Befolkningsprognos för åren Kommunprognos. Sammanfattning

Transkript

1 1(5) Befolkningsprognos för åren Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna prognos har inte justerats med anledning av mellanstatliga konflikter, ekonomiska konjunkturer, klimateffekter eller liknande eftersom inga kända större förändringar kunnat förutspås för de närmaste 5 åren. Därför har antagits att de tre senaste årens mönster till stor del kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen för Borås innebär en folkökning på i genomsnitt 870 personer per år. År 2015 förväntas kommunen ha invånare. Åldersgruppen under 18 år förväntas öka med personer (och öka sin andel av befolkningen), gruppen år beräknas öka med personer (men minska i andel av befolkningen). Gruppen 65 år och äldre förväntas öka med personer (och öka i andel av befolkningen). Förutsättningar Osäkerheter Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Att se 5 år fram i tiden är osäkert. Prognosen räknas om en gång per år med färska fakta. Större förändringar kommer sällan överraskande på ett år och små förändringar får sällan drastiska konsekvenser på 5 års. Omvärldsanalys är en del i prognosunderlaget och präglar prognosens förutsättningar. Det sker avvägning av behovet att förändra prognosens insatsvärden som förväntat födelsetal per kvinna, dödsrisker, flyttrörelser mm. Den generella bedömningen är att de tre senaste åren kan stå som modell för de kommande fem när det gäller antal och åldrar hos inflyttade och utflyttade. Nivån på dödsrisker behöver sällan ändras eftersom de kan ses i ett längre perspektiv. Åldersspecifika fruktsamheten förväntas bli som de tre senaste åren. Fruktsamhetsindex kan kopplas till förändringarna i nationella förväntningar. Efter att dessa faktorer bedömts så görs beräkningarna med utgångspunkt i senast kända befolkning i åldersklasser och kön. Denna prognos har i sitt underlag inte med några justeringar med anledning av ekonomiska konjunkturer, mellanstatliga konflikter, klimateffekter eller andra globala förändringar och det finns inte några metoder att mäta hur just Borås skulle påverkas specifikt jämfört med andra kommuner, och på vilket sätt det i så fall skulle påverka inom en 5 års-period på flyttningsantaganden, fertilitet eller dödlighet. Osäkerheten rent generellt har ökat kring befolkningsprognoser med avseende på tex ungdomars flytt hemifrån och invandrares flyttmönster. Historiskt har befolkningens inrikes rörlighet minskat vid dåliga tider, men detta stämde inte vid nittiotalskrisen. Experter har visat oenighet om barnafödandet minskar eller ökar i kristider. E-post: monica.lindqvist@boras.se

2 2(5) Utgångsläget i Borås Borås har haft en stabil årlig befolkningsökning under hela 2000-talet. Ökningen 2010 blev 836 personer, vilket motsvarar till tillskott på 0,8%. Detta är en något högre nivå än i Västra Götalands län som ökade 0,7 %. Sedan år 2000 har Borås växt med över personer. Borås med sina drygt invånare blir allt mer nära sammanknutet med Göteborgs över invånare genom ökad aktivitet mellan de båda orternas invånare och verksamheter, vilka bla drar nytta av kommunikationerna mellan orterna på väg och järnväg, Landvetter flygplats som ligger mellan orterna och tillgången till Göteborgs hamn. Göteborgs Stad ökade sitt invånarantal med drygt personer (1,3 %) under år Göteborg tror i sin befolkningsprognos 2011 på ännu större befolkningsökning än i sin tidigare prognos. Ca invånare förväntas Göteborg öka per år under perioden Om Göteborgs förväntade befolkningsökning inte kan ges tillräckligt boende i Göteborg så antas detta påverka Borås och omgivande kommuner i Sjuhäradsbygden med positiv befolkningsutveckling. Högskolan i Borås fortsätter att utvecklas. Högskolestudenter bidrar till att skapa framtidstro, aktivitet och kreativitet i en ort. Campus ligger mitt i city och det finns närmare helårsstudenter och nära 700 anställda, varav 40 professorer. Under 2010 förverkligades målet att få rättigheterna att examinera doktorer, vilket är ett avgörande steg mot vad som internationellt innefattas i universitetsbegreppet. En tydlig forskningsanknytning och en livlig doktorandverksamhet i egen regi kommer enligt rektorn att vara kvalitetshöjande för all utbildning. Högskolan har fler utbildningsplatser än någonsin förut, samt är attraktiv för både studenter från närområdet som från övriga landet. Rektorn är stolt över organisationens kompetens och vad man åstadkommit i partnerskap med näringsliv, kulturliv och offentlig sektor. Borås är utsedd nationellt till årets ungdomskommun, samt har fått utmärkelsen årets stadskärna. Den breda bas som Borås näringsliv har, gynnar en stabilt positiv utveckling. Industriområden i gynnsamma transportlägen är fortsatt attraktiva. Över personer pendlar till arbete i Borås från andra kommuner och drygt pendlar från Borås till andra kommuner (år 2009). Den öppna arbetslösheten har minskat med 18 % (mellan mars 2010 och mars 2011) och även långtidsarbetslösheten har minskat (med 28 %). Totalt personer var öppet arbetslösa i mars 2011, varav 684 var långtidsarbetslösa. En försiktig bedömning är att Borås får en fortsatt god balanserad ekonomisk utveckling närmaste åren. Troligen leder detta till ett fortsatt inflyttningsöverskott av arbetskraft. Under 2010 flyttade personer till Borås (1 981 från egna länet, från övriga Sverige och från utlandet), medan flyttade från Borås (1 970 till egna länet, till övriga Sverige och 444 till utlandet). Invandring från andra länder påverkas av bl a mellanstatliga konflikter, inbördeskrig, klimateffekter, naturkatastrofer, olika länders välfärdsutveckling, svensk migrationspolitik, ekonomisk konjunktur, och behov av arbetskraft. Under år 2010 flyttade drygt personer till Borås från utlandet (24 % av samtliga inflyttare personer till Borås). 444 personer flyttade till utlandet (11 % av samtliga utflyttare från Borås). Nationellt räknas med något lägre invandring och något högre utvandring kommande år än i tidigare prognoser. År 2011 förväntas nationellt ett nettotillskott på , medan det år 2015 väntas ha minskat till Borås har en löpande överenskommelse med staten om ett mottagande av 150 flyktingar per år. E-post: monica.lindqvist@boras.se

