Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel

Transkript

1 Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Falköping den 14 april 2010 Välkommen och inledning Ulf Eriksson, kommunalråd, Falköpings kommun Falköpings kommun valde tidigt att bli en ledande miljökommun och ser hållbar utveckling som en förutsättning för fortsatt tillväxt i kommunen och det goda livet. Kommunen är med i det internationella nätverket Cittaslow, med 100 städer från hela världen. Nätverket har formulerat 52 kriterier inom sex nyckelområden och dessa kriterier är i linje med hållbar utveckling. Ett viktigt kriterium rör t ex lokalt producerad mat, vars andel ökar i städerna i Cittaslow. Falköping är med i projektet Uthållig kommun och arbetar aktivt inom energiområdet. Konkreta resultat är bl a att man inte använder olja i de egna fastigheterna och energiförbrukningen minskar med cirka tre procent per år. I kommunen produceras biogas som används för att driva bussarna. Genom den högt belägna placeringen är Falköping en lämplig ort för vindkraft. År 2014 ska enbart vindkraftsproducerad el användas i kommunal verksamhet. Kommunen söker också stimulera den lokala ekonomin genom att planera för att minst 50 procents delägarskap i de vindkraftsparker som ska byggas. Svar på budkavle från Alvesta Falköping har byggt upp eget stadsbussnät för lokala transporter och antalet människor som åker buss ökar stadigt. Målen för bussåkande överträffats årligen med procent. Syftet är att styra undan biltrafiken för att få ett trivsammare centrum. För 25 år sedan gick den tunga trafiken genom Falköping. Nu leds trafiken runt staden och ett logistikcentrum planeras för att knyta samman busstransporter och järnväg. Därtill finns en regional satsning på samordnade godstransporter. Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer har två huvudsakliga uppgifter: sprida kunskap om hållbar stadsutveckling och skapa nätverk för erfarenhetsutbyte tilldela ekonomiskt stöd för att främja goda exempel Det ekonomiska stödet till hållbar stadsutveckling uppgår till 340 miljoner kronor. Syftet med det ekonomiska stödet är att minska utsläppen av växthusgaser

2 och skapa attraktiva ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. Projekten ska vara förebilder och demonstrationsobjekt och främja export av miljöteknik och hållbart stadsbyggande. Stöd ges till två typer av projekt: Investeringsprojekt. Ny eller ombyggnad av stadsdel, kvarter eller bostadsområde. Planeringsprojekt. En mindre del av stödet går till förstudier, programskrivning, planering och informationsinsatser. År 2009 delade Delegationen för hållbara städer ut 140 miljoner till tre investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt. År 2010 kommer delegationen att dela ut 200 miljoner kr. År 2009 fick delegationen in 78 ansökningar och i år har antalet ökat till 88 ansökningar. Delegationen gör bedömningen att man fått in många intressanta ansökningar. Ansökningarna har kommit in från många olika delar av landet. Framtiden enligt ansökningarna Den bild som tonar fram vid en genomläsning av inkomna ansökningar är att människan kommer att vara i fokus och att ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling blir allt vanligare. Det är viktigt att staden är mångfunktionell och förändringsbar samt att miljön är öppen och säker och invånarna engagerade. Tätheten värdesätts. Det är vanligt att gamla miljonprogramsoråden byggs om. Andra aspekter som värdesätts är vackra, sunda och hållbara byggnader och material. Integrering av grönytor och dagvattenhanteringen blir allt viktigare. Staden ska vara energi- och klimatneutral, dvs inte släppa ut mer växthusgaser än den klarar att ta hand om. Hållbara transportlösningar och integrerade lokala infrastrukturlösningar blir allt vanligare och viktigare. Exempel på integrerade tekniska lösningar är hur matavfall blir till biogas som sedan används för att driva fordon. Se även power point-presentation från seminariet. Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Maria Steinbach Lindgren, enhetschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik Regeringen tar också nya initiativ, såsom:

3 Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Tobias Malmgren och Madeleine Nettelbladt, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även

4 Omvandlingen av miljonprogramsområdet Gårdsten erfarenheter 12 år senare Katarina Ahlqvist, vd, Gårdstensbostäder Gårdssten är en förort till Göteborg med invånare och drygt hyreslägenheter byggda Området har sedan 1997 genomgått en omfattande förnyelse från att ha varit ett område i förfall, med eftersatt underhåll, med hälften av alla lägenheter outhyrda, hög arbetslöshet och bristande samhällsservice. Idag alla lägenheter uthyrda och området har kompletterats med ett mindre antal bostadsrätter och småhus för att bli mer variationsrikt. Det är fortfarande en resurssvag stadsdel, men med ökad medelinkomst och större spridning. För första gången sedan området byggdes är alla lägenheter uthyrda. Investeringar görs och småhus planeras i området. Omdaningen har gjorts med fokus på miljö och de boendes delaktighet. Den fysiska upprustningen har använts som ett medel för att nå framgång även vad gäller de sociala aspekterna. Gårdstensbostäder har fått flera priser, bl a Stora samhällsbyggarpriset Bland annat har solvärme och ett vindkraftsverk installerats och området är nu självförsörjande på fastighetsel och den el som förbrukas av hyresgästerna. Individuell mätning och debitering har införts och hyresgästerna kan följa förbrukningen via Internet. Förbrukningen har minskat och många hyresgäster får pengar tillbaka på hyran. Miljöinformatörer knackar dörr och informerar de boende. Upprustningen görs varsamt. Endast uttjänta delar byts ut och den ursprungliga arkitekturen bibehålls genom nya tätskikt på de platta taken och tvätt och målning av fasader. Husen ser nu nybyggda ut. De boende engageras i planering och genomförande, vilket lett till stort engagemang och ansvarstagande. Delaktighet är en tydlig framgångsformel i Gårdssten. Gårdstensbostäder styrelse är unik i sitt slag. Sex av sju ordinarie styrelseledamöter är boende i Gårdsten. Se även power point-presentation från seminariet. Framtidsscenarier ett sätt att se det stora i det lilla Leila Aalto, planarkitekt, Ulricehamns kommun Ulricehamn är en av fem pilotkommuner i Energimyndighetens projekt inom Fysisk planering inom Uthållig kommun. Kommunen har invånare varav bor i staden. Planansvariga hade uppdraget att ta fram en ny fördjupade översiktsplan och att man skulle arbeta på ett annat sätt än vad som är brukligt. Arbetssättet i Uthållig

