Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel"

Transkript

1 Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Örebro den 6 maj 2010 Välkommen, inledning och svar på budkavle från Piteå Gabriella Blomgren, kommunalråd, Örebro kommun Kommunen har satsat på att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och enkel, med bra turtäthet och utbyggt linjenät. Ambitionen är att göra bussen till ett alternativ som man tycker om och föredrar. Bussarna drivs med biogas. Den totala restiden från start till mål ska vara konkurrenskraftig. Priset för att åka buss är viktigt. Införandet av 3-timmars-biljetter har varit en framgångsfaktor. Bussarna har gjorts mer synliga och är nu lila. Kanske tilltalas därmed även män att åka buss? Det råder kvinnodominans bland bussresenärerna. Kommunen arbetar också för att göra det lättare att cykla. En cykelpool ska införas. Även cyklarna ska vara lila. Kostnadsfri parkering vid arbetsplatser ger det fel signaler och blir ett styrmedel för bilåkning. Kommunen har därför avgiftsbelagt den egna parkeringen och uppmuntrar företag att göra likadant. Det finns nu gott om p-platser i utkanten av staden och skyltningen om lediga p-platser har förbättrats. Torgen har blivit bilfria. Kommunen arbetar också med att ständigt aktualisera kommunens resepolicy. De anställda påminns och resebyrån uppmuntras att föreslå miljöanpassade alternativ. Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, och Christina Leideman, utredningssekreterare, Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer har två huvudsakliga uppgifter: sprida kunskap om hållbar stadsutveckling och skapa nätverk för erfarenhetsutbyte tilldela ekonomiskt stöd för att främja goda exempel Det ekonomiska stödet till hållbar stadsutveckling uppgår till 340 miljoner kronor. Syftet med det ekonomiska stödet är att minska utsläppen av växthusgaser och skapa attraktiva ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. Projekten ska vara förebilder och demonstrationsobjekt och främja export av miljöteknik och hållbart stadsbyggande. Stöd ges till två typer av projekt: Investeringsprojekt. Ny eller ombyggnad av stadsdel, kvarter eller bostadsområde.

2 Planeringsprojekt. En mindre del av stödet går till förstudier, programskrivning, planering och informationsinsatser. År 2009 delade Delegationen för hållbara städer ut 140 miljoner till tre investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt. År 2010 kommer delegationen att dela ut 200 miljoner kr. År 2009 fick delegationen in 78 ansökningar och i år har antalet ökat till 88 ansökningar. Delegationen gör bedömningen att man fått in många intressanta ansökningar. Ansökningarna har kommit in från många olika delar av landet. Framtiden enligt ansökningarna Den bild som tonar fram vid en genomläsning av inkomna ansökningar är att människan kommer att vara i fokus och att ett helhetsperspektiv på hållbar utveckling blir allt vanligare. Det är viktigt att staden är mångfunktionell och förändringsbar samt att miljön är öppen och säker och invånarna engagerade. Tätheten värdesätts. Det är vanligt att gamla miljonprogramsoråden byggs om. Andra aspekter som värdesätts är vackra, sunda och hållbara byggnader och material. Integrering av grönytor och dagvattenhanteringen blir allt viktigare. Staden ska vara energi- och klimatneutral, dvs inte släppa ut mer växthusgaser än den klarar att ta hand om. Hållbara transportlösningar och integrerade lokala infrastrukturlösningar blir allt vanligare och viktigare. Exempel på integrerade tekniska lösningar är hur matavfall blir till biogas som sedan används för att driva fordon. Se även power point-presentation från seminariet. Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Andres Muld, avdelningschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik Regeringen tar också nya initiativ, såsom: Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar

3 Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Tobias Malmgren, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även Energy Performance Contracting i Örebro Göran Fredriksson, energiansvarig, Kommunfastigheter i Örebro Kommunfastigheter Örebro förvaltar kommunens verksamhetslokaler (ca kvm) med egen driftsorganisation. Sedan år 2005 driver man ett projekt EPC, Energy Performance Contracting, som syftar till att minska energianvändningen genom användande av avtal. Fjärrvärme är främsta energikällan i fastigheterna. I

