Gnagare ett ökande problem i samhället ANTICIMEX RAPPORT OM GNAGARE NOVEMBER 2009

Transkript

1 Gnagare ett ökande problem i samhället ANTICIMEX RAPPORT OM GNAGARE NOVEMBER 2009

2 Gnagare förstör för miljarder Med ökad informationsspridning hoppas Anticimex kunna minska problemen med gnagare. I denna rapport visar vi när på året förekomsten av gnagare är som störst, vad det kan bero på och hur problemen kan undvikas. Varje år gör Anticimex tusentals saneringar av råttor och möss. Allt fler rapporter ger en bild av att gnagarna har blivit ett större problem. Det finns råttor som har dykt upp ur avloppsrör på femte våningen i bostadshus i centrala Stockholm, matgäster som har filmat råttor i restaurangkök och synliga råttor i parker och på lekplatser. Anledningen till att råttorna ökar kan exempelvis bero på nedskräpning, bristande sophantering och klimatförändringar. Information är mer effektivt än råttgift när det gäller att minska antalet gnagare. Det är därför viktigt att människor är medvetna om råttornas levnadsvillkor och att vi alla jobbar tillsammans med förebyggande åtgärder för att stoppa råttorna, säger Jan Jungerstam, biolog på Anticimex. RÅTTOR KAN GNAGA PÅ NÄSTAN ALLT. Deras gnagande kan förstöra byggnader, orsaka bränder och kortslutningar. I den rapport som WHO publicerade 2008, kan konstateras att det här problemet inte är unikt för Sverige. I USA beräknas skador orsakade av råttor kosta ca 114 miljarder kronor årligen. I Storbritannien uppgår den årliga skadekostnaden på infrastruktur till 0,7 2,5 miljarder kronor. I Sverige fi nns det inga siffror på hur stora skador gnagare orsakar. Vi vet däremot att gnagarangrepp ligger bakom ett antal produktionsstopp inom industrin samt förluster i form av både pengar och trovärdighet inom livsmedelshanterande företag varje år, säger Jan Jungerstam. Flera faktorer påverkar antalet gnagare En grundförutsättning för gnagares överlevnad är tillgången på vatten, föda och skydd. I områden där det finns brister i sophanteringen och kompostering i otäta behållare, samlas gnagare i större antal. KOMMUNER SOM HAR SOM RUTIN att regelbundet förebygga och bekämpa gnagarpopulationen innan den hunnit växa till sig, har mindre problem än de som väntar tills problemen blir synliga. 2 av 7

3 I BOSTADSOMRÅDEN MED MYCKET BUSKAGE och växlighet runt byggnaderna trivs gnagarna, eftersom de då har skydd när de letar föda och eventuella ingångar till byggnader. Även ställen där det är populärt att ha picknick eller platser där det sker fågelmatning, är antalet gnagare fler. BYGGANDE AV NYA BOSTADSOMRÅDEN är ännu en faktor som påverkar gnagarna. Då försvinner deras naturliga bostadsutrymme och gnagarna tvingas söka sig till nya ställen. Vi människor bygger bostäder på platser där vi skrämmer upp tidigare ostörda gnagare. De nya bostäderna bidrar även med nya matplatser för gnagare i form av sophantering, returstationer och mat som slängs på marken, säger Jan Jungerstam. KLIMATET HAR EN BETYDELSE Generellt kan man säga att gnagarna trivs i milt väder och söker sig inomhus när det börjar bli kallt ute. Milda vintrar utan snötäcke kan alltså öka antalet gnagare eftersom de har tillgång till gröna växtdelar, ofrusna vattendrag och kan föröka sig utomhus på ett annat sätt än om vintern är kall. Långa och varma somrar gör att vi människor befinner oss utomhus i större utsträckning. Vi äter framför allt mer utomhus, vilket ger gnagarna större chanser att hitta föda. Regniga somrar kan göra att det blir mycket vatten i avloppssystemen och råttorna söker sig istället mot markplan. DET VARIERAR UNDER SÄSONGEN Statistiken som presenteras baseras på antalet saneringar som Anticimex tekniker har gjort under åren 2006 till 2009 i hela Sverige. Statistiken visas i en genomsnittlig säsongskurva, som visar hur problemet med gnagare förändras över de olika årstiderna. KURVAN VISAR ATT PROBLEMET MED GNAGARE är ganska vanligt i början av året, avtar mot våren och är som lägst på sommaren. På hösten tar problemen sedan fart igen och når sin topp i oktober och november med upp till cirka saneringar under en månad. Därefter avtar antalet gnagarsaneringar något. ANTALET SANERINGAR FÖR 2009 följer genomsnittskurvan fram till september. Det innebär att 2009 hittills har varit ett normalår när det gäller saneringen av gnagare i Sverige. Det totala antalet saneringar har ökat med 10 procent från 2006 till För våra tre storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö - har antalet saneringar ökat med 13 procent. Genomsnittligt antal saneringar per månad i Sverige 3 av 7

