DHR Nollåttan ägs av DHR Stockholmsavdelningen Årgång 43 Nr

Transkript

1 DHR Nollåttan ägs av DHR Stockholmsavdelningen Årgång 43 Nr

2 Detta händer i avdelningen September November Tors 4 Medlemsmöte/politikermöte Tors 20 Medlemsmöte/ Motionsverkstad Tord 18 Manusstopp Nollåttan nr 5 Lörd 22 Lördagskafé Fruängsgården Sönd 21 Lörd 27 Bingo Spångafolkan OBS nytt datum! Jubileumsfest Sönd 23 December Bingo Spångafolkan Oktober Lörd 13 Avdelningens Julfest Tors 23 Medlemsmöte/ uppföljning av valet Lörd 25 Lördagskafé Fruängsgården Sön 26 Bingo Spångafolkan 2 Nollåttan 2014 (med reservation för ändringar) Manusstopp Utgivning nr /9 16/10 nr /11 4/12 OBS! Preliminärt kalendarium. Kolla alltid i senaste nummer så att aktiviteten inte är ändrad! För plats & tid, se respektive annons i tidningen. Midsommarafton 20 juni 2014 Midsommarafton i år var grå, kall och blåsig. Men på Fruängsgården vad det fint, dekorationer och somrigt dukade bord. Vi var ca. 60 personer som var där. Underhållningen var trion Smågodis, som sjöng, spelade och ledde allsången. Maten var god, fint upplagd och mycket! En riktigt bra Midsommarbuffé! Innan alla kunde gå hem var det dragning på lotteriet. Många vinster. En mycket lyckad midsommarafton! Ett stort tack till restaurangen som fixade med att maten var så god och riklig! ULLA Foto: Stock.XCHNG

3 innehåll 3 Ledare 4 Projektet Taxi för alla avslutat 4 Ny ledamot till styrelsen 5 Första bussresan gick till... 6 Rätten för förtydliga praxis 8 Vi testade Pilgrimsleden 9 P-plats med problem 10 Vi frågar ut allianspartierna 16 Insändare 17 Rapport från Lördagskaféerna Manusstopp nr 5/2014 är 18/9. Utgivning 16/10. Nollåttan Ansvarig utgivare: Sebastian Nikula. Redaktion: Ingela Mismo ingela.mismo@dhrs.se Marknad & Annons: Formgivning & Layout: 24 punkter. Tryck: GTC Print AB Omslagsbild: Janne Uvebrandt Nollåttan ges även ut som taltidning DHR Stockholmsavdelningen Box 92184, Stockholm Besöksadress: Hammarby Fabriksväg 23 Tel: Ingela Mismo: Sebastian Nikula: Hemsida: E-post till kansliet: info@dhrs.se, förnamn.efternamn@dhrs.se Mobiltelefonnummer: Ordförande Nils Duwähl: Kanslichef Sebastian Nikula: Stockholmsavdelningen DHR Stockholmsavdelningens styrelse 2013 Nils Duwähl, ordförande Karolina Celinska, 1:a vice ordförande + kassaförvaltare Magnus Lindmark, 2:a vice ordförande Amir Amirriazi, ledamot, sektionsrådsansvarig David Hansson, ledamot, studieansvarig Ulla Kjellvinger, ledamot, reseansvarig Marita Innergård, ledamot Höstens stora val! Ledare Nu efter denna sommar som till slut blev varm och skön så har den stora valrörelsen satt igång på allvar detta supervalår som 2014 har blivit, med val till EU samma år. Stugorna har precis spikats upp runt om i Stockholm och debatterna pågår lite överallt. Har försökt att följa en del av de som gått på tv hittills och det har varit som vanligt: våra frågor kommer inte med! I alla fall inte för att flytta fram positionerna. Att förenkla byggreglerna har ju varit som en blöt tung filt de senaste åren och nu tog Fredrik Reinfeldt upp det i ett tal som han höll och det bekymrar mig ytterligare när de gäller tillgängligheten och användbarheten i de bostäder som kommer att byggas framöver. Har inte hört något om assistansen eller personlig service (hemtjänst etc.) eller rullstolstaxis vara eller icke vara i någon av de debatter jag har lyssnat på. Tror knappast att det kommer att få något utrymme alls tyvärr. Det bara handlar om skolan, jobben och huruvida Sverige ska ta emot mer eller mindre flyktingar. Nu kanske man kan tycka att vi faller in i alla samhällsfrågor och det är ju en självklarhet tycker jag, fast i realiteten så är det nog inte så eller? Så fort det ska satsas på arbeten för oss så nämns ofta röster från politiker att man ska satsa på Samhall eller praktikplatser samt att se till att flera får tillgång till lönebidrag. Varför är det så fortfarande 2014? Vi på avdelningen firar ju vårt 90-årsjubileum i år och kampen fortsätter även idag som man gjorde Samma frågor i stort sett fast med annan termologi förstås, men ändock samma frågor. Jag undrar hur det var i början av avdelningens långa historia, hur våra frågor har fått utrymme i olika val genom de 90 år vi har funnits till. Är det någon som kan delge mig lite historia om hur det har varit så skriv gärna en rad till Nollåttan. Ska vi hålla på att driva samma frågor i 90 år till? Jag är väl lite benägen att tro det tyvärr för varje framsteg vi tar så rätt som det är så är det framsteget hotat pga. någon ekonomisk kris. Hoppas att vi går en bättre framtid till mötes de kommande 90 åren och att jag får se så många som möjligt på vårt jubileum den 27:e september. NISSE DUWÄHL 3