4 EPC-projektet har man analyserat 600 byggnader och genomfört åtgärder i 400 av dem. Bland uppnådda resultat i projektet nämndes att fjärrvärmeanvändningen minskat med 20 procent, att de fasta kostnaderna och oljeanvändningen har minskat samt att olja och el används i mindre omfattning. Projektet har gett stora miljövinster, men har drivits fram av ekonomiska skäl. En bidragande faktor har också varit det statliga stödet till energiinvesteringar i offentliga lokaler med 30% under Före projektet ökade underhållskostnaderna. Den trenden har nu brutits. Återbetalningstiden för åtgärderna är omkring nio år. Kommunen går nu vidare med nya etapper i projektet. Se även power point-presentation från seminariet. Energikrav i bebyggelse, Västerås stad, stadens roll och erfarenheter Bo Göranson, projektledare, Fastighetskontoret, Västerås kommun Fastighetsnämnden i Västerås har gett Fastighetskontoret i uppdrag att utveckla ett lågenergihuskoncept för Västerås. All bebyggelse på kommunal mark ska från och med nu vara lågenergihus. I arbetat med att ta fram konceptet har hänsyn tagits till många olika aspekter (se power point-presentation). Dialog, lyhördhet och vägledning har varit ledord i arbetet. Politiskt stöd har varit av största vikt för att konceptet har kunnat införas framgångsrikt. Unikt för det konceptet är att även effektkrav ställs. I köpeavtal och exploateringsavtal regleras således både energianvändningen och effektbehovet. För uppföljning används energihuskalkylen, ett beräkningsprogram som tagits fram gemensamt av Västerås stad och Linköpings kommun. För att göra det hela så enkelt som möjligt, liknar energihuskalkylen de vanliga energiberäkningsprogrammen. För att stödja tomtköpare, husleverantörer och byggentreprenörer har funktionen Bosse Energidoktorn inrättats. Energidoktorn ger vägledning och information via en webb-sida, beräkningsprogram etc och personligen per telefon och mejl. De vanligaste frågorna rör energiberäkningar och -lösningar. Se även power point-presentation från seminariet. Herrgårdsängen ett lågenergihusområde för småhus, staden och tomtköpare Ulf Edvardsson, projektledare, Fastighetskontoret, Västerås kommun Herrgårdsängen är det första område som nu byggs enligt det framtagna konceptet för lågenergihus i Västerås. Färdigställt kommer området att ha 149 bostäder bestående av enskilda småhus, gruppbyggda småhus och flerbostadshus.

5 Inför exploateringen av Herrgårdsängen bjöd kommunen in sextio småhustillverkare för att informera om sina planer att bygga lågenergihus. Tre av de företag som då deltog sa sig kunna leverera hus med den efterfrågade standarden. Nu, ett drygt år senare, klarar i stort alla leverantörerna kraven. Ordet succé nämndes småhustillverkarna har nu efterfrågan från andra kunder på sina lågenergihus. De första boende i området har just flyttat in. Från första spadtag till inflytting har det tagit 13 månader, inklusive anslutning av vatten och avlopp. I den uppföljning som nu följer ställs krav på åtgärd om kraven inte uppfylls. Om kraven uppfylls lämnas däremot 25 tkr till lågenergihus och 50 tkr till passivhus i bonus. Se även power point-presentation från seminariet och Kommunal resepolicy, nu med trängselskatt och klimatkompensation Petter Kjellgren, samordnare arbetsgivarkontakter, Göteborgs stad År 2002 införde Trafikkontoret i Göteborg en resepolicy. Övriga förvaltningar har senare följt efter och då använt sig av Trafikkontorets policy som mall. Motiv för att införa en resepolicy var att minska miljöpåverkan, öka effektiviteten och säkerheten i resandet samt möjligheten att utgöra föredöme. Policyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet. Användandet av cykel, kollektivtrafik och bilpool prioriteras. Åtgärder för att minska användningen av egen bil ger effektivitet bl a genom att resor planeras noggrannare och att stadens mark inte används för personalens bilparkering. Exempel på åtgärder som implementerats genom resepolicyn: Bilpool 100% miljöbilar Cykelpool, cykel leasing och cykel service Flygresor under 50 mil är inte tillåtna Minskning av parkeringsplatser och användning av egen bil Parkeringsavgift för anställda Incitament för hållbara resor som till exempel subventionerat kollektivtrafikkort Videokonferensutrustning finns att boka Anställda har flextid mellan and Bilpoolen används främst för tjänsteresor, men har upphandlats för att personalen också ska kunna använda den för privata resor. Även allmänheten ska kunna nyttja bilpoolen. Användningen av bilpoolen ska vara enkel och man betalar bara

