Mäns våld mot kvinnor

Transkript

1 Hälsa och samhälle Mäns våld mot kvinnor I HETEROSEXUELLA PARRELATIONER Nadire Shala Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 30 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Malmö Januari 2011

2 Men s Violence against women IN HETEROSEXUAL RELATIONSHIPS Nadire Shala Författare: Shala, Nadire, Titel: Mäns våld mot kvinnor I heterosexuella parrelationer Examensarbete i socialt arbete 30hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Abstract This is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives. Keywords: Destructive relationships, Emotional bands, Isoaltion, Domestic violence, Noramlizationprocess, Stereotypical prejudices, Violent men, Marriage 2

3 1 Inledning Problemformulering Syfte Frågeställning Bakgrund Brottsrubriceringar i anslutning till kvinnomisshandel Våldets omfattning Brottsförebyggande rådet & Socialstyrelsen Metod Urval Semistrukturerade intervjuer Andra informationskällor Metodens svagheter och styrkor Reliabilitet Validitet Förförståelse Etiska överväganden i metoden Informationskravet: Samtyckeskravet: Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Min roll som forskare och överväganden kring konsekvenser för informanterna Tidigare forskning Kvinnor som känner skuld Traumatic banding Intermittent förstärkning Kulturell syn på vad som är manligt och kvinnligt Psykodynamiskt synsätt Generationsöverföring Banden mellan mannen och kvinnan i relation Kärlek Rädsla Medlidande Skuld Hoppet Teori Våldets normaliserngsprocess Misshandel som ett samhälleligt fenomen och dess faser Förhistoria Våldsakten Efterspel Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt Socialpsykologiskt synsätt kring attityder gällande mäns våld mot kvinnor Empiri Ulrika Britta Linda Fatty Ivana Petra Gunilla

4 6.8 Camilla Polisen Kvinnojouren Analys Inledning av förhållandet Beroende Nedbrytning Kvinnornas självkänsla Rädsla Kontrollbehov och isolering Växlingar mellan värme och kyla samt Internalisering av våldet Olika faser i våldsprocessen Generationsöverföring Slutdiskussion Referenser: Bilaga Bilaga Bilaga

5 1 Inledning En man skäller ut en kvinna på en offentlig plats. Han uppträder mycket hotfullt. Flera personer blir åskådare till det som händer. De tycker att de hela är obehagligt. Sympatierna är på kvinnans sida. Skall man ingripa? Så säger någon: De där är herr och fru Johansson. Åskådarna drar en suck av lättnad: Man slipper att lägga sig i. Ingendera parten kan längre räkna med att få någon högre grad av sympati, tvärtom. Någon mumlar, underliga människor som står här ute och bråkar, de kan dom väl göra när de kommer hem. ( Hydén 1995 sid.54). Jag tolkar Hydéns ovannämnda tankeexperiment som att hotfullt beteende och äktenskapligt våld ur allmänhetens perspektiv är en privat angelägenhet som man som åskådare inte gärna involverar sig i. Intresset för denna studie tar sig i form av många återkommande fall av kvinnomisshandel i media (aftonbladet, 2009). Man talar mycket om hur man borde ha agerat och vad som borde ha gjorts när ett dödligt våld har blivit ett faktum. Det spekuleras samt debatterats i media om själva händelsen och var skulden kan läggas, men man talar inte om hur kvinnan har uthärdat åratal av den misshandel som föregått hennes död. Samhället genomgår många förändringar i arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor och utveckling av jämställdhetslagar fortgår ständigt. Detta berör alla i samhället och påverkar även mig som gör denna studie, både som individ och i min yrkesroll som blivande socionom. Jag ställer mig själv frågan flera gånger hur misshandel av kvinnor ofta kan fortgå så obemärkt än idag trots den utveckling som har skett av jämställdheten. Hur kan detta kvinnoförtryck förekomma och varför är våld en del av många kvinnors vardag? Hur man ser på ett problem sägs många gånger bero på i vilken yrkesbefattning man jobbar med. Det finns så att säga en rad olika kompetenser som fångar upp många olika problem/livsområden och svårigheter hos människor. Därför resonerar jag så att anledningen till hur man ser på ett problem är beroende utav vilka glasögon man väljer att se det med. 1.1 Problemformulering Våld mot kvinnor är ett ämne som berör oss människor och som vi ofta relaterar med fysiska slag. Jag personligen anser att våld mot kvinnor inte är en privat angelägenhet, utan snarare sagt en samhällsfråga samt ett folkhälsoproblem. Frågan är var ska vi söka orsakerna? Ska vi söka orsakerna hos offrets personlighet och egenskaper? Såsom vissa teoretiker gör exempelvis Cullberg (2000) som letar efter något avvikande och dysfunktionellt hos både offer och förövare. Eller ska vi som vissa andra teoretiker söka orsakerna till våldet hos förövaren med förklaring ur hans barndom såsom Eliasson (1997) till viss del gör? Det är svårt att förklara mäns våld mot kvinnor endast utifrån endast en förklaringsmodell så som exempelvis individualpsykologin. Det är tämligen omöjligt att förklara ett samhällsfenomen utan att sätta problemet i ett sammanhang. Det är viktigt att vi är medvetna om våra egna attityder och föreställningar om fenomenet våld mot kvinnor. Människor tolkar och tillskriver våldet olika funktioner beroende på sina egna tolkningsramar och historiska och kulturella sammanhang. De allra flesta människor har föreställningar om ett romantiskt kärleksideal. I detta ideal så kopplar vi in vår egen lycka, trygghet och behovet av känslan av att vara del i ett sammanhang. Denna idealbild tillintetgörs när mannen brukar våld mot kvinnan. I det ideala äktenskapet ska mannen och kvinnan komplettera varandra. Med de menas att mannen och kvinnan tar ansvar för det gemensamma 5