4 Risker med gnagare Förutom de skador som orsakas bär gnagare på ett antal smittämnen som inte är bra för människans hälsa. SMITTSPRIDNING Den sjukdom som traditionellt förknippas med råttor är kanske digerdöden. Det råder dock olika uppfattningar om råttorna faktiskt var den verkliga boven i dramat. Idag vet vi att gnagare kan vara bärare av olika smittoämnen. Problemet med att identifiera den här typen av smittor i Sverige försvåras av att det inte sker någon forskning inom området samt att inte alla sjukdomar som misstänks spridas av gnagare är anmälningspliktiga, vilket betyder att de inte behöver anmälas till Smittskyddsinstitutet (SMI). NÅGRA EXEMPEL PÅ SJUKDOMAR som gnagare kan vara spridare av är harpest, salmonella, sorkfeber, borrelia, leptospiros, toxoplasmos, hantavirus samt mul- och klövsjuka. Fågelmat och säd är föda som gnagare föredrar. SÅ HÄR GÖR DU OM DU FÅTT GNAGARPROBLEM Slagfällor är det mest effektiva och miljövänliga sättet att bli av med råttor och möss som kommit in i byggnader. Ladda fällan med något som luktar mycket, till exempel rökta köttprodukter eller rökt fisk. Ett annat bra bete är nötter eller choklad. Ost är inget som gnagarna är speciellt förtjusta i. Placera slagfällan skyddat, så att inga andra djur eller barn riskerar att fastna. Tänk på att gnagare tycker om att springa i gångar och andra trånga utrymmen. ANTICIMEX REKOMMENDERAR endast användning av råttgift i sista hand. Behöver du ändå använda råttgift, se till att inga andra djur eller människor kan komma i kontakt med det. Vårt råd är att alltid uttömma alla andra möjligheter innan det är dags att ta till råttgift. Eftersom du inte har råttgiftet under konstant uppsikt är risken att andra djur får i sig det, säger Jan Jungerstam. Här har gnagare tagit sig in i en kartong. 4 av 7

5 Tips på förebyggande åtgärder Råttor och möss väljer miljöer där det finns gott om födoämnen och ställen att gömma sig på. Genom en rad olika åtgärder kan du, både som företag och privatperson, minska risken att få problem med råttor och möss. Här följer några tips: UTVÄNDIGT 1. Täta håligheter i grund. 2. Sätt metallnät på håligheter i grunden och ventiler med en maskvidd på högst 5 mm och trådtjocklek på minst 0,7 mm (rostfritt, koppar eller mässing). 3. Täta med mus- eller spikband under stående lockpanel. 4. Se till att gräset är kortklippt runt huset (gäller främst i norra delarna av landet eller där det kan väntas snö). Snö på långt gräs gör att det blir en liten zon under snön där gnagare trivs. 5. Plantera inte buskar och träd nära fasaden. 6. Undvik klätterväxter mot fasaden (gnagare kan klättra). 7. Stapla inte ved, trädgårdsmöbler eller annat som ska vinterförvaras intill fasaden. 8. Mata inte fåglar och ta helst upp spillet som hamnat under fågelbordet. Fågelbordet blir annars ett smörgåsbord för gnagare. 9. Se till att det är lock på sopbehållare, att eventuella komposter sköts samt är placerade en betydande bit från huset. 10. Håll rent under altaner och låga balkonger. Bråte utgör skydd för gnagarna. 11. Var observant på tussar av isoleringsmaterial. Hittar du sådana utvändigt på marken intill grunden brukar det Råttspillning vid väggpassage. i regel innebära ett pågående gnagarproblem. 12. Har du tegelhus bör du kontrollera de luftöppningar som finns. Ser du missfärgningar kan det vara ett misstänkt ingångshål. INVÄNDIGT 1. Håll uppsikt på vindar. Kartonger med gamla barnkläder, mormors päls med mera utgör utmärkta boplatser. 2. Håll rent i källare samt se till att inget står på golvet. Placera istället kartonger och liknande på hyllor. Det underlättar snabb upptäckt av gnagare och andra insekter. 3. Kontrollera luftningsrör från toaletten upp till vinden. De kan fungera som inpassage för gnagare. 4. Se till att mat inte ligger framme och töm skafferiet i sommarstugan. Här kan du använda polisens slogan: Töm skafferiet (bilen) själv, innan musen (tjuven) gör det. 5. Lägg stearinljus och liknande i lådor, de utgör annars föda för gnagare. 6. Ställ madrasser, soffdynor med mera på högkant i den kallställda stugan. Detta gör dem mindre attraktiva som boplats. Täcken och filtar bör placeras i stängda garderober. 7. Kontrollera att galler till golvbrunnar sitter fast samt att det finns vatten i dem som hindrar gnagarna från att komma upp. 8. Se till att genomföringar, till exempel under diskbänken, är täta. Något som brukar glömmas bort är genomföringar till elementrör (gäller i första hand äldre hus). Dåligt tätade genomföringar för bredband samt fjärvärme kan annars vara början på ett gnagarproblem. 5 av 7