6 för de resor man gör. Bil bokas över Internet eller via sms. Bekräftelse och nyckel fås via smartcard eller telefonen. Kommunens anställda kan på motsvarande sätt boka cykel i en cykelpool. Denna cykelpool ska inom kort kompletteras med elcyklar. Sommaren 2010 etableras ett lånecykelsystem för allmänheten, som även kommunens anställda kan nyttja. Andra alternativ för kommunens anställda är leasingavtal för cykel, där arbetsgivaren betalar 80% av kostnaden för en ny cykel. De anställda betalar förmånsvärdet av denna tjänst och kan efter tre år köpa cykeln. Vid användandet av egen cykel erbjuds anställda gratis service om de förbinder sig att använda den till jobbet minst fem månader om året. En dag varje vecka finns möjlighet att lämna in cykeln på service och få tillbaka den samma dag. Resultatet av resepolicyn hittills är bl a att resor med bil minskat med 50% under åren , trots att antalet anställda ökade under denna period. Trafikkontoret har infört en rutin för klimatredovisning av tjänsteresor med bil och flyg. Arbetet har bland annat inneburit: Samarbete med resebyrån System för insamling av resestatistik System för CO 2 -beräkning För att minska tjänsteresorna med bil och flyg beslutade kommunstyrelsen i Göteborg i maj 2009 att införa kommunintern klimatkompensation för alla förvaltningar och bolag i kommunen. Klimatkostnaden (1.50kr/kg CO 2 för flyg och bil) återförs till förvaltningarna och bolagen genom investeringar i klimatåtgärder. Kommunen har en intern klimatkompensation. Beräknar kostnader för utsläpp orsakade av tjänsteresor och återinvesterar i åtgärder som minskar resande och utsläpp. Inledningsvis beräknas klimatkompensationen för flyg och bil omsätta cirka 10 Mkr. Exempel på åtgärder: Utbildning i Ecodriving Cykelservice Implementering av videokonferensutrustning Utökat antal cykelparkeringar För att minska antalet bilar i staden i övrigt infördes hösten 2009 en ny parkeringspolicy med följande åtgärder: Högre avgifter för parkering vid arbetsplatsen Färre bilar parkerade på gatorna Fler cykelparkeringar

7 Prioritering av bilpool, samåkning och elektriska fordon År 2013 införs trängselavgift i Göteborg. Intäkterna ska användas för att finansiera investeringar i bl a ny tågtunnel, ny bro och utbyggd kollektivtrafik. Se även power point-presentation från seminariet. Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor David Sim, arkitekt, Gehl architects Planering sker ofta utifrån ett helikopterperspektiv. Men hur upplevs skalan av oss där nere? Gehl architecs använder sig av en upp- och nermetod som utgår från forskning och som har individen som utgångpunkt. Först görs en studie av platsen. Vad gör människorna på platsen? Kulturer och klimat skiljer sig åt, men det sätt vi människor befolkar och använder det offentliga rummet på är det samma överallt. Vi människor är gjorda för att gå i fem kilometer i timmen och vi ser det som är i ögonhöjd. Vi tittar nästan aldrig upp på husen. Jämför fasaderna på bottenvåningen i Gamla stan i Stockholm med en steril fasad utanför en livsmedelsaffär (se foto i power point-presentationen). Vi ser oss för var vi sätter fötterna, så golv- och trottoarbeläggningar är viktiga. Vi mår bra när skalan i bebyggelsen är anpassad efter människan. Jämför med barns glädje när skalan stämmer i lekstugor. På samma sätt bör staden vara anpassad för att vi ska röra oss i den i fem kilometer i timmen. Ofta är staden byggd för biltrafik i sextio kilometer i timmen. Men det finns exempel på städer som återerövrats. I Köpenhamn t ex finns flera ställen där bilens dominans har bytts mot folkliv och attraktiva miljöer där folk vill vistas. Ströget var tidigare en trafikerad genomfartsgata. Nu passerar där människor per dag sommartid. I Nyhamn fanns tidigare plats för 50 bilar och när parkeringsplatserna togs bort oroade sig köpmännen på gatan för att förlora kunder. Nu rör sig tusen potentiella kunder på gatan dagligen. Genom att skapa bättre förutsättningar för cyklister kan cyklandet öka. Exempel på insatser: Nätverk av cykelbanor, inte bara några stråk Förhöjda kanter för att förtydliga skiljelinjen mellan cykelbana och körfält för bilar Cykelbanor förtydligas och prioriteras vid korsning med sidogator Cyklister får grönt trafikljus sex sekunder för bilisterna Cykelutbildning för vuxna invandrare som vill lära sig att cykla

