Stereotypa beteenden hos hästar

Transkript

1 EXAMENSARBETE BACHELOR S THESIS Stereotypa beteenden hos hästar Kartläggning av ridanläggningar samt pilotstudie Författare: Sofia Sandström Miljö- och hälsoskyddsprogrammet Högskolan i Halmstad Handledare: Helena Kummel Examinator: Sylvia Waara Halmstad 6 maj 2012 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Box Halmstad

2 Abstrakt Detta examensarbete berör stereotypa beteenden hos hästar. Det svarar på varför stereotypier uppstår, hur de kan vara ett mått på välfärd samt hur en yrkesverksam djurskyddsinspektör eller privatägare kan utnttja det för att ta fram förebyggande åtgärder. Definitionen som används till stereotypa beteenden är att de tillsynes saknar funktion och mål samt upprepas gång på gång och kan oftast inte brytas. Förklaringen till varför de ändå utförs kan vara att en stereotypi är en s.k. copingeffekt för hästen då den hanterar någon form av frustration eller stress. En stress skulle kunna vara när det är många människor i stallet så det blir mycket rörelse. Därmed skulle ridskolor kunna vara en bidragande faktor till stereotypa beteenden varpå de valdes ut för att medverka i examensarbetet via ett frågeformulär. Eftersom stereotypier inte förekommer i hästens naturliga miljö är hypotesen att stereotypa beteenden inte förekommer i s.k. active stable, då denna miljö liknar hästens ursprungsmiljö mer än en ridskola. Hästarna går ute dygnet runt i flock och har fri tillgång till mat och vatten samt sovplatser m.m. En jämförelse mellan stereotypa beteenden i svenska ridskolor anslutna till Svenska Ridsportförbundet och privatägda active stable gjordes via ett frågeformulär. Därpå kunde förslag till åtgärder för att förebygga stereotypa beteenden tas fram. För att se hur åtgärder som miljöberikning fungerar gjordes en pilotstudie på två hästar som krubbiter. Krubbitarbeteendet försökte förebyggas med olika typer av miljöberikning i boxen som förlängd ättid, godsaker, leksaker m.m. Resultatet visade att det ännu inte finns tillräckligt med fakta kring varför stereotypa beteenden utförs internt motiverat i hästen. Än så länge finns vissa förebyggande åtgärder varpå de bästa är att försöka tillgodose hästens naturliga behov som mycket utevistelse i stora beteshagar. 74 ridskolor svarade i enkäten där endel fakta delvis inte stämde med tidigare fakta. T.ex. fanns det större ridskolor som inte hade problem med stereotypa beteenden. Även vissa som erbjöd fler än 5 mattillfällen hade problem med stereotypier, vilket motsäger tidigare känd fakta. Den vanligaste stereotypin var krubbitning och framförallt valacker uppvisade detta beteende. Antalet active stable som medverkade var för få för att samband skulle finnas. Fler ridskolor och active stable behöver frågas innan slutsatser kan tas om varför och när stereotypier kan uppstå. Pilotstudien stämde med tidigare studier som gjorts om krubbitning där frustrationerna verkar uppstå från för lite tid i bra beteshagar, utfodring och långa tider på box i det stora stall med många människor, då krubbitning utfördes mest frekvent i samband med dessa. Nyckelord: hästar; stereotypiska beteenden; uppkomst; förebyggande; förekomst i ridskolor och active stable Sidan 2 av 82

3 Abstract This bachelor s thesis regards stereotypic behavior preformed by horses. It answers the questions about why stereotypic behavior occur, how they can be used as a measurment in regards to welfare and how everyone from an animal investigator to a horses s owner can use it to make preventing measures. The definition that is used regarding stereotypic behavior are repeated several times, can not often be stopped and is lacking in function as well as goal. The explanation to why they are still preformed can be that the horse is coping the situation of a frustration or stress. A stress could arise from a lot of movment from people in the stable. Therefore could a ridingschool be contributors to stereotypic behaviour. In horses natural environment stereotypics does not occur and therefore the hypotheseis is that stereotypies does not exist in an active stable since an active stable is very similar to the wild. The horses live outside 24 hours of the day, in packs and they have free access to food and water as well as sleeping barns and so on. A comparison between stereotypic behaviors in Swedish riding schools connected to Svenska Ridsportförbundet and active stable, which are privately owned, where made in a questionnaire. Then suggestions to prevent stereotypic behaviours where made. To see how well environment enrichment works a pilotstudy was made between two crib-biting horses. Cribbing was preventet with prolonged eating time, treats and toys etc.. The results showed that there s not enough facts about why stereotypic behaviours are internally motivated. So far threre are som preventing measaurments and the most successful is to provide the horse s natural behaviors. Such as long times spent in big pastures. There where 74 answers from the ridingschools in the questionnaire and some facts did not concur with previous facts. There where bigger riding schools who did not have any trouble with stereotypic behaviours. Some schools offered more than five mealtimes but had stereotypic behaviours. The most commonly stereotypics where crib-biting and they where mostly seen amongst geldings. There where too few active stable who participated too see any associations. More ridingschools and activestable need to be questioned before conclusens can be drawn about why and when stereotypics can arise. The pilotstudy concur with previosly studies made about cribbing. The frustration seemed to arise from to little time spent in good pastures feeding and too many hours indoors where many people move around. This conclution where made since cribbing occured most frequently in connection with this. Keywords: horse; abnormal stereotypic behavior; arise; prevention; prevalence in riding schools and active stable Sidan 3 av 82

4 Innehållsförteckning Abstrakt... 2 Abstract Inledning Syfte Frågeställingar Hypotes Avgränsningar Metod litteraturstudie Metod frågeformulär Ridskolor Active stable Metod pilotstudie Häst 1 & häst Studie 1 Miljöberikning Studie 2 Miljöberikning Studie 3 Miljöberikning Studie 4 Miljöberikning Resultat litteraturstudie Hästens naturliga miljö Dagens hästhållning Vad är en stereotypi Olika typer av stereotypier Stereotypa beteendens uppkomst och dess effekter Drabbade hästar Vanliga missförstånd Ska stereotypa beteenden motarbetas Åtgärder och förebyggande metoder Active stable Lagreglering Diskussion litteratur Resultat frågeformulär Resultat ridskolor Resultat active stable Sidan 4 av 82

5 4.2. Diskussion frågeformulär Resultat pilotstudie Studie Studie 2 miljöberikning Studie 3 - miljöberikning Studie 4 - miljöberikning Diskussion pilotstudie Egna tankar kring coping Felkällor Felkällor litteraturstudie Felkällor frågeformulär Felkällor studie Slutsatser och rekommendationer Tack till Källförteckning Vetenskapliga artiklar Internet Intervjuer Lagar Böcker Bilder Tabeller Bilaga 1 Bilaga 2 Sidan 5 av 82