4 TAXI för alla? I slutet på nittiotalet startades ett projekt som hette Taxi för alla. Själv satt jag med i referensgruppen. Vid maktskiftet drogs projektet in, man skyllde på att det blev för dyrt. Färdtjänsten blev återigen för alla vad det alltid varit, beställningar dagar i förväg och medlemmarna i projektet var djupt besvikna. Färdtjänstnämndens ordförande sa att det skulle satsas mest på dem med störst behov. Vi demonstrerade utanför huset där nämnden sammanträdde, media var där, inget hjälpte. Vid nästa maktskifte kom så äntligen rullstolstaxi. Efter lite inkörningsproblem så fungerar det någorlunda, bäst för dem som bor inåt staden, men håller man sig till ett bolag så lär de sig snart vem man är och ens resvanor. Vilken frihet det har skapat, att lyfta luren och inom en kvart - tjugo minuter, så kommer det en bil. Undertecknad vet att svarta moln hänger över rullstolstaxi. Som gammal kommunal fritidspolitiker känner jag många från vänster till höger, både hög och låg, och vet att rullstolstaxi hänger löst. Ingen från något parti har sagt något om oss funktionshindrade och våra problem, men däremot lovas pensionärerna både det ena och det andra. Visserligen är sänkt skatt bra för många av oss också, men vi har många andra problem att brottas med, så som tillgängligheten, attityder m.m. DHR-Stockholmsavdelningen har ett politikermöte den 4 september och det är ett utmärkt tillfälle för oss alla att ställa politikerna mot väggen vad gäller våra frågor, för vi är många, 20% av Sveriges befolkning. VID PENNAN ESTELLE BERGSTRÖM 4 En erfaren ledamot med många idéer till styrelsen! En ny man i sina bästa år kommer in i styrelsen och bringar nya friska vindar? Magnus Lindmark, som valdes in på vårt årsmöte i mars blev genast utsedd till 2:e vice ordförande. Men så har han mycket erfarenhet också. I DHR har han varit med i ett par omgångar. Dessutom medlem i SRF (Synskadades Riksförbund) där han innehaft i princip alla förtroendeuppdrag. Han arbetar heltid på SRF:s distrikt som administratör, sitter i Kommunstyrelsens Funkisråd för SRF. Känn dina rättigheter! Magnus har många frågor på sin repertoar. Tillgänglighet, både fysisk och gällande information är en av hans käpphästar. Arbetsmarknad och utbildning, kultur; han är en stor filmfantast. På frågan hur man gör museer mer tillgängliga för besökare med synskador hade han många bra förslag. De ovärderliga artefakterna som man naturligtvis inte kan låta fler än ett fåtal forskare få beröra, dem kan man göra kopior eller ersättningsföremål av. Då kan man få en taktil uppfattning av hur stenyxan, eller Colosseum, ser ut. Och visst vore det givande för oss alla att få känna med egna händer på föremålen, även om de är kopior. Vi står ju ofta i andra sammanhang och väger föremål i händerna för att få en djupare uppfattning om dem. Magnus föreslår också audioinfo både på museet och på dess hemsida som man kan tanka ner eller låna i lugn och ro för att skapa sig en bättre inre bild redan i förväg. Att kassettbandet mer eller mindre försvunnit, är en stor förlust tycker både redaktionen och Magnus. Så enkelt och praktiskt! Magnus trycker på att styrelsen måste ta krafttag mot bristen på engagemang. Motivera medlemmarna, kanske genom att minska gapet mellan styrelse och medlemmar. Utveckla webben, dra in yngre medlemmar och jobba mer mot kommunen. IM

5 Årets första bussresa gick till... Den 28 Juni var vår första bussresa för i år. En gråmulen dag med regnskurar. Vi träffades vid City Terminalen för resa mot Lagersberg, DHR Västerås sommargård. Vi var 31 resenärer som åkte iväg. Efter ca 1 timme stannade vi och fick bussfika, det smakade bra att få kaffe och bullar. Sedan åkte vi till Lagersberg där det var dukat med två långbord. Det var synd att vädret inte var någon höjdare. Ingen ville bada den här gången, för kyligt, bara 16 grader i vattnet. Fast många drog ner till bryggan och satt där en stund och minglade. Catering kom med maten som var beställd. Det var torskfilé, kyckling och fläskfilé, mycket grönsaker, potatis mm. Vi blev bjudna på kaffe och bakelser. Efter maten var det en del som gick ner till bryggan igen fast det regnade lite emellanåt. Övriga stannade inomhus eller på gården och pratade i olika grupper. Sedan lastade vi in oss i bussarna för hemfärden. Lite trötta var nog många. En trevlig resa. Det går att hyra att hyra rum eller stuga på Lagersberg, men då bör man få Riksfärdtjänst eller åka med egen bil. Ett stort tack till DHR Västerås! 5