6 parprojekt, som kommer att beskrivas senare uppsatsen (Hydén 1997). Våldet mot kvinnor förekommer i alla samhällsklasser och våld enligt min mening handlar inte om att tukta sin kvinna. I min studie om våldet mot kvinnor i heterosexuella parrelationer fokuserar jag på hur våldet byggs upp i en relation. Eller är våldet något som kommer plötsligt i relationen? Vidare har jag fokuserat på att försöka få förståelse till vad det är som gör att många kvinnor stannar i en våldsam och destruktiv relation under en längre tid. Handlar det om rädsla för repressalier om hon lämnar mannen eller kan det vara så att kvinnan blivit så utmattad att hon helt enkelt inte orkar lämna mannen? Eva Lundgren (2004) beskriver en process som hon benämner våldets normaliseringsprocess. Där beskriver hon hur kvinnan sakta men säkert psykiskt bryts ner av mannen och att hon till sist tar över mannens syn av våldet och dess orsaker. Lundgren (ibid.) kallar detta för internalisering, jag vill se om det hos mina informanter finns något stöd för denna teori som har kommit att bli en väl använd förklaring av våldet i nära parrelationer. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur man med olika förklaringsmodeller kan förklara och förstå varför kvinnor stannar kvar i ett destruktivt förhållande. 1.3 Frågeställning Frågor som kommer att genomsyra studien är dessa nedanstående frågor som kommer att vara levande genom hela studiens gång. 1. Vad är våld i nära heterosexuella parrelationer? 2. Hur byggs våldet upp mot kvinnor i heterosexuella parrelationer? 3. Vad är det som gör att en kvinna stannar kvar i ett förhållande där det förekommer våld? 2 Bakgrund Definitionen våld kan förklaras olika beroende på vilken vetskap man har om våld samt i vilket kontext det nämns. Brottsförebyggande rådet definierar våld som en handling som avviker i sociala relationer samt interventioner. Med avvikande interventioner menas att handlingen man utför mot någon, skrämmer, smärtar, tillfogar en skada eller får en person att göra något mot sin vilja och dylikt., Våldet kan alltså ta sig olika uttryck, så som tillexempel att få en annan person att avstå från att göra något den vill. Enligt brottsförebyggande rådet så exemplifieras våld i fysiskt våld, psykiskt våld, sexuell våld och ekonomiskt förtryck. Fysiskt våld: Med begreppet fysiskt våld så menar Brå att det handlar om beröring som ger smärta eller skada. Psykiskt våld: Psykiskt våld definieras av Brå så som verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Ekonomiskt: Med ekonomiskt förtryck artikulerar Brå att det är en handling som genom ekonomiska hot och begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar resulterar i begränsat handlingsutrymme för kvinnan. Sexuellt våld: Sexuellt våld ses av Brå som att någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja (Nilsson, L 2002). Även FN har tagit fram en definition på vad våld mot kvinnor är i en deklaration som skapades för att avskaffa våld mot kvinnor I den första och andra artikeln av deklarationen så återfinner man definitionen: 6

7 Artikel 1 I denna deklaration avses med uttrycket våld mot kvinnor varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. Artikel 2 Våld mot kvinnor skall anses omfatta men inte vara begränsat till följande: a) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer inom familjen, innefattande misshandel, sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor i hushållet, våld relaterat till hemgift, våldtäkt inom äktenskapet, kvinnlig könsstympning och andra traditionella seder som är skadliga för kvinnorna, våld utövat av annan än make och våld i samband med utnyttjande, b) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer ute i samhället inklusive våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och hotelser i arbetet, inom utbildningsinstitutioner och på andra platser, handel med kvinnor och tvångsprostitution, c) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld förövat eller tolererat av staten, varhelst det förekommer (Kvinnokonventionen). Till sist i detta stycke om definition av våldet så vill jag även nämna min informant på kvinnojourens definition av vad våld är. Hon menar på att våld kan vara så otroligt mycket men vi har tillsammans staplat upp vissa definitioner: Det fysiska våldet handlar om allt från slag, knuffar, sparkar mm. Det psykiska våldet handlar bland annat om att trycka ner sin partner, förnedra, förfölja, hota mm. Det materiella våldet kan handla om exempelvis ett husdjur som mannen undanhåller kvinnan eller skadar eller någon ägodel som kvinnan håller mycket kär som mannen tar sönder eller undanhåller kvinnan. Det ekonomiska våldet kan handla om att kvinnan kanske inte tillåts ha ett eget bankkonto och att mannen i princip endast ger henne fickpengar när hon har varit duktigt. Det sexuella våldet handlar ofta om maktutövning gentemot kvinnan. 2.1 Brottsrubriceringar i anslutning till kvinnomisshandel Misshandel: Om en person till exempel slår, sparkar och knuffar en annan person vid enstaka tillfällen kan han eller hon dömas för misshandel till fängelse i högst två år. Brottet preskriberas efter fem år. (Misshandel återfinnes i lagtexten under 3 kapitlet 5 ) Under 2009 gjordes anmälningar om att en kvinna blivit misshandlad av en man som hon befinner sig i nära relation med (Brå). Olaga hot: Om en man eller kvinna hotar att döda eller skada en annan person så kan denne bli dömd för olaga hot vilket preskriberas efter två år. (Olaga hot återfinnes i lagtexten under 4 kapitlet 5 ) Grov kvinnofridskränkning: Om en person upprepade gånger slår, hotar eller begår sexuella övergrepp gentemot en annan person så kan detta räknas som en kränkning mot personens integritet och han kan då dömas för grov kvinnofridskränkning. Detta brott har ett högre straffvärde ( 6år ) än exempelvis misshandel som om de hade dömt för enskild brott gett lägre straff. För att kunna döma någon för kvinnofridskränkning så krävs det att det handlar om brott mot en 7

8 persons liv och hälsa, frihet och frid eller sexualbrott. Även brott som inte är så allvarliga kan generera i att en person blir åtalad för grov kvinnofridskränkning men de krävs då att det ingått i ett strategiskt mönster (Grov kvinnofridskränkning återfinnes i lagtexten under 4 kapitlet 4a )( Wicklund 2008, s ). 2.2 Våldets omfattning Jag har även sett över statistiken för brottet Grov kvinnofridskränkning där antalet anmälda brott 2009 var 2657 stycken. Mellan åren 2008 och 2009 har antalet anmälda brott för grov kvinnofridskränkning minskat med 3 procentenheter. Jag har även gjort en liten jämförelse med året 1999 för att se på eventuella skillnader. Skillnaderna är ganska tydliga att antalet anmälda grova kvinnofridskränkningsbrott stadigt ökar då det 1999 var endast 923 stycken anmälda brott. Men man bör även ta hänsyn till att brottsrubricering då var ganska ny och det kan handla om att mörkertalet minskar. Av de 2657 anmälda grova kvinnofridskränkningsbrotten år 2009 så var det endast 327 stycken som ledde till en fällande dom, av dessa så var det 259 som dömdes till fängelse. Den minst vanliga påföljden är rättspsykiatrisk vård och samhällstjänst varav 3 stycken män dömdes till endera påföljden (Brå). För att illustrera ökningen för brottet så har jag skapat ett diagram: 2.3 Brottsförebyggande rådet & Socialstyrelsen Brottsförebyggande rådet som vidare i texten kommer att benämnas som Brå är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av regeringen med forsknings och utvecklingsverksamhet. 8

