Undersökning av avstånd till postlådor utanför tätort

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning av avstånd till postlådor utanför tätort"

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER 2013:13 Datum Undersökning av avstånd till postlådor utanför tätort

2 Rapportnummer PTS-ER 2013:13 Diarienummer ISSN Författare Ingela Dahlin, Åsa Gustafsson, Joakim Levin Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Frågan om postlådornas placering på landsbygden har under senare tid på olika sätt uppmärksammats av såväl regering och riksdag som av EU-kommissionen. För att följa utvecklingen har PTS nu gjort en förnyad undersökning av avstånden till postlådor utanför tätort, som uppföljning av 2006 års kartläggning. Syftet har varit att få en nulägesbild som underlag, dels för en redovisning till regeringskansliet och EU-kommissionen, och dels för det fortsatta arbetet med glesbygdsfrågan utifrån användarnas behov. I samband med Postens förändringsarbete i postutdelningen finns ett stort behov av transparens kring förändringsprinciper och beslut som underlag för PTS tillsynsarbete. Föreliggande rapport utgör ett led i PTS utvecklingsarbete gällande uppföljningen av postutdelning i glesbygd. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Tabeller 5 Sammanfattning 6 Abstract 8 1 Bakgrund och syfte 10 2 Beskrivning och genomförande 11 3 Regelverket Lagstiftning PTS allmänna råd Inga anvisningar om längsta avstånd till postlåda Postens checklista för den sociala dimensionen Postens arbetsordning för förändringar i glesbygd 15 4 Tillsyn och klagomålshantering Postens klagomålshantering Postens Kundombudsman Postens interna råd för utdelningsfrågor Inkomna klagomål till PTS PTS tillsyn Bedömning av postutdelning 19 5 Utdelning utanför tätort Beskrivning av postutdelning utanför tätort Särskilda utdelningslösningar Bakgrund Postväska Samhällsbox Utdelning i skärgårdsmiljö och i fjällvärlden Avsteg från femdagarsutdelning Posttjänst för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd - utsträckt service Aktuella förändringar i postutdelning i ett par glesbygdsområden Sorsele Junsele Nordmaling Kartläggning av avstånd till postlådor utanför tätort 31 6 Internationell jämförelse Norge Danmark Finland Storbritannien Nederländerna 42 7 Avslutande kommentarer 44 Litteratur 46 Bilaga 1. PTS allmänna råd Bilaga 2. Postens checklista Bilaga 3. Hushåll som saknar femdagarsutdelning Post- och telestyrelsen 4

5 Tabeller Tabell 1: Utdelning till postväska per region Tabell 2: Utdelning till samhällsbox per region Tabell 3: Antal hushåll utanför tätort 2013, per leveransområde Tabell 4: Utdelning utanför tätort, hushållens avstånd till postlådor Tabell 5: Antal hushåll 2013, per avståndsintervall Tabell 6: Internationell jämförelse av postutdelning utanför tätort Post- och telestyrelsen 5

6 Sammanfattning Frågan om postlådornas placering på landsbygden har under senare tid på olika sätt uppmärksammats av såväl regering och riksdag som av EU-kommissionen. För att följa utvecklingen har PTS nu gjort en förnyad undersökning av avstånden till postlådor utanför tätort, som uppföljning av 2006 års kartläggning. Syftet har varit att få en nulägesbild som underlag för, dels en redovisning till regeringskansliet och EU-kommissionen, och dels för det fortsatta arbetet med glesbygdsfrågan. Förändringarna i avstånden till postlådor sedan 2006 är begränsade men det finns en trend mot att något fler hushåll har längre avstånd. Av den förnyade kartläggningen framgår att cirka , eller cirka 4 procent, av de totalt drygt , av hushållen utanför tätort har postlådan placerad längre än 500 meter från bostaden. Motsvarande siffra för år 2006 var drygt hushåll eller cirka 3 procent. Antalet hushåll utanför tätort som har längre än 1 kilometer till postlådan har ökat från till ca st, vilket procentuellt fortfarande inte är mer än cirka 1 procent av berörda hushåll. Sedan år 2006 har en minskning skett i postutdelning med de så kallade särskilda utdelningslösningarna postväska och samhällsbox. Antalet hushåll som får sin post utdelad via postväska har minskat från ca år 2006 till ca st. Vidare har antalet hushåll som får sin post utdelad via samhällsbox minskat från ca till ca st. I svårtillgängliga områden som fjällvärlden och skärgården finns ca hushåll som inte har fem dagars postutdelning per vecka. Antalet ligger på samma nivå som år Antalet hushåll med särskilda behov som har beviljats så kallad utsträckt service med postutdelning vid bostaden är ca vilket innebär en minskning från ca st år Klagomål kring postutdelningen inkommer regelbundet till både Posten och till PTS. Posten hade under 2012 en ökad mängd klagomål men jämförbarheten bakåt begränsas av att rapporteringsrutinerna har förändrats och det framgår inte hur stor andel av synpunkterna som gällde placering av postlådor. Även PTS registrering av inkomna klagomåls har utvecklats över tid och det är därmed svårt att utläsa eventuella trender. Antalet ärenden som har tagits upp i Postens interna råd för utdelningsfrågor har ökat i takt med att rådets existens blir mer känd och var 2012 uppe i 23 ärenden. Frågor som rör utdelning utanför tätort överväger bland de av rådet behandlade ärendena. I de länder från vilka information om postutdelningen har inhämtats gäller i stort sett samma principer som 2006 men i Danmark och Finland har sedan dess skett förändringar i huvudreglerna för placering av postlåda i riktning mot längre accepterade avstånd. Post- och telestyrelsen 6

7 Fler förändringar i avstånden till postlådor kan komma att ske i och med Postens översyn men det är inte helt klart hur omfattande dessa förändringar blir och när de kan väntas. Detta är beroende på hur omvärlden förändras, t ex genom urbanisering och förändrad kommunikation, där brevet i allt fler områden ersätts med elektroniska lösningar. I och med Postens nya arbetsordning för att hantera kommunikationen med postmottagarna i samband med förändringar av postutdelningen i glesbygd finns förutsättningar att skapa lösningar som så långt möjligt tillgodoser bägge parters intressen. En dialog har inletts mellan PTS och Posten kring policyfrågor och framtida arbete beträffande glesbygdsutdelningen. En viktig del i arbetet är att skapa förutsättningar för en bättre informationsförsörjning inom området. Det är bland annat viktigt att Posten och PTS kan komma överens om hur utvecklingen med avseende på avstånd, undantag och tillgänglighet för funktionshindrade och äldre ska kunna följas. Post- och telestyrelsen 7

8 Abstract The issue of mailbox location in rural areas in Sweden have recently attracted the attention of the Government and the Parliament as well as the EU Commission. To monitor the development, PTS has now conducted a new survey of the distances to the mailboxes outside the urban area, as a follow up of the 2006 survey. The aim was to get a picture of the situation as the basis for reporting to the Government and the European Commission, and for the continued work considering a reasonable service level in rural areas. In Sweden the Designated Universal Service Provider of postal service is Posten. The distances separating mail recipients from their mailboxes have undergone limited changes since 2006, but there is a trend towards a higher degree of households with longer distances. The new survey shows that 27,000, or 4 per cent, of the more than 700,000 households outside urban areas have the mailbox located more than 500 meters from their residence. The corresponding figure for 2006 was 23,000 households or 3 percent. The number of households outside urban areas with more than 1 kilometre to their mailboxes has increased from 6,500 to about 9,000 although the percentage is still not more than 1 percent of the households concerned. Since 2006 there has been a reduction in mail delivery via special delivery ways like mailbag and secure lockers in villages/communities. The number of households that receive their mail distributed through mailbag has been reduced from about 4,000 in 2006 to about 2,200. The number of households that receive their mail distributed via village lockers decreased from about to about In areas with difficulty of access like mountains and islands there are about 1,100 households that do not have a five-day mail delivery per week. The number is on the same level as in The number of households with special needs who have so-called "extended service" with mail delivery to their homes is about 1400 which is a decrease from about 1,700 in Complaints about mail delivery come in regularly to both Posten and PTS. In 2012 Posten had an increased amount of complaints, but backwards comparability is limited because of changed reporting procedures, and it is not clear what proportion of the comments concerned the location of mailboxes. PTS complaint handling has also been changed so that it is difficult to discern any trends. The number of cases in Posten s internal council for distribution issues has increased in line with the Council's existence becoming better known and was up in 23 cases in Cases handled by the council predominantly concern issues outside urban areas. Post- och telestyrelsen 8

9 Information about mail delivery has been requested by some other countries. The principles for mail delivery are essentially the same as in 2006, but in Denmark and Finland changes have been made in the main rules for the placement of mailboxes, in the direction of a longer accepted distance. More changes in the distances to the mailboxes may occur in Posten s restricted revision, but it is not clear how extensive these changes will be and when they can be expected. Posten has new guidelines on communication with mail recipients when planning changes in mail delivery in rural areas. This may create opportunities for solutions that as far as possible will meet the interests of both parties. A dialogue has been started between PTS and Posten on policy and future work. An important aspect of this is the creation of conditions for better information management in the field. It is very important that Posten and PTS can agree on how development can be monitored with respect to distances, exemptions and accessibility for the disabled and elderly. Post- och telestyrelsen 9

10 1 Bakgrund och syfte Ansvaret för den samhällsomfattande postservicen har av PTS ålagts Posten AB (Posten) 1. Ett av de grundläggande kraven för den samhällsomfattande tjänsten är att Posten varje vardag ska kunna dela ut och samla in användarnas post oavsett var i landet de bor. I takt med att förutsättningarna ändras, exempelvis med minskande brevvolymer, rationaliserar och effektiviserar Posten sin utdelningsverksamhet. I glesbygd kan förutsättningarna för postutdelningen även påverkas av infrastrukturella förändringar, till exempel indragna busslinjer. Frågan om postlådornas placering på landsbygden har under senare tid uppmärksammats av såväl regering och riksdag som av EU-kommissionen. Det som har diskuterats är förenligheten av den svenska modellen med lådsamlingar utefter lantbrevbärarens färdväg med postdirektivets (2008/6/EG) krav. En del interpellationer och frågor i riksdagen har handlat om vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att säkra rätten till att även boende på landsbygden ska få sin post utdelad inom ett rimligt avstånd från bostaden 2. Det har också skett en skriftväxling med EU-kommissionen kring postservice och PTS tillsynsroll. Frågor från EU-kommissionen härrör från ett par klagomål från svenska medborgare angående placering av postlådor. I EU-kommissionens ställningstagande pekas bland annat på användarnas behov av information i samband med förändringar av lådavstånd och på möjligheten att resa klagomål. Man har också satt upp ett antal kriterier som ska följas då förändringar i lådavstånd övervägs. Man betonar vidare vikten av transparens kring Postens beslut om förändringar och att PTS har ett system som säkerställer att uppsatta kriterier följs. För att följa utvecklingen och försöka formulera vad som kan anses vara en rimlig servicenivå gjorde PTS år 2006 en kartläggning av nivån på den svenska postservicen 3 inkluderande avstånd till postlådor utanför tätort. I den här rapporten presenteras en förnyad undersökning av avståndet till postlådor i glesbygd. Syftet har varit att få en nulägesbild som underlag, dels för en redovisning till regeringskansliet och EU-kommissionen och dels för det fortsatta arbetet med att följa hur postutdelningen i glesbygdsområden förändras. 1 Tillståndsvillkor för Posten AB ( ). Hämtat från: 2 Skriftlig fråga 2012/13:245 Postservicen på landsbygden Interpellation 2012/13:200 Utdelning av post och postservicen Skriftlig fråga 2012/13:183 Postutdelning på landsbygden Interpellation 2012/13:178 Samhällsomfattande posttjänst 3 PTS; Postservice i Sverige en kartläggning och bedömning av servicenivån samt tillämpning av PTS allmänna råd om utdelning av post, PTS-ER-2006:31 Post- och telestyrelsen 10

11 2 Beskrivning och genomförande Utredningen har avgränsats till postlådor utanför tätort. Utredningsarbetet har bedrivits med hjälp av Posten som bland annat har redovisat uppgifter om avstånd till postlådor och uppdaterat beskrivningen av särskilda utdelningslösningar. Som nämnts leder bland annat minskande brevvolymer till krav på effektiviseringar som kan medföra förändringar i Postens utdelningsverksamhet. Men förändringar i postutdelningen kan också föranledas av strukturella förändringar som fortsatt minskat befolkningsunderlag och indragna busslinjer. För att ge en bild av vad som orsakar förändringar och hur de kan genomföras har Posten tillhandahållit ett underlag som beskriver exempel på faktiska förändringar av postutdelning i ett par utpräglade glesbygdsområden. När det gäller den internationella jämförelsen har PTS inhämtat information från aktuella regulatörsmyndigheter gällande postutdelning i Danmark, Finland, Norge, Nederländerna och Storbritannien. Post- och telestyrelsen 11