5 kommun-projektet har varit tanketräning träning i att tänka på olika sätt. Ibland måste man stå på toppen av ett berg för att se vilken väg som är lättast att ta sig upp för. Det är också lättare att prioritera om man har hela bilden klar för sig. För att ta fram den nya översiktsplanen användes olika metoder, bl a: Mind mapping - för att uppmuntra fritt tänkande SWOT-analyser för att lyfta fram styrkor och svagheter Back casting genom att titta långt fram i tiden kan scenarier skisseras för olika utvecklingstendenser och vägval Nyckelfrågor alla förvaltningar deltog i arbetet för att lyfta fram vad som är viktigt för Ulricehamn Värderosor vilka scenarier får de största värdena? Trygghetsvandingar genom vandringar i dagsljus resp mörker med skolbarn, polisen m fl identifierades felande länkar för hur man med större trygghet ska kunna röra sig som gång- och cykeltrafikant. Dessa brister har därefter lätt kunnat åtgärdas. I en liten stad är det vanligt att staden breder ut sig, eftersom det finns gott om plats. I Ulricehamn gjordes scenarier för en tätare respektive glesare stad. Den tydliga stadskärnan identifierades som en viktig befintlig kvalitet. Olika sätt för att bygga vidare på denna kvalitet och även behovet av lägenheter i centrala lägen belystes. Andra frågor som lyftes tydligare än vad som har skett i tidigare fördjupade översiktsplaner är energiförsörjning och folkhälsa. Bl a togs en karta för energiförsörjning fram med en detaljnivå som inte hade gjorts tidigare. Läge för solenergianläggningar reserveras på plankartan etc. Genom att i tidigt skede planera för att det ska vara lätt att ta sig till skola och arbete och att andelen gångoch cykeltrafikanter ökar kan folkhälsan stärkas. Scenarier genomfördes där effekten av att fullt ut satsa på gång- och cykeltrafik beskrevs. Metoder och arbetssätt som användes i den fördjupade översiktsplanen för centrala Ulricehamn användes därefter i nästa plan för orten Gällstad med 450 invånare. På orten finns sedan några år tillbaka försäljning av märkeskläder, vilket lett till omkring en miljon besökare per år. Invånarna engagerades tidigt i arbetet och mellan personer deltog i möten där bl a SWOT-analyser genomfördes. Analysen ledde till att många möjligheter för orten identifierades. Olika framtidsscenarier utarbetas: framskrivning av nuvarande utveckling, framtidsbild som förbifart, enbart bostadsort, ett ort som utvecklas för att erbjuda de boende och besökare upplevelser etc. De boende valde att satsa på att ortens funktion som handelsplats kompletteras med utbud för upplevelser. Se även power point-presentation från seminariet.

6 LoLog lokal logistik Martin Johansson, energi- och miljösamordnare, Falköpings kommun LoLog är ett projekt för att hitta nya metoder för att jobba med logistik och minska transporterna, finansierat av EU och Miljönämnden i Västra Götalandsregionen. Projektet genomförs i samverkan med Trollhättans stad och Vänersborg kommun och har nu kommit halvvägs. Potentialen för projektet bedöms vara mycket stor. Exempelvis gjordes vid projektets inledning årligen stopp för leverans av livsmedel i Falköping. På gågatan i Vänersborg stannade 30 lastbilar per dag. Genom en samlastningscentral ska alla leveranser ske till ett ställe, där omlastning sker för vidare leverans en leverans till varje enhet. Samlastningen omfattar de offentliga anläggningarna, näringsliv (t ex livsmedelaffärer) och paket till privatpersoner. Syfte med projektet: - Skapa förutsättningar för lokala leverantörer att sälja till den lokala marknaden - Bidra till att utveckla det lokala näringslivet - Öka kompetensen hos berörda leverantörer, transportörer och kunder Mål för projektet: Att antalet lokala leverantörer som är beredda att leverera till samlastningscentralen ökar med tio stycken Att utveckla ett transportsystem för transporter till, inom och från samlastningsterminalerna, med tyngdpunkt på system för lokala leverantörer Att 30 landsbygdsföretagare har deltagit i nätverksträffar eller utbildningar Minskade koldioxidutsläpp med 25% när terminalerna är i funktion I samband med renovering och ombyggnad av kommunens kök bör en anpassning av kökens fysiska utformning göras så att den möjliggör mottagandet även av leveranser från lokala producenter Projektet omfattar fysisk utformning, upphandlingsspecifikationer, hanteringsoch kvalitetssystem, men även mjuka aspekter som utbildning och attityder. I upphandlingen ställs krav på däck, eco driving, miljöklassade bilar etc. En annan fördel med upplägget är att det är lättare att genomföra utvecklignsarbete om detta sker i samverkan med en partner. Utvecklingarbetet kan t ex avse tider, rutter, system för returtransporter etc. Samlastningscentralen i Falköping avses vara i funktion vid årsskiftet 2010/2011. För mer information se power point-presentation från presentationen och