6 Många produktionsstopp och kortslutningar kan bero på avgnagda kablar. Värt att veta om gnagare I Sverige finns det i huvudsak fyra olika sorters gnagare som påverkar oss människor och vårt boende: brunråttan, husmusen och den lilla samt stora skogsmusen. Framför allt råttor kan karaktäriseras som otroligt anpassningsbara, vilket innebär att de lyckas dra nytta av människans miljöer och det vi lämnar efter oss. BRUNRÅTTAN Brunråttan (Rattus norvegicus) trivs överallt där människor håller till, främst i fuktiga miljöer som till exempel källare och avlopp. Brunråttan blir mellan cm lång utan svans. Ett råttpar kan få mellan 800 och 1000 ättlingar per år. Eftersom ungarna är könsmogna och kan få ungar redan vid 2-4 månaders ålder, förökar sig råttorna mycket snabbt. Med tanke på den stora tillväxtpotential dessa djur har så är det lätt att inse hur det läcker upp råttor till markplanet. HUSMUSEN Husmusen (Mus musculus) är nästan helt knuten till miljöer där människor befinner sig. Den håller gärna till i väggar, på vindar eller under golv. Husmusen är en allätare men föredrar frön och spannmål. Kroppen hos en vuxen husmus är ungefär 8-9 cm lång och svansen är cirka 9 cm. Ryggen är mörkt gråbrun med mer eller mindre tydlig gulbrun skiftning. Buksidan är gråvit eller ibland stötande i gult. Husmusen blir maximalt 18 månader gammal och honan föder under ett år runt 3-4 kullar med 4-8 ungar i varje. DEN MINDRE OCH STÖRRE SKOGSMUSEN Den större skogsmusen (Apodemus flavicollis) har en kroppslängd på 9-13 cm och den mindre skogsmusen (Apodemus sylvaticus) blir mellan 8-10,5 cm. Båda lever främst utomhus, men kan under årets kallare del söka sig inomhus för att hitta värme och föda. Skogsmusen hämtar främst sin föda från växtriket, såsom nötter, skott och knoppar. Inne i byggnader är mössen inte fullt så kräsna utan knaprar gärna på lite av varje, såsom tvål, stearin och fönsterkitt. En hona föder upp till 3 kullar per år med 1-8 ungar i varje kull. 6 av 7

7 Visste du att Råttornas och mössens tänder växer hela tiden och de måste därför gnaga ner dem. Musen tar sig igenom ett hål på 6 mm och råttan cirka 20 mm. Råttor kan hoppa jämfota 6-8 dm och möss 2-3 dm. Råttor kan hoppa/falla flera meter utan att skada sig. Råttor är duktiga simmare och kan vara under vatten i 5 minuter. Råttor kan klättra på insidan av ett lodrätt avloppsrör flera våningar! 6 mm 20 mm Källhänvisningar Bonnefoy, Xavier; Kampen, Helge; Sweaney, Kevin: Public health significance of urban pests (2008) Smittskyddsinstitutet: (2009) 7 av 7