12 3 Regelverket 3.1 Lagstiftning EU:s postdirektiv 4 har införlivats i svensk lagstiftning genom postlagen (2010:1045) och postförordningen (2010:1049). I 1 kap. 2 postlagen (2010:1045) anges att det ska finnas en posttjänst i hela landet, som är av god kvalitet och som innebär att alla användare kan ta emot postförsändelser (dvs. adresserade försändelser som väger högst 20 kg) och till rimliga priser för befordran kan avlämna sådana försändelser. Av 3 kap. 1 postlagen framgår det vidare att: det varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten bedömer utgör skäl för undantag, ska göras minst en insamling och minst en utdelning av postförsändelser, expeditions- och inlämningsställen ska ligga så tätt att användarnas behov beaktas att det ska vara möjligt att försäkra postförsändelser och att få kvitto från mottagaren på att en postförsändelse har tagits emot bestämmelserna om befordringstider ska följas enstaka postförsändelser ska befordras till enhetliga priser villkoren för tjänsten ska vara allmänt tillgängliga Det som anges i de ovan nämnda bestämmelserna utgör den så kallade samhällsomfattande posttjänsten. Enligt postdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att den samhällsomfattande tjänsten stadigvarande tillhandahålls av en viss fastställd kvalitet inom hela riket och till rimliga priser för samtliga användare. I artikel 3.3 postdirektivet anges att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att den (eller de) som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster garanterar att det varje arbetsdag eller minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som de nationella tillsynsmyndigheterna bedömer vara undantagsvis förekommande, görs minst en insamling. Med samma periodicitet ska det ske ett överlämnande vid varje fysisk eller juridisk persons bostad respektive hemvist, eller i undantagsfall, under villkor som den nationella tillsynsmyndigheten bestämmer, ett överlämnande vid lämpliga anläggningar. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG Post- och telestyrelsen 12

13 Sådana undantag som tillsynsmyndigheten beviljar under artikel 3.3 ska meddelas kommissionen och övriga nationella tillsynsmyndigheter. PTS, som är tillståndsmyndighet enligt postförordningen, får enligt 2 kap. 4 postlagen förena tillstånd att bedriva postverksamhet med villkor om skyldighet att tillhandahålla hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten enligt 3 kap. 1 postlagen. PTS har i Posten AB:s tillståndsvillkor beslutat att Posten AB ska tillhandahålla hela den samhällsomfattande posttjänsten. I postförordningen ställs krav på befordringstider där det anges att den samhällsomfattande posttjänsten ska uppfylla kravet på att minst 85 procent av de brev som lämnats in för övernattbefordran före angiven senaste inlämningstid, oavsett var i landet de lämnats in, ska ha delats ut inom landet påföljande arbetsdag. Minst 97 procent av breven ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar. 3.2 PTS allmänna råd PTS har utfärdat ett allmänt råd om utdelning av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst (PTSFS 2008:6), se bilaga 1 5. Rådet syftar till att klargöra hur Posten kan fullgöra sin skyldighet att dela ut post och därmed uppfylla de krav som statsmakterna ställer på Posten i fråga om att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. Vidare syftar det allmänna rådet till att förtydliga principerna för utdelningen så att tillämpningen så långt möjligt ska bli enhetlig i landet, samt att också förtydliga för såväl Posten som postmottagarna vilken miniminivå som ska kunna förväntas av den samhällsomfattande posttjänsten. Inget hindrar att Posten lämnar en bättre service än vad som anges i de allmänna råden. Ett allmänt råd är, till skillnad mot en föreskrift, inte tvingande utan ska tjäna som en vägledning. Det allmänna rådet speglar den praxis som rått i Sverige under flera decennier. När det gäller utdelningsservice skiljer PTS i sitt allmänna råd på utdelning i och utanför tätort vilket till stor del har praktiska orsaker. Utanför tätort 6 är avstånden mellan bostäder och verksamhetsställen större, vägarna är i mindre 5 PTS Allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst (PTSFS 2008:6). Hämtat från: 6 Med tätort avses en ort med minst 200 avlämningsställen där avstånden mellan husen normalt inte överstiger 200 meter och där vägarna är öppna och farbara året om samt är försedda med skyltar med gatunamn och gatunummer. Post- och telestyrelsen 13

14 utsträckning farbara eller är enskilda och ibland saknas det fasta serviceställen (postombud) på rimligt avstånd från postmottagarna. Posten organiserar och avgör inom ramen för gällande regelverk hur utdelningsservicen praktiskt ska tillhandahållas. Utanför tätort bör post distribueras i postlådor vanligtvis placerade i lådsamling utmed brevbärarens färdväg. Avståndet från bostaden eller verksamhetsstället till postlådan är i allmänhet längre utanför tätort än vad det är inom tätort. Av det allmänna rådet framgår att det är önskvärt att samförstånd ska råda mellan Posten, fastighetsägaren och postmottagarna när det gäller hur den samhällsomfattande tjänsten ska tillhandahållas. Trots detta är det ofrånkomligt att hänsyn inte alltid kan tas till fastighetsägarnas och postmottagarnas individuella önskemål om hur försändelser ska delas ut. Det beror på att postoperatören måste standardisera och även effektivisera sin utdelningstjänst. Under förutsättning att Posten håller sig inom ramen för gällande regelverk kan följden av att samförstånd inte nås bli att berörd postmottagare hänvisas till att hämta ut sina försändelser på utlämningsställe som Posten anvisar. Alla förändringar i utdelningstjänsten förutsätter att postoperatören i god tid upplyser postmottagarna och andra berörda parter om planerade förändringar. PTS uppdrag omfattar tillsyn över att Posten följer den reglering som finns på postområdet. Som nämnts ovan är det Postens ansvar att planera och genomföra insamling och utdelning av post. Posten har rätt att, under iakttagande av gällande postlagstiftning och med stöd av denna, planera brevbärarens färdväg vid postutdelning och anvisa plats för postlådors placering. Det är emellertid mottagaren av post som har ansvar för att det finns postlåda eller motsvarande anordning för att ta emot post. 7 Postmottagare står i ett slags serviceförhållande till Posten vilket bl.a. tar sig uttryck i att de inte betalar någon avgift för att få sin post utburen till hemadressen. Det ankommer därför på mottagaren (i förlängningen fastighetsägaren när det gäller flerbostadshus) att se till att posten kan delas ut under rimliga förhållanden. 3.3 Inga anvisningar om längsta avstånd till postlåda PTS föreslog 2006 att om ett längsta avstånd till postlåda skulle införas så vore meter en rimlig servicenivå med hänsyn tagen till avstånd och kostnader för utdelning. Riksdagens beslutade emellertid 14 juni 2007 emot ett införande 7 Detta innebär att postmottagare såväl i flerfamiljshus som i villor eller andra typer av boenden ansvarar för att de har en av Posten godkänd anordning till vilken försändelser kan levereras. Post- och telestyrelsen 14

15 av visst längsta avstånd till postlådan 8. Trafikutskottets motivering i betänkandet var att PTS uppföljning av postutdelningen inte påvisat några särskilda brister i servicen. Några åtgärder från riksdagens sida ansåg utskottet därför inte vara påkallade. 3.4 Postens checklista för den sociala dimensionen Riksdagen röstade i juni 2007 för Trafikutskottets betänkande 2006/07:TU169 och dess formulering att det finns goda möjligheter för myndigheten att i samråd med Posten komma överens om en lösning där reglerna tolkas med en social dimension. I betänkandet står också: För hushåll och företag på landsbygden är det viktigt att hänsyn tas till att boende kan ha vant sig vid en servicenivå som Posten av olika skäl tidigare har valt, medan den service som mottagarna garanteras enligt de allmänna villkoren är en miniminivå. Detta bör tolkas som att den sociala dimension som efterlyses rör just det förhållandet att en sedan länge etablerad servicenivå till vilken man som postmottagare anpassat sig bryts upp. Detta förhållande ska Posten beakta vid förändringar i postutdelningen. För att den sociala dimensionen ska beaktas använder Posten sedan 2007 en checklista som ska vara tillämplig vid planerad förändring av postlådeplacering utanför tätort, se Bilaga 2. Checklistans punkter ska gås igenom och dokumenteras innan beslut fattas. Punkterna rör bland annat förändringens storlek (tid, meter), information om planerad förändring till berörda postmottagare och möjligheten att lämna synpunkter på förslaget, prövning av eventuella alternativa förslag från kund. Vägledande för beslutet i det enskilda fallet är en avvägning mellan resultatet av genomgången enligt checklistan och de ekonomiska/logistiska övervägandena. När postmottagare och den lokala utdelningsorganisationen inte är överens ska postmottagare upplysas om möjligheten att få saken prövad av Postens interna råd, se nedan Postens arbetsordning för förändringar i glesbygd Under 2013 har Posten tagit fram en ny arbetsordning för att så långt möjligt skapa en enhetlig behandling gentemot postmottagarna utanför tätort. Den ska användas när man tvingas genomföra förändringar i lantbrevbäringen. 8 Omröstning om Betänkande 2006/07:TU16 Statens ansvar för vissa betaltjänster m.m. 9 Omröstning om Betänkande 2006/07:TU16 Statens ansvar för vissa betaltjänster m.m. Post- och telestyrelsen 15

16 En central del i arbetsordningen är en mall för tidplan gällande kommunikation med berörda aktörer vid planerade förändringar i postutdelningen. I och med lanseringen av denna arbetsordning i juni 2013 har nu planerade förändringar som legat i vänteläge kunnat börja verkställas. Även om Posten förutser att förändringar i postutdelningen kommer att genomföras framöver kan man idag inte bedöma omfattningen av dessa förändringar. Arbetsordningen innehåller följande centrala moment: Utreda hur stor förändringen blir för berörda postmottagare. Information om planerad förändring till kommuner och berörda postmottagare, där Posten också informerar om möjligheten att inom viss tid lämna synpunkter på förslaget. Genomgång av synpunkter från postmottagare inklusive prövning av eventuellt alternativa förslag. Redovisning av eventuella alternativa lösningar. Information om beslutad förändring. Vid betydande förändringar bör tiden mellan den första informationen till kunder och genomförandet inte understiga 6 månader. Arbetsordningen håller nu på att implementeras inom Posten. Det görs bland annat genom informations- och utbildningsinsatser riktade mot de personer på regional nivå som har centrala roller när det gäller förändringar av postutdelningen i glesbygdsområden. För att ytterligare förtydliga Postens uppdrag (att fortsätta tillhandahålla en service som motsvarar samhällets behov i hela landet) har PTS och Posten slutit en överenskommelse. I denna utvecklas innebörden av Postens åtagande att upprätthålla en fullgod postservice till avlägset boende postmottagare, särskilt vad gäller hur förändringar ska genomföras PTS Dnr /3.32. Post- och telestyrelsen 16

17 4 Tillsyn och klagomålshantering 4.1 Postens klagomålshantering En kund som har klagomål kan vända sig till Postens kundtjänst 11 där man delar in frågorna i reklamationer respektive synpunkter. Med reklamation avses en anmärkning på en specifik försändelse eller sändning. Synpunkt är en samlad benämning för förslag på förändring eller anmärkning på tjänster och service, exempelvis klagomål på postutdelning. Posten redovisar varje år antalet reklamationer och kundsynpunkter avseende den samhällsomfattande posttjänsten till PTS. Redovisningen sker enligt en europeisk CEN-standard, EN Posten registrerar alla inkomna klagomål i affärssystemet SAP. Antalet kundsynpunkter ökade kraftigt under Under 2012 registrerades ca kundsynpunkter avseende brev- och paketdistribution vilket motsvarar en ökning med ca 74 procent jämfört med föregående år. Brevbäringsrelaterade kundsynpunkter står för den största delen av ökningen. En anledning till ökningen var Postens nya rutiner för att hantera kundsynpunkter och att många synpunkter som förut tagits emot lokalt då började registreras centralt. På vissa håll hade man under den aktuella perioden betydande brister i brevbäringen, främst i Stockholmsområdet. Det framgår dock inte hur stor del av synpunkterna som gällde placering av postlådor Postens Kundombudsman Om en kund inte känner sig nöjd med Kundtjänstens hantering eller svar finns möjligheten att kontakta Postens Kundombudsman 12 för att få en prövning av det besked som kunden fått. Kundombudsmannen går då ytterligare igenom ärendet opartiskt och självständigt för att därefter meddela Postens slutgiltiga uppfattning och besked Postens interna råd för utdelningsfrågor Inom Posten har ett internt råd inrättats för att hantera frågor som rör postutdelning. Syftet är att postmottagare som är missnöjda med det ställningstagande som gjorts lokalt ska kunna få sin sak prövad i ytterligare en instans. 11 Posten. Reklamationer och Kundsynpunkter Hämtat från: aspx 12 Posten. Kundombudsmannen. Hämtat från: Post- och telestyrelsen 17

