Posten AB, org. nr: Stockholm

Transkript

1 FÖRELÄGGANDE Datum Vår referens Dnr: Sida Postavdelningen Joakim Levin joakim.levin@pts.se Posten AB Stockholm Föreläggande om rättelse av Posten AB:s kalkylmodell Part Posten AB, org. nr: Stockholm Saken Kostnadsorienterad prissättning enligt 3 kap. 2 1 postlagen (2010:1045). Redovisning i överensstämmelse med 3 kap. 2 2 postlagen jämte tillståndsvillkoren p 6.1 och 6.2. Post- och telestyrelsens avgörande 1. Post- och telestyrelsen (PTS) förelägger Posten AB (Posten) att justera Postens Stand Alone Cost-modell (SAC-modellen) i den del som rör antalet modellerade utdelningsdagar (från 2 till 2,5) i utdelningsmodellen för Ekonomibrev. 2. PTS förelägger Posten att ändra fördelningen av samordningsvinsten mellan 1:a klassbrev och Ekonomibrev så att den sker enligt samma principer som kostnadsfördelningen i de övriga delarna av SAC-modellen. Ovan nämnda justeringar avseende antalet modellerade utdelningsdagar i utdelningsmodellen för Ekonomibrev samt fördelningen av samordningsvinsten ska genomföras i kalkyleringen fr.o.m. den 1 januari En presentation av en justerad SAC-modell enligt ovan ska vara PTS tillhanda senast den 31 januari Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Birger Jarlsgatan 16 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2 3. PTS förelägger Posten att justera sina priser för 1:a klassbrev respektive Ekonomibrev ifall dessa inte skulle stå i överensstämmelse med resultaten från den justerade SAC-modellen, inbegripet fördelningen av samordningsvinsten, enligt ovan. En eventuell prisändring ska vara genomförd senast den 1 mars Bakgrund PTS tillsyn över Postens prissättning och kalkylering Posten är utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten i Sverige enligt beslut av PTS 1. Posten ska därför tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten till priser som är rimliga, öppna för insyn, ickediskriminerande och kostnadsorienterade. 2 Vidare ska Postens redovisning och kalkylering medge kontroll att så är fallet 3. PTS är tillsynsmyndighet och har bland annat till uppgift att övervaka prisutvecklingen och att utöva tillsyn enligt postlagen. Som ett led i detta arbete granskar PTS årligen den ekonomiska kalkylmodell som Posten är ålagd att redovisa. Syftet är att PTS ska kunna kontrollera att Postens prissättning av den samhällsomfattande posttjänsten följer gällande regelverk. Den aktuella SAC-modellen är en del av den kalkylmodell som avser Postens tjänster för 1:a klassbrev respektive Ekonomibrev (se beskrivning nedan). 1:a klassbrev respektive ekonomibrev 1:a klassbrev (nedan kallat A-post) delas enligt Postens tjänstevillkor ut första vardagen måndag fredag efter inlämningsdagen (5-dagarsutdelning). Ekonomibrev (nedan kallat B-post) delas ut senast tredje vardagen efter inlämningsdagen (0-3 utdelning). Med vardag avses enligt tjänstevillkoren helgfri måndag fredag med undantag av midsommar-, jul- och nyårsafton. A- post betingar ett högre pris än B-post. Av Postens totala brevvolym utgör A- post cirka 40 % och B-post cirka 60 %. I Sverige har Posten de facto monopol på A-post medan B-posttjänsten är konkurrensutsatt i vissa delar av landet. Grundläggande antaganden i Postens SAC-modell Postens SAC-modell bygger på idén att två separata nätverk modelleras för A- respektive B-post. SAC-modellen innebär alltså att de två tjänsteslagen förutsätts distribueras var för sig och att man därigenom kan beräkna vad kostnaden skulle vara om A- respektive B-post distribuerades skilda från varandra (därav namnet stand alone cost). Härmed tydliggörs kostnaderna som 1 Postens tillståndsvillkor av den 30 september 2010, PTS Dnr punkt Postens tillståndsvillkor punkt Postens tillståndsvillkor punkt 6.1