9 När man ser på detta diagram som Brå har tagit fram år 2007 över hur utveckling av kvinnomisshandel sett ut mellan åren så kan man utläsa en klar ökning av andelen rapporterade misshandelsbrott mot en kvinna från åldern 15 och äldre. Denna benägenhet att anmäla våld tycks ha ökat från år 1982 med ca anmälningar till år 2007 med ca anmälningar. Man kan då ifrågasätta om det verkligen har skett så stor ökning av kvinnomisshandel eller om det är bara anmälningsbenägenheten som har blivit högre (Hradilova Selin & Westlund, 2008). Ett skäl till att anmälningarna tycks ha blivit högre skulle kunna vara ett resultat av den lagförändring som skedde 1982 då kvinnomisshandel slutade falla under enskilt åtal och började uppmärksammas som allmänt åtal. Skillnaden mellan enskilt och allmänt åtal är att brott som skett i hemmet alltså på enskild plats har inneburit att kvinnan ha varit tvungen att vara initiativtagare till om en anmälning ska ske. Under allmänt åtal däremot så tar polisen upp en anmälan automatiskt vid misstanke att brott begåtts. Mörkertalet antas dock ändå vara högt enligt Brå (ibid.). Enligt rapporten så har man funnit mönster där det framkommer att den stora riskgruppen avseende mäns våld mot kvinnor är yngre kvinnor som är arbetslösa, lågutbildade samt ekonomiskt beroende av männen (ibid.). Denna riskgrupp återkommer i andra studier där man tar upp samhälliga kostnader för våldet. De kvinnor som har sökt sig till hälsosjukvården har kunnat uppvisa starkt behov av omfattande vård avseende psykiska och fysiska åkommor från misshandel. Dessa åkommor från misshandel har bidragit till att kvinnor alltmer har isolerat sig från arbetsplats, vänner och släktingar. Detta i sin tur förklarar till viss del arbetslöshet samt sjukskrivning och varför kvinnan anses vara beroende av mannen. Socialstyrelsens rapport ger en beskrivande bild över hur mäns våld påverkar olika samhällsorgan på ett ekonomiskt plan (Socialstyrelsen 2006). Syftet med rapporten är inte att bara beskriva vilka insatser som kostar samhället mest utan vilka insatser som gett bäst resultat. De man ytterst vill åstadkomma med rapporten är att se över vilka återgärder samhället bör ta för att minska våldet mot kvinnor. Rapporten visar även vi bör inventera mycket i samtliga samhällsorgan för att öka kunskapen och möjligheten till bra stöd och hjälp för kvinnan i fråga (ibid.). 9

10 3 Metod I insamlandet av min empiri så har jag utfört semistrukturerade intervjuer. Kvale och Brinkmann (2009) framför att kvalitativa intervjuer ger informanterna möjlighet att med egna ord förmedla sina upplevelser av våldet. Kvalitativ forskning syftar till att undersöka karaktären och dragen hos ett fenomen. Kvinnorna i studien har givits möjlighet att få berätta om hur förhållandet inleddes, avslutades och olika processer och känslor under förhållandets gång (ibid.). 3.1 Urval För att få svar på mina frågeställningar och uppnå syftet med min studie så har jag till största del valt att använda mig av kvalitativa metoder så som intervjuer. Intervjuer ger en god inblick i människors upplevelser, erfarenheter, åsikter, drömmar, attityder och känslor (May 2001 sid 148). Underlaget för studien är litteraturstudier samt intervjuer med 8 kvinnor som har varit utsatta för våld i ett förhållande eller äktenskap samt intervju med en polis och en socionom på kvinnojour. Mitt urval av kvinnorna är strategiskt gjort. May (ibid.) menar att informanter för en undersökning kan väljas ut strategiskt efter att de har en känd egenskap eller kunskap inom ett specifikt område. Därmed är de personer som jag valt att intervjua strategiskt utvalda då de har upplevt våld i en nära relation. Informanterna har en ökad medvetenhet, kunskap och erfarenhet i det ämne som jag valt att skriva om eftersom det har varit en levande fråga för dem i deras vardag. Kvinnorna har levt i relationer där våld har utövats mot dem under flera års tid och de har uthärdat och även lyckats att ta sig ur relationen. Jag har kommit i kontakt med kvinnor som har upplevt våld i en nära relation genom att jag i min bekantskapskrets har en kvinna som har upplevt våld. Hon har vidare förmedlat kontakt med fler informanter till min studie. I valet av kvinnor så har även den så kallade snöbollseffekten varit viktig för att komma i kontakt med fler informanter. Med snöbollseffekt/metod så menas att man för att kunna komma i kontakt med en viss grupp av människor som är svårtillgänglig så får man genom sin/sina informanter hjälp att finna andra personer med liknande problematik som man kan intervjua. Detta kan vara mycket effektivt när man forskar i ett känsligt område där det är svårt att hitta informanter, men man behöver även vara medveten om att man då låter en informant bestämma vilken nästa informant ska bli. Detta kan ibland vara negativt för risken finns då att undersökningen bara kommer att spegla denna persons nätverks bild av problemet. Det behöver inte blir så men man behöver noggrant ha det med i övervägandet (May 2001). Jag har noggrant övervägt den risken och kommit fram till att risken är mycket liten i den typ av studie som jag arbetar med då jag tror att varje persons upplevelser är unika. Jag anser att kvinnorna som jag har kommit i kontakt med har varit rätt kandidater för min studie och att de har haft möjlighet utifrån sina erfarenheter att ge sin bild av vad våld är och hur det byggs upp i relationen. Det är viktigt att påpeka här att dessa kvinnor har under hela förhållandet med mannen befunnit sig i en utvecklingsprocess. I denna utveckling har det skett någonting med kvinnorna som resulterat i att de har stannat kvar så pass länge som de har gjort i förhållandena. 10