18 Rådet har som sin främsta uppgift att tolka in mjuka värden, såsom den sociala dimensionen, i bedömningar om postlådors placering utanför tätort och säkerställa en likartad bedömning över hela landet. Även tvistefrågor rörande postlådeplaceringar inom tätort, där den lokala organisationen känner osäkerhet, kan remitteras till rådet för prövning. Frågor utanför tätort överväger dock. Vanligast förekommande är frågor om postlådors placering. Bland övriga frågor märks exempelvis vad som kan anses vara väg som är öppen och farbar året om. Antalet fall i rådet har ökat med åren, förmodligen beroende på att både Postens lokala utdelningsorganisation och postmottagare i allt högre grad känner till rådets existens. Under 2012 togs 23 fall upp i interna rådet. En trend har varit att det interna rådet i ökad utsträckning delar den bedömning som den lokala utdelningsorganisationen har gjort. Enligt Posten har det troligen samband med att Posten lokalt allt bättre följer det av PTS utfärdade allmänna rådet. Lokalt i organisationen finns nu också en kännedom om att man vid behov kan få stöd centralt kring dessa frågor. 4.2 Inkomna klagomål till PTS PTS ska enligt uppdraget i regleringsbrevet redovisa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till såväl postoperatörerna som myndigheten. Under 2012 var det ca 600 personer som vände sig till myndigheten i olika slags postrelaterade ärenden, däribland klagomål. Den överlägset vanligaste orsaken till att allmänheten vänder sig till PTS är upplevda brister i utdelningen; antingen att posten av något skäl inte kommer fram eller att man har fått någon annans brev. Andra vanligt förekommande klagomål är meningsskiljaktigheter med Posten i fråga om postlådors placering och hur PTS allmänna råd (2008:6) i sammanhanget ska tolkas. Under 2012 handlade ca sextiofem inkomna frågor om utdelningsfrågor i glesbygd, motsvarande 11 procent. Om myndigheten finner att det finns någon substans i denna typ av ärenden, brukar den klagande rekommenderas att vända sig till Postens interna råd i utdelningsfrågor för en prövning av den lokala organisationens beslut. 4.3 PTS tillsyn PTS uppgift är bland annat att bevaka att den posttjänst som Posten ålagts att tillhandahålla motsvarar samhällets behov. Myndigheten ska också ha tillsyn Post- och telestyrelsen 18

19 över att samtliga postoperatöre bedriver sin verksamhet enligt postlag, föreskrifter och tillståndsvillkor. PTS uppgift är att bedriva tillsyn, inte att avgöra tvister mellan postoperatörer och enskilda eller att överpröva postoperatörers beslut. Icke desto mindre bidrar klagomålen med underlag för att bestämma inriktningen av myndighetens tillsyn. Inkomna klagomål och förfrågningar från konsumenterna ger, tillsammans med andra källor, PTS information om vilka problem som finns på marknaden. De kan också ge indikationer på förekomsten av mer systematiska brister i postoperatörernas verksamhet. Många av dessa kontakter rör frågor om tjänster eller förhållanden som bäst hanteras av berörd operatör och i så fall vidarebefordras de till respektive operatör för åtgärd. De återstående klagomålen kan beröra frågor av principiell art, t.ex. att en postoperatör begår systematiska fel. Dessa ärenden leder i regel till utredningsinsatser från PTS sida. Om operatören kan visa att det inte föreligger några brister eller att de påtalade bristerna inte är systematiska samt att åtgärder vidtagits för att de inte ska upprepas, vidtar PTS inte någon ytterligare tillsynsåtgärd. I ett begränsat antal fall per år gör PTS bedömningen att klagomålet är av sådan art att det finns anledning att upprätta ett tillsynsärende. Om operatören inte åtgärdar missförhållanden kan PTS skicka en skrivelse och kräva att operatören rättar sig efter gällande regler. Om de åtgärder som krävs för att efterleva postlagen eller föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen, inte vidtas inom angiven tid, kan PTS meddela föreläggande eller förbud för att rättelse ska ske. Sådana förelägganden eller förbud kan förenas med vite. PTS förelägganden och förbud som meddelas med stöd av postlagen kan överklagas hos förvaltningsdomstol. Hittills har PTS endast vid ett fåtal tillfällen meddelat förelägganden i postärenden. Inget föreläggande har rört brister i utdelningsverksamhet. Postoperatörerna ska enligt de av PTS utfärdade tillståndsvillkoren ha rutiner för klagomålshantering. Rutinerna ska vara öppna för insyn, snabba, kostnadseffektiva och ägnade att skapa rättvisa. Operatörerna ska på begäran av PTS redovisa antalet klagomål samt hur de behandlats. De lite större privata operatörerna har ofta infört en sammanhållen kundtjänstfunktion som bland annat hanterar inkomna klagomål Bedömning av postutdelning Enligt den användarundersökning (PTS-ER 2012:07 13 ) myndigheten lät genomföra i januari 2012 uppgav 87 procent av de svarande att de var ganska eller mycket nöjda med hur postutdelningen är ordnad där de bor. Andelen nöjda var 13 PTS (2012). Befolkningens användning av post- och betaltjänster PTS-ER 2012:07, Post- och telestyrelsen 19

20 ungefär den samma som i föregående års undersökning även om andelen som sa sig vara mycket nöjda hade minskat något. Nöjdheten var högre bland dem som får sin post i post-/brevlåda (89 procent) än bland de som fick sin post i dörren (85 procent). Undersökningen visade inga signifikanta skillnader i nöjdhet mellan svarande i kommuner som är mer eller mindre tätbefolkade. Områdesindelningen var här dock gjord utifrån hur tätbefolkade kommuner är, och skiljer inte mellan invånare i tätort och landsbygd inom en kommun. På frågan huruvida man är beroende av att få posten utdelad till sig fem dagar i veckan svarar 43 procent att de är beroende av detta låg denna andel på 48 procent. Det fanns ingen klar skillnad mellan tätare respektive glesare bebyggda kommuner i uppgivet beroende av femdagarsutdelning. Post- och telestyrelsen 20

21 5 Utdelning utanför tätort 5.1 Beskrivning av postutdelning utanför tätort PTS anger i sitt allmänna råd om utdelning av post att post utanför tätort bör delas ut i postlåda som vanligtvis placeras i lådsamling utmed brevbärarens färdväg. Postoperatören får anvisa var lådsamlingen ska placeras. Med hänsyn till effektivitets-, arbetsmiljö- och trafiksäkerhetsaspekter har PTS angivit att avståndet mellan lådsamlingar som huvudregel inte bör understiga 200 meter. Detta har sitt ursprung i en överenskommelse mellan Vägverket och Posten som reglerar hur Posten kan placera postlådor längs vägar m.m. När koncentrationen av postmottagare längs brevbärarens huvudväg uppgår till minst 50 i en by eller ett samhälle bör dock lådsamlingar placeras tätare. När Posten planerar och bestämmer brevbärarens färdväg bör det ske så att operatören söker den naturliga huvudväg som sammanbinder byar eller samhällen. Syftet är att nå största möjliga antal postmottagare i direkt anslutning till brevbärarens huvudväg. Huvudvägens sträckning bör dras så att samhällen med 20 avlämningsställen eller fler ligger längs huvudvägen. Man får i detta sammanhang inte blanda samman vägarnas status från trafiksynpunkt med statusen som en väg har på en brevbärarslinga. Det faktum att en väg kan utgöra riksväg, huvudled eller liknande innebär inte med automatik att en sådan väg är att anse som brevbärarens huvudväg. Brevbärarens huvudväg bör i stället ha en sträckning som täcker in största möjliga antal postmottagare utan att operatören behöver göra avstickare, d.v.s. åka in på sidovägar, för att nå de flesta postmottagarna. Det är emellertid omöjligt för Posten att nå alla postmottagare från huvudvägen eftersom många avlämningsställen är belägna längs med sidovägar från brevbärarens huvudväg. I PTS allmänna råd finns därför angivet under vilka förutsättningar som postmottagarna kan få posten utdelad i postlåda utmed en sådan sidoväg och i vilka fall Posten har rätt att anvisa plats för postlådas placering vid huvudvägen. Den sedan lång tid tillbaka garanterade och av statsmakterna accepterade servicenivån innebär att post till postmottagare som bor mindre än 200 meter in på en sidoväg delas ut längs brevbärarens huvudväg. Avståndet om 200 meter mellan postmottagarens bostad eller verksamhetsställe anses vara för kort för att motivera att Posten gör en avstickare för att dela ut post närmare postmottagaren. Om det finns minst två postmottagare per enkel kilometer sidoväg har dock Posten skyldighet att dela ut post utmed sidovägen. Med detta avses att Posten Post- och telestyrelsen 21

22 ska dela ut post utmed sidoväg till postmottagare vars bostad eller verksamhetsställe är beläget längs en sidoväg så länge det finns ett genomsnittligt underlag om minst två postmottagare per kilometer sidoväg. Detta räknas från den närmast föregående kilometer av sidovägen där det finns underlag för operatören att tillhandahålla utdelning. Posten har möjlighet att göra undantag då det gäller utdelning till säsongsboende. Det kan innebära att säsongsboende, trots att de enligt huvudregeln skulle vara berättigade till sidovägsutdelning, ändå får placera postlåda exempelvis i en redan befintlig lådsamling vid huvudvägen. Sådana avvikelser, liksom de närmare specifikationer som skall gälla för postlådors utformning och placering, ska Posten hålla allmänt tillgängliga, enligt PTS allmänna råd. 5.2 Särskilda utdelningslösningar Bakgrund Förutom den etablerade utdelningsservice som sker via lantbrevbärare ordnar Posten på vissa håll servicen på annat sätt, exempelvis utdelning med s.k. postväska eller utdelning till s.k. samhällsbox. Ibland anlitar Posten entreprenörer såsom busslinjer för att utföra denna postutdelning. Sådan utdelning förekommer framför allt i områden som är mycket glest befolkade och där det är ovanligt lång färdväg till enskilda hushåll. Det kan gälla avlägset belägna småbyar och samhällen eller sträckor som Posten kan ha svårt att trafikera, till exempel på grund av att det inte finns färjetrafik eller buss i linjetrafik. Förenklat kan sägas att postväska utgör ett substitut till lantbrevbärarservice som inkluderar postutdelning och värdeförmedling. Samhällsbox är i princip ett alternativt sätt att tillhandahålla sådan utdelning som förekommer i tätort och i denna tjänst ingår inte några extra tjänster såsom värdeförmedling Postväska Utdelning med postväska innebär att postmottagarna får sin post i en väska som packas och plomberas eller låses på utdelningskontoret. Väskan lämnas i regel till en av Posten anlitad entreprenör, som överlämnar väskan antingen till postmottagaren, eller till en person som har fullmakt från en eller flera postmottagare att ta emot väskan. Respektive postmottagare får antingen en egen väska eller ett eget fack i en samlingsväska där brev, avier och andra försändelser läggs. Postmottagarna har också möjlighet att tillhandahålla servicen kopplat till värdeförmedling. Entreprenören hämtar sedan väskan antingen separat eller i samband med att postväskan lämnas nästa gång. Väskan överlämnas därefter till Posten som utför de ärenden som beställts via väskan. Post- och telestyrelsen 22

23 Tabell 1: Utdelning till postväska per region 14 Region Antal hushåll med postväska 2013 Malmö 0 Jönköping 47 Växjö 8 Göteborg 65 Stockholm Syd 0 Stockholm Nord 0 Örebro 0 Uppsala 8 Sundsvall 113 Umeå Summa I maj 2013 hade cirka hushåll utdelning med postväska, vilket är en minskning från ca år Postväska förekommer i 6 av Postens 10 regioner. Det stora flertalet knappt av postmottagarna som får postutdelning med postväska finns i Umeå region. En förklaring till minskningen är att i glesbygdsområden, företrädesvis i Norrlands inland, har Posten i flera fall avtal med länstrafiken för att med postväska nå hushållen i dessa områden. Fördelen med sådana lösningar är att avlämningsställena hamnar närmare mottagarna än vad som skulle vara fallet om PTS allmänna råd tillämpades strikt. Under senare år har dock allt fler busslinjer av besparingsskäl dragits in eller fått minskad turtäthet vilket har inneburit utmaningar för Postens utdelningsorganisation. Följden har blivit att vissa hushåll har fått betydligt längre till de avlämningsställen som blivit aktuella när brevbärare övertagit utdelningen Samhällsbox Samhällsbox innebär att postmottagaren har en postbox hos Posten partner eller hos en annan entreprenör, t.ex. den lokala lanthandeln. Samhällsboxen liknar en vanlig postbox med den skillnaden att postmottagaren inte betalar något för att ha boxen. 14 Källa: Från Postens system ISU, Informationssystem utdelning, som syftar till att Posten ska hitta rätt mottagare på rätt adress Post- och telestyrelsen 23

