Februari månads företag: Landins Mekaniska AB

Transkript

1 Februari månads företag: Landins Mekaniska AB Vi tillverkar det du behöver Det är vår slogan och även det bästa med den här branschen, d.v.s. att nästa jobb inte är likt det senaste. Ingen slentrian och mycket problemlösning. Sven Landin, VD på företaget, är nöjd med situationen och trots att det är lågkonjunktur är det en hel del att göra även om uppgifternas karaktär blir annorlunda i en lågkonjunktur. Nu gör vi fler reparationer än nytillverkningar, det är ganska påtagligt. Framme vid Landins i Kvarnåsen körde jag ett varv runt anläggningen för att bilda mig en uppfattning om storlek samt för att ta några bilder. Sedan lokaliserar jag Sven inne i verkstaden och ber honom beskriva hur det kommer sig att man en gång byggde denna fabrik som är i drift än idag. Kan du berätta lite allmän bakgrund? Lokalerna är väldigt gamla, de restes i slutet av 50-talet och från början var det bröderna Lindgren som drev detta som snickeri, detta pågick fram till 70-talet. Det stod sedan tomt i några år innan min pappa och hans bröder köpte detta, då stod de inför en massa jobb att göra om detta från ett snickeri till en verkstad. De fick exempelvis börja med att bryta upp trägolvet och därefter byta ut värmesystemet som var trasigt. Ja, och sedan dess har vi Landinare funnits här. Mina farbröder som drev detta före mig började en efter en att arbeta på andra ställen medan de fortsatte att vara aktieägare så tillslut blev bara jag och Lars kvar tills jag i mars 2009 köpte hela verksamheten.

2 Vad gjorde du för förändringar, hur gick du vidare? Jag började med att anställa min förre detta chef Lars Landin, så från början var vi bara två. Sedan anställde jag Edvard som är Lars son. Därefter anställde jag Peter Stenlund ifrån Rentjärn, han har varit med oss i två år nu. Nu när du säger Lars Landin tror jag det vore bra om du kunde reda ut Landindjungeln. Ja, det är lite knepigt helt klart, en del leverantörer har problem och blandar ihop oss. En del namn från gamla firmor finns kvar. Från början hette ju detta Landins Entreprenad och sedan finns Landins trä och Landins Maskin Kvarnåsen. Det är vanligtvis den sistnämnda som de blandar ihop mitt AB med. Därtill driver min kusin Andreas Landin, A Landin maskinservice i Bastuträsk gamla cementfabrik. Så ja, det finns många Landin att hålla reda på. Kan du nämna några för- och nackdelar med ett familjeföretag? Det är klart att det var lite annorlunda på den tiden då flera bröder med olika viljor var delägare. Därför var det skönt när jag tog över, för nu bestämmer jag själv. Jag har strävat efter att skilja mellan arbetstid och fritid, d.v.s. få det som vilket företag som helst. Nu är ju även en utomstående (läs: icke kvarnåsenbo) anställd och därmed blir vi lite mer som ett vanligt företag, med ett mer normaliserat förhållningssätt gentemot anställda som följd. Vilken typ av arbete är det som utförs här, är det bara fantasin som sätter gränser? Vi har en slogan som lyder vi tillverkar det du behöver. Den säger det mesta, vi bygger just nu en måleritork åt ett företag och vi tar även hand om en del plogar under denna säsong. Är inget jobb för stort för er? Jo, jag har ett exempel. Extenas nya lina blev ett lite för stort arbete för oss. Vi blev tillfrågade om att bygga deras nya utmatning men eftersom varje plaströr väger flera ton och är upp till 22 meter långa innebar det att projektet blev för stort. Det skulle dessutom vara självbärande, och fysiskt rymmer vi det inte inne i vår anläggning. Bara monteringen är ett stort projekt, det skulle ta all energi och stänga ute kontinuerliga kunder. Vi skulle definitivt klarat av att bygga den rent tekniskt, men man måste känna sina gränser. Har du något annat referensjobb som ni är stolta över? Vi har gjort mycket jobb åt Vindelåns snickeri i Rusksele, CNC-fräsar med mera, de jobben är vi stolta över. Ett annat udda jobb vi gjort återfinns på Hotell Källan. Det är den nedre kopparhon där man tappa upp vatten. Det är en kopia av konstverket på övre plan och den är konstruerad helt i mässing, vilket minst sagt var en annorlunda beställning. Hur fungerar det med prissättning, lämnar ni offert och prisgaranti? Vi går mycket på erfarenhet där vi jämför med tidigare jobb. Det kan skilja i detaljer men vi räknar ex. antal rörliga delar. Det vi sedan skriver på offerten gäller, och det är klart ibland händer det händer att man räknar bort sig och det är smällar man får ta. Vad är era vanligaste kunder, tar ni även emot privatpersoner? Jo, privatpersoner kommer hit ibland med sin fyrhjuling för