11 Här nedan så beskriver jag kort mina informanter som har varit föremål för intervjuerna, de kommer att beskrivas närmare i kapitel 6. Jag har givit kvinnorna fingerade namn för att de ska bli enklare för läsare att följa vem som säger vad. Min informant vid polisen kommer i texten enbart benämnas som polis och min informant hos kvinnojouren kommer i texten att benämnas som informant hos kvinnojouren. Informanterna Ulrika levde tillsammans med sin man i 10 år Britta levde tillsammans med sin man i 15 år Linda levde tillsammans med sin man i 6 år Fatty levde tillsammans med sin man i 4 år Ivana levde tillsammans med sin man 18 år Petra levde tillsammans med sin man i 9 år Gunilla levde tillsammans med sin man i 11 år Camilla levde tillsammans med sin man i 7 år 3.2 Semistrukturerade intervjuer Grunden för studiens datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer med fokus på intervjupersonernas upplevelser och känslor. Som underlag till intervjuerna har jag haft en förberedd intervjuguide och i intervjuerna har jag använt mig av mycket följdfrågor. Jag har även tagit hänsyn till mina informanters sätt att uttrycka och formulera sig och anpassat mig efter det. Aspers (2007) beskriver forskarens förmåga att anpassa sig efter informanten bland annat språkligt och kulturellt som mycket viktig för hur ett möte/intervju kommer att bli. Om jag som forskare använder ett mycket akademiskt språk i intervjun så kan det av informanten uppfattas som nedvärderande. Resultatet av intervjun blir då ett annat än om jag visat att vi är på samma plan (ibid.). Då jag har använt mig av kvalitativ metod så har kvinnorna fått beskriva hur de upplevde kränkningen när den personliga integriteten fördärvades. Vad upplevelserna inneburit för dessa kvinnor har mina informanter bäst kunnat beskriva med semistrukturerade frågor. En semistrukturerad intervju består av färdig skrivna frågor utan delgivna svar, med det menas att informanten utifrån vissa givna frågor får tala fritt ur hjärtat. Det är vikigt att ta upp att med semistrukturerade intervjuer är att det lämnas utrymme för följdfrågor och fördjupning av informantens svar (May, 2001). I detta sammanhang så har det varit viktigt för mig att inte begränsa kvinnorna utan tvärtom. Det är enligt mig ett sätt att respektera individuella svar som är värdefulla för studien. Jag har valt att inte göra en kvantitativ studie dels eftersom min studie begränsar sig till ett fåtal informanter och som nämnts har jag varit jag ute efter att få ökad förståelse och närhet till fenomenet. Informanterna har givits god tid till att svara på frågorna, med hänsyn till ämnet så har det varit viktigt att informanterna fått den tiden till att resonera om sina egna känslor och livsvärld. Då jag har genomfört intervjuerna så har det varit viktigt att kvinnorna känt sig trygga i intervjusituationen. Jag har därför lyssnat till kvinnorna och låtit dem bestämma var intervjun skulle ske. Samtliga kvinnor kände att det var viktigt för dom att vara på deras eget hemmaplan där de kände sig avslappnade och trygga. Varje intervju med informanterna har varat mellan en timme till fyra timmar inkluderat med pauser. 11

12 Det har varit viktigt för mig som forskare att med mjukdatan kunna besvara studiens frågeställning om hur våldet byggs upp. Då tyngdpunkten i studien ligger på hur våldet byggdes upp och hur kvinnorna upplevt det så talar den kvalitativa metoden ett klarare språk i känslor. Samtliga intervjuer som jag har genomfört har jag spelat in för att undvika feltolkningar av informationen. Jag har före intervjuerna frågat samtliga deltagare om jag får spela in intervjun och samtliga har gett sitt medgivande. Efter varje intervju så har jag transkriberat det insamlade materialet ordagrant. Efter transkriberingen så har jag brutit ner mitt material och kodat det för att sedan kunna finna olika kategorier och samband. Då samtliga intervjuer kodats och kategoriserats har jag satt informationen i samband med den tidigare forskning och de teorier jag använt mig av och på så vis analyserat informationen. 3.3 Andra informationskällor Andra informationskällor jag använt mig av, är litteratur, rapporter, avhandlingar och artiklar. Det finns mycket litteratur och forskning kring fenomenet våld i nära relationer 3.4 Metodens svagheter och styrkor Kvalitativ metod förutsätter en förståelse av och närhet till det som undersöks. Metoden kännetecknas också av flexibilitet. Vilket innebär att jag efterhand som studien har pågått haft möjlighet att anpassa mitt tillvägagångssätt efter omständigheterna (Repstad 1999). Jag har sett möjligheten till denna flexibilitet som en styrka eftersom min studie handlar om människors subjektiva upplevelser. Subjektivism i en studie innebär att informanternas uppfattningar, upplevelser och meningar har en stor betydelse. Jag som forskare har därför behövt interagera med informanterna för att få en förståelse av deras tankesätt och livsvärld (Aspers 2007). Med flexibilitet menas att jag tidsmässigt och miljömässigt har kunnat anpassa mig efter mina informanters önskemål om när och var intervjun skulle hållas. Jag har även under studiens gång haft möjlighet att anpassa själva studien efter mina informanter. Jag ser kvalitativ metod som en styrka i min studie eftersom jag ser inte på dessa utsatta kvinnor som en siffra i statistiken utan jag vill ge dem den respekten och möjligheten att fritt i semistrukturerade intervjuer få beskriva sina upplevelser och känslor. Då min studie är kvalitativ på D- nivå är materialet för litet för att dra generella slutsatser kring våldet mot kvinnor. Man kan dock anta att studiens deltagare troligen inte skiljer sig från övriga misshandlade kvinnor i samhället även om varje kvinnas upplevelse naturligtvis är unik. 3.5 Reliabilitet Med reliabiliteten menas om resultaten i studien är tillförlitliga. Alltså om jag eller någon annan gör en likadan studie med samma syfte och metod ska dessa studier få samma resultat. Det vill säga att oavsett vid vilken tidpunkt som studien genomförs och av vem så för att få hög reliabilitet så skall de olika studierna ge samma resultat. Inom kvalitativa studier eftersträvar man inte alltid hög reliabilitet lika mycket som i kvanitiativa studier. Inom kvalitativ forskning är man medveten om att resultaten kan påverkas av interaktionen mellan forskaren och studieobjektet. Men forskarens det vill säga min förförståelse och tolkning har grundligt redogjorts för under studiens gång så att andra läsare kan bedöma tillförlitligheten (May, T 2001). 12