24 Utdelning till samhällsbox sker huvudsakligen till postmottagare som bor i samhällen där det inte finns tillräckligt många postmottagare för att Posten ska sköta utdelningen på samma sätt som i tätort. Kännetecknande för sådana samhällen är att de ofta ligger avsides eller att kommunikationerna är bristfälliga och avståndet till närmaste centralort är långt. De flesta postmottagare som har utdelning i samhällsbox har haft utdelningen ordnad på detta vis under många år, och i de flesta fall torde utdelningsformen ha kommit till efter överenskommelse mellan Posten och berörda mottagare. Knappt hushåll får sin post utdelad till s.k. samhällsbox, vilket är en minskning från ca år Minskningen har framförallt skett i Västsverige i samhällen där tidigare hela samhället haft samhällsbox och där de berörda nu har postlådor i lådsamlingar istället. Ofta har denna förändring inneburit att mottagarna har fått närmare till sitt hämtställe än tidigare. Samhällsboxar finns i 9 av Postens 10 regioner och fördelar sig enligt tabell 2 nedan. Utdelning till samhällsbox underlättar Postens verksamhet och kan vara en praktisk lösning även för mottagaren. Många postmottagare passerar ändå en viss punkt på väg till och från arbetet eller servicepunkter såsom livsmedelsbutiker, bensinstationer eller apotek Tabell 2: Utdelning till samhällsbox per region Region Antal hushåll med samhällsbox 2013 Malmö 435 Jönköping Växjö Göteborg Stockholm Syd 470 Stockholm Nord 0 Örebro 13 Uppsala 95 Sundsvall 600 Umeå Summa Samhällsboxar som redovisas för leverensområde Göteborg, Stockholm Norr, Stockholm Syd och Uppsala förekommer främst i respektive områdes skärgård. I region Stockholm Syd finns samhällsboxar på Gotland redovisade 16 Källa: Från Postens system ISU, Informationssystem utdelning, som syftar till att Posten ska hitta rätt mottagare på rätt adress Post- och telestyrelsen 24

25 Det finns inte några uppgifter om hur långt avstånd postmottagare med samhällsbox har till sina boxar. Enligt Posten finns troligen ca av samhällsboxarna i samhällen där avstånden till postmottagarna är relativt korta. Posten uppskattar att ca 500 av det totala antalet postmottagare med samhällsbox kan ha längre än 500 meter till sin samhällsbox. Så är exempelvis fallet för postmottagare som bor på öar utan landsförbindelse eller för enstaka postmottagare som bor avlägset till i förhållande till en ort eller ett samhälle. Det förekommer också, framför allt i norra Sverige, att postmottagare som bor i byar utan riktiga gatuadresser har sådan utdelning. Utdelning till samhällsbox har inte ifrågasatts av postmottagare vid deras kontakter med PTS. Utdelningsformen möjliggör enligt Posten utdelning till rimlig kostnad till postmottagare som bor i glest befolkade områden eller områden med bristfälliga förbindelser Utdelning i skärgårdsmiljö och i fjällvärlden Hur utdelning ska ske i skärgårdsmiljö eller i fjällvärlden regleras inte särskilt vilket innebär att utdelningen ska ske på samma villkor som i resten av landet. Emellertid innebär de geografiska omständigheterna att en del områden, framförallt i skärgårdarna och i fjällvärlden, är svåra att ta sig fram i och att det i vissa fall saknas farbara vägar, broar eller annan förbindelse. Det är främst i skärgården och i fjällen som de postmottagare som inte har fem dagars postutdelning per vecka återfinns. Även i dessa områden får emellertid de flesta postmottagarna post fem dagar per vecka. I skärgården sker postutdelningen på olika sätt. Där det finns färjor som går i linjetrafik kan brevbäraren åka över till en ö för att därefter dela ut post utmed en brevbärarslinga med bil. Det förekommer också att färjebolag eller andra entreprenörer tar med sig post för överlämning och i vissa fall utdelning på öar. Posten distribuerar även post via icke-reguljär båttrafik, vanligen utförd av upphandlade entreprenörer. Så är exempelvis fallet i vissa delar av Stockholms skärgård där utdelningen sker med motorbåt under större delen av året och med svävare under vintermånaderna. Utöver befordran av brev och paket omfattar postservicen ofta även värdeförmedling. I brevbärarens uppgift kan då ingå att enligt ett särskilt schema bemanna s.k. lantbrevbärarstopp, som kan liknas vid mindre postkontor där ärenden kan utföras. På vissa öar överlämnar brevbäraren försändelserna till lokala postentreprenörer medan han eller hon på andra öar delar ut posten i s.k. brygglådor, som är en samlingslåda för flera postmottagare, eller i postlådor placerade i lådsamlingar. Samtidigt tar brevbäraren med sig avgående post tillbaka. Post- och telestyrelsen 25

26 Till en del öar förekommer emellertid varken färjetrafik eller postutdelning på annat sätt. I stället får postmottagaren post till postlådor på fastlandet eller närbelägen ö. Bland skärgårdsborna finns det förutom permanentboende personer även egenföretagare som är beroende av postservicen. I fjällvärlden sker utdelningen vanligen i den ordinarie lantbrevbäringen och i enlighet med PTS allmänna råd om utdelning av post. Emellertid förekommer det i större utsträckning postväskor eller s.k. samhällsboxar i fjällområdena. Det förekommer också i större utsträckning än i övriga landet att avståndet till postlådor eller samhällsboxar är långt för postmottagare som bor eller verkar i landets fjällområden. Detta beror i regel på att områdena är glesbefolkade och avstånden långa men också på att framkomligheten kan variera med årstiderna Avsteg från femdagarsutdelning Ett av de grundläggande kraven för den samhällsomfattande tjänsten är att Posten varje vardag ska kunna dela ut post till mottagarna oavsett var i landet de bor. Undantag från femdagarsutdelningen kan dock göras på grund av omständigheter eller geografiska förhållanden som tillståndsmyndigheten godtar. En politisk målsättning att antalet hushåll utan femdagarsutdelning inte får öka formulerades i regeringens proposition 1997/98:127 (s. 23). De hushåll som vid utgången av 2012 var undantagna, uppgick enligt Postens uppgifter till Dessa hushåll återfinns framför allt i glesbygdsområden i Norrlands inland och i skärgårdarna. Sammanställning av hushåll som saknar femdagars utdelning per leveransområde finns i bilaga 3. Antalet hushåll som inte erbjuds femdagarsutdelning är på samma nivå som år 2006, men är ett hundratal fler än de ca hushåll som uppgavs år Posten ser en förklaring till denna procentuellt sett förhållandevis kraftiga ökning i att dessa data inte tas fram på ett standardiserat sätt 17. Det behöver därför inte innebära en verklig ökning av antalet hushåll utan femdagarsutdelning. 18 Det bör dock understrykas att det finns hushåll på landsbygden som visserligen har femdagarsutdelning men där avlämningsstället befinner sig så långt från bostaden att det i praktiken kan vara svårt att varje dag hämta posten. PTS allmänna råd om utdelning (2008:6) anger inga gränser för längsta avstånd mellan bostad och postlåda vilket överensstämmer med den uppfattning som 17 Dessa data samlas in från Postens olika regioner där olika regioner kan ha gjort olika bedömningar av huruvida hushåll ska medrapporteras som frivilligt avstått från femdagarsutdelning för att bibehålla närhet till postlådan. Data kan alltså vara en blandning av sådana frivilliga och av hushåll där Posten har beslutat om undantag från femdagarsutdelning uppgick antal hushåll som saknade daglig postutdelning till stycken, 1996 till stycken och 1999 till stycken. Post- och telestyrelsen 26

27 Riksdagen har gett uttryck för. Inget hindrar i dessa fall att Posten och berörda hushåll frivilligt kommer överens om att t.ex. avstå från daglig utdelning mot att lådorna istället placeras närmare bostaden Posttjänst för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd - utsträckt service Det finns grupper med särskilda behov som kan beviljas utökad postservice, s.k. utsträckt service, som innebär att posten delas ut vid bostaden. Det gäller hushåll utanför tätort där alla har en funktionsnedsättning eller är 80 år eller äldre. Tjänsten upphandlas av PTS och utförs av Posten. Antalet hushåll med utsträckt service är ca st, vilket innebär en minskning från ca st år Aktuella förändringar i postutdelning i ett par glesbygdsområden Förutsättningarna för att bedriva postverksamhet förändras ständigt. Inte minst märks förändringarna av på landsbygden. Förändringar som ibland innebär att postservicen för de boende på landsbygden försämras. Enligt uppgifter från Posten är det tre huvudorsaker som gör att förutsättningarna för postutdelning på landbygden förändras. 1. För att klara sin verksamhet använder Posten sig i vissa fall av lokala entreprenörer. Den orsak som mest direkt förändrar förutsättningarna för lantbrevbäringen är när dessa entreprenörer avvecklar eller förändrar sin verksamhet. Då tvingas även Posten se över och förändra sin verksamhet. 2. Sedan flera decennier förändras demografin i lands- och glesbygdsområden, nästan alltid mot att antalet hushåll utmed Postens lantbrevbärarlinjer blir färre. Tills slut kan befolkningsunderlaget bli så litet att rationell lantbrevbäring blir svår att upprätthålla. 3. Liksom i likhet med flertalet postoperatörer på andra håll i världen kämpar Posten med att brevvolymerna sjunker och sannolikt kommer att fortsätta sjunka. Sjunkande volymer medför även sjunkande intäkter. Posten tvingas därför att se över och rationalisera sin verksamhet vilket kan leda till att lantbrevbäringen förändras. För att tydliggöra hur detta kan se ut i verkligheten kommer här tre exempel att redovisas. I det första var det framför allt förändringar i en lokal entreprenörs 19 Läs mer på Post- och telestyrelsen 27

28 verksamhet som ledde till att utdelningen behövde förändras. I det andra fallet var förändringen främst ett resultat av att befolkningen minskat under lång tid. I det tredje exemplet var det framför allt ett rationaliseringsbehov till följd av sjunkande brevvolymer som var den utlösande faktorn. I samtliga fall har Posten haft en dialog med de berörda hushållen. Det har lett fram till att man har funnit lösningar som så långt som möjligt är anpassade till hushållens olika behov. 20 Beskrivningarna bygger på underlag från Posten Sorsele I Västerbottens inland är avstånden väldigt långa och befolkningsunderlaget litet. Befolkningen i området har minskat under lång tid och på senare tid har förändringen gått allt snabbare. I detta område får ett betydande antal hushåll sin post via olika busslinjer fem dagar i veckan. Sträckningen på busslinjerna sågs förr regelbundet över i juni och i december. Posten hade då viss beredskap för att möta eventuella förändringar av de busslinjer de använder som leverantör av post. Men numera förändras busslinjernas sträckning så fort entreprenören ser att förutsättningarna kräver det. I december 2012 fick Brevbärarkontoret i Sorsele veta att nio linjer inte längre skulle trafikeras under skolloven och att tre linjer skulle upphöra helt. Posten fick denna information mindre än tre månader innan förändringen skulle ske. 21 Linje 333 upp till Skansnäs var en av de linjer som kraftigt skulle förkortas och därmed ändrades även Postens förutsättningar för att få posten utdelad genom busstrafikens försorg. Linjen som var 41 km försåg 42 hushåll med post, skulle ändras till att bli 15 km och bara omfatta 33 hushåll. 6 hushåll kunde därmed inte längre få sin post via linje 333. Bland dessa 6 hushåll var det ingen som bedrev någon egen verksamhet. Däremot fanns det ett hushåll med en ensamboende person som var 80 år. Tillsammans med kommunledningen i Sorsele kallade Posten till möten i de berörda byarna. På mötena beskrev kommunledning orsaken till varför busslinjen skulle kortas ner och Posten berättade vilka följder detta fick för postgången. Posten sökte då också bland de boende efter någon som var intresserad av att ta över det uppdrag att distribuera postförsändelserna som busslinjen tidigare skött. Tyvärr fanns det ingen som ville eller kunde ta det uppdraget. 20 Ingen av de boende vände sig till det Interna rådet. 21 Enligt Postens avtal med bussbolaget ska Posten få en förvarning på minst tre månader vid förändringar. Post- och telestyrelsen 28