3 3(5) Antaganden och insatsvärden Startbefolkning Invånarna vid årsskiftet : blir ny startbefolkning i prognosen. Detta är 836 personer fler än startbefolkningen i förra årets prognos. Inflyttade och utflyttade Antal inflyttade och utflyttade åren har summerats och delats på tre år och värdet har därefter fått gälla för hela prognosperioden. Åldersfördelningen för de inflyttade och utflyttade antas vara samma som för de tre senaste åren. Här har utjämnade värden använts och får ligga till grund för hela prognosperioden. Fruktsamhet Antagande för fruktsamhet och åldersfördelning är utjämnade värden för I Borås föddes under denna period ca 1,9 barn per kvinna. SCB s prognos antar att det under kommande år kommer att födas i genomsnitt 1,91 barn per kvinna i Sverige (1,96 i början av femårsperioden och 1,87 i slutet). Fruktsamhetstalen i Sverige är bland de högsta i Europa. Det har visat sig att sverigefödda kvinnor föder färre barn än utrikes födda kvinnor. SCB räknar med att 2011 kommer svenskfödda kvinnor föda 1.91 barn per kvinna och utlandsfödda 2.23 barn per kvinna. År 2015 förväntas skillnaden öka till att svenskfödda kvinnor väntas föda 1,80 barn per kvinna och utlandsfödda 2,18 barn per kvinna. Det finns dock en betydande variation mellan olika grupper av utlandsfödda kvinnor, varför separata antaganden med uppdelning per länder krävs. Detta kan vi ännu inte ta hänsyn till i vår kommunprognos. I Borås fanns personer 2010 som var födda utrikes eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands, vilket utgör 25% av kommunens befolkning. Runt 100 olika länders ursprung finns representerade i Borås. Hur den större fruktsamheten som nationellt har visat sig vara högre för nyligen invandrade påverkar Borås får bevakas. Fruktsamhetsindex Borås fruktsamhetstal för åren står som index 100 och antas under åren sjunka något liksom i Statistiska Centralbyråns prognos för Sverige Dödlighet En nedgång i dödlighet antas nationellt ske de närmaste åren, vilket innebär en något ökad medellivslängd för både män och kvinnor. För en prognos med 5 års perspektiv ändras dock inte förhållandena nämnvärt. Index döda kvinnor 101 har satts som index för hela perioden. Det är ett genomsnitt av de senaste 3 åren. I rikets prognos räknas med en ökad medellivslängd på 3,3 år för kvinnor fram till 2060 (från 83,6 år 2011). Index döda män 101 har satts som index för hela perioden. Det är ett genomsnitt av de senaste 3 åren. I rikets prognos räknas med en ökad medellivslängd på 5 år för män fram till 2060 (från 79,7 år 2011). E-post: monica.lindqvist@boras.se