13 För att uppnå så hög reliabilitet som möjligt i studien så har intervjuerna utförts på liknande sätt. Jag har ställt frågorna i intervjuguiden på samma sätt till alla, dock har varje intervjusituation ändå varit unik då olika följdfrågor har ställts utifrån kvinnornas svar. Jag är medveten om att valet av plats för intervjuerna kan ha haft viss påverkan av resultatet av intervjuerna. Jag har tidigare påpekat att hur man ser på ett problem är kontextuellt bundet. Med det menar jag att man påverkas av det sammanhang man lever och befinner sig i. Alltså vår atmosfär runt omkring färgar och speglar våra upplevelser och vår uppfattning av ett visst fenomen i en individs kontext. Till exempel så har de kvinnor jag har intervjuat sannolikt påverkats av olika saker. Exempelvis var intervjun genomfördes och vad kvinnan associerar den platsen med, om det är rädsla, trygghet eller om det är en neutral plats. Kvinnornas svar har antagligen också påverkats av hur länge sedan det var som hon bröt upp med sin man. 3.6 Validitet Med validitet avses om man undersöker det man avser att undersöka (Kvale & Brinkmann 2009). Jag anser att min studie har god validitet då jag genom att noggrant utforma mina intervjuguider har kunnat utifrån mina informanters perspektiv undersöka det jag avsett att undersöka. Likaså har jag i mina litteratur och teoristudier undersökt vad jag avsett att undersöka. Det som dock kan ha påverkat resultatet i min studie en aning, är att jag på grund utav snöbollseffekten inte riktigt har styrt över urvalet av informanter själv. Snöbollseffekten kan i vissa avseenden kritiseras eftersom en informant förmedlar kontakt med andra informanter till studien och då riskerar man att denna persons nätverk kommer att spegla studien. För min studie så har dock snöbollseffekten varit en styrka och något positivt. Detta eftersom ämnet är känsligt vilket vidare leder till att just dessa kvinnor är svårtillgängliga. Snöbollseffekten har därmed resulterat i att jag funnit personer som har varit villiga att dela med sig av en svår period i deras liv i min studie. Hade jag å andra sidan inte använt mig av snöbollseffekten hade jag haft svårt att komma i kontakt med mina informanter och studien hade varit svår att genomföra. 3.7 Förförståelse Jag har under utbildningens gång kommit i kontakt med ämnet samt även fullbordat min verksamhetsförlagda utbildning på socialtjänsten vilket gör att jag har viss förförståelse. Vidare har jag arbetslivserfarenhet av att jag vikarierar som socialsekreterare och kommer i kontakt med detta fenomen. Jag har även läst mycket i media om ämnet. Jag har varit medveten om att denna förförståelse till viss del kunnat påverka mina tolkningar av informationen. Då jag hela tiden varit medveten om denna förförståelse så har jag inte att låtit den påverka min studie, utan så långt det varit möjligt varit objektiv och hållit mig distanserad till min egen förförståelse av ämnet. 3.8 Etiska överväganden i metoden Jag har i min studie varit noggrann med att följa de riktlinjer och krav som Vetenskapliga rådet har presenterat. Min studie har även prövats och godkänts av etiska rådet vid Malmö högskola Informationskravet: 1 Diarienummer för beslutet: Dnr HS60-10/683:15 (Datum för beslut ) 13

14 Det första kravet som vetenskapliga dådet har presenterat är informationskravet. Här skiljer man på om undersökningsdeltagarna är aktiva eller passiva i undersökningen, det vill säga hur man inhämtar sin information. Med en passiv deltagare menas att informationen har inhämtats från olika register och med en aktiv deltagare menas att man har inhämtat informationen genom exempelvis intervjuer eller enkäter och då måste man lämna information som är av vikt för informanten i förväg(vetenskapliga rådet). Då samtliga av mina informanter har varit aktiva så har jag före intervjuerna informerat dem både skriftligt och muntligt om studiens syfte. Jag har även i stora drag informerat informanterna om hur analyseringen av informationen skulle komma att gå till. Jag har på ett tydligt sätt informerat om att deltagandet i studien är helt frivilligt och att informanterna när som helst har möjlighet till att avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring. Denna information har varit särskilt viktig i min studie då jag berör ett mycket känsligt ämne för dessa kvinnor. Kvinnorna har i inte i förväg med säkerhet kunnat veta hur de skulle påverkas och reagera på mina frågor då minnen av svåra händelser i deras liv återväcks. Jag tror därav att det har upplevts som en trygghet för kvinnorna att veta att de haft möjlighet till att dra sig ur om det skulle kännas för påfrestande. Ingen av informanterna har dock avbrutit sitt deltagande. Jag har även lämnat information till mina informanter om att studien kommer att publiceras vid Malmö Högskola (MUEP) och att informanterna kommer att vara avidentifierade Samtyckeskravet: Vetenskapliga rådet skriver i sina riktlinjer att någon som medverkar i en studie själv har rätt att bestämma över sitt deltagande. Jag har inför mina intervjuer inhämtat samtycket. Samtliga deltagare har skrivit under ett samtyckesformulär. I de fall där informanterna har varit yrkesverksamma så har även skriftligt tillstånd från verksamhetschef/motsvarande inhämtats. Deltagarna har haft möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att lämna vidare information till mig om varför, ingen har dock valt att göra det Konfidentialitetskravet Enligt vetenskapliga rådets riktlinjer och krav så ska personuppgifter om deltagare förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte har möjlighet att ta del av dom, konfidentialiteten i studien är mycket viktig. Detta har varit av stor vikt i min studie då identifiering av några av kvinnorna hade kunnat leda till stort obehag för berörda kvinnor Då ämnet som jag behandlar i studien är mycket känsligt så har konfidentialiteten varit viktig för informanternas trygghet. Samtliga kvinnor och även de yrkesverksamma informanterna har avidentifierats på ett sätt som gör det omöjligt att härleda informationen till någon enskild person. Kvinnornas namn har ändrats och urvalet av den presenterade informationen från intervjuerna har gjorts så att det inte skall gå att identifiera någon av dess kvinnor. Inte heller de yrkesverksamma informanterna går att identifiera då den ena arbetar för en organisation (kvinnojouren) som finns på många platser runt om i landet. Den andra yrkesverksamma personen jag har intervjuat arbetar vid en myndighet (polisen) som även den finns utspridd över hela landet. Därav går inte heller dessa informanter att identifiera Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär att den insamlade informationen inte får användas till annat än det ämnade syftet, det vill säga i mitt fall denna studie. Våra informanter har även givits möjlighet till att ta del av studien i sin helhet men även de renskrivna och transkriberade intervjuerna innan de presenterats i studien. 14