29 Då den nya busslinjen efter förändringen bara skulle köra 15 km upp till Forsnäs ansåg Posten att det var bättre att köra upp till Karlslund i egen regi 5 dagar i veckan. Därigenom kunde man också erbjuda lantbrevbärarservice vilket tidigare inte varit möjligt via busslinjen. Lösningen för de resterande 6 hushållen blev att lantbrevbäraren fortsätter 5 km efter Forsnäs upp till Karlslund och där delar ut posten i en lådsamling. I Karlslund bor dessutom 80-åringen som då inte heller behöver begära utsträckt service för att få posten utdelad. De resterande fem hushållen som får sin post utdelad i Karlslund har mellan 12 och 21 kilometer från bostaden till lådsamlingen. Sammanfattningsvis så blev lösningen lite dyrare för Posten men postservicen för 34 av hushållen blev bättre än innan, medan det för 5 av hushållen blev sämre då det gäller närheten till sin postlåda. Dock fick de genom möjligheten att utnyttja lantbrevbäraren närmare till att både lämna in och ta emot värdeförsändelser. Det kan tilläggas att 80-åringen strax efter att posten började delas ut av lantbrevbäraren flyttade in till Sorsele men att lådsamlingen (som placerats i närheten av 80-åringens tidigare bostad) ändå blev kvar Junsele I norra Ångermanland ligger Junsele. Här har byarna tidigare bebotts av människor som haft sin utkomst från skogen. Idag har byar som för 40 år sedan kunde ha 50 hushåll och egen poststation bara 15 hushåll kvar. För 5 år sedan var det så få människor som bodde kvar att brevbärarkontoren i Junsele och Ramsele slogs ihop till ett brevbärarkontor i Ramsele. Utkanterna av de områden som tidigare fick sin post utdelad av en lantbrevbärare stationerad i Junsele får nu sin post av en lantbrevbärare från Ramsele. För några av lantbrevbärarna innebär det en extra körsträcka på 5-6 mil. För att korta ner de långa turerna används på sina håll taxi för att köra den sista biten. Vägen rakt norrut från Junsele mot Ruske, Övra och Västeråsby fick till sist ett så litet kundunderlag att Posten var tvungen att göra en översyn för att hitta en lösning som var rimlig kostnadsmässigt. I Övra 28 km från Junsele bor en 80-årig person som fick sin postutdelad tre dagar i veckan. Ytterligare 11 km norrut i Västeråsby finns det 2 hushåll och alla som bor där är i verksam ålder. Även de fick sin post utdelad 3 dagar i veckan, dock utdelad av en taxichaufför. Tillsammans med representanter från kommunen träffade Posten de boende och försökte förklara vad man ville göra och varför. De boende gillade dock Post- och telestyrelsen 29

30 inte de föreslagna förändringarna och det blev även ett litet reportage i den lokala tidningen. Tillsammans med de boende satte sig Posten ner för att hitta en lösning. Resultatet blev att var och en fick egna lösningar som de tyckte var godtagbara: Innan omläggningen hade Posten en kostnad på lite drygt kr/år. Att använda sig av lantbrevbärare istället för taxi skulle ha kostat ca kr/år. Den nya lösningen kostar uppskattningsvis inte mer än kr/år För en man i Västeråsby blev den bästa lösningen att få sin post utdelad i en postlåda 5 dagar i veckan på vägen till jobbet i Dorotea. Den nya postlådeplaceringen nås från brevbärarkontoret i Dorotea dit mottagarens post har eftersänds för vidare utdelning. Eftersändningen gör att försändelserna läggs i lådan med en dags försening. En av de boende som jobbar i Junsele föredrog att, utan avgift, få sin post utdelade i en egen postbox inne i samhället. 80-åringen i Övra tyckte att få postutdelning 5 dagar i veckan vid en lådsamling (28 km från bostaden) längs riksväg 90 var ett acceptabelt alternativ Nordmaling I Nordmalings kommun finns många lantbrevbärarlinjer som alla innehåller relativt många hushåll. Flera av hushållen har sina postlådor vid tomtgränsen vilket innebär att lantbrevbäraren får göra många och tidskrävande stopp. Då Posten ständigt försöker att hitta så effektiva lösningar som möjligt fick en rutinerad lantbrevbärare i uppgift att se över lantbrevbäringens samtliga linjer. Varje hushåll där Posten ville flytta postlådan fick ett besök där Posten talade om vad man ville göra och hur det skulle gå till. För att kunna hålla en hög förändringstakt var lantbrevbäraren ibland behjälplig vid själva flytten av postlådan. Från det att postmottagaren fick information om vad Posten ville göra och till dess att flytten av lådan var genomförd gick i allmänhet 2-3 månader. De allra flesta postmottagarna hade förståelse för vad Posten ville göra och oroade sig mest för att de inte skulle få sin tidning utdelad vid bostaden. Detta löstes dock enkelt med att tidningsmottagaren hade kvar en postlåda eller liknande vid bostaden där tidningen kunde delas ut. Ingen av de postmottagare som fick sina lådor flyttade begärde att få sin sak prövad av Postens interna råd. För de flesta innebar flytten att deras postlåda hamnade i en lådsamling 50 till 100 meter bort. Att man fick längre än 500 meter var sällsynt. När översynen var klar hade antalet stopp minskat med ca 100 st. Post- och telestyrelsen 30

31 5.4 Kartläggning av avstånd till postlådor utanför tätort Av det totala antalet hushåll finns ca 14 procent utanför tätort. Enligt uppgifter från Posten fördelar sig antalet hushåll utanför tätort enligt tabell 3 nedan. Tabell 3: Antal hushåll utanför tätort 2013, per leveransområde Hushåll Antal utanför Region Antal hushåll tätort i % hushåll utanför av totala tätort antalet hushåll Malmö Jönköping Växjö Göteborg Sth Syd Sth Nord Örebro Uppsala Sundsvall Umeå Summa PTS har genom att uppdra åt Posten att rapportera hur långt samtliga hushåll utanför tätort har till sin postlåda gjort en rikstäckande kartläggning som visar hur postutdelningen tillhandahålls i Sverige och vilken servicenivå som postmottagarna har vad gäller avstånd till postlådor. Kartläggningen utgår från Posten Meddelande Produktions 10 regioner. Uppgifterna visar att det finns stora variationer mellan regionerna. Den region som har störst andel hushåll utanför tätort är Sundsvall. Även regionerna Jönkö- Post- och telestyrelsen 31

32 ping, Växjö, Uppsala och Umeå har stor andel hushåll utanför tätort. Lägst andel har, inte helt oväntat, leveransområdena i Stockholm och Göteborg. Avstånden till postlådor utanför tätort redovisas i tabell 4 nedan. Uppgifterna ger en ögonblicksbild i april 2013 och har till 96 procent hämtats ur ISU 22 där GIS 23 -data används. Posten har positionssatt samtliga lådor/lådställ och matchat mot lantmäteriets positioner som visar var bostadshuset på respektive fastighet är beläget. Avstånden mäts fågelvägen. För 4 procent av avstånden har uppgifter hämtats via manuell hantering i respektive region. För samhällsbox och postväska har data hämtats ur ISU. PTS har inte kartlagt avstånden för de hushåll som betjänas av Posten genom samhällsbox eller postväska utan har endast efterfrågat hur många hushåll som har sådan utdelningsform. Samtliga hushåll utanför tätort har fördelats i avståndsintervallen meter, 500 meter 1 kilometer, och därefter per kilometer upp till 1 mil, 1 2 mil samt över 2 mil. Avstånden avser hur långt det är från bostaden eller verksamhetsstället till postlådan. 22 ISU = Informationssystem utdelning, som syftar till att Posten ska hitta rätt mottagare på rätt adress. 23 Geografiskt informationssystem (GIS), datorbaserat system för geografiska data Post- och telestyrelsen 32

33 Tabell 4: Utdelning utanför tätort, hushållens avstånd till postlådor 2013 Antal hushåll med postlåda fördelat per region och avståndsintervall (%) Antal hushåll med speciallösningar Region m m m m m m m 1-2 mil >2 mil Summa Samhällsbox Postväska Malmö Jönköping Växjö Göteborg Sth Syd Sth Nord Örebro Uppsala Sundsvall Umeå Summa 96,1% 2,6% 0,9% 0,2% 0,1% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% 100% ,8% 2,3% 0,6% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 100% Sedan år 2006 har antalet hushåll utanför tätort som redovisas i Posten data över avstånd till postlådor minskat från ca till Det är oklart i hur stor utsträckning detta förklaras av inflyttning till tätort respektive av skillnader i mätmetod mellan åren. 24 Kartläggningen visar att ca 96 procent av samtliga hushåll utanför tätort har meter till postlådan, ca av totalt ca hushåll. Ytterligare 3 procent (ca hushåll) har mellan 500 och 1 kilometer till postlådan, vilket innebär att 99 procent av alla hushåll utanför tätort har mindre än 1 kilometer till sin postlåda. I intervallet 1 2 kilometer finns ca hushåll (1 procent). Därefter minskar antalet hushåll markant för varje kilometer. Totalt har ca hushåll längre än 2 kilometer (0,4 procent). 56 hushåll anges ha längre än 2 mil till postlådan. Då uppgifterna har rapporterats till PTS i inter- 24 Den nya mätmetod som Posten införde inför 2013 års undersökning bygger på indata i ISU där lägeskoordinater för både postlådor och fastigheter finns inlagda. Med denna metod minskar risken för manuella fel som kan ha förelegat i 2006 års undersökning. Posten anser att en del av skillnaden i utfallet kan förklaras med ändrad metod och det framförallt där avståndet mellan fastighet och postlåda är stort. I dessa fall besöker inte brevbärarna fastigheten varför uppskattningarna i 2006 års undersökning inte håller samma kvalitet som i 2013 års undersökning. Post- och telestyrelsen 33

34 vall framgår inte vilket avstånd som är vanligast inom ramen för respektive angivet intervall. Andelen hushåll i de olika avståndsintervallen har procentuellt sett inte ändrats så mycket sedan 2006, men det finns en tendens till längre avstånd. När det gäller de som har längst till postlådan (längre än 2 mil) har dessa ökat från 2 till 56 mottagare, men de motsvarar fortfarande mindre än 0,01 procent. Antalet hushåll som får sin post via postväska eller samhällsbox har minskat. Eftersom man har förbättrat mätmetoden är uppgifterna för 2006 och 2013 inte helt jämförbara, det är dock oklart exakt hur resultatet påverkats. En förklaring till ökade avstånd är Postens arbete med att se över överservice med orimliga avstickare och förändrade förutsättningar för postutdelning i och med indragen länstrafik och liknande. Av tabell 5 nedan framgår att det idag är fler än hushåll som har längre än 500 meter till postlådan, vilket är ca fler än år Nästan har längre än 1 km till lådan, vilket är ca fler än Ca har längre än 2 km, vilket är ca 900 fler än Knappt hushåll har längre än 3 km till sin postlåda, vilket är ca 400 fler än Post- och telestyrelsen 34

35 Tabell 5: Antal hushåll 2013, per avståndsintervall (parentes = 2006) Avstånd till postlåda Antal hushåll meter ( ) 0,5 1 km (17 142) 1 2 km (4 612) 2 3 km (920) 3 4 km 560 (463) > 0,5 km till postlåda: > 1 km till postlåda: > 2 km till postlåda: > 3 km till postlåda: 4 5 km 240 (203) 0,5 1 mil 403 (175) 1-2 mil 110 (135) >2 mil 56 (2) st 4 % ( st 3 %) Ökning: st 1 % (6 510 st 1 %) Ökning: st 0 % (1 898 st 0 %) Ökning: st 0 % (978 st 0 %) Ökning: 391 Summa ( ) Postens data för avstånd till postlådor utanför tätort omfattar inte företag och flerfamiljsfastigheter, och inte heller postmottagares avstånd till samhällsboxar. Utöver ovan nämnda hushåll med långa avstånd till sina postupphämtningsställen kan det alltså finnas företag och hushåll i flerfamiljsfastigheter utanför tätort som har långa avstånd till sina postlådor. Enligt uppgift från Posten kan det också finnas upp till 500 hushåll med samhällsbox som har längre än 500 meter långt till det ställe där de kan hämta sin post. Vilka avståndsintervall som dessa ska fördelas i finns det inte några uppgifter om. Post- och telestyrelsen 35