6 1. Inledning Det här examensarbetet handlar om stereotypa beteenden hos hästar. Examensarbetet är indelat i tre delar där litteraturdelen ska ge kunskap till stereotypa beteenden, en pilotstudie som visar hur stereotypier kan se ut samt en enkätstudie som visar förekomsten av stereotypier. Att ett beteende är stereotypt innebär att det utförs i en situation där beteendet normalt inte skulle utföras. Enligt Mason (1991) saknar beteendet funktion och mål men upprepas ändå och kan oftast inte brytas. Eftersom beteendet trots allt utförs skulle det kunna vara ett sätt för hästen att säga att den är missnöjd med något. Jag tror att som hästägare, djurvårdare eller djurskyddsinspektör m.fl. kan alla lära sig att se de första tecknen till ett stereotypt beteende och vidta åtgärder innan beteendet uppstår och blir till ett problem. När en förståelse för när och varför stereotypa beteenden uppstår kan de bakomliggande faktorerna, s.k. utlösare, identifieras. För att se hur stereotypa beteenden kan uppvisas i verkligheten valdes en pilotstudie som kan påvisa de bakomliggande faktorerna till stereotypins uppkomst. Då kan även utlösare identifieras och användas för att förebygga uppkomsten av sterotypa beteenden. Hur vanligt är det med stereotypa beteenden och finns det några särskilda miljöer som de är vanligare förekommande? En tanke är att ridskolor är en påfrestande miljö för hästar med avseende på att de kommer i kontakt med många och olika människor samt att flertalet spenderar långa tider i stall. Det är helt motsatt till vad en naturlig miljö skulle se ut i det vilda där de inte kommer i kontakt med några människor och spenderar tiden att beta och vandra långa sträckor. Denna miljö i dagens hästhållning skulle kunna liknas med ett active stable. I ett active stable kan hästen själv göra sina egna val och deras naturliga behov som att leva i flock, beta samt röra sig över stora ytor tillgodoses. En jämförelse mellan ridskolor och active stable valdes för att de är två olika miljöer att hålla hästar i. Förhoppningarna på resultatet är att de även ska visa eventuella samband mellan stereotypier i de olika stallmiljöerna, vilken som hade flest antal stereotypier och i sådant fall vilken miljö som verkade lämpligast för att förebygga deras uppkomst Syfte Syftet med det här examensarbetet är att få en förståelse för när och varför stereotypa beteenden uppstår. Då kan eventuella förebyggande åtgärder identifieras och vidas. Vissa åtgärder beprövas genom en pilotstudie som även ska ge förståelse om när stereotypier kan uppstå. Syftet med enkäten till ridskolorna var att se en eventuell förekomst av stereotypier hos hästar i en ridskolemiljö och därefter skickades ett liknande frågeformulär ut till active stable. De svar som angetts från active stable jämfördes sedan med ridskolorna Frågeställingar Grundläggande frågor att besvara är varför ett stereotypt beteende uppstår och om det vanligtvis är några särskilda individer som drabbas. Frågeställningen är vilka åtgärder som finns att vidta för att förebygga ett stereotypt beteende, alternativt hur ett stereotypt beteende kan upphöra. Sidan 6 av 82

7 1.3. Hypotes Miljön för en häst i ett ridskolestall och ett active stable skiljer sig markant. I en ridskola är hästarnas möjligheter att fatta egna beslut efter sina behov begränsade eftersom de kontrolleras av människan. I ett active stable får hästen utföra sina beteenden när den vill för att uppfylla ett behov. Hypotesen är att det inte finns stereotypa beteenden i active stable då denna miljö liknar hästars naturliga miljö Avgränsningar För att lättare förstå hur och varför ett beteende som är onormalt eller stereotypt utförs valdes en studie som kan belysa beteendet i verkligheten. Därför valdes en egen studie på enbart två hästar så tillfällen när hästar krubbiter kan studeras och även för att se om hästarnas stereotypier skiljer sig åt. Därefter beprövades olika miljöberikningsmetoder för att se om de hjälpte på dessa hästar eller om det gör att stereotypin blir värre, vilket vissa studier visar på. Miljöberikningen var tillfällig och togs bort efter varje avslutad studiedag. Denna studie är alltså inte tänkt som en vetenskaplig studie då antalet hästar som medverkade var för få vilket inte kan ge några större variationer eller samband och studien genomfördes under en kortare tidsperiod. Den kan dock ge några signaler om hur framtida studier skulle kunna genomföras. Även i de frågeformulär som skickades ut valdes vissa avgränsningar då enbart ridskolor anslutna till Svenska Ridsportförbundet deltog Metod litteraturstudie Fakta togs fram via vetenskapliga artiklar och facklitteratur för att skriva den vetenskapliga delen av arbetet. Arbetet kommer beskriva vad en stereotypi är och ge troliga anledningar till varför de uppstår samt leta efter åtgärder som tagits fram för att förhindra stereotypier. Vetenskapliga artiklar har tagits fram med hjälp av databasen Animal science. Innan studien påbörjades lästes tidigare studier som genomförts på framförallt krubbitande hästar och vilka åtgärder som tagits fram till dessa. Även studierna togs fram via databasen Animal Science där sökord som stereotypies in horses och crubbitning användes Metod frågeformulär Tidigare studier visar att stereotypier kan utvecklas i stressig närmiljö och påverka hästarnas välfärd negativt enligt Bracke m.fl. (2006). Ett stall med ridskoleverksamhet innebär många nya ryttare vilket skulle kunna öka risken för vävning enligt Nagy m.fl. (2007). I en ridskola rör sig många människor i olika åldrar, barn som springer och ropar samt många hästar som är i rörelse i stallgången. Detta skulle kunna tolkas som en stressig miljö och därför valdes ridskolor för att ta fram förslag på lämpliga åtgärder. Med tanke på att välfärd uppnås först då flera faktorer vägs samman och hästarna uppvisar sina behov genom sina beteenden bör detta användas för att se hur bra varje häst i en ridskola trivs. Om varje individ studeras för att tolka uppvisade beteenden angående trivsel kommer det troligen resultera i att vissa hästar trivs väldigt bra och tycker om människor medans andra inte trivs lika bra (Broom 1997). Sidan 7 av 82