15 3.9 Min roll som forskare och överväganden kring konsekvenser för informanterna Jag som forskare har varit flexibel och anpassat mig efter både de intervjuade kvinnorna och yrkesverksamma myndighetspersonerna. Jag har varit medveten om och haft respekt och förståelse utifall någon varit tvungen att avbryta intervjun eller avsluta samarbetet med mig. Utifrån val av ämne så är det ytterst väsentligt att vara etiskt korrekt och inte vilseleda någon med frågorna. Jag är medveten om att valet av ämne för min studie är känsligt för kvinnor som varit utsatta för våld. Jag är även medveten om att kvinnorna blivit emotionellt påverkade i intervjusituationerna. Mina frågor avseende studien till kvinnorna är av den art att det varit oundvikligt utan emotionell påverkan för informanterna. Då jag som forskare har varit medveten om kvinnornas situation så har jag varit ytterst varsam med hur jag ställt frågorna. Som ovannämnt så har det varit oundvikligt utan emotionell påverkan, vilket kan förklaras med att kvinnorna kan ha återupplevt känslorna från tidigare situationer. Jag har varit uppmärksam på hur kvinnorna har reagerat på mina frågeställningar. Utifrån kvinnornas kroppsspråk och mimik har jag fått avgöra om/när mina frågor blivit för känsliga. Det har även varit viktigt att under samtalen med kvinnorna tänka på att ge dem tid att få tänka och svara i sin egen takt. Avsikten med det har varit att kvinnorna ska få tid att reflektera och inte bli överrumplade av frågorna. Av etiska skäl så måste jag som forskare försöka få kvinnorna till att känna sig så trygga som möjligt med mig i intervju situationen. Kritik mot mig själv för att jag har skickat ut frågemallen i förväg kan vara att jag då har att missat de naturliga reaktionerna på frågorna. Men jag har vägt vad som har varit etiskt och moraliskt rätt i en sådan känsloladdad situation. Jag har även haft en professionell distans till mina informanter för att kunna hålla mig objektiv i studien (Kvale & Brinkmann 2009) Kvale och Brinkmann (ibid.) talar i boken Den kvalitativa forskningsintervjun om att det mänskliga samspelet mellan informant och forskare är viktigt. I kvalitativa studier förmedlar informanten så att säga sin livsvärld till forskaren på ett plan som kan förklaras mer intimt än i en kvantitativ studie. Patton (1990) talar om att förmågan att sätta sig in i och tolka och förstå andra människor är ett verktyg i kvalitativa studier. Tyngdpunkten ligger här på förmåga till empati och relation till informanten. Vidare så har jag även intervjuat yrkesverksamma som kommer i kontakt med kvinnor som varit/är utsatta för våld i nära relationer och även dessa intervjuer har jag gjort etiska överväganden. Jag har haft i åtanke att ärendena skyddas av sekretess vilket resulterar i att polis och kvinnojour inte kan lämna information kring enskilda ärenden. Jag har inte skickat ut frågorna i förväg till de yrkesverksamma informanterna. Kritik mot mig själv för att jag inte skickar ut intervjufrågorna till de yrkesverksamma är att de inte ges chans att förbereda sig. Det har varit viktigt för mig att ha i åtanke att jag inte kunnat vara fast besluten att få svar på en fråga till varje pris. Jag har varit tvungen att se till vad som är etiskt och moralsikt rätt i intervjusituationen och hur den aktuella personen påverkas. Jag har varit medveten om att det kan ha funnits begränsningar hos de yrkesverksamma informanterna som de inte rår över. 15

16 De begränsningar som jag syftar på är resurser, service och även personliga begränsningar. Jag har även fått urskilja när de yrkesverksamma informanterna besvarat frågorna utifrån personligt resonemang och arbetsplatsens policy. Jag har inte velat att de yrkesverksamma efter min intervju ska känna ökad maktlöshet inför de ekonomiska begränsningar som eventuellt finns inom organisationen. Jag är även medveten att de yrkesverksamma har påtryckningar från högre chefer och politiska beslut som de inte råder över. Jag vill understryka att jag inte är ute efter politiska ställningstaganden. 4 Tidigare forskning 4.1 Kvinnor som känner skuld Enligt sociala normer så ska kvinnor vara självuppoffrandet och omhändertagande, detta förväntas av kvinnor i arbetslivet men främst i familjelivet. Detta är något som är typiskt även vid kvinnomisshandel då dessa mönster blir allt tydligare. Även skuldkänslor som kvinnan kan uppleva är tätt förknippade med hennes kön. (Eliasson, 1997). När en man utövar våld mot en kvinna så har man kunnat se två vanliga förklaringar enligt dem själva, endast ursäktar dom det eller så bortförklarar dom det. Det är vanligt att mannen lägger över skulden på kvinnan genom att han menar att hon har varit provocerande eller på annat sätt betett sig på ett vis som inte är acceptabelt. Det är också vanligt att männen skyller på att de varit berusade av alkohol eller påverkade av andra droger och att de därför inte varit medvetna om vad de gjort. Genom att bortförklara sitt handlande med hänvisning till berusningsmedel så överför mannen ansvaret för misshandeln till kvinnan. På så sätt börjar kvinnan att kritiskt ifrågasätta sitt eget handlande och fundera över vad hon har gjort för någonting fel. Hon försöker därefter att vara annorlunda för att undvika att mannen blir arg och slår henne (Eliasson, 1997). På så sätt internaliserar kvinnan våldet, det vill säga att hon tar över hans bild av våldet och den blir även till hennes egen (Lundgren, 2004). Kvinnan kan känna skuld av många olika anledningar, dels så kan hon känna skuld för själva våldet att som sagt det är hon som gjort något fel och därför förtjänar att bli slagen så att hon lär sig ( Enander & Holmberg, 2005). Men hon kan också ha skuldkänslor inför mannen när hon tänker på att lämna honom, han kan ha hotat med att ta sitt eget liv om hon lämnar honom vilket gör att hon känner skuld. Detta kan även kopplas till ovan nämnda resonemang som Eliasson (1997) för angående att kvinnan till sin natur är och förväntas vara omhändertagande och omsorgsfull. Det är även vanligt att kvinnor som lever i misshandelsförhållanden även känner skuld gentemot sin familj och vänner på grund av att hon inte lämnar mannen. Enander och Holmberg (2005) menar att de överväldigande skuldkänslor som kvinnan har stretar åt olika håll. Det är skuld gentemot mannen, skuld gentemot sig själv, skuld gentemot vänner och familj och skuld gentemot sina barn. Dessa skuldkänslor genererar i att kvinnan kan bli paralyserad av alla skuldkänslor hon bär, hon kan alltså bli handlingsförlamad just pågrund av dessa skuldkänslor (ibid.). 16