36 6 Internationell jämförelse Information har inhämtats 25 om situationen gällande postutdelning i ett antal andra länder, hur regleringen ser ut, vilka lösningar som har valts och vilken servicenivå som råder. Den internationella jämförelsen omfattar samma länder som 2006: Danmark, Finland, Norge, Nederländerna och Storbritannien. I tabell 6 jämförts länderna med avseende på huvudregel för placering av postlåda och undantag från denna, samt antal undantag från fem/sexdagarsutdelning. Postutdelningen i dessa länder ser i stort ut som 2006 men i Danmark lämnas posten inte längre vid dörren utan vid infart eller tomtgräns, och i Finland är huvudregeln nu utdelning inom 500 meter från bostaden (tidigare skulle 70 procent av postmottagarna få posten utdelad inom meter från bostaden). Principerna för undantag från huvudregeln för placering av postlåda är också i huvudsak desamma som år 2006, exempelvis undantag vid icke-farbar väg eller om postbilen inte kan vända. Liksom tidigare är det endast Finland som har ett längsta angivet avstånd till postlåda, 1000 meter. Undantagen från fem/sexdagarsutdelning ser också i stort sett ut som tidigare, exempelvis undantag för svårtillgängliga områden och vid icke farbara vägar. 6.1 Norge Den norska postmarknaden domineras av det statliga företaget Posten Norge AS (Posten Norge). Posten Norge har rättsligt monopol på befordran av adresserade inrikes försändelser med en vikt upp till 50 gram. Den samhällsomfattande posttjänsten som omfattar brev och paket upp till 20 kg fastställs i postlagen, föreskriften om förmedling av rikstäckande postsändningar och i koncessionen till Posten Norge. Kraven på den samhällsomfattande posttjänsten innebär bl.a. att följande ska förekomma: Minst ett permanent postkontor eller partnerlösning ( post i butikk ) i varje kommun med lokalt anpassade öppettider alla vardagar God åtkomst till brevlådor för alla Insamling och utdelning av post sex dagar i veckan Posten Norge är enligt sina tillståndsvillkor ålagd att säkra att postkunder har en posttjänst som är av god och likvärdig kvalitet i hela landet. Under förutsättning att mottagaren har satt upp postlåda eller motsvarande anordning ska Posten avlämnas till varje postmottagares postadress. 25 Informationen har inhämtats genom förfrågan till berörda regulatörsmyndigheter. Post- och telestyrelsen 36

37 Under år 2000 utfärdade tillsynsmyndigheten Post- og teletilsynet (PT) riktlinjer för placering av postlådor. Riktlinjerna ingår sedan 2007 i koncessionen till Posten Norge, i dess bilaga 1. Riktlinjerna anger att postmottagare i tätort normalt inte ska ha längre än 100 meter till postlådan. Utanför tätort är grundregeln 250 meter. Undantag från avståndskraven kan göras om särskilda omständigheter föreligger: där det inte finns minst 3 hushåll i genomsnitt per kilometer väg, när offentlig reglering gör det nödvändigt att avvika från huvudregeln, då vägen icke är farbar, där det finns isolerade bostäder till vilka det är oskäligt att dela ut post med hänsyn tagen till hur de boende normalt färdas. Enligt koncessionen ska Posten Norge försöka komma överens med postmottagare om placering av postlådor. Vid särskilda geografiska förhållanden där det anses vara omöjligt eller orimligt dyrt att dela ut post alla arbetsdagar kan PT bevilja undantag från kraven om utdelning av post sex dagar i veckan. PT beviljar inte undantag för varje tillfälle, men har satt en övre gräns för dessa undantag för 1250 hushåll och från 2013 för 46 verksamheter (35 verksamheter under tidigare år). Inom denna maxgräns kan Posten Norge själv avgöra vilka fall som kan utgöra undantag. År 2012 uppgick antalet postmottagare med utdelning mer sällan än 6 dagar per vecka till 532 st, av dessa var 487 hushåll. Posten Norge redovisar dessa förhållanden till PT varje år i rapporten Postens konsesjonsrapport for Posten Norge har en egen klagomålshantering och rapporterar årligen till PT hur många klagomål man tar emot. Klagomålen rör enligt PT oftast på vilket sätt som Posten genomför förändringar. Om en postmottagare exempelvis inte är nöjd med sin postlådas placering, kan denne klaga hos Posten Norge. Postens beslut kan inte överklagas hos PT. PT kan emellertid vidta tillsynsåtgärder om man misstänker att Posten Norge har agerat i strid med sina tillståndsvillkor eller gällande riktlinjer. Några större förändringar i utdelningsservicen genomförs för närvarade inte i Norge. Posten Norge lägger fortfarande om sitt servicenät och går över från egna postkontor till partnerlösningar ( post i butikk ). PT anser att Posten Norge har en genomgående hög servicenivå med utdelning sex dagar i veckan. Eftersom det förekommer få klagomål gällande utdelningsservicen har PT dragit slutsatsen att postmottagarna till övervägande del är nöjda och att posttjänsten uppfyller postmottagarnas behov. Post- och telestyrelsen 37

38 6.2 Danmark I Danmark är det statliga aktiebolaget Post Danmark A/S (Post Danmark) utvalt för den samhällsomfattande posttjänsten i enlighet med den nya postlagen från Postlagen reglerar postverksamheten och gäller förvärvsmässig postbefordran av försändelser upp till 20 kg. Genom lagen fastställs en befordringsplikt för en bastjänst till ett enhetligt pris över hela landet. Lagen innehåller också bestämmelser om vilka villkor i form av rättigheter och skyldigheter som ska gälla för Post Danmarks befordringsplikt i ett rikstäckande nät. Trafikstyrelsen, som är en myndighet under Transportministeriet, utövar tillsyn på postområdet. Den danska regleringsmodellen syftar till att säkra att alla postmottagare ska ha en bra utdelningsservice. I Postlagen anges att tillståndshavaren är ålagd att dela ut försändelser som faller inom den samhällsomfattande tjänsten måndag till lördag. Vidare anges att Trafikstyrelsen kan begränsa utdelningsservicen till mottagare i glesbygd för: väldigt avlägsna och svårtillgängliga områden, öar utan regelbunden färje- eller båttrafik. Avlägsna och svårtillgängliga områden förekommer i princip inte i Danmark då det är ett litet land med bra infrastruktur. Det finns däremot ett mindre antal öar till vilka utdelningen sker på följande villkor: På öar utan åretruntboende hämtas posten i land. På öar med 1-10 året runt boende hushåll skickas posten till fastlandet och hämtas av öborna själva. Öborna får DKK i betalning per person (2007 års prisnivå- justerat efter prisindex). Öborna ska vara registrerade i folkregistret på den aktuella adressen. På öar med helårsboende hushåll skickas posten till ön förutsatt att det finns en offentlig färjebetjäning/kollektiv färjetrafik till ön. Därutöver ska det upprättas en konkret fördelningsmöjlighet för Post Danmark, antingen genom att brevlådor sätts upp vid färjeläget på ön eller att en eller flera öbor anställs på kontrakt för att utföra fördelningen av posten. Om det på en ö finns fler än helårsboenden och det finns en etablerad offentlig färjetrafik till ön, skickas posten till ön och fördelas av Post Danmark på motsvarande vis som det görs i resten av landet. Trots att utdelning inte sker på vissa öar anser Trafikstyrelsen att Post Danmark uppfyller kraven att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. Post- och telestyrelsen 38

39 Trafikstyrelsen har informerat EU-kommissionen om att servicen är begränsad för invånarna på ett fåtal öar. I samtliga fall har man kommit överens med de boende om en lägre servicenivå. Utdelningen i övrigt är ordnad så att alla hus har utdelning vid infarten, på trottoaren eller vid tomtgräns. Post Danmark delar inte ut post på privat mark utan vid gränsen mellan privat och allmän väg, men det finns en särskild regel för hus i glesbygdsområden där husägaren inte kan förpliktas till att sätta en postlåda längre bort än 50 meter från bostaden/huset. Den tidigare uppdelningen i postlagen mellan hus som var byggda och upprättade före eller efter 1973 har nu upphört. Som en konsekvens av den nya postlagen har uppskattningsvis ca husägare under 2011 behövt upprätta en postlåda eller flytta sin postlåda till infarten till fastigheten, på trottoaren eller vid tomtgränsen. Trafikstyrelsen har i samband med den nya postlagen behandlat ca klagomålsansökningar 6.3 Finland Itella Posten Ab är för närvarande den enda postoperatör som bedriver postverksamhet i Finland. Esan Kirjapaino Ab och Ilves Jakelu Ab har beviljats koncession för regional verksamhet men tills vidare har bolagen inte inlett den verksamhet som koncessionen möjliggör. Kommunikationsverket har utsett Itella Posten Ab till det företag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster på marknaden för brevförsändelser i Fastlandsfinland. I de samhällsomfattande posttjänsterna ingår brevförsändelser som väger högst 2 kilogram och postpaket som väger högst 10 kilogram - och betalas med allmänt använda kontantbetalningsmedel; rekommendations- och försäkringstjänster för de ovan nämnda posttjänsterna och försändelser som kommer till landet och som väger högst 20 kilogram. Kommunikationsverket sörjer för tillgång till grundläggande posttjänster och tjänsternas miniminivå. Syftet med regleringen av samhällsomfattande tjänster är att säkerställa att jämlika grundläggande posttjänster finns att tillgå till ett rimligt pris överallt i Fastlandsfinland. Kommunikationsverket ska ålägga ett eller flera postföretag skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, om bedömningen av marknaden visar att det är nödvändigt för tryggande av de samhällsomfattande tjänsterna. De samhällsomfattande posttjänsterna måste vara av god kvalitet och tillgängliga för alla. Post- och telestyrelsen 39

40 Ett postföretag som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster ska dela ut postförsändelser fem dagar i veckan, med undantag av söckenhelger. Postförsändelserna kan undantagsvis delas ut mera sällan än fem gånger i veckan i svårtillgängliga skärgårds- eller ödemarksområden. Postförsändelserna måste dock delas ut åtminstone en gång i veckan. Vid utdelningen av postförsändelser kan lokala förhållanden och postmottagarnas personliga specialbehov beaktas. Vid arrangemang av postutdelning kan mottagarens personliga specialbehov som måste beaktas vara t.ex. att mottagaren är rörelsehindrad och mottagaren har fyllt 75 år. Om dessa mottagare är ensamboende har de rätt att på begäran få sin post utdelad avvikande från områdets utdelningssätt exempelvis i lägenhetens brevinkast, i en postlåda som placerats i omedelbar närhet av bostadens ytterdörr eller i en postlåda vid tomtens kör- och gånganslutning. Postlådan måste placeras på en plats som ett postföretag har bestämt. Postlådan kan även placeras i en lådgrupp utanför den adress som mottagaren angivit om placeringen uppfyller kraven i lag och Kommunikationsverkets föreskrift. En postlåda som är placerad utanför mottagarens adressplats måste finnas på ett rimligt avstånd som i regel är högst 500 meter i glesbygder, i undantagsfall en kilometer. Om parterna inte kan enas om placeringen av postlådan, bestämmer kommunens byggnadstillsyn om detta. Vid placering av postlådor måste man enligt postlagen och Kommunikationsverkets föreskrift bland annat beakta trafiksäkerhetskrav. Den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster har rätt att göra undantag från den insamlings- och utdelningsfrekvens som föreskrivs i 17 (Postlagen) när det är fråga om hushåll som finns i svårtillgängliga skärgårds- eller ödemarksområden och som inte är belägna invid vägar som trafikeras året om, inklusive sådana rutter till vilka hör landsvägsfärjor och förbindelsebåtar som går minst fem dagar i veckan. Undantaget får i hela landet omfatta högst 300 hushåll. Kommunikationsverket ska vid behov avgöra vilka hushåll som omfattas av det undantag som gjorts från insamlings- och utdelningsfrekvensen. 6.4 Storbritannien Den brittiska postmarknaden domineras av den statligt ägda postoperatören Royal Mail. Den brittiska regeringen har genom en börsintroduktion den 15 oktober 2013 sålt ut en majoritetsandel av aktierna i Royal Mail. Ofcom är tillsynsmyndighet och dess befogenheter anges i Postal Services Act 2000 och Post- och telestyrelsen 40

