Örebro slott. Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på sydvästra tornet Örebro kn, Örebro län. Anneli Borg Rapport 2013:16

Transkript

1 Örebro slott Örebro kn, Örebro län Omläggning av skiffertak samt ny vattenavrinning på sydvästra tornet 2013 Anneli Borg Rapport 2013:16 Engelbrektsgatan ÖREBRO Tel

2 2

3 Inledning Statens fastighetsverk har sökt och fått tillstånd för montering av takavvattning och snörasskydd på sydvästra tornet, Örebro slott. Arbetena har i stort sett utförts enligt Arbetsberskrivning skifferarbeten sv tornet , Arbetsbeskrivning plåtarbeten , båda upprättade av Börje Lindström, Arkitektur och Byggnadsvård, Örebro. Enligt beslut skulle arbetet utföras under antikvarisk medverkan vilket skett genom Örebro läns museum. Örebro läns museums rapport är skriven ur antikvarisk synvinkel men redogör även översiktligt för renoveringsarbete i stort. I övrigt hänvisas till de ritningar som finns samt byggmötesprotokoll nr 1-6 samt materialredovisning från Takskifferspecialisten AB, Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Nikolai 3:5 Fastighetsägare: Statens fastighetsverk ÖLM diarienummer: Statens fastighetsverk: Dnr: , projektnummer Tillstånd från RAÄ: Projektering/byggledning: Arkitektur och byggnadsvård AB Entreprenörer: Skifferspecialisten AB Östmans Plåtslageri AB Puts & Tegel AB Per Lindströms måleri AB El-man i Örebro AB Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Anneli Borg Slutbesiktning:

4 Utförda arbeten Exteriört präglas Örebro slott i dag av den omfattande restaurering som genomfördes under åren med ritningar av arkitekt Thor Thorén efter idéer av lektor Adolf Kjellström. Fasadputs knackades då ned för att blotta det bara murverket, tornen fick åter kupade torntak i renässansstil och de västra tornen byggdes på med en våning. Man har haft problem med vattenavrinnig som vid svåra vintrar gett stora problem med is och istappar. Målet med arbetet har varit att komma fram till en god fungerande lösning som ger en god personsäkerhet så att människor kan röra sig riskfritt runt slottet även vintertid. Det nu utförda arbetet på sydvästra tornet är den andra av flera etapper som omfattar slottets samtliga torn samt längorna som kommer att förses med hängrännor och stuprör. En utvärdering gjordes på första etappen på nordöstra tornet som användes till grund för denna etapp. Arbetet har i korthet omfattat omläggning av tornets skiffertak, montering av snörasskydd och luftdon samt en fotränna av koppar har uppförts på tornet. Arbetena har utförts med god hantverksskicklighet. Skifferläggning Sydvästra tornets tak består av tre takfall belagt med grå grythytteskiffer men även svart grythytteskiffer förekommer. Takfallen är lagda med två olika typer och flera olika storlekar av skifferplattor. Dels är skiffer huggen i spets och lagd i s.k. bikakemönster och dels plattor med rak kant. Det nedre och det översta fallet hade papp under skiffern. Hantverkarna vid takskifferspecialisten berättar att det är ovanligt med kopparspik i Sverige, vanligare i Norge och Danmark. När det har hittat kopparspik har det vanligtvis varit på kyrkor. I riksantikvarieämbetets skrift Siffertak står det att kopparspik använts på mer påkostade byggnader sen 1800-talets slut och ansågs bättre än annan spik. I tidsålder kan de vara ursprungliga men inga kopparspik fanns på nordöstra tornet. För komplettering har man använt begagnat grythytteskiffer från Skifferspecialisten. Tanken var från början att man till stor del skulle spika fast skifferplattorna men på grund av att underlagstaket sviktade och var inte tillräckligt bra att spika i blev man tvungen att skruva fast dem. Nackdelen med det är att man inte kan byta en trasig platta lika lätt då ett spikjärn/lagjärn inte går att använda på skruv. Ca 90-95% av plattorna har skruvats dit. Skifferkrok har använts på det översta- och nedersta takfallet. Ursprungligt undertak från restaureringen var i gott skick. Endast några få partier av underlagstaket var rötskadat och har ersatts med nytt lika befintlig panel av god kvalitet samt utformats lika befintligt. För att få ett jämnare underlag för skifferplattorna har man på några ställen jämnat till underlagstaket. Nedre takfall Befintligt skiffer plockades bort. På grund av den nya fotrännan av kopparplåt la man även nu en underlagspapp på hela nedre takfallet. 4