17 Som utomstående så kanske man många gånger tänker att det är väl inte så svårt att lämna någon, men för dessa våldsutsatta kvinnor upplevs känslan av att det är omöjligt att lämna honom som stark. Eliasson (1997) talar om sociala föreskrifter där man talar om kvinnors ekonomiska och sociala beroende som något som verkar som en självklar fördom. En annan social föreskrift som Eliasson även tar upp är att om en man är känslomässigt beroende av en kvinna så ses det som en svaghet. Det råder i samhället ett ideal om att män ska vara macho. Männen fostras till att hålla tillbaka den känslomässiga sidan därav så upplever kvinnor oftast att när en man erkänner ett känslomässigt beroende så är detta ett undantag och ett kärleksbevis. Just detta starka och speciella band samt det unika förhållandet makarna emellan gör att de är psykologiskt beroende av varandra. 4.2 Traumatic banding Detta beroende å andra sidan utmanar det sociala arbetet med denna grupp av människor. När en kvinna söker hjälp hos polis, socialtjänst, hälso och sjukvård kvinnojourer är hon ofta på grund av dessa skuldkänslor och emotionella band väldigt ambivalent i sitt agerande. Personer som tar emot kvinnans ansökan/anmälan om hjälp måste dock ha överseende och förståelse för kvinnans ambivalens, då det är väldigt vanligt förekommande. Walker (1979) till exempel menar att innan en kvinna lyckas att göra sig fri och verkligen lämna mannen så gör hon oftast ca 3-5 försök. Personal inom socialt arbete bör vara medveten om och visa förståelse för kvinnan även om hon väljer att neka insats och därmed återväder till mannen. Just detta beteende av att kvinnan är obeslutsam i gällande att gå eller att stanna hos honom tar Dutton och Painter (1981) upp i en forskning. De menar på att det essentiella beroendet i ett sådant dysfunktionellt förhållande har en definition som traumatic banding. Dutton och Painter förklarade definitionen traumatic banding som ett tillstånd som oskyldiga offer upplevt. I ett försöka att förklara traumatic banding så tar forskarna upp två viktiga komponenter i våldsrelationer och det är förövare och offerroll. Förövaren kopplas oftast ihop med makt, kontroll och dominans, och offret med underlägsenhet. När en person systematiskt har utsatt någon annan för våld så kan små gester av vänlighet upplevas som något väldigt stort i det dysfunktionella förhållandet jämfört med i ett normalt förhållande. I traumatic banding som Dutton och Painter (ibid.) har definierat påtalas även att kvinnorna i en våldsam relation ändå ger uttryck för positiva känslor för sin man. Även Lundgren har kommit fram till liknande slutsatser i och med hennes paralleller med det så kallade Gisslansyndromet. Där offret känner starka känslor till förövaren på grund av att han växlar mellan värme och kyla. Denna starka känsla av uppgivenhet och frustration över hur kvinnor ska uppfatta mannen skapar en djup hjälplöshet bland dessa kvinnor. Att en kvinna tillgodoser mannens behov och förändrar sig efter givna situationer sett ur en kvinnas perspektiv så gör hon det eftersom hon upplever att mannens kärlek är hennes livsbränsle (Lundgren 2004). 4.3 Intermittent förstärkning Våld och förnedring gentemot kvinnan som ständigt återupprepas stärker känslan av maktlöshet och hjälplöshet hos kvinnan, och skapar i sin tur ett ännu större emotionellt beroende av mannen som har makten. Psykologisk forskning visar att mannens variationer i förhållandet mellan lugna perioder och hotfulla perioder är 17

18 det mest handlingskraftigaste sättet att kontrollera inlärning av ett nytt beteende (Eliasson 1997). Walker har å andra sidan studerat detta fenomen djupare och förklarat att ett beteende som har lärts in under svåra omständigheter ger psykologiska betingelser som är svårt att utplåna. Walker delar samma uppfattning med psykologisk forskning om våldets variation och eftersmak hos kvinnorna. Walker menar att variationen av misshandel och makten att kontrollera och lära in nya beteenden i olika tidsaspekter och under olika omständigheter beskrivs som intermittent förstärkning (ibid.). När misshandel har ägt rum mellan två makar tenderar mannen att påvisa ånger och skuldkänslor inför kvinnan. Han lovar att det aldrig sa upprepas igen. Walker förklarar mannens ångest och skuldkänslor som ett manipulativt beteende. Med det menar Walker att mannen väljer läge att manipulera kvinnan när hon är som mest sårbar och känslomässigt nedbruten. Dessutom menar Walker att när en kvinna väljer att acceptera mannens beteende så kan man inte ta förgivet att hon under andra omständigheter skulle se det på likadant sätt (ibid.). Att en kvinna gör precis allt som en man vill att hon ska göra, betyder inte att hon alla gånger anser att det är egentligen acceptabelt eller rätt. Hon menar att kvinnan ställer upp på mannens begär och tänker strategiskt och gör det eftersom hon upplever att hon saknar andra alternativ. Till exempel när mannen begär att hans fru ska distansera sig från sina manliga vänner så ställer hon upp på hans begäran för att han inte ska bruka våld mot henne. Kvinnan handlingssätt är strategiskt eftersom hon är medveten om att följer hon inte mannens lag så följer bestraffningen (ibid.). 4.4 Kulturell syn på vad som är manligt och kvinnligt Stereotypa föreställningar om könsnormer Eliasson (2008) skriver i artikeln att förstå mäns våld mot kvinnor att man måste titta på den allmänna uppfattningen om skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män för att förstå det våld som vissa män utövar i nära relationer. Redan när barnen är i spädbarnsåldern kan man se hur föräldrar ofta tycker att det är angeläget att deras barn uppfattas enligt stereotypa könsnormen. Man kan se det på sätt som att små barn ofta kläs i färger så som blått eller rosa. Hur skulle du uppfatta om en mamma kom med en barnvagn med en bebis med rosa mössa? Visst tolkar du omedvetet det som att det är en flicka? Enligt Eliasson (ibid.) så har vi människor djupt grundande föreställningar om inneboende psykologiska könsskillnader. När pojkar är bråkiga och stökiga så anses det vara normalt i förhållande till eras kön. Om däremot flickor uppträder på samma sätt så tenderar vi att uppfatta det som att något inte stämmer. Hur pojkar talar eller beter sig accepteras mer eller mindre på olika arenor så som i hemmet, på fritiden eller i skolan. Till exempel i högstadiet använder vissa pojkar verbalt våld mot flickor. Om en flicka sätter sig emot och inte accepterar pojkarnas dominans i skolan riskerar hon att bli sexuellt förödmjukad genom exempelvis ryktesspridning. När en flicka bryter könsnormen genom att säga emot och skydda sin integritet så riskerar hon att svartmålas. En pojke eller man som har många sexuella erfarenheter tenderar av omgivningen att få status just för ett sådant beteende. En flicka eller en kvinna som har ett liknande beteende uppfattas däremot ofta som promiskuös. 18