4 4(5) Översikt kring verkligt utfall några år bakåt, samt jämförelse mot förra årets prognos. Befolkningsförändringar År Födda Döda Födelsenetto Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Folkökning jämfört med vad förra årets prognos beräknade efter ålder 2010 Ålder och äldre jämfört med vad förra årets prognos beräknade Totala folkmängden 2010 blev 13 personer färre än beräknat i förra årets prognos. Folkökning genom flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) blev 101 personer fler än beräknat. Det blev 9 fler döda och 19 färre födda än beräknat. Jämfört med beräknat blev det 27 färre 0-åringar, 23 fler 1-5-åringar och 5 fler 6-åringar. Det blev 42 färre av 7-15-åringar, 10 fler åringar, 86 fler åringar än beräknat. Och det blev 56 färre åringar, 12 färre av invånare 85-år och äldre än beräknat. Träffsäkerheten för en kommun med invånare och ett stort (och ökande) flyttflöde kan trots ovanstående differenser betraktas som ganska god. Noteras bör också att ett enskilt år inte kan bedöma en 5-årsprognos träffsäkerhet. Det är stadigvarande tendenser som är mest viktiga att notera som tex att födelsenettot långsamt ökat och har vänt från flerårigt negativt till flerårigt ökande positivt, samt att flyttnettot legat stadigt positivt under en längre period. E-post: monica.lindqvist@boras.se

5 5(5) Prognos för Befolkningsförändringar i prognos År Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning i 12 åldersgrupper 2010 samt i prognos w Summa i 3 åldersgrupper, andel 2010 och i prognos ,2 20,2 20,2 20,2 20,4 20, ,2 61, ,8 60,5 60,3 65-w 18,6 18,7 18, ,1 19,2 Summa ens andel i 3 åldersgrupper per kön 2010 och prognos 2015 År Kön w Summa 2010 Män 21 62,8 16,2 100 Kvinnor 19,5 59,6 20,9 100 Summa 20,2 61,2 18, Män 21,3 61, Kvinnor 19,8 58,8 21,3 100 Summa 20,6 60,3 19,2 100 E-post: monica.lindqvist@boras.se

6 Befolkningsprognos för åren Delområdesprognos Sammanfattning Stadsdel Väster förväntas de närmaste fem åren öka invånarantalet med 2673 personer, Öster förväntas öka med 86 personer och Norr med 1580 personer. De före detta kommundelarna Göta, Norrby, Centrum, Sjöbo, Trandared och Fristad förväntas öka i invånarantal. Dalsjöfors, Viskafors, Sandhult och Brämhult förväntas minska i invånarantal. Nytt underlag Ny startbefolkning används, med respektive (323 st) prognosområdes invånare från fördelat på ettårsklasser, med avseende på kön, fertilitet, dödsrisker och erfarenhet om flyttrörelser. TYKO har använts för förväntad inflyttning i nybyggnation. Några bostadsområden har fått byta klassning i huvudsak för småhusområden som bytt från icke tätort till tätort, samt från klassning av lägenheter med hyresrätt till bostadsrätt. För ett område har restriktionen Ej avstämning/framskrivning tagits bort eftersom kategoriboende inte längre dominerade området. I underlaget ingår förväntad nybyggnation av olika typer av bostäder (större kända projekt, enskilda bygglov samt tomtmark till försäljning) på i genomsnitt 640 bostäder per år utslaget över prognosperioden, med en variation på som mest 848 och som minst 298 nya bostäder. Störst förväntad byggnation sker 2013 och minst Den beräknade effekten av nybyggnation ger främst ökat antal invånare i stadsdelen Väster genom nybyggen och då främst i delområdena Göta och Norrby. Nybyggnationseffekten i Norr förväntas främst i delområdena Fristad och Centrum. I Öster förväntas nybyggnadseffekt främst i Trandared. Sammantaget ger byggnationseffekten ca personer, varav 16% utgör barn under 7 år. Om beräknade projekt inte blir av eller flyttade i tid får detta klara konsekvenser för hur väl prognosen sen stämmer med hur verkligheten blir. Om tex inte lägenheter i Trandared på Södervallen, lägenheter i Centrum på Asplyckan eller villor i Väster på Hestra blir av, så skulle den förväntade befolkningsökningen tillfalla andra delområden. Byggeffekten kan betraktas som ganska stor och därmed blir prognosen osäker. Delområdesprognosen har stämts av och justerats ner mot kommunprognosen (se dokument Befolkningsprognos för åren Kommunprognos) eftersom summan av alla prognosområden ska bli samma summa som i kommunprognosen. Om ett område förväntas öka genom nybygge så justeras övriga prognosområden ner. Prognosens osäkerhet ökar ju längre in i framtiden man ser, liksom vid presentation på mindre geografiska områden eller små åldersintervall.