5 För att förbättra luftningen till bakomliggande kattvind har man nu monterat luftdon i nedre takfallet. Dessa placerades med jämna mellanrum runt om tornet på nedre takfallet, dels i höjd med snörasskyddet, dels tre skifferrader ned från fönstren. Ett runt hål på 60 mm i diameter gjordes i undertaket vid varje luftdon. Snörasskydd med 3-rör har monterats runt hela tornet och placerats två varv upp från det nedersta varvet av skiffer, i samma höjd som de nedre luftdonen. På grund av att kattvinden är svåråtkomlig har fästena till snörasskyddet monterats med vippbult från utsidan. Den ovannämnda kattvinden har nu tilläggsisolerats på bjälklag med träfiberull och mot kyrkosalen med linullsmattor. Mellersta takfallet Takfallet var lagt med 7 olika storlekar på skiffern. Till stor del har man varit tvungen att skruva plattorna på det mellersta fallet då underlagstaket inte svarade för spikning. Här har ingen papp använts under skiffern. Övre takfall, översta kupolen Det översta fallet närmast spiran var lagd med skiffer i två olika storlekar, 9,5 och 10,6 cm. Det fanns tjärpapp under skiffern och skiffern var spikad med bland annat kopparspik samt aluminium spik vilket är sådan spik som används i dag. Att takfallet var omlagt kunde man även se genom färgen på plattorna, där tidigare skiffer legat på plattan var färgen förändrad. För att få en bättre rundning på takfallet har man nu använt tunnare skifferplattor och där takfallet böjer sig som mest har man skruvat skiffern. Skifferkrok har använts till avslutssten, d.v.s. plattorna längst upp i nock. Plåtarbeten Vid plåtarbetena har olika kopparplåt använts. Till takfotsrännan har obehandlad kopparplåt använts, vid komplettering av större plåtar på tex mellersta takfallet har fabrikspatinerad plåt använts. Slitplåtar har till stor del tillverkats av återanvänd kopparplåt. Galvad spik hade tidigare använts till kopparplåten vilket medfört att den rostat. Den galvade spiken har nu ersatts med rostfri spik med blybricka. Under det översta takfallet finns en kopparklädd väggyta där en inspektionslucka finns på västra sidan. Luckan har försetts med nya gångjärn och stängningsanordning. Plåten mot väggytan var tidigare fastspikad med järnspik. Dessa har tagits bort och ersatts med rostfri spik med blybricka. I nedre delen av den profilerade plåten fanns det hål i plåten med tidigare lagningar. En diskussion fördes om kopparplåten skulle bytas eller ej men man beslutade att säkerställa det med underlagspapp under plåten samt komplettera med infästningar. Det nedre takfallet har nu försetts med fotränna av koppar. På grund av den stora takytan och för att få rätt lutning på rännan blev plåten på sydvästra tornet något högre än på nordöstra tornet. Önskvärt hade varit om man kunde fått en mindre yta av koppar. Plåten är i dag väldigt iögonfallande men kommer inom något år att mörkna och mattas ned. Grön blir den efter en längre tid ca 50 år enligt Östmans plåt. En del av slottets södra tak har kompletterats med hängränna och stuprör. Stupröret leder ner vid tornets mellersta takfall, intill slottsväggen. In till väggen har man nu tagit bort några rader med skiffer och ersatt dem med en fabrikspatinerad plåt samt en förlängd fotränna/vattenkastare, även den av förpatinerad plåt. Varför man valde en förpatinerad plåt 5