19 När en man blir dömd för misshandel eller våldtäkt så börjar man undersöka oftast i mannens bakgrund för att finna orsakssambanden till kvinnoförtryck. Många gånger så kan man finna att mannen har haft en svår barndom med missbruk, misshandel, konflikter och övergrepp inom familjen. Dessa erfarenheter som mannen har burit på under många år menar Eliasson (2008) gör att mannen har undertrycka aggressioner samt frustrationer. De inneboende laddade känslorna blir med åren intensivare och bryter ut i trängda situationer vilket kan leda till ett våldsamt beteende. Mannen behöver inte ha haft en svår barndom för att ha blivit socialiserad i hur omgivningen uppfattar maskulinitet samt hur en man förväntas vara. Det är redan i tidig ålder som vi människor får lära oss om våra förväntade könsroller. Uppfattningarna och föreställningarna om manlighet samt kvinnlighet finns inom samhällsstrukturen och där finns roten ur problemet. Eliasson (ibid.) menar att denna bild förmedlas till barnen genom lekar på dagis, hemma i familjen, genom traditioner och mm. En tolkning skulle kunna vara att ett barns primära relationer dvs föräldrar är förebilder samt modeller för fostran om ens kön. Det är hemma som barnen får lära sig först om vad som är tillåtet för en pojke att göra och ej tillåtet för en flicka att göra. Det är genom att barnen fostras både i hemmet, dagis och på fritiden som våra könsroller byggs upp och internaliseras. Det sker omedvetet och är systematiskt inbyggt i samhällsstrukturen och inom våra traditioner. Ett annat exempel på våra förväntade könsroller är valet av utbildning och yrke(ibid.). 4.5 Psykodynamiskt synsätt Generationsöverföring För att förstå hur vissa av dessa små pojkar så småningom blir till vuxna våldsamma män så behöver vi återigen gå tillbaka till familjen. Det har visats i en undersökning i USA att för att söka förståelse för bruket av våld inom familjer och hur överföringen mellan generationer sker verkar ha generella samband. Undersökningen visade att i några fall som föräldrarna bråkade så ökade även barnens bråk och våldet dem sinsemellan. Studien visade även på att bland männen som misshandlade sina fruar så hade 71% av dem bevittnat våld mellan sina föräldrar som barn och hela 49% hade själva blivit utsatta för våld. Resultaten av denna undersökning visade att ju mer föräldrarna kontrollerade barnen med fysisk bestraffning, främst i tonåren, desto mer ökade tendensen till att dessa barn skulle komma att bli den nya generationen våldsbrukare. Forskningen visade att det sker en omedveten överföring av våld mellan generationerna (Eliasson, 1997). Då detta är en studie gjord i amerikanska förhållanden så måste jag även förhålla mig kritisk till att det inte kan översättas rakt till svenska förhållanden. Men då våld är ett så vanligt förekommande fenomen i hela världen väljer jag ändock att göra denna användning av studien då jag inte tror att skillnaderna är markanta. Ju längre tillbaka man söker roten ur problemet för att söka förståelse till våldet så behöver man ofta återgå till de primära och sekundära relationerna i individens liv. Dessa kan direkt eller indirekt ha varit en bidragande orsak till att man brukar våld. Förövare och offerroll måste ställas i relation till varandra och ses i ljuset av ett sammanhang (ibid.). Våldet kan ses som ett verktyg eller som en metod för att kontrollera sin partner, vilket ovan beskrivits kan läras in genom förebilder i hemmet. Återigen kan det återkopplas till att de primära relationerna får allt större betydelse för hur barnen 19

20 identifierar sin könsroll. Detta cirkelresonemang att avvikelser tidigt i livet anses förklara senare händelser är ett cirkelresonemang när resultatet av de tidigare erfarenheterna är kända (Eliasson, sid126). Men trots dessa samband som funnits i undersökningen så kan man inte generalisera alla män. En man som har blivit misshandlad som barn behöver inte bli till förövare som vuxen utan han kan bryta mönstret för generationsöverföringen. Man kan inte heller se enbart på dessa barndomsfaktorer som de enda bakomliggande orsakerna till att en man misshandlar sin fru. Man behöver dock även vara medveten om hur våld ses på av samhället och hur kvinnosynen är skiljer sig mellan olika kulturer och kontinenter. Det som är socialt accepterat i ett samhälle är straffbelagt i ett annat. Ett exempel är att i vissa länder så aborterar man bort foster av enbart den anledningen att det är en flicka. Medan man i andra länder slåss i rätten om att löner skiljer sig mellan män och kvinnor och i ett tredje land så kanske kvinnor överhuvudtaget inte arbetar(ibid.). 4.6 Banden mellan mannen och kvinnan i relation Viveca Enander och Carin Holmberg (2005) beskriver i sin studie Varför går hon?, de starka emotionella band som utvecklas mellan mannen och kvinnan i ett förhållande där misshandel förekommer Kärlek Kvinnan känner ofta en stark kärlek till mannen vilket beskrivs av deras informanter på olika sätt så som att mannen till exempel har räddat henne ur en svår livssituation eller som en annan informant uttrycker det att hon känner sig utvald och att mannen är annorlunda till skillnad från andra män. De beskriver även att det mellan de jobbiga perioderna med misshandel så visade mannen stor kärlek och de hade det bra tillsammans med mycket glädje (ibid.) Rädsla Rädslan är också en komponent i de emotionella band som utvecklas mellan mannen och kvinnan. En av informanterna i Enander och Holmbergs (ibid.) studie som benämns som Anneli beskriver det så här: Det är mycket rädsla att han ska ta livet av mig. Det är det som har gjort att jag har stannat. Och så kärleken som finns där hela tiden. (ibid. s. 70). Rädslan som kvinnorna upplever är mycket stark rädsla för att mannen ska ta deras liv, både att han verkligen i fysisk mening ska ta deras liv och psykiskt. De menar att rädslan finns där tillsammans med kärleken som ett sorts samspel mellan kärlek och rädsla. Just detta menar de på gör att rädslan kan finnas närvarande genom alla stadier i förhållandet från förälskelse till långt efter uppbrottet. I vissa fall tenderar även rädslan att eskalera efter att kvinnan brutit upp och lämnat mannen. Rädslan binder kvinnan till mannen genom att den bryter ner henne psykiskt men den kan även ha motsatt effekt. En anledning till att hon lämnar mannen kan vara att hon är rädd att han faktiskt ska skada henne så allvarligt att han tar hennes liv. Så på så sätt kan rädslan vara motsägelsefull genom att den kan både vara en anledning till att hon stannar samtidigt som den kan vara en anledning till att hon bestämmer sig för att lämna honom. De beskriver även hatet mot mannen som emotionellt bindande, de menar att hat, rädsla och kärlek är starkt sammanflätade och går ihop med varandra direkt och indirekt (Enander & Holmberg 2005) Medlidande 20