41 2011. Dessutom finns det ett statligt finansierat oberoende organ som behandlar frågor som rör konsumentskyddet inom postsektorn, Consumer Futures. Huvuddragen i den samhällsomfattande posttjänsten definieras i postlagen och i tillståndsvillkoren för Royal Mail som utsedd utförare av den samhällsomfattande posttjänsten. Denna omfattar leverans av brev och paket upp till 20 kg. Royal Mail ska samla in och leverera brev varje arbetsdag (måndag - lördag) till alla hem eller fastigheter eller andra godkända utdelningspunkter i landet, förutom då det finns exceptionella geografiska förutsättningar eller andra omständigheter som Ofcom har angett. Långvariga undantag från skyldigheten att tillhandahålla utdelning alla arbetsdagar kan göras enligt två huvudsakliga kriterier: hälsa och säkerhet, samt svårigheter med tillgänglighet. Om insamling eller utdelning av post kan utgöra en risk för brevbäraren måste Royal Mail erbjuda alternativa arrangemang såsom leverans och hämtning från närmaste postkontor. Problem med tillgänglighet kan exempelvis finnas för öar eller delar av fastlandet som bara kan nås genom färjelinjer med begränsad trafik eller med flyg eller liten båt. I sådana fall är insamling och leverans begränsad till en gång per vecka. Där det finns svårigheter med tillgängligheten finns en "15 minuters regel" som innebär att Royal Mails brevbärare endast är ålagda att resa 15 minuter (tur och retur till fots eller med bil) på privat väg som kan vara i dåligt skick men inte så dåligt att det är en fråga om hälsa och säkerhet. Om resan är längre än 15 minuter Royal Mail måste erbjuda alternativa arrangemang såsom leverans och samling från ett postkontor eller från en postlåda som ligger inom en 15 minuters resa. Utdelning till hushåll som omfattas av undantag sker oftast i lådsamlingar eller till en alternativ adress. Det finns inget bestämt maximalt avstånd som en mottagare kan ha till sin postlåda. Fördelarna med riktlinjerna har visat sig genom att antalet klagomål har minskat kraftigt sedan reglerna infördes. Kunder som är missnöjda med Royal Mail beslut att inte dela ut post vid deras bostad kan klaga hos Ofcom och i genomsnitt tas ett klagomål per år emot. Undantag på grund av hälsa och säkerhet kan överklagas men Ofcom kan inte upphäva Royal Mails beslut. Om Ofcom anser att Royal Mails beslut är orimligt kan man vidta åtgärder, inklusive ett bötesstraff som dock hittills aldrig har utmätts. Det finns 2013 ca långvariga och 450 kortvariga undantag. Post- och telestyrelsen 41

42 6.5 Nederländerna Marknadsledare i den nederländska postmarknaden är PostNL NV, den börsnoterade tidigare monopolisten. Dotterbolaget PostNL BV ansvarar för den samhällsomfattande posttjänsten, som omfattar leverans av brev och paket upp till 10 kg. Myndigheten för konsumenter och marknader (ACM) 26 är tillsynsmyndighet i postfrågor. Den holländska postmarknaden regleras av postlagen 2009 och Postförordningen Den samhällsomfattande posttjänsten omfattar insamling och utdelning sex dagar i veckan. Parlamentet kommer snart att besluta om ett förslag att ändra postlagen En av de föreslagna ändringarna är att minska utdelningskravet till fem dagar i veckan. Huvudanledningen till denna förändring är kostnadsbesparingar. Postlagen 2009 anger att leverans ska ske till adressatens postlåda om den uppfyller vissa krav. Om postmottagare inte uppfyller kravet på lådans placering och utformning kan breven betraktas som obeställbara. Kraven som anges i Postförordningen innebär att postlådor ska placeras så nära en allmän och med motorfordon nåbar väg som möjligt. Om ett hus ligger vid en privat väg, bör postlådan placeras högst 10 meter från allmän väg. Det finns vissa delar av Holland som har landsbygd och det förekommer även leverans till öar med båt. Man har samma servicenivå här som i övriga delar av landet i fråga om leveranstid och frekvens. Resultat från en ny studie som utförts för den nederländska regeringen bekräftar inte helt tidigare undersökningars resultat om att postmottagarna var nöjda med postservicen. ACM erhåller en hel del klagomål om leveranstider och kvaliteten. Mycket har förändrats på postmarknaden i Holland jämfört med Innehållet i den samhällsomfattande tjänsten har minskat betydligt och PostNL:s försäljning har under de senaste åren minskat kraftigt, både totalt och i den samhällsomfattande tjänsten, främst på grund av elektronisk substitution och delvis på grund av konkurrens. För att förhindra eller begränsa förluster (och nettokostnad) i den samhällsomfattande tjänsten har PostNL genomfört tunga besparingsprogram och har nu nått de lagliga gränserna för kvaliteten på tjänsterna. 26 Den nederländska konkurrensmyndigheten (NMA), Consumer Authority (CA) och Independent Post- och telestyrelsen (OPTA) slogs 1 april 2013 ihop till ACM. Post- och telestyrelsen 42

43 Tabell 6: Internationell jämförelse av postutdelning utanför tätort 2013 Land Sverige Norge Danmark Finland båttrafik Ja, högst 300 hushåll. Undantag får göras till svårtillgängliga områden som ej trafikeras året runt, eller där båtar inte går minst fem dagar/v Storbritannien Nederländerna Huvudregel placering av postlåda Lådsamling utmed brevbärarens huvudväg, samt vid sidoväg om minst 2 mottagare/km Inom 250 meter från bostaden Vid infart eller tomtgräns. I regel högst 500 meter i glesbygd Utdelning sker till bostad, fastigheter eller godkända utdelningspunkter Leverans sker till den mottagande fastigheten eller högst 10 meter från allmän väg Undantag från huvudregeln Undantag får göras: -Icke farbar väg -Om postbilen inte kan vända på vägen -Säsongsboende Ja Undantag får göras: - Färre än 3 hushåll/km - P.g.a. reglering - Icke farbar väg - Isolerade postmottagare Ja. I glesbygd behöver husägaren inte sätta lådan längre än 50 m från huset Ja. I undantagsfall en km om: - Avsteg från rutten krävs - vägen inte är allmän eller underhålles året om - om postbilen inte kan vändas på vägen Ja, ungefär långvariga, 500 korta Undantag kan göras på grund av risk för hälsa, säkerhet eller till otillgängliga områden Längsta angivet avstånd till postlåda Nej Undantag från fem/sexdagarsutd elning Ja, st Nej Ja, 532 st (2012) Undantag får göras då det föreligger särskilda geografiska omständigheter, inom maxgräns fastställd av PT Nej Ja, på ett antal öar. Undantag får göras: - Svårtillgängliga områden - Ej regelbunden Ja meter Nej Ja, ungefär långvariga, 500 korta Nej. Nej Nej Post- och telestyrelsen 43

44 7 Avslutande kommentarer Förändringarna i avstånden till postlådor sedan 2006 synes vara begränsade men undersökningen visar ändå en försiktig trend mot något fler hushåll har längre avstånd. Av den förnyade kartläggningen framgår att endast 4 procent av hushållen utanför tätort har postlådan placerad längre än 500 meter från bostaden. Motsvarande siffra för 2006 var 3 procent. Antalet hushåll utanför tätort som har längre än 1 kilometer till postlådan har ökat från till ca vilket procentuellt fortfarande inte är mer än 1 procent av berörda hushåll (data saknas för avstånd till postlådor för företag utanför tätort). De förändringsexempel som redovisats i avsnitt 5.3 i föreliggande rapport visar på individuella lösningar i samverkan med berörda postmottagare. Det är emellertid inte alltid möjligt att komma fram till en samsyn kring lösningar som tillgodoser varje berörds enskilda önskemål. I de länder som ingår i rapportens internationella jämförelse gäller i stort samma principer som vid det tidigare undersökningstillfället Dock har det i Danmark och Finland sedan dess skett vissa förändringar av huvudreglerna för placering av postlådor i riktning mot längre accepterade avstånd. I Sverige kan vissa förändringar i Postens glesbygdsservice som berör avstånden till postlådor komma att genomföras i samband med en översyn av postservicen i den yttersta glesbygden som Posten har aviserat. Det är emellertid inte klart hur omfattande dessa förändringar kan komma att bli och inte heller när de kan väntas. Detta är beroende på hur omvärlden förändras, t ex genom urbanisering och förändrad kommunikation, där brevet i allt fler områden ersätts med elektroniska lösningar. Postens nya rutiner för genomförande av förändringar i sin glesbygdsdistribution utgör en god grund för att förändringarna i stor utsträckning ska kunna ske i samförstånd med de boende. De nya rutinerna har kommit till uttryck bl.a. i det åtagande som Posten gjort beträffande hur förändringarna ska genomföras. I de fall samförstånd inte kan ske har Posten åtagit sig att genomföra nödvändiga förändringar med största möjliga hänsyn till de berördas berättigade intressen bl.a. när det gäller kommunikation och framförhållning. För att stärka kontrollen över de förändringar som sker i glesbygdsservicen har en dialog inletts mellan PTS och Posten kring policyfrågor och framtida arbete med anknytning till glesbygdsutdelningen av post. En viktig del av detta arbete är att skapa förutsättningar för en bättre informationsförsörjning inom området. Det är bl.a. viktigt att Posten och PTS kan komma överens om hur utvecklingen med avseende på avstånd till postlådor, undantag från huvudregeln för Post- och telestyrelsen 44

45 deras placering samt tillgänglighet för funktionshindrade och äldre ska kunna följas. PTS har påbörjat utarbetandet av en modell för hur denna uppföljning av postutdelningen i glesbygd kan ske och avser samtidigt att klarlägga vilket informationsbehov detta föranleder. Detta arbete beräknas vara slutfört första halvåret PTS avser också att intensifiera uppföljningen av Postens åtagande beträffande glesbygdsservicen genom kontinuerliga avstämningsmöten med Posten. Resultatet av denna uppföljning kommer att redovisas under en särskild rubrik i PTS årliga rapport till regeringen rörande utvecklingen på postområdet. Post- och telestyrelsen 45

46 Litteratur Posten. Kundombudsmannen. Hämtat från: Posten. Reklamationer och Kundsynpunkter Hämtat från: Kundsynpunkter-2012.aspx PTS Tillståndsvillkor för Posten AB ( ). Hämtat från: pdfhttp://www.pts.se/upload/Beslut/Post/2011/ tillstandsvillkorposten pdf PTS (2012). Befolkningens användning av post- och betaltjänster PTS-ER 2012:07. Hämtat från: PTS (2006). Postservice i Sverige en kartläggning och bedömning av servicenivån samt tillämpning av PTS allmänna råd om utdelning av post, PTS-ER-2006:31. Hämtat från: Riksdagen Betänkande 2006/07:TU16 Statens ansvar för vissa betaltjänster m.m. Hämtat från: Riksdagen Interpellation 2012/13:178 Samhällsomfattande posttjänst. Hämtat från: Riksdagen Interpellation 2012/13:200 Utdelning av post och postservicen. Hämtat från: Riksdagen Skriftlig fråga 2012/13:183 Postutdelning på landsbygden. Hämtat från: Riksdagen Skriftlig fråga 2012/13:245 Postservicen på landsbygden. Hämtat från: Post- och telestyrelsen 46

47 Bilaga 1. Post- och telestyrelsen 47

48 Post- och telestyrelsen 48

49 Post- och telestyrelsen 49

50 Post- och telestyrelsen 50

51 Bilaga Checklista vid planerad förändring av postlådeplacering utanför tätort PTS Allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen (PTSFS 2005:5)innefattar det generella regelverket som vi har att följa bl.a. vad gäller postlådeplaceringar utanför tätort. Som ett komplement till detta ska vi också beakta den sociala dimensionen inför beslut om förändringar. Det innebär att hänsyn tas till att de boende kan ha vant sig vid en servicenivå som Posten av olika skäl kan ha valt, medan den nivå som de allmänna råden avser att tillgodose är en miniminivå. För att väva in den sociala dimension när förändringar av utdelningsservicen i glesbygd övervägs ska nedanstående punkter gås igenom och dokumenteras innan beslut fattas. - Hur stor blir förändringen i tid och/eller i antal meter för berörda postmottagare? - Information om planerad förändring till berörda postmottagare, där vi också informerar om möjligheten att inom viss tid lämna synpunkter på förslaget - Genomgång av synpunkter från postmottagare inklusive prövning av eventuellt alternativa förslag från kund - Redovisning av eventuella alternativa lösningar eller motiv till varför sådana ej kan accepteras - Hur lång tid har kunden haft nuvarande service? Ju fler år desto viktigare är det med en längre omställningstid - Kan det bli fråga om utsträckt service vid föreslagen förändring och/eller kommer frågan om utsträckt service att aktualiseras inom de närmaste åren? Post- och telestyrelsen 51