6 6 Alliansen och Stockholms stad kämpar inte längre för att ge bästa levnadsvillkoren i landet En majoritet av alla överklaganden av beslut inom LSS och SoL görs av enskilda personer, men Stockholms stad har betydligt större chans att få ett beslut ändrat när de går till Kammarrätten. Det visar en genomgång av siffror för 2013 som 08:an har gjort. Förra året bistod DHR Stockholm ett sextiotal enskilda i överklagandeprocesser mellan dem och Stockholms stad. Bilden hos organisationen är att bedömningarna av insatser enligt LSS och SoL har blivit allt strängare, och att det har blivit vanligare under senare år att staden överklagar ärenden till Kammarrätten där enskilda i första instans har fått rätt till utökade insatser gentemot vad stadsdelen först hade beviljat. - Förut lade sig kommunerna om de förlorade i Förvaltningsrätten, i dag överklagar de till Kammarrätten, säger Nils Duwähl, ordförande för DHR Stockholm. Och enskilda som får avslag eller delavslag uppmanas i allt högre utsträckning att överklaga, säger han. - Om jag förut ringde upp från DHR och resonerade med en biståndshandläggare om att de kanske hade fattat fel beslut så brukade det kunna lösa sig den vägen, men idag svarar de bara varsågod att överklaga, säger Nils Duwähl. Enligt siffror från Kammarrätten i Stockholm är dock antalet fall där Stockholms stad har överklagat varje år, , tämligen konstant. En stor majoritet av alla överklaganden görs av enskilda LSS- eller SoLanvändare. Enligt Margareta Berg, kammarrättsråd på Kammarrätten i Stockholm är det inte särskilt förvånande att Stockholms stad får prövningstillstånd oftare än enskilda. Om man tänker på att nämnden arbetar med de här lagrummen dagligen så har de stor koll på rättspraxis, och i fall där praxis saknas så överklagar de. Den enskilde kan ju omöjligen ha koll på rättspraxis, säger hon. Huruvida det är rimligt att staden under förra året oftare fick rätt i prövningar vill hon däremot inte uttala sig om. Enligt stadsdelsförvaltningarna är det ibland nödvändigt att överklaga för att få förtydligat rättsligt vad det är som gäller i ett visst typ av fall. Veronica Östlin, verksamhetsområdeschef inom funktionsnedsättning i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, är tydlig med vad hon ser som orsak till att hennes stadsdel har begärt prövning. - Vi har överklagat till kammarrätten och har fått en hel del prövningstillstånd, eftersom Förvaltningsrätten har gått emot rättspraxis, säger hon. Målen som stadsdelen har överklagat har till exempel handlat om villkor för att få rätt till kontaktperson och definitionen av aktiv tillsyn vid personlig assistans. Att få klarhet i rättsläget är jättebra, tycker Veronica Östlin. I de flesta fall har vi fått rätt och i två, tre fall har individen fått rätt, säger hon. Även i stadsdelen Enskede- Årsta-Vantör överklagar man oftast på grund av att rättsläget bedöms vara oklart. Men det kan också handla om att vi tycker att Förvaltningsrätten har gjort en för generös bedömning. Inom äldreomsorgen tycker vi ofta att man har beviljat en för hög omvårdnadsnivå. Det kan handla om att hamna på ett äldreboende för tidigt, när man egentligen skulle klara av eller må bättre av att bo hemma längre. Det händer också när det gäller personer med funktionsnedsättning, och exempelvis gruppboenden, säger Kristina Goldring, avdelningschef på beställarenheten i stadsdelen. Alla stadsdelar som 08:an varit i kontakt med uppger att de inte tar några ekonomiska hänsyn när det gäller huruvida de överklagar ett fall eller inte, och att det inte heller är möjligt när det gäller LSS eftersom det är en rättighetslagstifning. Möjligen finns vissa undantag, enligt Mikael Holmgren, biträdande enhetschef inom funktionsnedsättning på Södermalms stadsdelsförvaltning. Det som eventuellt kan komma in som en budgetfråga är om en enskild person har bett om en specifik verksamhet eller ett särskilt boende, och vi anser att vi kan ge den insatsen på ett billigare sätt. Men jag skulle inte påstå att det är något som i min verksamhet påverkar antalet överklagade beslut, säger Mikael Holmgren.

7 De tre stadsdelar som 08:an har pratat med anser alla att de kan leva upp till intentionerna om goda levnadsvillkor i LSSlagstiftningen, men de menar också att det är rättspraxis som avgör nivån på de levnadsvillkoren. Veronica Östlin på Rinkeby- Kista stadsdelsförvaltning menar att när rättspraxis blir tydligare innebär det en åtstramning och skärpning i bedömningarna. Rättspraxis ger ändå en bild. På en skala 1 till 10 kanske goda levnadsvillkor inte är 10, utan 6 eller 7, säger Veronica Östlin. Stadsdelarna uppger att de är mer osäkra när det gäller Förvaltningsrättens bedömningar än Kammarrättens; att de slår åt olika håll och att Kammarrättens beslut har en starkare prejudicerande effekt. Det här är också anledningar till att överklaga, enligt dem. Biträdande socialborgarrådet i Stockholm, Ewa Samuelsson (KD), sa i en intervju med 08:an nyligen att stadsdelarna i regel borde rätta sig efter beslut från Förvaltningsrätten, om de ändrar det ursprungliga beslutet. Mikael Holmgren på Södermalms stadsdelsförvaltning tolkar det som att hans stadsdel följer den linjen: Vi skickar ju inte så många fall vidare till högre instans, utan det är i de här särskilda fallen. Jag kan tänka mig att hon hade standardärendet i åtanke, säger han. ELSA PERSSON SKÄL TILL ATT KAMMARRÄTTEN TAR UPP ETT FALL: * Att rätten vid en genomgång av målet ser starka indikationer på att domen behöver ändras * Prejudikatsintresse, det vill säga att rättsläget i den aktuella frågan är oklart och behöver tydliggöras * Att den första instansens bedömning är oklar och behöver granskas * Rättegångsfel ÖVERKLAGANDEN TILL KAMMARRÄTTEN mål gällande Socialtjänstlagen, SoL, överklagades 282 mål gällande Lagen om LSS överklagades Av SoL-målen gällde 80 procent enskilda personer som fick avslag på sin begäran om prövningstillstånd, vilket generellt sett krävs för att Kammarrätten ska ta upp ett fall. När det gäller LSS-målen bestod knappt 60 procent av överklaganden av enskilda som fick avslag på prövningstillstånd. I knappt 40 SoL-mål har en kommun, stadsdel eller region fått avslag på begäran om prövning av ett mål gentemot en enskild person. Motsvarande siffra för LSS-mål var runt 25. I summan av mål inom LSS och SoL under 2013 ingår också fall som inte kräver prövningstillstånd, samt en rad överklaganden mellan kommuner och enskilda företag, och ibland till Socialstyrelsen. I siffrorna från Kammarrätten ingår mål från hela Stockholms län, samt Uppsala, Gotlands och Västmanlands län. MÅL INOM STOCKHOLMS STAD SOM KAMMARRÄTTEN ÄNDRAT 2013 SoL: 19 mål, varav 12 till Stockholms stads fördel, och sju till enskildas fördel. LSS: 9 mål, varav Stockholms stad fick rätt i sex fall och enskilda i tre fall. 7 Dags att komma och bada höstterminen på Liljeholmsbadet På tisdagar mellan kl Terminen är mellan 2 september - 2 december. Pris 175:- för höstterminen 2014 Allt är tillgängligt och anpassat, lift finns. Vi har både kvinnlig och manlig ledsagare om du behöver hjälp. Varmt välkommen! Anmäl dig till Kansliet på LILJEHOLMSBADET