6 vet ej undertecknad, en obehandlad kopparplåt hade smält in bättre mot intill liggande plåt. Stupröret är tillverkat med skarpa böjar och är förankrat i slottsmuren. Vattnet leds ut på tornets nedersta takfall intill rännutloppet. Där har man mot väggen kompletterat med ett stänkskydd mot väggen, lika det på nordöstra tornet. Antikvarisk medverkan påpekade redan i rapporten för nordöstra tornet att utformningen av stänkskyddet behövde anpassas till och möta upp befintlig ståndskiva på ett bättre sätt. Detta bör diskuteras vid nästa etapp. En önskan sen tidigare etapp var att specialtillverka vattkuporna vid rännutloppen och göra dessa något större än standard. Vattkuporna har nu specialtillverkats av Östmans plåt efter ritning av slottsarkitekt Tina Wik med gott resultat. Vid befintliga ståndskivor i mötet mellan torn och slottsmur hade samma PCB-haltiga mjukfog använts som på det nordöstra tornet. Under fönstren, i fönsterförbandet som skiljer det nedersta och det mellersta takfallet åt, finns en plåt som även den var fogad med samma typ av fogmassa. Man har nu sanerat och ersatt det med bruk, hydrauliskt kalkbruk från St Astiers. På det mellersta takfallet intill fasaden, både mot söder och väster, har fotrännan/avledningsplåten gjorts dubbelt så lång som befintlig, från ca en halvmeter till en meter. De tillverkades i förpatinerad plåt. Tornet som tidigare inte haft någon vattenavrinning har nu försetts med stuprör, ett på södra sidan och ett på västra sidan. Stuprören från tornets utkastare är dragna ned till mark så nära hörnet mellan torn och slottsbyggnad som är möjligt och är förankrade i tornväggen. Ett värmesystem har monterats i tornets fotränna och stuprör samt i hängrännan på södra slottstaket. Elen är dragen från närmsta takkupa på slottstaket genom snörasskyddet och vidare till tornet. För att skydda hålen har man satt över ett skydd av koppar. Syftet med värmesystemet är att minska risken för problem med snö och is som kan rasa vintertid. Måleri Färgen på spirans järndetaljer var i behov av ommålning. Man har nu grundat med blymönja och därefter målat med linoljefärg Engvall och Claesson 5A/920. Kulan och kronan har strukits med Lefrang 12 timmars guldgrund och därefter förgyllts med 23 ¾ äkta bladguld. Arbetet utfördes av PE Lindstöms Måleri AB. Fönstren i fönsterbandet som skiljer det mellersta och nedra takfallet åt har målats. Fönsterbågarna har plockats ned och målats i verkstad av Ollis måleri och fönsterrenovering i Örebro AB. Fönstren har målats med Ottossons traditionella linoljefärg för utomhusbruk. Kulörerna är enligt RAÄ:s färglikare utvändigt 4C-44 och invändigt NCS 1002-Y. Arbetet har ej ingått i antikvarisk medverkans uppgift. Uppgifterna tas med för dokumentation. Övrigt Åskledarfästen är gjorda som tidigare och tätats med bly. För att öka taksäkerheten vid till exempel underhåll har Rofac monterat fästöglor för att kunna ta sig upp till övre kupolen. 6

7 Lagningsarbeten med fogning av murverk och lagning av fönsterbänkar har utförts. Lösa bitar av fönsterbänkar har satts dit igen. Man har inte strukit skiktade och anfrätta partier med stenlagningsbruk från Målarkalk AB vilket var önskvärt ur ett antikvariskt perspektiv. Slutord I RAÄ:s beslut står det att taket på Örebro slott i dag präglas av den ombyggnad som genomfördes då takteglet ersattes med skiffer. Taktäckningen av skiffer utgör en del av Örebro slotts kulturhistoriska värde och ämbetet anser därför att skifferplattor skall bevaras i så hög grad som möjligt i samband med att ny fotränna monteras på tornet. Rent antikvariskt har fotrännan och snörasskyddet påverkat och till viss del även förvanskat slottets kulturhistoriska värde. Båda dessa förändringar är i dagsläget iögonfallande. Inom några år har den nya kopparplåten mörknat och mattats ned och kommer då att smälta in bättre men kommer återigen vara iögonfallande om 50 år när den ärgat och blivit grön. Arbetet har utförts med god hantverksskicklighet. 7