Postservice i Sverige

Postservice i Sverige DATUM RAPPORTNUMMER 26 oktober 2006 PTS-ER-2006:31 ISSN 1650-9862 DIARIENR 06-5094/69 Postservice i Sverige - en kartläggning och bedömning av servicenivån samt tillämpning av PTS allmänna råd om utdelning

Läs mer

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och

Diarienummer 12-308. Datum 2012-02-22. Kravspecifikation. Posttjänster för äldre och Diarienummer 12-308 Datum 2012-02-22 Kravspecifikation Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning boende

Läs mer

Postnummersystemet i Sverige

Postnummersystemet i Sverige Postnummersystemet i Sverige Gäller fr.o.m mars 2013 1 Postnummerrådet 2013 Postnummerrådet Innehåll 1. Inledning 3 2. Postnummerområden 3 3. Postnumrens användningsområde, 4 olika system 5 4. Administrativa

Läs mer

Föreläggande om rättelse av tillämpningen av Posten AB:s prismodell (zonprismodellen)

Föreläggande om rättelse av tillämpningen av Posten AB:s prismodell (zonprismodellen) FÖRELÄGGANDE Datum Vår referens Sida 2010-09-30 Dnr: 10-8803 1(8) Postavdelningen Emma Maraschin 08-678 56 74 emma.maraschin@pts.se Föreläggande om rättelse av tillämpningen av Posten AB:s prismodell (zonprismodellen)

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Postens klagomålshantering

Postens klagomålshantering Diarienummer 07-10930/32 Rapportnummer PTS-ER-2008:17 Datum 2008-07-22 Postens klagomålshantering Dana Galouzo och Mathias Henricson Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 6 2. Bakgrund och

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Fastighetsboxar till alla flerfamiljshus 2011. Så här gör du för att installera boxar i din fastighet. no:1

Fastighetsboxar till alla flerfamiljshus 2011. Så här gör du för att installera boxar i din fastighet. no:1 Fastighetsboxar till alla flerfamiljshus 2011. Så här gör du för att installera boxar i din fastighet. no:1 Från brevinkast till fastighetsboxar nu börjar övergången. Före år 2011 ska alla flerfamiljshus

Läs mer

2011-10-26. Bilaga 2, Kravspecifikation

2011-10-26. Bilaga 2, Kravspecifikation Bilaga 2 Datum 2011-10-26 Bilaga 2, Kravspecifikation Diarienummer 11-9515 Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2 Innehåll 1 Portofri

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 7 juni 2006 05-11843/23 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Alev Yeter Avdelningen för marknadsfrågor Tillsyn konsumentfrågor 08-6785691

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet

Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde

Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2014-12-04 Dnr 704/2014 1 (5) Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd angående marknaderna för lokalt och centralt tillträde 11-9306, 11-9313 och 14-1253

Läs mer

Postens service och kvalitet

Postens service och kvalitet Postens service och kvalitet Sammanfattning n Året runt delar Posten ut post till alla Sveriges hushåll och företag. Varje vardag hanteras omkring 8 miljoner brev. Brevbäraren är en viktig förmedlare av

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 402/2010 1 (6) Part Make Up Store AB, org. nr. 556437-6795, Kungsgatan 5, 111 43 Stockholm Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101

Läs mer

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem

Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-09-30 Dnr: 14-6336 9 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Tillsyn efter inträffad integritetsincident i fakturasystem Saken

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem.

Som nämnts i kapitel 2 finns ett antal konsumentpolitiska instanser som konsumenter kan vända sig till om de har problem. 1 PTS är sektorsmyndighet på teleområdet. Det innebär att myndigheten skall följa utvecklingen på teleområdet och bevaka att alla invånare i landet får effektiva telekommunikationer till ett rimligt pris.

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST FÖRELÄGGANDE 1 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Sofie Berg Cormier Tillsyn konkurrensfrågor 08-678 55 85 sofie.berg-cormier@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 september 2005 05-8713 TeliaSonera

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Varför det är bra med konkurrens på postmarknaden! PTS Informationsträff 2010-11-19

Varför det är bra med konkurrens på postmarknaden! PTS Informationsträff 2010-11-19 Varför det är bra med konkurrens på postmarknaden! PTS Informationsträff 2010-11-19 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Våra mål Långsiktig konsumentnytta

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. ---

Föreläggandet gäller omedelbart enligt 64 telelagen. --- FÖRELÄGGANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST My Bergdahl Rättsavdelningen 08-678 57 23 my.bergdahl@pts.se DATUM VÅR REFERENS 26 juni 2003 03-1862 Callmedia Telecom CMT AB Box 239 201 22 Malmö

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Postservice i glesbygd -En nordisk jämförelse

Postservice i glesbygd -En nordisk jämförelse Postservice i glesbygd -En nordisk jämförelse Mars 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Syfte... 4 1.2. Metod... 4 1.3. Disposition och läsanvisningar... 4 2. En nordisk jämförelse...

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Post- och telestyrelsen avskriver ärendet från vidare handläggning.

Post- och telestyrelsen avskriver ärendet från vidare handläggning. BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2011-05-23 Dnr: 08-11198 42 Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-6785529 Peder.Cristvall@pts.se Stiftelsen för Internetinfrastruktur Att. Danny Aerts Box

Läs mer

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2013:12a 2013-08-28 Dnr 2012/1822 - Åläggande att lämna information

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2013:12a 2013-08-28 Dnr 2012/1822 - Åläggande att lämna information KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE IF 2013:12a 2013-08-28 Dnr 2012/1822 - Adressat Malmö Aviation AB, 556458-3101 Saken Information om passagerares rättigheter Åläggande att lämna information Konsumentombudsmannen

Läs mer

Underrättelse om att Halebops villkor för registrering av kontantkort strider mot 5 kap. 9 lagen (2004:389) om elektronisk kommunikation (LEK).

Underrättelse om att Halebops villkor för registrering av kontantkort strider mot 5 kap. 9 lagen (2004:389) om elektronisk kommunikation (LEK). UNDERRÄTTELSE 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2009-01-23 Dnr: 08-10523/23 15 Konkurrensavdelningen Helena Klasson 08-678 57 87 helena.klasson@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015

Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. Svar senast 5 juni 2015 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2015-05-27 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-325 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Regler och tillämpningsanvisningar ÖFS 2013:44 (riktlinjer) för skolskjutsverksamheten i Österåkers kommun för elever i grundskola och särskola Antagen av Kommunfullmäktige:

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag Diarienummer 12-308 Datum 2012-02-22 Förfrågningsunderlag Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Förfrågningsunderlag Posttjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Postens service 2007. - En rapport om Postens service på landsbygden

Postens service 2007. - En rapport om Postens service på landsbygden Postens service 2007 - En rapport om Postens service på landsbygden Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 1. Posten i förändring... 8. Stolt historia... 8. Posten sedan avregleringen...

Läs mer

Undersökning avseende postservice i glesbygd PTS

Undersökning avseende postservice i glesbygd PTS Undersökning avseende postservice i glesbygd PTS november 2013 Undersökning avseende postservice i glesbygd Rapportnummer PTS-ER 2013:22 Diarienummer 13-6531 ISSN 1650-9862 Författare AB Stelacon Post-

Läs mer

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter BESLUT 1 (5) Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 931 80 Skellefteå Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) förelägger

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag riktlinjer för lägenhetsbyten sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Syftet med riktlinjerna Ett centralt inslag i de rättigheter som hyresgästerna har enligt hyreslagen är rätten att byta bostad med

Läs mer

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Yttrande. Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät Malmö stad Tekniska nämnden 1 (5) Datum 2015-04-1302 Adress August Palms plats 1 Diarienummer TN-2015-786 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Näringsdepartementet avseende promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Tillstånd att använda kompletterande markkomponenter i ett mobilt satellitsystem

Tillstånd att använda kompletterande markkomponenter i ett mobilt satellitsystem BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-11-19 Dnr: 14-11103 9 Spektrumavdelningen Inmarsat Ventures Limited 99 City Road London EC1Y 1AX Storbritannien Tillstånd att använda kompletterande markkomponenter

Läs mer

HSO Göteborg Handikappföreningarnas Samarbetsorgan

HSO Göteborg Handikappföreningarnas Samarbetsorgan Protokoll fört vid Ordförandekommitténs möte Datum: 2011-04-19 Plats: Dalheimers Hus, lokal Karl Johan Närvarande: Se bifogad lista (bilaga 1) 1 Mötets öppnande Kerstin Sjöås hälsade alla välkomna och

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Begränsningsbeslut avseende 3,5 GHzbandet

Begränsningsbeslut avseende 3,5 GHzbandet BESLUT 1(6) Datum Vår referens 2011-0410-28 Dnr: 11-4936 Beslut om självrättelse enl. 26 Förvaltningslagen (1986:223) Dateringen av föreliggande beslut är felaktigt på grund av skrivfel. Rätt datum är

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 12 juli 2006 05-13745/79 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Adrienne Adilz Administrativa avdelningen 08-678 58 90 Vattenfall AB 162

Läs mer

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål

Föreläggande om efterlevnad av skyldighet att lagra trafikuppgifter m.m. för brottsbekämpande ändamål BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2014-06-27 Dnr: 14-4175 22 Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-6785529 peder.cristvall@pts.se Tele2 Sverige AB Att: Stefan Backman Box 63 164 94 Kista Föreläggande

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2008-07-01 Dnr: 08-8152 2 Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath 08-678 56 85 carina.horvath@pts.se Axcom AB Box 50 164 94 KISTA Saken Förbud att sälja radioutrustning

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk.

3. PTS beslutar att 116 112 undantas från tilldelning. 4. PTS beslutar att 116 200-116 999 reserveras för framtida bruk. BESLUT ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Bo Martinsson Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 5653 Bo.martinsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 7 december 2007 07-12807 Saken Ändring av

Läs mer

Fastighetsboxar. Riktlinjer och rekommendationer. Version 9 2005-10-31 Sid 1

Fastighetsboxar. Riktlinjer och rekommendationer. Version 9 2005-10-31 Sid 1 Fastighetsboxar Riktlinjer och rekommendationer Sid 1 Följande riktlinjer och rekommendationer för placering och utformning av fastighetsboxar har tagits fram i samråd mellan Posten, Citymail, Fria Postoperatörers

Läs mer

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN

REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN 1(6) REGLER FÖR SKOLSKJUTSAR INOM SKÖVDE KOMMUN Dessa regler har antagits av Skövde kommuns kommunstyrelse den 14 mars 2011, (KS 66/2011), reviderade den 7 juni 2011 (KS 109/2011) och den 5 december 2011

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012

Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Uppdateringar nya standarden ISO/IEC 17020:2012 Nu börjar vi närma oss en del av omfattningen av de förändringar som skett efter att ISO/IEC 17020:2012 trätt i kraft den 1:a oktober. Detta är den första

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

1 Begäran om förtydligande i upphandling portofri befordran av blindskrift

1 Begäran om förtydligande i upphandling portofri befordran av blindskrift Frågor Frågor och svar Datum Vår referens Sida 2012-01-11 Dnr: 11-9515 1(8) Konsumentmarknadsavdelningen Elin Emsheimer 08-678 55 61 elin.emsheimer@pts.se 1 Begäran om förtydligande i upphandling portofri

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas.

DATUM ERT DATUM. Ändring i telenätet - PTS önskar kommentarer på TeliaSoneras svar. PTS frågor och Telt'aS oneras svar på PTS frågor bifogas. IIPosT&TELESlYRELSEN DATUM 29 mars 2007 ERT DATUM VAR REFERENS 06-14318 ER REFERENS HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Tillsyn konkurrens frågor 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Till operatörer

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Fastighetsboxar. Riktlinjer och rekommendationer. Version 11 2010-11--01 Sid 1

Fastighetsboxar. Riktlinjer och rekommendationer. Version 11 2010-11--01 Sid 1 Fastighetsboxar Riktlinjer och rekommendationer Sid 1 Följande riktlinjer och rekommendationer för placering och utformning av fastighetsboxar har tagits fram i samråd mellan Posten, Citymail, Fria Postoperatörers

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS.

BESLUT. (org. nr 556746-6189) tillstånd att bedriva enskild verksamhet avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS. '" 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-12-02 Avdelning mitt Gustav Grek gustav.grek@ivo.se BESLUT Dnr 8.7.3-33481/2014-1 1(6) Personlig Brukareassistans i Skandinavien AB Köpmangatan 7, 1 tr 702 10 Örebro

Läs mer

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun 1 (5) KF 125/2011 Dnr 2011/95 623 Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun Kommunfullmäktiges beslut Det reviderade skolskjutsreglementet för Hultsfreds kommun godkänns. Ärendebeskrivning Förslag till

Läs mer