8 8 Frösunda kyrka Orkesta kyrka Lindholmen En notis i Nollåttan i våras efterfrågade några modiga testpersoner som skulle pröva att rullstolsvandra en s.k. pilgrimsled i Vallentuna församling. Den 7 augusti på morgonen stod regnet som spön i backen! Men jag hade ju beställt Färdtjänst med trappklättrare, inte fått någon ledsagare, men fixat picknickpaket... och regnponcho och tygskor. Vid mötesplatsen kom två rullstolar till körda av Lennart och Carina. De hade ledsagare Uffe och Josefine med sig. Från kyrkan kom arrangören Majken och Anna. Frösunda kyrka visades av en kunnig lokal guide.utanför står en stor runsten. Det finns en mängd stenar som man hittat och säkert fler. Området har ju varit bebott sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Stenarna berättar om resor ibland ända till nuvarande Turkiet. En viking Rurik sägs ha grundat Rusland/Ryssland! Solen att tittade fram. och karavanen rullade iväg på bra asfalterade vägar genom ett vackert landskap precis som på skolplanschen, utom plast-silos som liknar stora marshmallows... Den medhavda lunchen smakade väldigt bra vid picknickbordet utanför Orkesta kyrka. Där finns också en fin ny HWC. Så kom vi till den svåra teststräckan, en s.k.traktorväg. Ett sådant fordon hade varit bra att ha! Tack vare mänskliga hjälpande armar och ben gick/rullade det bra om än långsamt i den nordiska djungeln! Äntligen en bättre väg, denna gång genom en vacker John Bauer-skog. Så en alfalterad väg till Granby Gård ovanför Lindholmen. Vi ringde till våra Färdtjänster. Carinas och Lennarts kom, men min beställning hade gått tilll Åkersberga!!! Det var i allt en spännande och trevlig safari tycker Louise

9 R)<%.#A%'#<"2<#$2%$23%+4%-#. S8$%B&3*=$#A:%:(F$%:"EB(23%'I LF&8:2%L83$:(<Hmedlem O$23A#(#3%/ av DHR Förbundet för delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet ++1/1%!(F*"=FB- och Neuroförbundet 0,?P+/Q4QQ CSJ<&(23 LF&8:2%L83$:(<H- J#*"? O$23A#(#3%/ :'2A2B ++1/1%!(F*"=FB- 0,?P+/Q4QQ R)<%.#A%'#<"2<#$2%$23%+4%-#.!"#$#%&''()*"(%+,%-#.%/0+1 S8$%B&3*=$#A:%:(F$%:"EB(23%'I!"#$%(<F((F#<:8$#3%B&(#$%-F(%(<)$2(5!"2$$%$23%+4%-#.%*#%+4560% P 78((32%9#:-832%;<3=28-%-2$ >#"25%040,? stols- symbol D?:"EB(%:(F$%B&(#$%-F(%(<)$5 GHBB%'I%J8B235% D?:"EB(%:(F$%B&(#$%-F(%(<)$5 GHBB%'I%J8B235% En sorglustig historia ur verkligheten: Någon hade sågat (!) av stolpen till P-skylten för handikapprutan utanför Odengatan 6 och lutat den mot trädet intill. När? Den 16 eller 17? Den 17 maj 2014 på eftermiddagen faller skylten plötsligt på min parkerade bil och hackar av backspegeln med buller och brak! Detta ser ett par vittnen intill! De tror knappt sina ögon och lägger en kontaktlapp under vindrutetorkaren, som jag upptäcker nästa dag liksom skadegörelsen! Trafikkontoret hade inte fått information om att skylten tagits loss och därför är de inte ansvariga för skadan. $2(5 T2'F< Repor T2'F< och avhuggen backspegel! CSJ<&(23 J#*"? :'2A2B 9 K@L%06,%ME&3$#8%>#(<8N LF&8:2%L83$:(<H- O$23A#(#3%/ ++1/1%!(F*"=FB- 0,?P+/Q4QQ CSJ<&(23 J#*"? :'2A2B!"#$#%&''()*"(%+,%-#.%/0+1 Jag blir alltså tvungen att själv stå för 3000 kr självrisk. Tidigare i år har bilen blivit vandaliserad två gånger när någon/några med stor kraft och bl.a. stor sten krossat fönster i bilen när den stått på samma plats! R)<%.#A%'#<"2<#$2%$23%+4%-#. dumt! S8$%B&3*=$#A:%:(F$%:"EB(23%'I!"#$%(<F((F#<:8$#3%B&(#$%-F(%(<)$2(5 Louise Lindström!"#$#%&''()*"(%+,%-#.%/0+1!"2$$%$23%+4%-#.%*#%+4560% 78((32%9#:-832%;<3=28-%-2$ D?:"EB(%:(F$%B&(#$%-F(%(<)$5 GHBB%'I%J8B235%!"2$$%$23%+4%-#.%*#%+4560% 78((32%9#:-832%;<3=28-%-2$ Man kan fråga sig om det är personligt eller allmänt Odengatan Stockholm D?:"EB(%:(F$%B&(#$%-F(%(<)$5 GHBB%'I%J8B235% (bil- och rullstolsburen efter otrevliga olyckor 1982 ff)

