen till dagen efter att automaten tömts eller till dagen efter att uppgifter om tömning mottagits. Tills betalning sker (verifikationerna ska hållas ordnade och fordringar och skulder vid årets slut ska bokföras) (Även reglerna om senareläggning ovan får tillämpas) (läs vidare om kontantmetoden nedan) Ytterligare någon eller några dagar (restriktiv syn) ar för presentatio n i registrering sordning (för andra bokföringsposter kan ovanståend e punkter vara relevanta) Alla affärshändelser Observera att i några av fallen ovan anges att lättnadsregeln inte gäller bokföring av kontanta in- och utbetalningar för presentation i registreringsordning. Således gäller den däremot för all bokföring i systematisk ordning samt för all annan bokföring i registreringsordning än kontanta in- och utbetalningar. För bokföring av kontanta in- och utbetalningar för presentation i registreringsordning ska detta ske påföljande arbetsdag om inte annat följer av tabellen. I tabellen går att läsa att kontanta in- och utbetalningar för bokföring i registreringsordning får senareläggas med 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen, försäljningen eller återköpet, inträffade om certifierat kassaregister används. Däremot registreras normalt inte andra insättningar respektive uttag till och från kassan, t ex Sid 7 Accounting update oktober 2016

8 uttag för insättning på företagets bankkonto. De kontanta in- och utbetalningar som inte registreras i kassaregistret ska därmed bokföras i registreringsordning (grundbokföring) enligt huvudregeln d v s senast påföljande arbetsdag. Det kan t ex göras i en kassajournal. Kontantmetoden (p 3.14 samt 3.15) Ett företag vars årliga nettoomsättning uppgår till högst tre miljoner kr får tillämpa kontantmetoden. Detta innebär att företaget får dröja med att bokföra affärshändelsen till dess att betalning sker. Även bedömningen av när affärshändelsen får senareläggas (enligt tabellen ovan), sker utifrån betalningstillfället. Tillämpas denna metod måste dock verifikationerna hållas ordnade i avvaktan på bokföring. Vid bokslut måste ett företag som tillämpar kontantmetoden bokföra obetalda fordringar och skulder som en bokslutstransaktion. Tidpunkten då detta ska ske är i samband med att den löpande bokföringen avslutas. Användning av redovisningskonsult Att ett företag använder sig av en konsult för upprättandet av räkenskaperna påverkar inte reglerna i det allmänna rådet utan samma regler tillämpas. Marcus Johansson marcus.x.johansson@se.pwc.com Hanna Uddenberg hanna.uddenberg@se.pwc.com K2 - Väsentlig förändring av intäktsredovisningen för löpande räkningsuppdrag Sammanfattning Fr o m den 10 juli 2016 är det inte längre möjligt att redovisa intäkter från uppdrag på löpande räkning i takt med att fakturering sker (alternativregeln). Istället ska intäkten redovisas i takt med att arbetet utförs och material levereras eller förbrukas (huvudregeln). K2:s regler kommer därmed att överensstämma med K3:s. Regeländringen ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas efter den 10 juli Detta innebär att boksluten blir de sista boksluten i vilka det är möjligt att redovisa intäkter från uppdrag på löpande räkning i takt med att fakturering sker (alternativregeln). För de företag som hittills har tillämpat alternativregeln innebär detta ett byte av redovisningsprincip. Som sådan redovisas den i enlighet med K2:s anvisningar (p2.3) innebärandes att den nya principen tillämpas med framåtriktad verkan (d v s från ändringstidpunkten och framåt, ej retroaktiv justering). Bakgrund I juni 2016 meddelade BFN en ändring i K2:s regler för hur intäkter ska redovisas för uppdrag på löpande räkning. Reglerna för intäktsredovisning för fastprisuppdrag kvarstår oförändrade. Bakgrunden till regeländringen är att Sverige för en tid sedan blev anmält till EU-domstolen för att den svenska alternativregeln för redovisning av intäkter på löpande intäkter ansågs strida mot EU:s redovisningsdirektiv. Detta är teoretiskt korrekt eftersom ett företag som tillämpar alternativregeln värderar en omsättningstillgång, upplupna intäkter, till under anskaffningsvärdet trots att det finns inarbetade intäkter d v s en värdering under lägsta värdets princip. Den svenska regeln har sin utgångspunkt i skattelagstiftningen och har inneburit en praktisk lättnadsregel för många mindre företag. Sid 8 Accounting update oktober 2016