3 3 orsakas av respektive tjänst. I verkligheten sker emellertid distributionen samordnat (A+B-nätverk). I det verkliga samordnade A+B-nätverket blir totalkostnaden för distributionen av de båda tjänsteslagen lägre än summan av stand alone-kostnaderna för de båda tjänsteslagen. Skillnaden häremellan, samordningsvinsten, ska fördelas mellan A- respektive B-post. Postens fördelning av samordningsvinsten Posten har i sin nuvarande modell fördelat samordningsvinsten lika per försändelse. Detta medför att den tjänst som har störst volym också får störst del av samordningsvinsten, dvs. B-posttjänsten. Skäl Tillämpliga bestämmelser: A) I 3 kap. 2 1 och 2 postlagen anges följande: Prissättningen av den samhällsomfattande posttjänsten ska vara öppen för insyn, ickediskriminerande och kostnadsorienterad, samt främja ett effektivt tillhandahållande av tjänsten. För den som utsetts att tillhandahålla hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten gäller utöver vad som anges i första stycket att 1. den interna redovisningen ska ha olika konton för att tydligt skilja mellan tjänster och produkter som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten och de som inte gör det, 2. den interna redovisningen, förutom vad som anges i 1, ska ställas upp i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG, och 3. verksamheten årligen ska redovisas för tillståndsmyndigheten i enlighet med direktiv 97/67/EG. B) I 4 kap. 16 postlagen anges följande: Tillståndsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas.

4 4 C) Enligt artikel 14 i postdirektivet 4 gäller bland annat följande för dem som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster: 1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tillhandahållarna av samhällsomfattande tjänster sköter sin redovisning i enlighet med bestämmelserna i denna artikel. 2. Tillhandahållarna av samhällsomfattande tjänster ska i den interna redovisningen ha skilda konton för att tydligt skilja mellan tjänster och produkter som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna och de som inte gör det. Denna särredovisning ska användas när medlemsstaterna beräknar nettokostnaden för den samhällsomfattande tjänsten. Sådana interna redovisningssystem ska bygga på enhetligt tillämpade och objektivt försvarbara principer för kostnadsredovisning. 3. I de redovisningssystem som avses i punkt 2 ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, kostnaderna fördelas på följande sätt: a. Kostnader som direkt kan hänföras till en bestämd tjänst eller produkt ska hänföras till den tjänsten. b. Gemensamma kostnader, dvs. kostnader som inte direkt kan hänföras till en bestämd tjänst eller produkt, ska fördelas på följande sätt: i) När det är möjligt, ska gemensamma kostnader fördelas utifrån en direkt analys av vad som förorsakade dem. ii) iii) iv) När en direkt analys inte är möjlig, ska gemensamma kostnadskategorier fördelas utifrån en indirekt koppling till en annan kostnadskategori eller grupp av kostnadskategorier som det är möjligt att direkt hänföra eller fördela; den indirekta kopplingen ska grunda sig på jämförbara kostnadsstrukturer. När varken direkta eller indirekta åtgärder för att fördela kostnader står till buds, ska kostnadskategorin fördelas utifrån en allmän fördelningsnyckel uträknad från förhållandet mellan alla utgifter som direkt eller indirekt har hänförts till eller fördelats dels på varje samhällsomfattande tjänst, dels på de andra tjänsterna. Gemensamma kostnader som är nödvändiga för att tillhandahålla både samhällsomfattande tjänster och icke samhällsomfattande tjänster ska fördelas på lämpligt sätt. Samma kostnadsdrivande faktorer ska tillämpas på både samhällsomfattande tjänster och icke samhällsomfattande tjänster. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG

5 5 4. Andra kostnadsredovisningssystem får tillämpas endast om de är förenliga med punkt 2 och har godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten. Kommissionen skall informeras innan de tillämpas. / / D) I Postens tillståndsvillkor 5 anges bland annat följande: 1.5 Posten AB ska tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten till priser som är rimliga, öppna för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade. 6.1 Posten AB:s redovisning och kalkylering ska medge kontroll av att priserna för de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten är rimliga, ickediskriminerande och kostnadsorienterade. Med samhällsomfattande posttjänst avses i denna punkt 6 förmedling av brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. 6.2 Posten AB ska redovisa kostnader och intäkter för varje enskild tjänst som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten i ett dokumenterat och transparent kalkylsystem baserat på enhetligt tillämpade och objektivt försvarbara principer för kostnadsredovisning. Kostnaderna och intäkterna ska kunna härledas från reviderat bokslut. Det ska framgå vilka fördelningsnycklar som har använts och vilka belopp som därmed fördelats till berörda tjänster. Självkostnaden ska således kunna beräknas för varje enskild tjänst som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Förändringar jämfört med föregående år ska också redovisas. Samtliga omställnings-, utvecklings- och extraordinära poster ska redovisas tydligt. Detsamma gäller samtliga koncernmässiga justeringar och andra förändringar. För gemensamma funktioner avseende verksamhet i olika länder ska kostnadsfördelning och underliggande fördelningsprinciper mellan respektive lands verksamhet redovisas tydligt. / / Med transparent kalkylsystem avses även de förkalkyler som ligger till grund för Posten AB:s prissättning. Posten AB ska kunna visa enligt vilka principer tjänsternas prissättning har gjorts. Med enskild tjänst avses en tjänst som finns angiven i de officiella prislistorna. Posten AB ska även kunna redogöra för den interna prissättningen av sålda produktionsmoment inom koncernen. 5 PTS ärende Dnr

6 6 Generella principer för SAC-modellen SAC-modellen ska återge hur de verkliga tjänsterna i praktiken skulle tillhandahållas ifall de levererades genom separata nätverk. Detta eftersom syftet med modellen är att beräkna kostnaderna för de verkliga A- och B-posttjänsterna med utgångspunkt från principen om orsakande. Stand alone-kostnaden i SAC-modellen beräknas utifrån modellerade nätverk som inte är observerbara i verkligheten och därigenom är den inte direkt verifierbar mot redovisningsdata. Därför måste stora krav ställas på att grunderna till modellen är objektiva och går att belägga. Ett grundkrav är att de modellerade nätverken på ett rimligt sätt kan hantera de existerande tjänsternas egenskaper både vad gäller tjänstevillkor och hur de i praktiken utförs gentemot tjänsternas köpare. Utdelningsmodellen för A-post I Postens nuvarande utdelningsmodell för A-post antas utdelning ske 5 av 5 dagar. För den övernattbefordrade A-posten blir därmed stand alone-nätverket i fysisk mening väsentligt likt Postens verkliga A+B-nätverk, även om volymerna som hanteras blir avsevärt lägre eftersom B-posten inte innefattas. Kopplingen mellan kostnaden för det modellerade stand alone-nätverket för A- post och den mätbara kostnaden för det verkliga nätverket bedöms därför av PTS som väl underbyggd och någon justering i denna del krävs därför inte för närvarande. Utdelningsmodellen för B-post I Postens nuvarande utdelningsmodell för B-post antas utdelning ske 2 av 5 dagar. Kostnaden för det separata nätet blir därför något förenklat 2/5 = 40 % av det befintliga gemensamma nätverket för A- och B-post. Dock har en viss justering skett av kostnadsposterna jämfört med det observerade gemensamma nätet, med hänsyn tagen till bl.a. att volymerna blir större per utdelningsdag och att antalet försändelser per avlämningsställe därmed blir annorlunda. Analys av utdelningsmodellen för B-post Aktuell modell Posten har i den nuvarande SAC-modellen gjort ett antagande innebärande att B-posten delas ut 2 dagar per vecka. Antagandet strider mot orsakandeprincipen som anges i artikel 14 3 b) i postdirektivet (vars tillämning följer av 3 kap. 2 2 postlagen). Anledningen är att antagandet om 2-dagars utdelning per vecka i Postens modell inte återspeglar dagens verkliga B-posttjänster på ett rimligt sätt. Skulle ett stand alone-nätverk byggas för att distribuera dagens B- posttjänster, skulle det inte kunna se ut på det sätt som Posten modellerar.