10 VALET 2014 Ditt val när det gäller 08:an frågar ut alliansspartierna Den 14 september går Stockholmarna till kommunval. 08:an guidar sina läsare genom att intervjua representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige om hur de vill agera i olika frågor. I förra numret frågades de rödgröna oppositionspartierna ut nu är det dags för den styrande majoriteten. Text: Elsa Persson Foto: Stockholmsstad 1 Bostadsbristen är ett stort problem i Stockholm. Hur vill ditt parti se till att det finns tillräckligt många tillgängliga bostäder? 10 2 Hur ska ditt parti se till så att arbetet för tillgänglighet genomförs inom varje nämnds område fullt ut, så som det är formulerat i stadens mål? 3 Hur ser ditt parti på rätten till ledsagning och personlig assistans enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) idag i Stockholm? 4 Hur ska ditt parti arbeta för att fler personer med funktionsnedsättning i Stockholm ska få ett arbete? I stadens program för delaktighet finns bland annat ett mål om att Stockholms stad ska anställa fler med funktionsnedsättning. 5 Vilken åtgärd för tillgänglighet i Stockholms offentliga miljö anser ni bör prioriteras? Elsa Persson är frilansjournalist, och kommer framöver att regelbundet skriva artiklar för 08:an. Hon har arbetat som reporter för Svensk handikapptidskrift, och frilansar nu för den och andra tidningar. Elsa har också arbetat på Sveriges Radio, Europaportalen och Svenska dagbladet.

11 VALET 2014 tillgänglighet Ann-Katrin Åslund, vice gruppledare för Folkpartiet i Stockholms stad och 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen 1 När vi bygger nytt måste vi ställa tydliga krav på t illgänglighet. Funktionshinderråden ska användas på ett klokt sätt, så att de kommer in i ett tidigt skede. Vi måste också bygga lägenheter som folk har råd att bo i. Man kan pressa kostnaderna genom att se till att mindre aktörer kan komma in på marknaden, bland annat genom att dela upp marken i mindre områden så att det inte blir så stora byggprojekt. 2 Det är väldigt bra att vi i alliansen har satt ned foten och sett till att det finns mål och indikatorer på tillgänglighet i stadens budget. Jag är ordförande i en stadsdelsnämnd och kan se att det ger resultat. Men det är när tjänstemän i olika funktioner från bibliotekarier till förskollärare har en kunskap om de här frågorna som det når ut i organisationen. Man kan inte ha en kurs en gång, utan det här måste ständigt hållas levande. 3 Riktlinjerna, som ofta går längre än lagen, ska uppfyllas. Det är alldeles för olika bedömningar stadsdelar emellan. Det är viktigt med utbildning av biståndshandläggare, och att man träffas och diskuterar fall. Det finns problem med fall där Försäkringskassan drar ned på timmarna för mycket, så att det hamnar under 20 timmar och därför hos kommunerna. Kommunerna kan ofta se och beviljar ett behov på mer än 20 timmar, och det driver upp kostnaderna. Vi i FP vill gå längre med rätten till ledsagning för föräldrar med funktionsnedsättning som vill kunna göra aktiviteter med sina barn. Vi vill också höja beloppsgränsen för att till exempel gå på en konsert. 4 Inför förra valet drev jag frågan om att personer med funktionsnedsättning ska ha samma utgångsläge för att bli trainees i Stockholms stad, och det är genomfört. Jag vill att vi ska bli ännu bättre på att ha mentorer och traineeprogram, och aktivt få in personer med funktionsnedsättning. Vi har ett mål om att visstidsanställa 30 personer ur målgruppen det här året. 5 För det första måste vi se till att de förbättringar som har gjorts inte rivs upp. Det har till exempel hänt att man av misstag har återställt till trottoarkanter vid övergångsställen, där det tidigare var utfasat. FP har varit med och drivit igenom att bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Det betyder att många kommunala lokaler måste åtgärdas. 11