8 För att få reda på om det är en särskild typ av häst som drabbas, tävlingshäst eller motionärshäst, användningsområdet, vilken typ av miljö/omgivning hästen lever i etc. finns dessa frågor med i frågeställningen. Svaren kan sedan delvis jämföras med de svar från active stable och även med tidigare studier som gjorts. Eftersom det redan finns många vetenskapliga artiklar som bevisar att stereotypa beteenden förekommer i vanliga stall och framförallt i tävlingsstall ger detta arbete förhoppningsvis ny fakta för att jämföra ridskolor med active stable. För att lättare komma i kontakt med ridskolorna användes Svenska Ridsportförbundets hemsida där en lista finns över anslutna ridskolor och ryttarföreningar. Därmed gjordes en avgränsning till vilka ridskolor som skulle få delta i studien. Efter att besökt varje ridskolas hemsida och letat upp mailadresser till respektive ridskola så skickades ett mail ut med bifogat frågeformulär. Det var svårare att få fakta om hur många active stable det finns i Sverige och jag fick istället använda mig av sökmotorn Google för att hitta dessa stall samt de jag tidigare hört talas om. Till de active stable med hemsidor som angav mailadress skickades mail med bifogade frågor ut. Frågeställningen här är likartade med de till ridskolorna men inte exakt samma. Frågorna involverar om stallet har problem med någon stereotypi, i så fall hur många hästar, har förebyggande åtgärder till detta beteende vidtagits, hur utfodring sker m.m Ridskolor 386 st ridskolor kontaktades via mail där de fick ett frågeformulär bifogats där svaren kunde fyllas i och därefter skickas tillbaka. Dessa frågor ställdes i enkäten till ridskolorna: 1. Har ni några hästar med stereotypa beteenden och i så fall vilken typ av stereotypi samt vilken ras och kön är den hästen/de hästarna? 2. Vet ni om de hästarna med stereotypier har släktingar med samma eller liknande problem? I så fall hur ser dessa släktingars stallmiljö ut och vad är deras användningsområde? 3. Har ni vidtagit några förebyggande åtgärder? 4. Hur många hästar har ni totalt? 5. Ungefär hur ofta rids hästarna per vecka och hur länge per pass? 6. Hur ser utfodringstiderna ut (hur många gånger per dag utfodras hästarna)? 7. Finns det någon typ av stimulering eller miljöberikning inne i boxarna/spiltorna för hästarna (t.ex. hönät, godisbollar, upphängda bollar)? 8. Kan hästarna få kontakt med varandra mellan boxarna/spiltorna? Dvs. fysisk kontakt! 9. Hur stor del av dagen vistas hästarna i hage respektive box/spilta? 10. Om de går i hage, går de tillsammans eller enskilt? 11. Hur stora mått har hagarna? 12. Vad är det för underlag i hage respektive box/spilta? 13. Får hästarna gå på sommarbete och i så fall hur ser den indelningen ut (antal individer och kön)? Hur länge går de på sommarbete? Sidan 8 av 82

9 14. Ser ni stereotypa beteenden som ett problem? Tror ni beteendet kan vara skadligt för hästen? 15. Hur många elever har ni på er ridskola? Syftet var som tidigare nämnt att få så många samband som möjligt för att se när stereotypier kan uppstå. Svaren visar förhoppningsvis om de ridskolor som inte har stereotypier möjligtvis vidtagit några särskilda åtgärder som kan vara lämpliga för framtida bruk Active stable Dessa frågor ställdes i enkäten till active stable: 1. Har ni några hästar med stereotypa beteenden och i så fall hur många samt vilket kön, ras och användningsområde har den hästen (t.ex. sällskapshäst eller tävlingshäst)? 2. Vet ni om de hästarna med stereotypier har släktingar med samma eller liknande problem? I så fall hur ser dessa släktingars stallmiljö ut och vad är deras användningsområde? 3. Har ägaren till hästen vidtagit några förebyggande åtgärder? 4. Om hästen tidigare hade stereotypier minskade/försvann dessa när den flyttades till ett active stable? 5. Hur många hästar går tillsammans i hagen? 6. Ungefär hur stor är hagen? 7. Hur ser underlaget ut i hagen? 8. Hur ser utfodringsmöjligheterna ut i hagen? Syftet här var att se om stereotypa beteenden förekommer i active stable och i så fall se om det finns några indikationer om varför de finns Metod pilotstudie För att undersöka när ett stereotypt beteende utförs genomfördes en studie på plats i ett stall med två hästar som har det stereotypa beteendet krubbitning. När det konstaterats vid vilket tillfälle som krubbitningen utförs, om beteendet kan brytas samt om det kan förebyggas strukturerades framtida studier upp. Förslag på åtgärder som bestämdes att de skulle användas är åtgärder som kan distrahera hästarna från att krubbita som t.ex. leksaker (så hästen får koncentrera sig på något) eller alternativa utfodrings möjligheter som hö i hönät (vilket ger en längre ättid). Studien som genomfördes omfattade två hästar som enligt ägarna var flitiga krubbitare. Valet av stereotypa beteendet krubbitare gjordes då det anses vara den vanligaste stereotypin och hästarna valdes ut via kontakter som sedan tidigare visste att dessa hästar krubbet. Därefter kontaktades ägarna som gav sitt medgivande till att låta hästarna delta i studien. Sidan 9 av 82

10 Häst 2 Häst 1 Figur 2: Bild inne i stallet där pilotstudien genomfördes samt vilken box de hästarna står i. Foto: Anna Ritzman Medverkande i bild Sofia Sandstöm Studien genomfördes fyra gånger vid ungefär samma tidpunkt men olika veckodagar och olika veckor. Under studie 1 skedde en selektion då jag valde att observera hästarna under hela dagen för att kunna specificera under vilka tidpunkter samt varför hästarna krubbet. Valet att ha studien på olika veckodagar gjordes för att få en variation och se om detta hade någon påverkan på hästarnas stereotypier. Under tiden som studierna utfördes pågick vanliga stallvanor med hästägare som gjorde sina dagliga sysslor så som mockning, påfyllning av höpåsar/kraftfoder, ridning m.m. Därefter skrevs olika rubriker upp för vad som skulle studeras och vilket klockslag beteendet genomfördes. Eftersom vissa beteenden kan genomföras olika intensivt delades dessa in i en 3-gradig skala. Graderingen för krubbitning var: Enbart en vägg för häst 1 Boxmått: 3,72 x 3,09 Tak: 2,60 Fönster som går att öppna Galler till boxgranne 1-bita tag i krubban och släppa 2-bita tag i krubban och hålla kvar i minst 3 sekunder 3-bita tag i krubban och dra in luft så det karaktäristiska lätet associerat till krubbitning uppstår Krubba Figur 3: Översiktsbild på boxarna i pilotstudien, angett med boxmått. Boxdörr med galler Hela framsidan i galler Sidan 10 av 82