7 Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor David Sim, arkitekt, Gehl architects Planering sker ofta utifrån ett helikopterperspektiv. Men hur upplevs skalan av oss där nere? Gehl architecs använder sig av en upp- och nermetod som utgår från forskning och som har individen som utgångpunkt. Först görs en studie av platsen. Vad gör människorna på platsen? Kulturer och klimat skiljer sig åt, men det sätt vi människor befolkar och använder det offentliga rummet på är det samma överallt. Vi människor är gjorda för att gå i fem kilometer i timmen och vi ser det som är i ögonhöjd. Vi tittar nästan aldrig upp på husen. Jämför fasaderna på bottenvåningen i Gamla stan i Stockholm med en steril fasad utanför en livsmedelsaffär (se foto i power point-presentationen). Vi ser oss för var vi sätter fötterna, så golv- och trottoarbeläggningar är viktiga. Vi mår bra när skalan i bebyggelsen är anpassad efter människan. Jämför med barns glädje när skalan stämmer i lekstugor. På samma sätt bör staden vara anpassad för att vi ska röra oss i den i fem kilometer i timmen. Ofta är staden byggd för biltrafik i sextio kilometer i timmen. Men det finns exempel på städer som återerövrats. I Köpenhamn t ex finns flera ställen där bilens dominans har bytts mot folkliv och attraktiva miljöer där folk vill vistas. Ströget var tidigare en trafikerad genomfartsgata. Nu passerar där människor per dag sommartid. I Nyhamn fanns tidigare plats för 50 bilar och när parkeringsplatserna togs bort oroade sig köpmännen på gatan för att förlora kunder. Nu rör sig tusen potentiella kunder på gatan dagligen. Genom att skapa bättre förutsättningar för cyklister kan cyklandet öka. Exempel på insatser: Nätverk av cykelbanor, inte bara några stråk Förhöjda kanter för att förtydliga skiljelinjen mellan cykelbana och körfält för bilar Cykelbanor förtydligas och prioriteras vid korsning med sidogator Cyklister får grönt trafikljus sex sekunder för bilisterna Cykelutbildning för vuxna invandrare som vill lära sig att cykla Lätta övergångar mellan olika trafiksystem (gång, cykel och kollektivtrafik) Genom att studera statistik kan underlag tas fram som kan användas för att övertyga. I Köpenhamn visar studier t ex att de allra flesta, sextio procent, som cyklar gör det för att det är det lättaste/bekvämaste sättet att ta sig fram på. Bara sju procent cyklar p g a hälsoskäl och endast en procent av miljöskäl. I projekt som Gehl architects har genomfört i New York med syfte att skapa mer utrymme för gång- och cykeltrafik och plats för människan i det offentliga

8 rummet har statisk bidragit till att öppna upp för samtal. I en studie framkom att 2/3 av gaturummet används av bilister, medan dessa bara utgör 1/3 av alla människor som rör sig på gatan. Trettio procent av befolkningen i New York city utgörs av gamla och barn, men i studierna finns bara tio procent av dessa i gaturummet. Förändringarna i New York har genomförts i små steg. Att göra Broadway till gågata var kontroversiellt. Motståndet mot att stänga av gatan en längre tid för att bygga om den till gågata var stort. I ett pilotprojekt gjordes istället en tillfällig lösning, snabb och till låga kostnader. Över en natt målades gatan om med olika fält, solstolar och parasoll ställdes ut. Grunden för att senare genomföra en permanent förändring finns nu där. Budkavle från Falköping till Piteå Ulf Eriksson, kommunalråd, Falköpings kommun Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå och Örebro skickas en budkavle med frågor och uppmaningar från kommun till kommun. Ulf Eriksson skickade följande budkavle från Falköping till Piteå: Vad kan Piteå göra för att bli fossilfritt? Falköpings mål är att bli helt oberoende av fossil energi genom energieffektivisering. Falköping satsar på biobränslen till uppvärmning: sol, vind och biogas är redan verklighet och rymmer en stor utvecklingspotential!