3 att montera ett snöblad eller liknande men det är sällan. Industrier i och utanför Norsjö det är våra vanligaste kunder. Gör ni några jobb åt Boliden? Vi har alltid haft mycket jobb så vi har aldrig gått ut och annonserat efter fler kunder, vi ligger i fas med vår personalstorlek. Nu gör vi dock en del jobb åt Boliden i Maurlidengruvan, det var en lång procedur att bli godkänd leverantör åt dem men det gäller att avgränsa affärsidén. Vilka kunder man ska ha och vad man ska tillverka. Enstyckstillverkning är vårt område, vi kan ej konkurrera i någon serietillverkning. Det är personalen som är vår konkurrensfördel eftersom våra maskiner inte är konkurrensmässiga för jobb på marginalen, det är däremot vår problemlösarkompetens. Arbetar ni skift? Vi kör fasta tider 7-4 oavsett hur mycket göra vi har, det gör oss ganska unika. Jag tror att man måste sätta gränser, vi har alltid gjort så och det fungerar bra för oss är dagen slut och helger arbetar vi inte heller. Ibland jobbar vi extra om det är någon deadline eller liknande men det är ytterst ovanligt. När man blir äldre är det ganska skönt, och inte blir det mindre jobb dagen efter om vi jobbar över en kväll heller. Ska jag tolka det som att ni har låga fasta kostnader och avbetalad lokal varför ni kan göra på det sättet? Man kan ju kanske säga att vi har råd att arbeta som vi gör. Om du däremot har en producerande verksamhet är det skiftgång som gäller. Vi har en serviceverksamhet, det är alltid unika arbeten. Det finns inte så stort behov att ha öppet längre. Men i vissa branscher exempelvis skogssektorn är det ex. inte tänkbart att stå en dag. Har ni några jobb åt sådana branscher? Ja, men där har vi en olycklig begränsning, vi har för lågt i tak, vi kan inte få in större skogsmaskiner vilket är synd. Vi skulle nog kunna ha betydligt mer jobb om vi kunde serva större maskiner vintertid. I Norsjö finns det ingen som kan ta emot dessa, i Bastuträsk kan man få in maskinerna i betongfabriken men annars är det Skellefteå och Lycksele som gäller. Vi ligger annars bra till geografiskt, mitt emellan Lycksele och Skellefteå med mycket skoglig verksamhet här runtomkring. Hur märker ni av konjunkturen? Vi har högtryck. Det vi märker är att efterfrågan skiljer sig åt, istället för att vi bygger nya specialiserade maskiner så renoverar vi gamla maskiner. Vad har ni för leverantör? Vi använder oss av Hedesunda saminköp, det är inget stålbolag utan en grossist som också är en komplett leverantör. De är små men lyckas ändå hålla lägre priser än vår förra leverantör, Tibnor, trots att materialet ändå kommer direkt från Tibnor. En annan fördel med deras ringa storlek är att man får en personlig service. Jag kan exempelvis ringa och säga att: jag tar samma som förra gången och då ordnar de resten. Det är korta vägar, informellt och snabbt. Står ni inför eller har ni nyligen gjort några investeringar? Vi har nyligen gjort en stor investering i en utbyggnad där vi har den nya sågen. Det är en investering i storleksklassen kr och av det har vi blivit beviljade 50 % i stöd från Länsstyrelsen. Om nu inte pengar vore ett problem vad skulle du då hitta på? Jag skulle vilja bygga en större lokal utan att säga för mycket men jag skulle vilja kunna ta in stora maskiner, men då behöver jag kunna anställa ytterligare en. Hur ser det ut med tillgången på arbetskraft? Den är låg. Jag söker en person med verkstadsutbildning, så kallad skärande bearbetning eller en svetsutbildning. Man måste vara