9 Intäktsredovisning i fastprisuppdrag K2:s regler för intäktsredovisning i fastprisuppdrag kvarstår oförändrade. För fastprisuppdrag finns således även fortsättningsvis två möjliga metoder att välja mellan: successiv vinstavräkning (huvudregeln) eller färdigställandemetoden (alternativregeln). Skattelagstiftningens regler Viktigt att notera är att inkomstskattelagen inte har ändrats vad gäller skattemässig hantering av intäkter. Detta innebär att det skattemässigt är fortsatt möjligt att redovisa intäkten i takt med att fakturering sker. Det kan således uppstå en temporär skillnad mellan redovisning och beskattning av intäkter, men i K2 redovisas ingen uppskjuten skatt, så heller inte för denna skillnad. BFNAR 2003:3 Redovisning av intäkter För de företag som inte tillämpar K2 eller K3 vid upprättandet av sina bokslut, t ex mindre ideella föreningar och mindre handelsbolag, gäller fortsättningsvis BFNAR 2003:3 Redovisning av intäkter. I punkt 30 finns alternativregeln för uppdrag på löpande räkning kvar. Detta allmänna råd kommer bara kunna tillämpas av de företagsformer som i dagsläget inte täcks in av ett K-regelverk och för bokslut med bokslutsdag före , eftersom BFNAR 2003:3 förväntas upphöra att gälla då i samband med att dessa företagsformer då kommer att täckas av ett K-regelverk. Marcus Johansson marcus.x.johansson@se.pwc.com Sid 9 Accounting update oktober 2016

10 Ett urval av :s publikationer Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncernredovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS. Publikationen kan laddas ner från :s hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Manual of accounting IFRS 2015 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2015 volume 1 Manual of accounting IFRS volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2014 year end För mer information och beställning se :s hemsida Revenue from contracts with customers Guiden summerar den nya 5-stegsmodellen och går igenom respektive steg mer i detalj. Den tar även upp huvudaspekter i den nya intäktsstandarden samt ger exempel för att illustrera applicering. Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Illustrative IFRS 15 disclosures December 2015 Exemplet innehåller illustrativa upplysningar för en IFRStillämpare som har valt att tillämpa IFRS 15 Revenue from contracts with customers för rapportperioden som avslutas Exemplet innefattar även kompletterande kommentarer. Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Practical guide - General hedge accounting Denna guide beskriver nyheterna kopplat till säkringsredovisning i IFRS 9. Guiden beskriver även vad säkringsredovisning är, de kriterier som ställs för att få tillämpa säkringsredovisning, vad som kan utgöra ett säkringsinstrument respektive säkrad post samt några alternativ till säkringsredovisning. Guiden kan laddas ned från :s hemsida IFRS 9 Hedging in Practice FAQ Denna skrift sammanfattar ett antal vanliga frågor inom många olika situationer som alla är kopplade till säkringsredovisning enligt IFRS 9.Frågor och svar har grupperats utifrån ämnesområden. Rekommendation är att läsa FAQ tillsammans med säkringsredovisningskapitlen i IFRS 9 i vår manual (Manual of accounting IFRS 2015). Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Sid 10 Accounting update oktober 2016

11 K3 i praktiken - andra upplagan Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser så som de tillämpas från och med Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur Value IFRS Plc Illustrative IFRS consolidated financial statements 2016 Detta är s internationella exempel; Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning upprättad enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services christian.stralstroem@se.pwc.com Tel IFRS: Technical Partners claes.janzon@se.pwc.com Tel mikael.scheja@se.pwc.com Tel Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel katarina.lindgren@se.pwc.com Tel ulrika.anjou@se.pwc.com Tel sofia.skold@se.pwc.com Tel cecilia.nicander@se.pwc.com Tel karin.hulten@se.pwc.com Tel anna.linden@se.pwc.com Tel pernilla.crusenborg@se.pwc.com Tel Svensk redovisning: Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel Technical Directors olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel sune.edvardsson@se.pwc.com Tel marcus.x.johansson@se.pwc.com Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: marcus.k.jonsson@se.pwc.com Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 11 Accounting update oktober 2016