11 De olika kategorierna som studerades visas i tabell 1. Tabell 1: Olika beteendekategorier som studerades på två krubbitande hästar i pilotstudien Stereotypa och onormala beteenden: Krubbitning: 1-bita tag i krubban och släppa 2-bita tag i krubban och hålla kvar i minst 3 sekunder 3-bita tag i krubban och dra in luft så det karaktäristiska lätet lätet associerat till krubbitning uppstår Slicka på inredning Dra tänderna mot inredningen Skrapa i golvet med framhov Rörelser: Vandring: 1 ett till två steg 2 ett halvt varv i boxen 3 ett helt varv i boxen (utan stopp) Föda: Mattid/födosök/vatten Ättid både för kraftfoder och grovfoder Bajsa/kissa Sociala tendenser: Aggressivitet mot boxgrannar Nosa på boxgrannar Bett mot granne Gnäggande/frustning Övrigt: Vila Titta ut genom fönster Speja ut genom stall gång Häst 1 & häst 2 Stallet som användes i studien hade två krubbitande hästar som stod snett emot varandra med mittgången emellan (se figur 4). De kommer benämnas som häst 1 respektive häst 2 i studien. Häst 1 är ett 9 årigt sto som rids ca 6 dagar i veckan. Hon används till hoppning och tävlar i klasserna cm. Hennes temperament är väldigt stressigt. Hon beter sig som spejaren i flocken, den som håller koll på eventuella faror. Häst 2 är en 12 årig valack som även han används inom hoppning. Hans temperament är mycket lugnare och han kan vila när han står på box. Utfodring sker fyra gånger om dagen och foderstaten är beräknad till enskilda individens behov. Häst 1 får mest grovfoder kvällstid enligt tabell 2. Utöver det får hon ungerfär ½ kg morötter samt ett extra ½ kilo hö. Häst 2 får lika mycket grovfoder under de 4 utfodringstiderna enligt tabell 3. Sidan 11 av 82

12 Tabell 2: Foderstat för de hästar som medverkade i pilotstudien Häst 1 Häst 2 Utfodring/typ av foder Hösilage IFORM Betfor Hösilage IFORM Betfor Morgon (stall) 7:00 2 kg 0,75 kg 3 1 kg Lunch (hage) 11:30 2 kg 3 Eftermiddag (stall) 15:00 3,5 kg Betfor 3 0,5 kg Kväll (stall) 21:00 4 kg 0,75 kg 3 1 kg I stallet finns det totalt 32 stycken hästar. I boxarna står hästarna på spån och det finns ett fönster som går att öppna i varje box. Hästarna går ute i grushagar som är ungefär 20 x 20 m från ca 8:30-15:00 beroende på väder. Hästarna går en och en i hagar som är anslutna till varandra och därmed kan kontakt fås över elstängseltråden Studie 1 Miljöberikning Den första studien var enbart tänkt som en observation för att se när stereotypa beteenden uppstår. Därför påbörjades studien ett par minuter före den första utfodringen och avslutades en stund efter sista utfodring. Studien pausades på morgonen vid 10-tiden när hästarna stått i hagarna ca 1 h och återupptogs vid 14:00 när hästarna fortfarande stod kvar i hagen Studie 2 Miljöberikning Efter att observerat hästarna i studie 1 användes resultat och erfarenheter för att ta fram olika åtgärder som kan tänkas förebygga stereotypa beteenden. Det som användes i detta försök för häst 1 var ett hönät, en gummiboll och häst 2 fick sitt hö i en höpåse. Höpåsen placerades på ena väggen mot den ena boxgrannen som häst 3 kom överrens med. Hönätet samt höpåsen ger en förlängd ättid vilket liknar hästarnas naturliga ättid på bete och är därför bra för matsmältningen samt ger inte hästarna lika mycket tid där inte så mycket händer i boxen. Gummibollen hängdes upp lite högre än noshöjd vid vila. Den sattes fast med ett snöre som inte var tillräckligt långt för att det skulle kunna gå två varv om benet så att hon skulle sparka men inte fastna. Gummiboll Hönät Figur 4: Förslag på miljöberikning i box med en boll och hönät. Foto: Sofia Sandström Sidan 12 av 82

13 Studie 3 Miljöberikning För att se om krubbitning kunde avledas före utfodring och efter utfodring när häst 1 ätit upp användes en slicksten med extra D-vitamin och smak av äpple för häst. Häst 1 fick även kraftfodret i en tävlingskrubba placerad på ena långsidan av boxen för att se om hon var lugnare när maten placerades utmed en vägg istället för vid gången och höet i två högar på varsin sida i boxen för att hon skulle röra på sig och inte äta på samma ställe hela tiden. Eftersom häst 2 inte medverkade från början av studien utan kom direkt vid utfodring användes enbart ett hönät som miljöberikning som hängdes upp på motsatt sida jämfört med höpåsen i studie 2. Figur 5: Studie 3 innebar utfodring i tävlingskrubba samt hö i två högar. Foto: Sofia Sandström Figur 6: En slicksten med äpplesmak för att fördriva tiden i box. Foto: Sofia Sandström Studie 4 Miljöberikning Häst 1 fick sitt hö utspritt över boxen, vilket skulle motivera henne till att gå ett par steg när hon åt. Dessutom lades morotsbitar dit i höet som en extra motivation. Häst 2 fick sitt kraftfoder i en tävlingskrubba placerad mot den vägg han kom överrens med grannen samt sitt hö utspritt på marken. Utöver det fick han även slickstenen med smak av äpple som placerades på boxgrallet ut mot gången Resultat litteraturstudie Hästens naturliga miljö Enligt Albentosa m.fl. (2005) lever hästar i vilt tillstånd i flockar, de betar gräs samt andra växter och är flyktdjur vilket ligger i deras naturliga beteenderepertoar. Att leva i flock innebär även en trygghet för hästar, en viktig social aspekt samt en praktisk funktion då de kan klia på varandra eller vifta bort flugor med svansen. Enligt Waran m.fl. (2002) spenderas den största delen av dagen till att beta för en häst och som herbivor är deras mage anpassad till fiberrik mat innehållande lite stärkelse. Domesticeringen innebar en stor förändring i hästens diet och eftersom det ställs energikrävande krav utfodras ofta hästarna med energirikt foder två eller fler gånger per dag. Fodret de får innehåller lite vatten och en stor skillnad i näring jämfört med vad de själva skulle välja att äta i det vilda. Om inte maten anpassas leder det till en sämre välfärd för hästen. Det är en anledning till varför det är så viktigt att förse Sidan 13 av 82

