Cyklop mot framtiden röjdykardivisionschefens syn på förbandet idag och i morgon

Transkript

1 Cyklop mot framtiden röjdykardivisionschefens syn på förbandet idag och i morgon Av Magnus Hjort Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r Sid

2 Ledamoten MAGNUS HJORT Kommendörkapten Magnus Hjort är chef för Röjdykardivisionen inom 4.Sjöstridsflottiljen Cyklop mot framtiden röjdykardivisionschefens syn på förbandet idag och i morgon Under de tre år, som jag hittills har varit röjdykardivisionens chef, har förbandet i Skredsvik genomgått genomgripande och positiva förändringar för att möta Försvarsmaktens och samhällets ökade krav på tillgänglighet och insatsförmåga. Infrastrukturen i Skredsvik har på senare år successivt anpassats till röjdykardivisionens be hov med renoverade och nya arbetslokaler samt förläggningsutrymmen. Säkerhetssy stem med bland annat en automatiserad grind och senast med en ny toppmodern gasbland ningsstation för nitrox och trimix med avsevärd kapacitet och prestanda har anskaffats. Nästa planerade pro jekt är en ny restaurang, De nya lokalerna i Skredsvik som är dimensionerad för såväl röjdykardivisionens behov som för övriga enheter inom basen. Därtill kommer modernisering och miljöanpassning av basens skjutbana. Vad som sedan återstår på behovslistan är en översyn och komplettering av kajer och övriga hamnfaciliteter i Skredsvik i syfte att möjliggöra tillfällig basering av korvett- el ler minröjningsdivision om två till fyra fartyg. Försvarsmaktens omstrukturering av Marinens sjöövervakning har inneburit att vedettbåten HMS Jägaren sedan våren 2009 ingår som en del av röjdykardivisionen och ger därmed för bandet ytterligare möjlighet att verka för den maritima säkerheten på Västkusten. En modern och befälsbemannad organisation, utveckling av ammunitionsröjningstjänsten (EOD), ny infrastruktur och tillförsel av ny materiel har varit Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r

3 IEDD-grupp i Afghanistan starkt bidragande orsaker till att röjdykardivisionen idag har god förmåga att verka internationellt och nationellt för Försvars makten såväl som för civila myndigheter. Röjdykardivisionen har bidragit med en IEDD-grupp till den svenska styrkan i Afghanistan sedan 2007, en uppgift som har gett kunskaper och erfarenheter samt bidragit till att erforder ligt utbildad personal, materiel och taktik kunnat utvecklas i en högre takt än vad som annars skulle ha blivit fallet. Divisionens uppgifter i Afghanistan kommer med stor san nolikt att vara kvar under en längre tid framöver. För internationella operationer har även genomförts ammunitionsröjningsutbildning och vali dering av den antibordningsgrupp (Vessel Protection Detachment) som deltar i den första ma rina operationen utanför Somalias kust under Nationellt genomför röjdykardivisionen operationer för att kartlägga och där det ses nödvän digt, bärga den av Krigsmakten, på sin tid, i sjöar och vattendrag dumpade överblivna ammu nitionen efter Andra världskriget. Det som inte syntes fanns som bekant inte! Avvecklade övnings- och skjutfält med anslutande vattendrag kräver även de en grundläggande genomsök ning, innan de kan bli föremål för en avyttring till annan nyttjare. Varje dag året runt håller röjdykardivisionen beredskap för att kunna stödja andra myndighe ter samt förband i Försvarsmakten med ammunitionsröjning. Även andra uppgifter kommer ofta på fråga som kräver insats av kvalificerade dykare. Minan i Göteborgs hamn, Kustbevakningens störtade flygplan i Falsterbokanalen eller det så kallade Knutbyvapnet är exempel på händelser, där röjdykardivisionens personal aktivt har bidragit. Förbandets kunskaper inom den marina dykningen och ammunitionsröjningsområdet (EOD), såväl under ytan som på land, står ej att finna inom någon annan organisation i Sverige. Framtiden och Försvarsmakten kommer att ställa höga krav på förbandet och dess per sonal att utveckla sin huvudfunktion; detta som ett av de viktigare marina förbanden att verka för och bidra till en ökad maritim säkerhet. Röjdykardivisionens fortsatta utveckling är inriktad på vidmakthållande och kompetensut veckling genom ett ständigt inflöde av erfarenheter från den internationella are nan efter ge nomförande av operationer och övningar. Det är något som vi nu har lärt oss att leva med. EOD-grupp, övning i vinterkyla 234 Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r