8 Lätta övergångar mellan olika trafiksystem (gång, cykel och kollektivtrafik) Genom att studera statistik kan underlag tas fram som kan användas för att övertyga. I Köpenhamn visar studier t ex att de allra flesta, sextio procent, som cyklar gör det för att det är det lättaste/bekvämaste sättet att ta sig fram på. Bara sju procent cyklar p g a hälsoskäl och endast en procent av miljöskäl. I projekt som Gehl architects har genomfört i New York med syfte att skapa mer utrymme för gång- och cykeltrafik och plats för människan i det offentliga rummet har statisk bidragit till att öppna upp för samtal. I en studie framkom att 2/3 av gaturummet används av bilister, medan dessa bara utgör 1/3 av alla människor som rör sig på gatan. Trettio procent av befolkningen i New York city utgörs av gamla och barn, men i studierna finns bara tio procent av dessa i gaturummet. Förändringarna i New York har genomförts i små steg. Att göra Broadway till gågata var kontroversiellt. Motståndet mot att stänga av gatan en längre tid för att bygga om den till gågata var stort. I ett pilotprojekt gjordes istället en tillfällig lösning, snabb och till låga kostnader. Över en natt målades gatan om med olika fält, solstolar och parasoll ställdes ut. Grunden för att senare genomföra en permanent förändring finns nu där. Budkavle från Örebro till övriga kommuner i Sverige Gabriella Blomgren, kommunalråd med ansvar för miljö- och klimatfrågor, Örebro kommun Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå och Örebro skickas en budkavle med frågor och uppmaningar från kommun till kommun. Gabriella Blomgren skickade följande budkavle från Örebro övriga kommuner i landet: Vi är stolta över och sprider gärna vår kunskap kring: - Vår klimatplan, som visar hur vi på ett strukturerat sätt kan nå ambitiösa klimatmål. - Att vi genomfört norra Europas största energisparprojekt av typen EPC (Energy Performance Contract), som överträffat förväntningarna - Att vi infört ett internt klimatkonto där verksamheterna får betala för den klimatbelastning deras resande orsakar. Verksamheterna kan sedan söka pengar från kontot för klimatförbättrande åtgärder. Men. Den övergripande utmaningen för oss är hur vi kan bygga ett hållbart samhälle på lite länge sikt. I det arbetet funderar vi mycket kring hur vi kan skapa en attraktiv stad med hög tillgänglighet och låg klimatbelastning. Trafiken är kanske den största utmaningen i detta.

9 Har ni några konkreta tips kring hur vi kan skapa ett verkligt paradigmskifte, som bryter bilens dominans i samhällsutvecklingen?

Budkavle från Stockholm till Alvesta

Budkavle från Stockholm till Alvesta Budkavle från kommun till kommun om hållbar stadsutveckling Frågor och svar från kommuner i samband med seminarier genomförda av Delegationen för hållbara städer och Energimyndigheten under våren 2010.

Läs mer

Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010

Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010 Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering - framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010 Välkommen och inledning Helena Stenberg, kommunalråd,

Läs mer

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson Trafikkontoret i Göteborg Fotograf: Klas Eriksson Resepolicy Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet,

Läs mer

Vår resepolicy i praktiken

Vår resepolicy i praktiken Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna

Läs mer

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Rosenbad den 30 mars 2010 Välkommen och inledning och budkavle från

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

Bättre luft. Mindre buller. Klimat

Bättre luft. Mindre buller. Klimat Klimat Bättre luft Mindre buller Tyst sida avsteg från bullerriktvärden Områden med stadskaraktär, kvartersstruktur och god kollektivtrafik 65 db(a) bullrig sida - < 50 db(a) tyst sida 1 Koldioxidminskning

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se

RAPPORT FRÅN ETT: www.upplandsvasby.se RAPPORT FRÅN ETT: Dialog Trafikdialogen var höstens första dialogmöte av totalt tre. Dialogen berörde den kommande trafikplanen och lanserades som startskottet för arbetet med denna. Sammanlagt besökte

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT Möllevången, 110214 Hej igen kära politiker! Vad bra att ni tittar lite närmare på det som finns att fundera extra kring vad gäller kvarteret Oket. Det är också roligt att så många i stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

2009-09-09 Vägverket 1. Hej!