14 hästarna med lämpligt foder med högt fiberinnehåll som koncentrerat foder inte kan tillgodose enligt Cooper m.fl. (2005). Dessutom minskar risken för förvuxna tänder samt gastrointestinala störningar som magsår och kolik om fodret är så likt det som hästar äter i det vilda enligt Waran m.fl. (2002) Dagens hästhållning Enligt Cooper m.fl. (1998) rör sig hästar i det vilda över stora slätter varje dag. Idag befinner sig hästar till stor del i stall samt har en begränsad rörelsefrihet i hagarna. Albentosa m.fl. (2005) menar att den stallmiljö vi håller hästarna i idag inte ger samma möjligheter att utföra de naturliga beteendena. Utfodringen i ett stall är mycket annorlunda om den jämförs med foderintaget för hästar i det vilda. I ett stall sker allt inom samma tidsramar, hästarna får foder, vatten och tak över huvudet men deras egna val av foder, vandringar och sociala interaktioner begränsas Vad är en stereotypi Enligt Mason (1991) är en stereotypi ett beteende som upprepas gång på gång men saknar tillsynes funktion och mål. Det förekommer inte hos vilda djur utan hos de djur som hålls i fångenskap av människan. Därmed kan det drabba hästar när de står i box eller spilta men även alla andra djur som hålls i burar t.ex. råttor, möss och djurparksdjur men även våra lantbruksdjur. Stereotypa beteenden är alltså inte ett beteende som enbart kan drabba hästar. Enligt Mason m.fl. (2006) behöver inte ett stereotypt beteende innebära att själva beteendet är något helt onormalt för hästen, utan ofta är det normala beteenden som utförs på ett stereotypt sätt. T.ex. kan vissa hästar skrapa med frambenet i boxen upprepade gånger liknande hur hästar i det vilda kan krafsa för att leta mat. Oftast sker detta beteende i samband med utfodring. Enligt samma författare är det en avsaknad av funktion för den situationen som hästen befinner sig i som gör att beteendet blir stereotypt. Som när hästen står stilla i boxen och väver, ett beteende som inte ses i det vilda och har inte någon betydelse för vad hästen egentligen vill uppnå. Mason (1991) menar att stereotypier liknar normala beteenden på tre sätt; de är oförändliga, när det väl har utvecklats kan det bli självständigt från ursprungs stimulit samt saknar ett tydligt mål, slutpunkt och funktion. Ibland kan det vara svårt att se om beteendet egentligen är normalt och istället menar Cooper m.fl. (1998) att fokus inte bör ligga på om beteendet är normalt eller onormalt utan istället se till de bakomliggande faktorerna genom att förstå orsak och effekt. På så sätt kan en stereotypi lättare kännas igen. För att en stereotypi eller någon form av oönskat beteende ska kunna identifieras behöver orsaker och dess effekter kartläggas enligt Cooper m.fl. (1998). Densamme menar att kartläggningen ger en förståelse till varför beteendet uppstår och hur det gynnas eller kostar att genomföra t.ex. i energi. Det behövs även ett konstaterande för vem, häst eller människa, det är oönskat. Först då kan beteendet behandlas utan att påverka djurets välfärd negativt Olika typer av stereotypier Enligt Heleski m.fl. (2010) innebär krubbitning att hästen biter tag i ett fast föremål, vanligtvis krubban, och drar in luft varpå ett karaktäristiskt ljud uppstår, nästan som en grymtning. Sidan 14 av 82

15 Luftsnappning liknar krubbitning men då behöver inte hästen ta tag i något fast föremål utan kan ändå dra in luft som om den snappar efter luft, varpå namnet. Luftsnappning och krubbitning minskar oftast om utfodringstiderna blir flera enligt Cooper m.fl. (2005). Tidigare trodde forskare att ljudet vid krubbitning och luftsnappning uppstod då hästarna svalde luften men senare studier visar på att luften inte sväljs vid varken krubbitning eller luftsnappning och därmed är det inte troligt att det leder till kolik. Vävning innebär att hästen står och gungar på frambenen, det vill säga flyttar vikten från en sida till den andra. Ofta utförs detta beteende i boxen och orsakas av en brist av sociala relationer där hästen inte får spendera tillräckligt med tid i en flock. Enligt Mills m.fl. (2004) orsakas även huvudskakningar av en brist i det sociala. Huvudskakningar innebär att hästen står maniskt och skakar på huvudet. När hästen boxvandrar går den runt, runt i boxen och ger sig inte tid att vila. Detta kan den även göra i hage men då går hästen oftast fram och tillbaka längst med staketet eller mellan två objekt t.ex. utfodringsplats och staket Stereotypa beteendens uppkomst och dess effekter Ett stereotypt beteende uppstår inte om det råder perfekta förhållanden i närmiljön, sett ur hästens perspektiv. Oftast uppstår ett stereotypt beteende på grund av en frustration. Enligt Nagy m.fl. (2007) visar tidigare studier att dessa frustrationer kan komma från social isolering, närmiljön, skötsel och/eller utfodring. Risken för stereotypa beteenden måste dock studeras i varje enskilt fall eftersom varje individ reagerar olika. Enligt Cooper m.fl. (2002) kan en frustration uppstå om utfodringen för varje häst i stallet sker vid olika tillfällen vilket då kan uppvisas i vävning, huvudnickning och/eller andra stereotypier där munnen används, även om hästen inte tidigare visat tecken på stereotypa beteenden. Detta stämmer enligt en studie utförd av Cooper m.fl. (2002) där hästarna framförallt vävde på morgonen och tidig eftermiddag precis innan utfodring skulle ske. Albentosa m.fl. (2005) tror att de främsta orsakerna till uppkomsten av stereotypa beteenden är en olämplig diet och brist på social kontakt. Det är när hästens närmiljö begränsas och kontrolleras av människan som stereotypa beteenden kan utvecklas enligt Cooper m.fl. (1998). En förståelse för hur hästen beter sig och hur beteendet påverkas i en stallmiljö är enligt Cooper m.fl. (1998) grundläggande fakta för hur stereotypier utvecklas och hur de kan behandlas. Även om hästen är trygg i sin box och alltid kommer att få foder förstår den inte nödvändigtvis det mentalt. Hjärnan får inte utföra de beteenden som är nödvändiga för respektive situation som hästen befinner sig i. Ett exempel på det kan vara utfodring i krubba, vilket inte ger den mentala stimulering som ett födosöksbeteende ger i det vilda och som är viktigt för hästar att de får utföra. Det kan leda till oönskade beteenden som apati, hyperaktivitet, en sämre eller ingen respons till olika stimuli och stereotypa beteenden (Albentosa m.fl. 2005). Sidan 15 av 82