7 7 Därmed kan den aktuella utformningen av modellen inte anses mäta kostnader enligt orsakandeprincipen för dagens verkliga A- och B-posttjänster. PTS utgår i sin analys, som åskådliggörs i Figur 1, från en enskild utdelningsslinga med utdelning tisdag och fredag. Av maximal leveranstid med denna utdelningsmodell framgår att 2-dagarsnätet klarar av att fylla B-postens utdelningsvillkor med utdelning inom tre dagar. I fall man utgår från den tjänst som kunden rent faktiskt skulle få givet en viss destination, om 2-dagarsnätet skulle genomföras, framgår det av analysen i Figur 1 att alla brev inlämnade på måndagen måste hanteras precis som A-post, med övernattbefordran. Detta för att klara utdelningsvillkoret med utdelning inom tre dagar. Även om kombinationen av utdelningsdagar (måndag/torsdag, tisdag/fredag, tisdag/torsdag, etc.) varieras vecka från vecka, så uppstår denna effekt med övernattbefordran - minst en gång per vecka. Kombinationen med utdelning måndag och fredag samma vecka är överhuvudtaget inte genomförbar, eftersom det förutsätter att all post inlämnad måndag också måste delas ut samma dag för att inte bryta mot tjänstevillkoren (kundlöftet), vilket blir en praktisk omöjlighet. Därmed faller ett av Posten tidigare framfört argument om att varje B- nätsutdelare [ ] alternerar mellan två olika distrikt Må-Ti och To-Fr, så kunden kan inte förutsäga mottagandetid för varje kund [mottagare] exakt. 6 En alternering förutsätter alltså enbart kombinationer där exempelvis det ena distriktet betjänas måndag och torsdag och det andra distriktet tisdag och fredag en viss vecka. Har utdelning ena veckan skett en fredag, är det inte praktiskt hållbart att nästa utdelningsdag infaller redan följande arbetsdag, måndag, eftersom detta i sin tur leder till att andelen inlämnad post som måste övernattbefordras ökar ytterligare, se vidare Figur 2. Slutsatsen blir att det enda praktiska schemat är att ha fasta utdelningsdagar (måndag/torsdag eller tisdag/fredag) på varje slinga, som i fallet i Figur 1. Postens 2-dagarsutdelningsmodell uppges utgå från kundlöftet och visar endast att det är möjligt att uppfylla tjänstevillkoren. Däremot tar den inte hänsyn till att 2-dagarsutdelning alltså inbegriper en väsentligt annorlunda tjänst än den som faktiskt erbjuds enligt tjänstevillkoren. Inte minst kan en kund vid en viss inlämningsdag få tillgång till en A-posttjänst (eftersom övernattbefordran är en förutsättning) till priset av ett B-postporto, för en uppskattningsbar andel av försändelserna. Detta krav på övernattbefordran har även implikationer för kostnaderna i leden före utdelning, i exempelvis sorterings- och transportsystemen, som därmed 6 Kylén, B (1998), Dokumentation: Beräkning av utdelningskostnader för A- och B-post med hänsyn till skillnader i krav på turtäthet tvådagarseffekten. Cepro:

8 8 ökar till A-postnivå för dessa volymer. En kund kan vidare med tvådagarsutdelning välja att göra inlämningen på sådant sätt att denne med stor säkerhet vet vilka dagar posten kommer att delas ut. Sammantaget kan inte 2-dagarsutdelningsmodellen på ett rimligt sätt anses korrespondera mot de B-posttjänster som Posten i dagsläget tillhandahåller, vilket strider mot orsakandeprincipen. Förordad modell varannandagsutdelning Enligt PTS ska SAC-modellen för B-post modifieras vad gäller antalet utdelningsdagar per vecka så att utdelning sker i snitt 2,5 av 5 dagar per vecka (2 dagar ena veckan, 3 dagar nästa vecka), se Figur 3. Då blir stand alonekostnaden för det separata nätet 2,5/5 = 50 % av kostnaden för det befintliga gemensamma nätverket. Detta skulle på ett rimligare sätt återspegla de verkliga B-posttjänsternas egenskaper och är därmed en lämpligare utgångspunkt för en SAC-modell avseende B-post. Förordad modell - fördelning av samordningsvinsten Valet av princip för fördelning av samordningsvinsten är av stor betydelse för modellens slutliga resultat när det gäller utdelningskostnaden för tjänsterna. Fördelningen av samordningsvinsten kan teoretiskt göras på många olika sätt, varför det är väsentligt att den görs på välmotiverade grunder. Den fördelningsprincip som Posten använder (lika per försändelse), leder i en beräkning per försändelse (styckkalkyl) till en procentuellt sett avsevärt större effekt på styckkostnaden för B-post än för A-post. Konsekvensen av detta blir en högre utdelningskostnad per försändelse för A-posten och en motsvarande lägre utdelningskostnad för den konkurrensutsatta B-posten, vilket i sin tur påverkar priserna för de olika tjänsterna eftersom dessa ska grunda sig på kostnaderna. Postens fördelningsprincip saknar logisk koppling till kostnadsfördelningsmodellen i övrigt. Att i kalkylens slutled frångå orsakandeprincipen och istället fördela samordningsvinsten helt efter volymandelar, rimmar illa med den logik som ligger bakom resten av modellen. Denna fördelningsprincip ger därmed inte en rättvisande bild av upphovet till samordningseffekterna. Fördelningen av samordningsvinsten ska istället ske enligt samma principer som kostnadsfördelningen, dvs. med grund i modellens beräknade stand alonekostnader baserat på orsakande i överensstämmelse med artikel 14 3 b) i postdirektivet. PTS numeriska tester av Postens SAC-modell visar att en sådan logisk SAC-baserad fördelning ger en annorlunda och enligt myndighetens mening mer rättvisande styckkostnad än Postens nuvarande modell.

9 9 Därmed kommer alla poster i kalkylen, såväl positiva som negativa, att utgå från orsakandeprincipen vid beräkningen av stand alone-kostnaderna. Sammanfattande bedömning Enligt 3 kap. 2 postlagen ska prissättningen av den samhällsomfattande posttjänsten vara kostnadsorienterad. Posten, som är utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten, ska årligen redovisa verksamheten för tillståndsmyndigheten i enlighet med postdirektivet. Av artikel 14 3 b) i postdirektivet följer att kostnaderna ska fördelas utifrån en analys om vad som förorsakade dem. Enligt tillståndsvillkoren p 6.1 ska Postens redovisning och kalkylering medge kontroll av att priserna är rimliga, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade. Av tillståndsvillkoren p. 6.2 följer att Posten ska redovisa intäkter och kostnader för varje enskild tjänst, som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten, i ett dokumenterat och transparent kalkylsystem baserat på enhetligt tillämpade och objektivt försvarbara principer för kostnadsredovisning. Postens SAC-modell uppfyller inte dessa regler beträffande utdelningsmodellen för B-post. Reglerna uppfylls inte heller vid fördelningen av samordningsvinsten. För att SAC-modellen i dess helhet ska överensstämma med postlagens, postdirektivets och tillståndsvillkorens krav behöver modellen därför åtgärdas både vad gäller antalet modellerade utdelningsdagar för B-postnätverket (från 2 till 2,5 utdelningsdagar) och vad gäller principen för fördelning av samordningsvinsten. En justerad SAC-modell i enlighet med detta föreläggande ska tillämpas i kalkylen från och med den 1 januari Skulle det visa sig att den aktuella prissättningen för A- respektive B-post inte skulle vara i överensstämmelse med den justerade SAC-modellen, ska Posten även justera priserna för A- respektive B-post så att de står i överensstämmelse med modellen. Sådan eventuell prisförändring ska vara genomförd senast den 1 mars En presentation av en justerad SAC-modell som följer postlagen, postdirektivet och tillståndsvillkoren, i enlighet med detta föreläggande, ska vara PTS tillhanda senast den 31 januari 2010.