7 Prognosen för år 2010 (baserad på fakta 2009) hade följande utfall: Område (f d kommundelar) prognos utfall skillnad Sjöbo Norrby Centrum Göta Trandared Brämhult Fristad Dalsjöfors Viskafors Sandhult på församling skrivna Ca & GA Restförda Summa För Sjöbo och Trandared hade prognosen över lag ganska bra överensstämmelse med prognosen över antal i olika åldersintervall, för Sjöbo överskattades dock 16-18åringar med 6% och för Trandared underskattades 0åringar med 7%. För Norrby underskattades främst utvecklingen av antalet i åldrarna 1-5 och 25-44, samt överskattades för och 85 och äldre (7% fel). För Centrum underskattades antalet 1-5 och (5%). För Göta underskattades antalet 1-5 (7%) och (3%), samt överskattades och (6%). För Brämhult underskattades antalet (6%), (3%) samt totalen (2%). För Fristad överskattades totalen (2%). För Dalsjöfors underskattades antalet (10%) och överskattades 0-åringar (23%). För Viskafors underskattades antalet (10%) och för Sandhult överskattades 1-5 åringar (6%). När det gäller andel som underskattats eller överskattats är det 0-åringar som behöver uppmärksammas extra där 10% felberäkning eller mer har givit för stor förväntan på Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors och för liten förväntan på Göta och Brämhult. I Dalsjöfors och Viskafors har förväntan i ställer varit för liten för åringar (10% fel). Befolkningsutvecklingen i de olika delområdena var mellan 2009 och 2010 enligt följande: Befolkningsutveckling Summa Område Förändring Förändring 09-10, % Sjöbo ,8 Norrby ,6 Centrum ,9 Göta ,7 Trandared ,6 Brämhult ,5 Fristad ,2 Dalsjöfors ,1 Viskafors ,1 Sandhult ,2 på församling skrivna Ca & ,3 GA Restförda ,0 Summa ,8

8 Befolkningsutveckling 0-17 Område Förändring Förändring 09-10, % Sjöbo ,3 Norrby ,2 Centrum ,1 Göta ,8 Trandared ,9 Brämhult ,9 Fristad ,6 Dalsjöfors ,5 Viskafors ,7 Sandhult ,0 på församling skrivna Ca & GA ,2 Restförda ,0 Summa ,6 Befolkningsutveckling Område Förändring Förändring 09-10, % Sjöbo ,8 Norrby ,5 Centrum ,9 Göta ,7 Trandared ,4 Brämhult ,8 Fristad ,1 Dalsjöfors ,6 Viskafors ,0 Sandhult ,4 på församling skrivna Ca & GA ,0 Restförda ,0 Summa ,0 Befolkningsutveckling 65-w Område Förändring Förändring 09-10, % Sjöbo ,1 Norrby ,3 Centrum ,2 Göta ,4 Trandared ,5 Brämhult ,7 Fristad ,3 Dalsjöfors ,6 Viskafors ,3 Sandhult ,8 på församling skrivna Ca & GA ,0 Restförda ,0 Summa ,8

9 Prognos över befolkningsutvecklingen i stadsdelarna för tre åldersgrupper (2010 är faktisk befolkning) 0-17 Område Väster Öster Norr förs skriv GA CA restförda Summa Område Väster Öster Norr förs skriv GA CA restförda Summa w Område Väster Öster Norr förs skriv GA CA restförda Summa Summa Område Väster Öster Norr förs skriv GA CA restförda Summa Stadsdel Väster förväntas öka invånarantalet med 2673 personer, Öster förväntas öka med 86 personer och Norr med 1580 personer.

10 Prognos över befolkningsutveckling per delområde (f d kommundelsområden) Prognos över befolkningsutveckling per delområde mellan 2010 och Förändring Brämhult Centrum Göta Norrby Sjöbo Trandared förs skriv GA CA Dalsjöfors -410 Fristad Sandhult Viskafors Delområden Göta, Norrby, Centrum, Sjöbo, Trandared och Fristad förväntas öka i invånarantal de närmaste 5 åren. Dalsjöfors, Viskafors, Sandhult och Brämhult förväntas minska i invånarantal. Dalsjöfors förväntas tappa främst i yrkesverksamma åldrar, precis som Sandhult och Viskafors. Prognos per delområde i 11 åldersklasser (2010 är faktiska siffror): Brämhult w Summa

11 Centrum w Summa Göta w Summa Norrby w Summa

12 Sjöbo w Summa Trandared w Summa Dalsjöfors w Summa

13 Fristad w Summa Sandhult w Summa Viskafors w Summa