12 VALET Marie Ljungberg Schött (M), ledamot i socialnämnden i Stockholms stad 1 Vi måste bygga mer, och det måste finnas en grundtillgänglighet i det som byggs. När det gäller studentbostäder skulle man kunna tänka sig att man har exempelvis två lägenheter som är tillgängliga på varje våningsplan. Det är ett problem att det är dyrt med nybyggda bostäder och ännu mer när det är anpassat men då får man jobba med kommunalt bostadstillägg. 2 Det är jättebra att varje nämnd har ett ansvar för tillgängligheten i sitt område. För att kunna fullgöra det här i varje nämnd krävs att det finns bra kunskap, men också att man har konkreta mål som går att mäta. Vi har lyft funktionshinderfrågor mycket i budgeten och vi måste fortsätta med det så att vi tydliggör att det är viktigt. Det kan också vara bra att lyssna mer på funktionshinderråden. 3 Vi ser att man lever upp till de mål som har satts ganska bra i Stockholm. Det är inte så mycket avslag totalt sett, men vi har sett en diskrepans mellan olika stadsdelar. Jag menar, i motsats till vissa funktionshinderorganisationer, att det måste vara en behovsprövning för varje individ. Men när man har fått sina behov beviljade så måste det finnas ett större mått av frihet att bestämma vad man ska använda sina timmar till. Samtidigt som vi vill ha frihet måste vi stävja fusk, och tyvärr har vi sett att det förekommer. Det är en svår avvägning. 4 Det är ett jätteviktigt mål. Vi pratar om viktiga, riktiga jobb, och för att det ska vara möjligt behövs det dels en ordentlig introduktion och dels adekvata hjälpmedel. Det behövs också kunskap i staden så att man inte är rädd för att anställa personer med olika förutsättningar. I vårt medarbetarindex skulle det vara bra om man gör det på ett sätt som inte kränker människor att fråga personer om de har en funktionsnedsättning, och om det påverkar deras arbete. 5 Vi har jobbat under många år med att få bort enkelt avhjälpta hinder, men vi måste fortsätta. Att få folk att rapportera in är ett jättebra sätt, främst när det gäller offentliga miljöer för det är där vi kan påverka mest. Men det bästa är om tjänstemännen kan få reda på både när staden gör bra och när det är något som är dåligt.

13 VALET 2014 Ewa Samuelsson (KD), biträdande socialborgarråd i Stockholms stad 13 1 Stockholms stad ställer generellt sett högre krav på tillgänglighet än vad lagstiftningen säger. Därutöver vill jag se fler lägenheter med stöd och service. Alliansen har i budget 2014 bestämt att fem procent av lägenheterna i nybyggnadsområden ska vara grupp eller servicebostäder. När vi rustar upp vår allmännytta är det ett krav att göra det så tillgängligt som möjligt antog kommunfullmäktige i enighet ett program för delaktighet med sju mål. Varje nämnd och styrelse ska ta fram tre aktiviteter inom varje mål. Nämndernas arbete följs upp i stadens interna ledningssystem varje år. Jag kan inte se att det skulle kunna bli en bättre nivå på krav och uppföljning. Det är första mandatperioden vi har ett borgarråd med ansvar för funktionshinderfrågor. Nu behöver också de kontaktpersoner för frågor om tillgänglighet och funktionshinder som ska finnas för varje nämnd komma på plats. 3 Det är lätt att säga att det har stramats åt, men det måste först utvärderas. Det sker fortfarande en individuell bedömning. När det gäller ledsagning för semesterresor säger man att det ska vara skäligt, och alla människor har inte råd att åka på semester varje år. Jag skulle gärna se ökad flexibilitet i hur man kan använda beviljade ledsagningstimmar, till exempel genom att föra över timmar mellan månader. Det finns behov av att öka budgeten mer inom funktionshinderområdet. Vi ser ofta att det är inom det området som stadsdelsnämnderna visar budgetunderskott. 4 Vi har ett Jobbtorg resurs för personer som har lite längre till arbetsmarknaden. I vår chefsutbildning ingår funktionshinderfrågor för att vidga perspektiven vid rekrytering. Vi har en traineeutbildning där vi särskilt efterlyser personer med funktionsnedsättning, men vi har tyvärr knappt fått några sökande. Staden som arbetsgivare har ett stort ansvar, men vi måste också försöka påverka företag. 5 Vi ska fortsätta satsningen på gator och torg och offentliga lokaler. Det finns uppdrag i budgeten om att staden ska visa vilka lokaler som är tillgängliga, också kommunikativt. Jag beklagar att den genomgången inte är klar.