16 Mason (1991) har klassificerat hur stereotypa beteenden kan uppstå enligt fem olika punkter samt beskriver när de kan uppvisas: 1. Missgynnade och inburade djur visas genom stereotypin. 2. Slutgiltig och tillfällig t.ex. vid utfodring, ett liv där dagarna ser likartade ut. 3. Förkortad och icke-förkortad liknar någon form av normalt beteende men har tappat det ursprungliga beteendemönstret. 4. Utvecklade och inpräntade väldigt svåra eller omöjliga att stoppa vid utförandet. 5. Stimulerings-orsakad och omgivnings-orsakad om stimulit finns kvar finns det stereotypa beteendet kvar. Omgivningen brukar ofta innehålla en stressor som startar stereotypin. Vävning och huvudskakningar kan enligt Mills m.fl. (2004) kopplas samman med en brist i det sociala, en saknad av flock. En ökad social kontakt kan minska intensiteten av huvudskakning men beteendet styrs även av aktiviteten på gården och förväntan hos hästen vid olika situationer som kan associeras till en ökad social kontakt. Enligt Mills m.fl. (2004) vävde hästarna i en studie framförallt mer innan utfodring. Det kan ses som att hästarna i förväg vet att de ska få mat men när de inte får den direkt leder det till en frustration. Enligt densamme är det därför inte troligt att hästar utför stereotypier när de är uttråkade, utan det finns en bakomliggande orsak. Flera studier, bl.a. en genomförd av Cooper m.fl. (2002) visar på att stereotypier inte ökar i frekvens när det är lugnare i stallet. Därmed bör inte stereotypier uppstå på grund av uttråkade hästar utan hästarna uppskattar snarare en stallmiljö som är lugn och stillsam. Dock visar inte studien på hur länge hästarna spenderade sin tid i box eller hur ofta de motioneras. Enligt Mason (1991) så hanterar en stressad häst situationen genom att inte reagera på stimulit. Det resulterar i att endogena opioider produceras vilket enligt Björn m.fl. (2005) som endorfiner, dynorfiner och enkefaliner dvs. kroppens egna må-bra-hormoner som liknar opium eller morfin. De frisätts då i kroppen och ger en lugnande effekt. Enligt Hemmann m.fl. (2011) finns det ett samband mellan ghrelin, dvs. en slemhinna i magsäcken som aktiveras vid matintag samt vid belöning, och vissa stresshormoner hos de hästar som krubbiter. Koncentrationen av ghrelinplasma är betydligt högre hos hästar som krubbiter än de hästar som inte gör det. De ger två teorier till varför ghrelinnivåerna hos krubbitare ökar. Teori ett är att nivåerna är relaterade till en gastrointestinalt skyddande effekt, dvs. kroppen försöker skydda magen med hjälp av gherlin. Teori två är att ghrelin aktiverar belöningseffekten som involverar kolin-dopamin varpå hästen troligen mår psykiskt bättre. Enligt en studie som gjordes av Archer m.fl. (2008) visas att vid uppkomsten av EFE, Epiploic forament entrapment, dvs. en specifik form av kolik, så krubbiter eller luftsnappar hästarna 72 gånger mer än övriga hästar som inte har EFE. Det finns även ett samband som är speciellt tydligt med ökad mankhöjd, ökad vikt, tiden spenderad i box och om hästen drabbats av kolik inom de senaste 12 månaderna som visar på en högre risk för EFE. Ålder hade dock ingen betydelse. Detta skulle i så fall ytterligare stärka teorin att stereotypa beteenden inte orsakar kolik utan att stereotypier snarare uppstår till följd av kolik. Archer m.fl. (2008) tror att en anledning till att hästar som hade EFE krubbet eller luftsnappade mer frekvent än Sidan 16 av 82

17 kontrollgruppen beror på att de har någon form av gastrointestinala problem. För att hästarna ska kunna hantera detta problem och minska risken för EFE kanske de kan reglera detta genom det stereotypa beteendet. Enligt Waran m.fl. (2002) ökar risken för kolik om utfodring av mer än 2,5 kg koncentrerad foder, dvs. kraftfoder, ges per dag. Det koncentrerade fodret sänker dessutom ph-värdet ner till 4 jämfört med de hästar som äter hö, enligt Barker m.fl. (1977), vilket kan leda till en negativ inverkan på magfunktionen. Enligt Waran m.fl. (2002) ökar risken för kolik om målen delas två gånger per dag jämfört med tre eller flera. Enligt Archer m.fl. (2008) visar tidigare information på en ökad förekomst av EFE under vissa tidsperioder. Det stämmer överrens med uppstallningstiderna under vinterhalvåret. Enligt Latham (2010) kan ett stereotypt beteende uppstå hos uppstallade hästar som förflyttas till en miljö som berikats och det kan ske på två olika sätt. Antingen då de försöker utföra ett motiverat beteende eller som en dysfunktion i främre hjärnan när ett normalt beteende förhindras. Det innebär att hästar som kommer från en berikad miljö och flyttas till en bättre berikad miljö kan skyddas mot stereotypier men de kan även utveckla värre stereotypier än hästar som inte har tillgång till en berikad miljö. Att stereotypin förvärras kan bero på att beteendet har förhindrats under eller pga. berikningen men fortfarande finns ett stimuli som motiverar beteendet. Det innebär att om berikningen tas bort finns den bakomliggande motivationen att utföra det stereotypa beteendet kvar enligt Cooper m.fl. (2002) och stereotypin fortsätter eftersom stimulit finns kvar. Om en häst har fler än två ryttare ökar risken för vävning men minskar risken för boxvandring enligt Nagy m.fl. (2007). Det skulle kunna bero på att nya människor är stressande för hästen, att olika ryttare har olika ridstilar vilket kan påverka hästen men samtidigt får hästen mer motion vilket minskar risken för boxvandring. Mason (1991) har tre olika hypoteser till varför hästar kan utföra stereotypier till följd av en miljö som inte är tillfredställande för hästen och därmed utförs stereotypin som ett sätt att hantera situationen: 1. Orsaken till beteendet t.ex. stimulit, är förstärkande och därför upprepas det av djuret (djuret kan koppla bort stimulit exempelvis en stressig miljö, via stereotypa beteenden) 2. Upprepningen är förstärkande (t.ex. kan rytmiska stereotypier som vävning vara lugnande för hästen) 3. Förstärkaren är inte en verklig konsekvens av beteendet utan sker tillfälligt och är associerat med djurets tidigare erfarenheter (t.ex. djuret befinner sig i den del av boxen som den är då den äter men förflyttar sig till den delen den brukar sova och som följd av detta förändras beteendet) Enligt Cooper m.fl. (2005) kan en anpassad diet med högt fiberinnehåll minska risken för stereotypa beteenden. Ett annat sätt att minska stereotypier som utförs med just munnen kan vara om antalet utfodringstillfällen ökar (a.a.). Det påverkar även övriga beteenden på ett positivt sätt då bl.a. mer tid går åt till att äta. På morgon samt kväll kan det vara bra att ge hästarna en stor giva hö som räcker fram till eftermiddagen respektive natten vilket motiverar hästen till att äta och inte utföra någon stereotypi. Dock visade samma studie att Sidan 17 av 82