8 Fotoprotokoll Acc. Nr. OLM_2013_27_1-29 Örebro läns museums diarienummer: Fotograf: Anneli Borg Objekt: Örebro slott T001, Nikolai 3:5 Kommun: Örebro kommun Län: Örebro År: 2013 Motiv: 1. Tornets nedre takfall innan arbetet påbörjats. 2. Tornets nedre takfall innan arbetet påbörjats. 3. I mötet mellan mur och skiffer sitter en plåt fogad med PCB-haltig mjukfog. 4. Kattvind innan isolering. 5. Befintligt gångjärn på inspektionslucka. 6. Tidigare lagning på profilerad plåt på det kopparklädda väggpartiet mellan översta och mellersta takfallet. 7. Slottstaket innan montering av hängränna. 8. Översta takfallet där man tydligt kan se spår av att skiffern är omlagd vid tidigare tillfälle. 9. Skada på solbänk mot sydöst. 10. Tornets spira med mönjade järndetaljer. 11. Nylagd skiffer på översta fallet med inlägg av kopparplåt. 12. Spikad skiffer på översta fallet, nya hål görs vid behov. 13. Plåten har kompletterats med en slitplåt. 14. Mellersta takfallet lades som tidigare utan takpapp. Underlagstaket har jämnats till för att ge ett jämt underlag. 15. Mellersta takfallet lades som tidigare utan takpapp. 16. Nedre takfallet under arbetets gång. 17. Bilden visar hur man fick skjuta in plåtar under fotrännan för att få rätt lutning. 18. En hängränna har nu moterats på en del av slottets södra takfall. 19. Övre takfallet där man kan se de fästöglor som nu monterats. 20. Spiran efter ommålning och förgyllning. 21. Bild från den takkupa där elen nu dragits ifrån. 22. Till höger, ny hängränna på södra slottstaket samt elinstallation för värmekabel. 23. Ett par rader med skiffer är bortplockade och ersatta med en ny förpatinerad plåt. 24. Plåten i mötet mellan mur och skiffer har sanerats från PCB-haltig fog och ersatts med ett hydrauliskt kalkbruk. 25. Nedre takfallet med ny fotränna av koppar. 26. Slottets södra tak har kompletterats med hängränna och stuprör. Stupröret leder ner och släpper vattnet på nedersta fallet. 27. Tidigare lagad solbänk av kalksten. 28. Vattenutkastaren har kompletterats med överspolningsskydd, vattkupan är specialtillverkad. 29. Specialtillverkad vattkupa ritad av slottsarkitekt Tina Wik. 30. Sydvästra tornet efter åtgärd. 8

9 Bilddokumentation Före åtgärd Bild 1-2: Bilderna visar tornets nedre takfall innan arbetet påbörjats. Bild 3 och 4: Bild till vänster, där man kan ana den PCB-haltiga mjukfog som nu sanerats och ersatts med bruk. Bild till höger visar kattvinden innan isolering. Bild 5 och 6: Till vänster, gångjärn på inspektionslucka, till höger tidigare lagning i nedre delen av profilad plåt. Båda bilderna är från det kopparklädda väggpartiet mellan översta och mellersta takfallet... 9

10 Bild 7 och 8: Slottstaket innan montering av hängränna. Bild till höger där man tydligt kan se att det översta takfallet är omlagt vid tidigare tillfälle. De ljusa partierna visar hur skiffern tidigare överlappat varandra... Bild 9: Skada på solbänk mot sydöst. Under arbetets gång Bild 10-11: Tornets spira med mönjade järndetaljer. Till höger, nylagd skiffer på översta fallet med inlägg av kopparplåt. På nordöstra tornet användes blyplåt. 10

11 Bild 12-13: Till vänster, spikade skiffer på översta fallet, nya hål görs vid behov. Till höger har plåten kompletterats med en slitplåt. Bild 14-15: Mellersta takfallet lades som tidigare utan takpapp. På bilden till vänster kan man se hur man jämnat till underlagstaket för jämnare underlag. Här har skiffern skruvats fast. Bild 16-17: Nedre takfallet under arbetes gång. Bilden till höger visar hur man fick skjuta in plåtar för att för att få rätt lutning på fotrännan. 11

12 Bild 18: En hängränna har nu monterats på en del av slottets södra takfall. Efter åtgärd Bild 19-20: Övre takfallet där man kan se de fästöglor som nu monterats. Spiran efter ommålning och förgyllning. Bild 21-22:Vänstra bilden är tagen från den takkupa där elen nu dragits ifrån. Man kan se hur den går in i snörasskyddets översta rör. Till höger, ny hängränna på södra slottstaket samt elinstallation för värmekabel. hängränna och elinstallation för värmekablar. 12

13 Bild 23-24: Till vänster ett par rader med skiffer är bortplockade och ersatta med en ny förpatinerad plåt. En obehandlad kopparplåt hade smält in bättre till befintlig plåt. Till höger, plåten i mötet mellan mur och skiffer har sanerats från PCB-haltig fog och ersatts med ett hydrauliskt kalkbruk. Bild 25-26: Nedre takfallet med ny fotränna av koppar. Till höger, Slottets södra tak har kompletterats med hängränna och stuprör. Stupröret leder ner och släpper vattnet på nedersta fallet. Bild 27-28: Tidigare lagad solbänk av kalksten. Till höger vattenutkastaren har kompletterats med överspolningsskydd, vattkupan är specialtillverkad. 13

14 Bild 29-30: Special tillverkad vattkupa ritad av slottsarkitekt Tina Wik. Nedan, Sydvästra tornet efter åtgärd. 14

15 15