14 VALET Christina Linderholm (C), 1:e vice partiordförande i Stockholms stad 1 Vi vill förenkla reglerna för allt byggande för att få en snabbare process. Man kan till exempel begränsa rätten för byggherrar att sitta på mark innan de börjar bygga, och styra hur allmännyttan bygger mer. En idé är att bygga helt tillgängliga hus, men sedan utforma antal tillgängliga lägenheter efter behov, och också kunna slå ihop lägenheter. 2 Vi har antagit ett gemensamt dokument för det här inom alliansen. Vi vet att det svajar lite med tillgängligheten inom vissa områden, och på vissa håll är det svårt att få kontakt med tjänstemän, men det känns bra att det är på rätt väg. Vi har ett borgarråd med ansvar för funktionshinderfrågor som kan övervaka att förvaltningarna gör jobbet, så vi tycker inte att det behövs något mer. 3 Vi har förstått att man inte efterlever lagarna perfekt. Ett av problemen är att det ser olika ut i de olika stadsdelarna med regler för beviljande av till exempel ledsagning. Det tror jag inte att man förändrar genom lagen, men praktiken behöver regelbundet ses över. Individer borde också få mer att säga till om när det gäller vad deras timmar ska användas till. Jag tror att stan försöker hålla sig till aktuella domar, och det kan medföra att den enskilde känner att man inte har samma möjligheter. Synd att man måste bli så tydlig så att det blir begränsande. 4 Att få människor i arbete och känna att de gör nytta och tjänar egna pengar är viktigt. Staden har tillsatt folk som ska uppmana bolag och nämnder att öppna upp för att få fler personer med funktionsnedsättning i jobb. Det behöver utvecklas. Vi tror att det kan ske genom Arbetsförmedlingen och Jobbtorg också, till exempel genom att göra individuella planer och fräscha upp kompetenser för den som har varit arbetslös länge. 5. När det gäller gatumiljön hör vi hela tiden att det är saker i vägen så man har svårt att komma fram. Det borde inte kosta något att åtgärda, utan handlar om samarbete mellan gatunämnden, stadsdelar och restauranger och affärer. Man kan önska sig att trafikvakter också ska kunna ha koll på det här, och kontrollera om till exempel en restaurang har byggt ut sin veranda för långt.

15 S T Y R E L S E R DHR Stockholmsavdelningens styrelse Nils Duwähl, ordförande Karolina Celinska, 1:a vice ordförande + kassaförvaltare Magnus Lindmark, 2:a vice ordförande Amir Amirriazi, ledamot, sektionsrådsansvarig David Hansson, ledamot, studieansvarig Ulla Kjellvinger, ledamot, reseansvarig Marita Innergård, ledamot Västerorts styrelse Gunvor Hersén, ordförande Gunn-Britt Andersson, vice ordförande Nan Berntsson, sekreterare Karin Lansky, vice sekreterare Karin Lemberg, kassör Söder om Söders styrelse Janne Karlsson, ordförande Beatrice Kolijn, vice ordförande, festgrupp Gudrun Dahlgren, sekreterare, resor Ulla Kjellvinger, kassör, reseansvarig Benny Granström, ledamot, festgrupp Motorklubbens styrelse Amir Amirriazi, ordförande Ebbe Berglund, vice ordförande Ingela Mismo, sekreterare 15

16 INSÄNDARE till 08:an 16 Trappklättrare Läste i Södermalmsnytt om Rådet för funktionshinderfrågor på Södermalm med dess projekt men hittar inte var jag kan vända mig med min upplevda erfarenhet av hur vara funktionshindrad. Kanske något ni i DHR kan arbeta vidare på och lösa för de som berörs, samt föra frågan vidare för lösning. Jag är opererad för hälseneruptur och skall inte belasta foten, gipsad i åtta veckor, därefter Brolinkänga i fyra veckor+rehab 6 mån. Inlagd SÖS och REHAB i tre veckor före hemresa, bor två trappor upp + 15 trappsteg från porten. Jag kan inte komma ut alls med rullstolen om tillgång till trappklättrare med hantlangare saknas, och har nu suttit inne i tre veckor och ytterligare två väntar. Foto: Stock.XCHNG Därför har jag ringt runt för söka hjälp att få tag på en trappklättrare; Äldre Direkt - Bistånds - Hemtjänst m.fl. Bla. Folksam som enl. uppgift köpt in en - om de kunde skicka över vaktmästare med klättrare som bidrag till KRIShanteringen i Hemförsäkringen, även Olycksfallsförsäkringen kontaktad. Stockholm har ett otal fastigheter med trappor utan hissmöjlighet. Hur hanteras det? Samtrans/Sirius har trappklättrare i specialfordon för rullstol men kan bara tingas för sjukresor. Det går att boka dem själv för egen resa för dyr penning, bara att be få komma ut/in port kostar 800 kr t/r. Färdtjänst tar alltför lång tid på sig att behandla min ansökan. De besöker mig i hemmet pga att jag inte kan komma till kontoret 18 dagar efter att läkare skickat in ansökan. Därefter kommer det att dröja ca tre veckor för behandling och beslut. Då är min gipstid slut om den går efter planerna, och jag tillbringat tiden isolerad från livet utanför dörren. Tacksam om ni kan ta upp frågan för en lösning hur en service med trappklättrare kan anordnas för oss boende i stan. Likaså om Färdtjänst kan anordnas mer smidigt när behov uppstår för kortare men ändå tillräckligt lång tid. MED VÄNLIG HÄLSNING SOLVEIG Är det någon som håller med? SoL och LSS skär ner på löpande band. I SHT stod om en ung man med yrke och eget boende som tvingades flytta hem till föräldrarna p.g.a. nedskärningar i stödet. Har vi inte själva drabbats så känner vi någon. Det hade varit lugnare och bättre för självförtroendet, om vi helt enkelt fått papper på att pengarna var slut! Medlen räcker inte även om behov inte har tillgodosetts, enbart ren överlevnad kan tillgodoses, om ens det. Visst hade det varit bättre att tala sanning. För medborgaren, för de biståndsbedömare som fortfarande har en humanistisk kärna och för ekonomin hos Rättsväsendet. Då hade vi fått acceptera att det inte berodde på individen, och vi hade kunnat ägna krafterna åt intressepolitisk påverkan istället. Som vanligt blir det delt och styckevis när samhällsproblemen landar på den enskilda medborgarens bord så att han eller hon ensam får kämpa mot biståndsbedömare. Hemma i sin isolering får man se sitt skäliga liv alltmer kringskuret utan att se sig i ett större sammanhang, i stället för att kämpa tillsammans gentemot politikerna för ökade medel till våra dagliga liv! Vi behöver kämpa tillsammans i föreningarna med hjälp av intressepolitik! om vi har någon kraft kvar efter våra individuella duster gentemot biståndsbedömare och rättsinstanser. IM