4 flexibel problemlösare med förmåga att tänka själv. När man sedan känner sina anställda vet man vem som ska lösa de inkomna uppdragen. Ni som arbetar här vad har ni för bakgrund? Jag har arbetat här sedan 1995 och har före jag började här läst industriell teknik och därpå 1,5 års högskolestudier. Det finns inte så många nischade verkstadsutbildningar idag. Som jag ser det är det viktiga att personen i alla fall har en av de talanger vi söker, allt går sedan att lära sig. Kanske personen i fråga är riktigt duktig på att svarva, svetsa eller skruva. Här ska man vara generalist och inte specialist, men det är bra att ha något att bygga vidare på. Varför ska man jobba med detta? För min del finns det ett stort intresse och det är fascinerande med problemlösning, att man får vara kreativ medan man gör kunden nöjd. Men det är ju naturligtvis stor press ibland. Det som konstrueras ska ju fungera på platsen och motsvara de högt ställda kraven, det går inte att byta ut eller uppgradera en maskin som sedan inte fungerar i produktionslinan. Stillestånd är oerhört kostsamma inom industrin, som kund kanske man dessutom förväntar sig att det ska gå för fullt igen på direkten, det är absolut vårt tuffaste moment. Våra kunder kommer när det inte går att köpa någon annanstans och alla är vi ju alla optimister. Hur ser det ut volymmässigt, hur stor är produktionen i månaden? Svårt att säga men vi använder mellan tummen och pekfingret kg stål per år. Vi är fyra anställda inklusive mig och omsättningen ligger på drygt tre och en halv miljon. Jag tycker att vi gör en bra vinst, jag betalade ju exempelvis av lånet snabbare än förväntat så det har gått över förväntan.

5 Bild: Sven Landin ståendes vid plåtklippen i nya utbyggnaden tillika materiellager. Vad har ni för relation till kommunen? Vi har inte så mycket med er att göra, vi sköter oss själva. Men ibland tar vi ju förstås kontakt, exempelvis ordnade vi ju bygglov och bidragsansökan genom bygghandläggaren på kommunen när vi byggde ut och när jag startade företaget hjälpte näringslivschefen till. Finns det något som kan förbättras hos oss som du ser det, det kan vara vad som helst? Det första jag tänker på är praon. Där finns det som jag upplever det en del att göra. Eleverna ska inte se det som en vecka borta från skolan, vilket jag upplever att vissa gör idag. Det ska vara tydligare koppling mellan skola och arbetsplatsen, kanske kan praktiska uppgifter sammankoppla näringsliv och skola? Eleverna måste förstå meningen med praktiken, kunna få svar på typiska frågan de alltid ställer: Varför man räknar matematik ex. När kommer vi att använda oss av detta?. Det skiljer ju också från företag till företag hur involverad en praktikant får vara, jag brukar försöka hitta på teoretiska uppgifter åt dem. Här är det mycket matematik med vikter och mått med mera, kan man inte räkna går vi miste om resurser. En del lärare efterfrågar verklighetsförankrade uppgifter som de kan använda sig av i undervisningen så detta är nog även välkommet hos dem. Så om jag ska dra en slutsats är den att: Feriepraktiken måste ses över, skola och näringsliv måste kopplas samman. Ja, jag tror att detta kan bli bättre/effektivare. Egentligen borde även lärarna följa med på de företagsbesök som ni gör och på så vis skolas i det entreprenörskap de sedan ska lära ut, de har ett viktigt jobb.