18 krubbitningen i övriga stallet ökade om inte alla hästar fick mat flera gånger, troligen uppstår en frustration hos de hästar som inte får mat utan de får titta på när boxgrannen får. Dessutom ökar frekvensen av vävning och huvudnickningar både hos hästarna som får mat oftare och de som inte får. Cooper m.fl. (2005) tror att förklaringen kan vara att de som får foder har lärt sig de nya utfodringstiderna och förväntar sig att maten ska komma vilket stämmer enligt Mills m.fl. (2004) där vävning uppstår då hästen förutser något. De som inte får foder blir återigen frustrerade varpå en stereotypi uppstår. Nagy m.fl. (2007) menar att kraftfoder som ges mer än två gånger per dag ökar risken för stereotypa beteenden och trägnagning. En för stor giva kraftfoder skulle kunna ge för mycket energi i förhållande till det hästen gör av med, speciellt för de hästar som spenderar mycket tid på box. Cooper m.fl. (2002) motbevisar detta då hästarna väver mindre om de får mer kraftfoder men samtidigt stimulerar deras närmiljö genom att sätta in speglar i boxen. Dessutom rids hästarna regelbundet. Cooper m.fl. (1998) menar att onormala beteenden inte är önskvärda av den anledningen att de tolkas som ett tecken på dålig välfärd eller en dålig närmiljö men en behandling sker dock oftast bara om de onormala beteendena är till problem för människan. Dessa problem för människorna kan enligt Cooper m.fl. (1995) vara om beteendet är olämpligt, störande, obegripligt eller att det är ett tecken på lidande. Ibland kan även stereotypier ses som ett minskat värde i djuren enligt Cooper m.fl. (1998), även om det inte är så vanligt idag. Som Archer m.fl. (2008) beskriver kan inte responsen till vissa stimuli ändras eller så är de mycket svåra att ändra. Exempel på detta är responsen till stimuli som får hästen att reagera genom att ta till flykt. Därmed kan responsen till det stereotypa beteendets stimuli vara mycket svår att ändra varpå beteendet näst intill kan jämföras som ett beroende för hästen. Enligt Cooper m.fl. (1998), i enighet med Archer m.fl. (2008) behöver inte alla stereotypa beteenden vara direkt fysiskt skadliga men på längre sikt kan de vara det. Det lämpligaste sättet att gå till väga om beteendet ska upphöra är att behandla det genom identifiera och ta bort den eller de bakomliggande orsakerna i hästens närmiljö. Enligt Michanek (2012) leder inte stereotypa beteenden till fysiska skador. Därmed drabbas inte hästen av kolik vid krubbitning eller luftsnappning och vid vävning bryts inte heller musklerna ner. Istället kan skadorna vara psykiskt skadliga som t.ex. en kronisk stress. Mason (1991) menar att stereotypa beteenden inte kan ses som något gynnande för djuret eftersom det går åt både tid och energi dvs. kostar för djuret att utföra. De är inte heller selekterade i evolutionen eftersom stereotypier inte finns hos hästarnas vilda förfäder. Vid krubbitning kan tänderna slitas men eftersom de växer regelbundet ses det inte som ett större problem Drabbade hästar Stereotypier förekommer som tidigare nämnt bara hos hästar som är domesticerade enligt Mason (1991). Studier som gjorts tidigare visar på att det är vanligare med någon form av stereotypi hos tävlingshästar samt hästar som spenderar mycket tid i stall. Det motargumenteras av Nagy m.fl. (2007) som istället menar att tävlingshästar inte har stereotypa beteenden. En orsak till detta kan vara att de både fysiskt och mentalt utmattas under träning och tävling. Därmed behöver de inte ytterligare stimulering i miljön för att förhindra stereotypa beteenden. De kan även känna sig trygga i den rutinmässiga hantering Sidan 18 av 82

19 som sker, även om argument kan föras mot att de ständigt åker till nya platser och träffar nytt folk samt står i en liten tillfällig box under tävling där miljön runt omkring är stressande. Det skiljer delvis i beteende och temperament mellan individer men framförallt mellan olika raser. Enligt Lloyd m.fl. (2008) är fullblod dominanta, oroliga, lättretliga, sociala, nyfikna och har väldigt lite vaktbeteende. Baserat på liknande tester samt tester på släktingar bör en rasstandard kunna tas fram och eventuellt kan det vara lämpligt att använda dessa för vilken häst som passar varje användningsområde. En ridskolehäst skulle kunna behöva egenskaper som stort tålamod, vänliga, sociala och lite vakt. Det kan tänkas att stereotypa beteenden uppstår lättare hos raser med temperament liknande fullblod, som har mer temperament och är mer nyckfulla. Enligt Nagy m.fl. (2007) har aggressiva hästar en ökad risk för att få stereotypa beteenden och ofta är de dominanta hästarna mer aggressiva än andra i flocken. Vissa hävdar att föl till dominanta hästar lättare utvecklar stereotypier, vilket t.ex. skulle kunna bero på att den dominanta hästen behöver hävda sitt ledarskap. Latham m.fl. (2008) upplever att nästan alla djur i fångenskp känner någon form av saknad av moder och om stoet inte finns närvarande vid tidig ålder eller att avvänjningen sker på fel sätt ökar risken för stereotypa beteenden hos fölet. Enligt Nagy m.fl. (2007) är det möjligt att hästar som visar tendenser att vara benägna för stereotypier lättare skulle kunna utveckla en om boxgrannen har någon form av stereotypt beteende. Inte för att den härmar grannen utan snarare att den känner av stressen som grannen har. De mår troligen bättre av att få flytta till en mer lämpad miljö. Det är svårt att säga i förväg om stereotypa beteenden drabbar särskilda individer. Enligt en studie som genomfördes av Nagy m.fl. (2007) var stereotypa beteenden vanligare hos hobbyhästar än tävlingshästar men de inkluderar även trägnagning som en stereotypi. Enligt Lloyd m.fl. (2008) finns det en variation i beteende hos olika hästraser, hästarnas personlighet inom samma ras är liknande. Det skulle kunna tänkas att de nervösa och stressiga raserna har lättare att få stereotypier men även individen kan ha ett temperament som inte liknar rasstandarden helt eller att de står många timmar uppstallade i en stressande miljö med brist på stimulering, så fler studier behövs Vanliga missförstånd Onormala beteenden kan ofta ses som stereotypier. Definitionen av onormala beteenden kan även variera. Kan det anses som ett stereotypt eller onormalt beteende om hästen sparkar i boxväggen? Nej, enligt Mason m.fl. (2006) är det ett av de naturliga beteendena i det vilda. Där är det ett sätt att försvara sig och vid utfodring när hästen vaktar sin mat kan detta observeras. Om inte den andra hästen flyttar på sig kan den få en spark så det behöver inte betyda att beteendet är onormalt när hästen sparkar i boxväggen. Mason (1991) definerar istället onormalt som ospecifikt. Densamma menar att specifika beteenden ofta har en påverkan fysikaliskt och ett tillfälligt samband i en miljö som inte är optimal för hästen varpå beteendet uppkommer. Sidan 19 av 82