17 Lillemor Nyström har lämnat oss Hon var med i DHR Västerorts resekommitté under flera år. Mycket intresserad av resor och av att se världen. Lillemor och hennes tvillingsyster reste mycket utomlands. Hon var en mycket glad och positiv person, lätt att få kontakt med, och lätt att tycka om. Lillemor blev medlem i DHR Hon blev också vald till Bingo- och Kaffekommittén under flera år. Vi känner stor tacksamhet för det arbete hon lagt ner för att glädja DHR-medlemmar och andra Bingospelare som kommit till våra Bingoträffar. Hon lämnar ett ljust minne efter sig. Vi saknar henne mycket! DHR Västerorssektionen och Bingokommittén Agneta Hagström har gått bort En stor personlighet som inte lämnade många oberörda. Hon har innehaft många olika uppdrag i avdelningen, främst inom DHR Söder om Söder, Farsta FHR och Aspviksstyrelsen. Hon avled den 6:e juli vid en ålder av 73 år. Vi är många som saknar henne! IM Lördagskaféerna i april och maj 17 Den 26 april, trubaduren Eva Stenlund underhöll med fin musik och ledde allsång. Vi var ca 45 personer som hade trevligt. Dessutom lotteri med fina vinster. Sista lördagskaféet för vårsäsongen hölls 24 maj. Det var en fin försommardag i maj, en underbar dag. Vi underhölls av grabbarna i Fairlines. Vi var ca deltagare, och det blev några som dansade. En fin jättetrevlig dag, med fin musik och goda smörgåsar. Stort lotteri. Vi får hoppas att många kommer till våra kaféer i höst! ULLA ZAKETT assistans & ledsagning Rätt och slätt - Zakett är nr 1 Tel Hälsningar Janne Uvebrandt & Mikke Malm

18 Glöm inte DHR Stockholmsavdelningens 90-års jubileum den 27 september 2014! Vi håller till på Hotel Courtyard vy Marriot, Rådlamshovsleden 50, Stockholm. Har du några foton, berättelser/händelser du vill berätta om på jubileumet? Hör av dig till kansliet på telefon Söder om söder Välkomna till höstens Lördagskaféer: Lördagen den 25 oktober 2014 kl Sista anmälningsdag onsdag den 22 oktober OBS Alla måste anmäla sig OBS Staffan Klingspor underhåller med olika dragspel och sång. Lördagen den 22 november 2014 kl Sista anmälningsdag onsdag den 19 november OBS Alla måste anmäla sig OBS Håkan Ström underhåller med Gott o Blandat visor. Bestäm om Du vill ha kaffebröd eller smörgås till kaffe/te. Kostnad 40 kr. DHR-information och lotteri med fina vinster. Adress: Fruängsgården Samlingssalen Gamla Södertäljevägen 5. Anmälan görs till Ulla Kjellvinger tfn eller Gudrun Dahlgren DHR:s kansli eller Fruängsgårdens reception Alla är välkomna inte bara medlemmar. Arrangör Söder om Söder.

19 Önskan Arrangörerna för våra kaféer och jul- och midsommarfester vore tacksamma om ingen lämnar tillställningen innan den är slut. Det har varit allt för många som lämnat lokalen innan programmet har varit slut. Både musikerna och arrangörerna har gjort upp program för dagen som då inte kan hållas och blir avbrutet. Vi vore tacksamma om Ni kunde förbeställa Er hemfärd efter programmets slut, då vi alltid anger ett klockslag. /Aktivitetsgruppen Bingo på Spångafolkan! Söndagen den 21 september kl OBS Ny tid! Vi har haft en härlig sommar, men nu är det åter dax att börja spela Bingo och dricka kaffe tillsammans, med hembakat bröd! Västerort Information och lotterier. Övriga datum för höstens Bingo: 26 oktober 23 november Adress Spångafolkan, Spångavägen Alla hjärtligt välkomna Västerortssektionen Bingokommittén Foto: Stock.XCHNG Motorklubben Motorklubben DHR Stockholmsavdelningen Box 92184, Stockholm Motorklubben omorganiseras. Just i dagarna ska det första medlemsmötet hållas och mer om detta i kommande nummer av Nollåttan. Var är ni alla som är intresserade av bilfrågorna? Vi behöver er till Motorklubben! Vår adress: Motorklubben DHR Stockholmsavdelningen Box Stockholm Tel: E-post: info@dhrs.se Foto: Stock.XCHNG

20 Rullstolstaxi Rullstolstaxi är det bekväma och smidiga sättet för Dig som är rullstolsburen att ta dig från A till B. Den perfekta resan börjar med att du enkelt beställer din resa av vår professionella personal. Vi svarar snabbt och ger dig den hjälp du behöver. Du kan göra en direktbeställning, men också förbeställa en resa för ett senare tillfälle. Du avgör själv när du vill beställa och vilken tid du ska åka! Avgiften för resa med rullstolstaxi är samma som för övriga resor och avgiften räknas in i det ordinarie högkostnadsskyddet. Boka din resa på Vi finns tillgängliga dygnet runt, året runt! Vi har mer än 35 års erfarenhet av dessa transporter och vet vikten av att alltid sätta vår kund i centrum! Trevlig resa!