10 Figur 1 "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" 2-dagarsutdelning (inkl inl. "sön") d1v1 d2v1 d3v1 d4v1 d5v1 d1v2 d2v2 d3v2 d4v2 d5v2 Teckenförklaring: Utdelningsfri dag Utdelningsdag Inlämning Utdelning Resultat: Leveranstid 1 arbetsdag, måste övernattbefordras: 1 av 5 inlämningsdagar Leveranstid 2 arbetsdagar 2 av 5 inlämningsdagar Leveranstid 1 eller 3 arbetsdagar 1 av 5 inlämningsdagar Leveranstid 3 arbetsdagar 1 av 5 inlämningsdagar (Leveranstid 1 dag, dvs måste övernattbefordras) (Leveranstid 3 dagar) (Leveranstid 2 dagar) Etc. (Leveranstid 1 eller 3 dagar) (Leveranstid 2 dagar) Figur 1. Tvådagarsutdelning för B-post 7 7 Utdelningsdagarna tisdag/fredag är bara ett exempel, det kan lika gärna vara mån-tor, tis-fre, etc - resultatet blir detsamma. Poängen är att post inlämnad dagen innan den utdelningsdag som infaller före ett 2-dagars utdelningsuppehåll måste behandlas som A-post.

11 Figur 2 "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" 2-dagarsutdelning (inkl inl. "sön") (inkl inl. "sön") Alternering tis/fre-mån/tor d1v1 d2v1 d3v1 d4v1 d5v1 d1v2 d2v2 d3v2 d4v2 d5v2 d1v3 d2v3 d3v3 d4v3 d5v3 Teckenförklaring: Utdelningsfri dag (Leveranstid 1 dag, dvs måste övernattbefordras) Utdelningsdag (Leveranstid 3 dagar) (Leveranstid 2 dagar) Inlämning (Leveranstid 1 eller 2 dagar) Utdelning (Leveranstid 1 dag, dvs måste övernattbefordras) Resultat: (Leveranstid 3 dagar) Leveranstid 1 arbetsdag, måste övernattbefordras: 3 av 10 inlämningsdagar (Leveranstid 2 dagar) Leveranstid 1 eller 2 arbetsdagar 1 av 10 inlämningsdagar (Leveranstid 1 dag, dvs måste övernattbefordras) Leveranstid 2 arbetsdagar 3 av 10 inlämningsdagar (Leveranstid 3 dagar) Leveranstid 3 arbetsdagar 3 av 10 inlämningsdagar (Leveranstid 2 dagar) Figur 2. Tvådagarsutdelning för B-post, alternerande utdelningsdagar

12 Figur 3 "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" "mån" "tis" "ons" "tor" "fre" Varannandagsutdelning (inkl inl. "sön") d1v1 d2v1 d3v1 d4v1 d5v1 d1v2 d2v2 d3v2 d4v2 d5v2 Utdelningsfri dag Utdelningsdag Inlämning Utdelning Resultat: Leveranstid 2 arbetsdagar Leveranstid 1 eller 3 arbetsdagar 2 av 5 inlämningsdagar 3 av 5 inlämningsdagar (Leveranstid 1 eller 3 dagar) (Leveranstid 2 dagar) Etc. (Leveranstid 1 eller 3 dagar) (Leveranstid 2 dagar) (Leveranstid 1 eller 3 dagar) Figur 3. Utdelningsmodell med varannandagsutdelning, dvs. i snitt 2,5 utdelningsdagar per vecka.

13 Underrättelse om överklagande Om ni vill överklaga detta beslut ska ni skriva till Förvaltningsrätten i Stockholm. Brevet ska dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet ni vill ha. Brevet ska skrivas under. PTS måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. PTS sänder överklagandet vidare till Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning om PTS inte själv ändrar beslutet på det sätt ni begärt. Om något är oklart kan ni vända er till PTS. Beslutet har fattats av generaldirektören Göran Marby. I ärendets slutliga handläggning har även avdelningschefen Sten Selander, analytikern Joakim Levin och juristen Åsa Gustafsson deltagit.