4 Arbete med amröjrb 4 En direkt åtgärd har till exempel varit att öka den enskilde röjdykarens markstridsförmåga, för att på så sätt möjliggöra operationer i en miljö med hög risk. Inom det nordiska samarbetet på försvarsområdet utvecklar röjdykardivisionen samarbetet med nordiska systerförband, vilka vi har den bästa relation med. Målet är att slutligen kunna verka gemensamt i internationella operationer med en eller flera parter. Utvecklingen inom dykeriet kommer i närtid att ta fart med införande av nytt dyksystem som kommer att ersätta DCSC. Kompletterat med dykapparater för djupare dykning, kommer detta att möjliggöra insatser med röjdykare ned till djup på +80 m. Detta kommer att öka dyksäkerhe ten och optimera grundare dykning, men även medge ökade taktiska möjligheter med röjdy karsy stemet. Ammunitionsröjnings-/ EOD-kompetensen utvecklas kontinuerligt och under överskådlig tid inom samtliga de olika discipliner röjdykardivisionen verkar - landminröjning, minröjning under vattnet (UMD), röjning av terroristladdningar (IEDD) och röjning av biologisk Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r

5 HKS Sökaren och kemisk ammunition (CBRN-E). Utvecklingens komplexitet medför att de olika grupperna kommer att ha en grundkompetens inom alla områden, men att de även har varierande spetskunskaper för att kunna sättas in där sådan ef terfrå gas. Huvudsaklig utvecklingskraft kommer att läggas på att i ökad utsträckning kunna verka i ma ritim miljö och att kunna lösa uppgifter med koppling till fartyg. Detta ger en god förmåga att stödja andra förband vid till exempel bordning, avsöking av fartygsskrov under vattnet, ge nomsökning av ett fartygs inre utrymmen, omhändertagande av terroristladdningar och för måga till egenskydd till sjöss och i hamn. För detta syfte genomförs nu en integrering av sen sorsystem, som sonarer, obemannade och fjärrstyrda undervattens farkoster, som ROV och REMUS, vilka utgör ett stöd och hjälp för röjdykaren. Utvecklingsarbetet pågår med HMS Sökaren som en viktig ut vecklingsplattform, där arbetet efter hand kommer att bidra till att vinna effekt och tid vid in satser. I den fram tid röjdykardivisionen möter, oaktat i vilken försvarsmaktsorganisation, kommer personalens mångsidighet, höga kompetens och engagemang borga för att divisionen, som sammanhållande förband, även fortsättningsvis kommer att utgöra grunden för maritim sä kerhet, utvecklad röjdyk ning och avancerad marin EOD och IEDD i Försvarsmakten. 236 Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r

6 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör och ansvarig utgivare: Flottiljamiral Thomas E. Engevall Redaktionens adress: Junibacken 9, TYRESÖ Telefon: , alt , E-post: editor@koms.se Plusgiro: , Bankgiro: , Organisationsnummer: Ärenden om prenumeration och övriga administrativa ärenden rörande tidskriften hänvisas till samma adress. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Teatergatan 3, 5 tr, STOCK- HOLM Telefon: , E-post: akademien@koms.se Plusgiro: , Bankgiro: , Organisationsnummer: Kungl. Örlogsmannasällskapets biblioteks adress: Amiralitetstorget 7, KARLSKRONA Telefon/Telefax: , E-post: library@koms.se Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fyra gånger årligen (mars, juni, september och december). En ettårig prenumerationen kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr Om Kungl. Örlogsmannasällskapet så beslutar kan författaren till införd artikel belönas med akademiens medalj, hedersomnämnande och/eller penningpris.