20 Vanligtvis utvecklas stereotypier på grund av oundviklig stress eller rädsla, konflikt, ett hinder, brist på stimulering, frustration eller brist på kontroll, enligt Mason (1991) och om de upprepas blir de till sist oflexiba. Det är om kostnaden överväger andra fördelar eller då det visas som ett resultat av ett patologiskt tillstånd som stereotypier kan kallas onormala i en destruktiv mening. Trägnagning, vilket innebär att hästen biter på träinredningen, kan vara ett tecken på att hästen är hungrig enligt Gonyou m.fl. (1991). Det kan även bero på att maten innehåller för lite fiber som även kan leda till andra stereotypa beteenden enligt Cooper m.fl. (2005). Just trägnagningen kan minska när hästar får mer motion vilket skulle kunna innebära att hästarna gnager när de har tråkigt enligt Gonyou m.fl. (1991). Enligt Nagy m.fl. (2007) är det en ökad risk för uppkomsten av en stereotypi hos ridskolehästar där deras boxgranne utför ett stereotypt beteende gällande krubbitning, luftsnappning och vävning. Den studien konstaterade dock enbart detta och lämnar det öppet varför och hur stereotypierna uppkommer till andra forskare. Därför skulle begreppet att stereotypa beteenden smittas kunna motbevisas med att hästarna lever i samma miljö och därmed reagerar på samma stimuli vilket på sikt kan ge upphov till stereotypier. Eller att de inte får en lämplig utfodring, spenderar långa tider i stallet och få i beteshagar Ska stereotypa beteenden motarbetas Stereotypa beteenden kan ses som ett tecken på att något i hästens närmiljö inte är eller inte varit helt optimal. Eftersom ett stereotypt beteende inte är ett naturligt beteende främjas inte hästens välfärd. Enligt Bracke m.fl. (2006) kan välfärd definieras om man ser till hästens fysiologiska såväl som psykologiska behov. Man kan bedöma välfärden med hjälp av de så kallade fem friheterna ; 1. Frihet från hunger, undernäring och törst 2. Frihet från obehag genom att tillgodose en lämplig omgivning (för respektive ras) 3. Frihet från smärta, skador och sjukdomar 4. Frihet från rädsla och plågor 5. Frihet att utöva de naturliga beteendena De naturliga beteendena definierar Bracke m.fl. (2006) som de beteenden djuret skulle utföra i det vilda under normala förutsättningar. Dessa naturliga beteenden är gynnsamma för individen och är viktiga för att djuret ska fungera biologiskt. Påverkningar internt kan visas i t.ex. högt blodtryck vid långvarig stress eller att homeostasis inte uppfylls. Det skulle kunna kopplas samman med stereotypier eftersom de ofta uppstår vid kronisk stress. Alla de fem friheterna kompletterar varandra och är därför lika viktiga för att uppnå en positiv välfärd. Stereotypier är ett beteende som har en negativ inverkan på hur djuret fungerar biologiskt och därmed påverkas hästarnas välfärd negativt. Beteenden som lek eller sociala möjligheter måste även de inkluderas för välfärdens bästa, vilka är svåra för många hästar att utföra eftersom de hålls i större delen av dagen i spilta/box eller individuellt i hage. De naturliga beteendena kan även påverka djuret internt i form av hormoner som triggas av stimuli i omgivningen vilket får djuret att utföra det önskade beteendet genom att frisätta specifika Sidan 20 av 82

21 hormoner i blodet. Om det inte finns möjligheter till att utföra beteendet kan det istället leda till en frustration för djuret som då kan visas i form av en stereotypi. Välfärd bör även enligt Broom (1997) reflektera hur väl djuret anpassat sig till sin omgivning, motivationen för att utföra vissa beteenden och den s.k. kognitiva förmågan, hur djur tänker och känner. Aspekter som bör iakttas där är mat, vatten, vila, social kontakt, termisk konfort, kroppsvård, upptäckande, hälsa och säkerhet. Hur väl dessa aspekter uppfylls reflekterar då välfärden som i sin tur visas i ett positivt djur och i dess beteende. En negativ välfärd hade istället kunnat visas i form av frustration som efter en tid skulle kunna visas i ett stereotypt beteende. Stereotypa beteenden ska, som tidigare nämnt, ses som ett onaturligt beteende eftersom det inte förekommer i det vilda (Mason 1991). De behöver inte skada hästen fysiskt men psykiskt mår inte hästen bra. Stereotypier kan vara svåra att bedöma eftersom det finns flera olika stimuli och de olika responser beroende på situationen (Cooper m.fl. 2005). Det kan alltså vara ett tecken på en stress för hästen som den upplever precis i det ögonblicket som stereotypin utförs t.ex. vid utfodring, men även uppvisas tillföljd av en långvarigt pågående frustration t.ex. att gå ensam i en hage utan artfränder närvarande. Därmed bör djurägare och djurskyddsinspektörer ha i åtanke att stereotypin kan ha utvecklats i ett tidigare skede i livet och inte nödvändigtvis i det stall hästen med det stereotypa beteendet befinner sig i för tillfället. Oavsett vilken form av stereotypi som uppvisas är ingen av dem bra för hästens välfärd och bör därför motverkas (Bracke m.fl. 2006) Åtgärder och förebyggande metoder Det finns två typer av åtgärder som kan användas, antingen förhindras det stereotypa beteendet eller så förebyggs det. Vid ett förhindrande kan inte det stereotypa beteendet utföras så som det var tänkt. Exempel på en förhindrande åtgärd kan vara en krubbitarem enligt McGreevy m.fl. (1998) som får hästen att sluta krubbita. På så sätt förhindras stereotypin men orsakerna kartläggs inte. Det kan istället leda till att en annan typ av stereotypi utvecklas eller något annat oönskat beteende eftersom frustrationen som orsakade stereotypin från början kan finnas kvar hos hästen enligt Mason m.fl. (2006). Om beteendet istället förebyggs bör fler faktorer tas hänsyn till för att en så optimal miljö som möjligt kan uppnås. Exempel på förebyggande åtgärder är att låta hästarna spendera mycket tid i beteshagar med flera artfränder. Enligt Mason m.fl. (2007) erbjuder en bra berikning möjligheter för djuren att utföra de beteenden som de väljer framför stereotypa beteenden. Det är då motivationen att utföra ARB, Abnormal repetitive behaviour, dvs. onormala beteenden som upprepas som minskar och/eller att erbjuda en bättre kontroll över situationen. Stressen hos djuret minskar eftersom frustrationen till en ARB minskar. Mason m.fl. (2007) menar att det som krävs för att en miljöberikning ska bli lyckad är att den är adresserad till problemet och ska helst även erbjuda möjligheter att utföra nya naturliga beteenden som ger en förbättrad välfärd. Djuret får sedan själv välja om det vill använda sig av berikningen eller inte. Hästar präglas mycket på människan, framförallt den som hanterar hästen mest och vardagsrutinerna som dagligen följs. Det kan enligt Mason m.fl. (2006) göra att en Sidan 21 av 82