2009-09-09 Vägverket 1. Hej! Vägverket 1 Hej! Vägverket 2 Rese- och mötespolicy inspiration, fakta och exempel Vägverket 3 Behovet av att förändra resandet ökar Klimatpåverkan, trängsel etc. Resursutnyttjande, ekonomi etc. Socialt,

Läs mer

Resepolicy för Trafikkontoret

Resepolicy för Trafikkontoret Antagen 2002-05-15, uppdaterad 2005-12-12, uppdaterad 2007-11-28 Resepolicy för Trafikkontoret Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens

Läs mer

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15 Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy? 1 2011-02-15 Policy ange riktning och ambitionsnivå Vad är en resepolicy? Styrning, kontroll och uppföljning, så att resandet ligger i

Läs mer

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten

Policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Policy för resor i tjänsten Bilaga 4, Förslag till beslut Policy och riktlinje för resor i tjänsten Policy och riktlinjer för resor i tjänsten Policy för resor i tjänsten Policyn innebär att de minst klimatpåverkande färdmedlen ska

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel

Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Falköping den 14 april 2010 Välkommen och inledning Ulf Eriksson, kommunalråd,

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Löfström 2016-04-25 KS 2013/0660 50165 Kommunfullmäktige Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar

Läs mer

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun

PitePanelen. Rapport 2. PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun PitePanelen Rapport 2 PitePanelens synpunkter inför Klimat- och energiplan för Piteå geografiska kommun Maj 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning PiteåPanelen inbjöds den 4 maj 2009 till

Läs mer

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder Backcasting 2. Kartläggning 3. Åtgärder 1. Målformulering Utsläppsnivåer Reskostnader Resvanor Attityder/preferenser Rese/Miljö-policies Arbetsförutsättningar Tillgång till färdmedel Bostadsort/resväg

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla Tyresö

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande

Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande Delegationen för hållbara städer Exempel och erfarenheter av hållbart stadsbyggande Katarina Schylberg, utredningssekreterare Delegationen för hållbara städer Regeringens uppdrag att: Vara nationell arena

Läs mer

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Klimatplan för Örebro kommun

Klimatplan för Örebro kommun Klimatplan för Örebro kommun Per Elvingson per.elvingson@orebro.se Klimatkontoret, Örebro kommun Kask Princip, Göteborg 20 maj 2010 Örebro 134 000 invånare +1200/år, f.n. 7:e störst i Sverige Regionalt

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Intern klimatavgift Örebro kommun

Intern klimatavgift Örebro kommun Intern klimatavgift Örebro kommun Tomas Bergkvist Enheten för hållbar utveckling, Örebro kommun Bakgrunden Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp. Vi

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Slutrapport 2014 för Hållbara transporter ryggraden i den hållbara staden, Jönköpings kommun

Slutrapport 2014 för Hållbara transporter ryggraden i den hållbara staden, Jönköpings kommun Slutrapport 2014 för Hållbara transporter ryggraden i den hållbara staden, Jönköpings kommun Projektbeskrivning Trafikanalysutredningar I Stadsbyggnadsvisionens övergripande och strategiska arbete med

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Nyheter & tips om miljöanpassade resor och transporter

Nyheter & tips om miljöanpassade resor och transporter Oktober 2010 Nyheter & tips om miljöanpassade resor och transporter Detta nyhetsbrev kommer från miljörådgivarna på Trafikkontoret i Göteborg. Vi erbjuder stöd till arbetsgivare för att miljöanpassa resor

Läs mer

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN

HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN KLIMATSTRATEGI LAXÅ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 13 september 2006, 71 1. Inledning...3 2. Sammanfattning av handlingsplanen... 4 3. Presentation av åtgärder... 4 4. Åtgärder och metoder...

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik

Läs mer

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg

CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar. Text och foto: Anneli Andersson-Berg CYKLA ÄR NÖDVÄNDIGT! 2016-01-14 Av: Stadens utmaningar Text och foto: Anneli Andersson-Berg Bilens dominans i stadsrummet och dess förtur på stadens gator ifrågasätts idag allt oftare. Många av Sveriges

Läs mer

Hållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015. stockholm.se

Hållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015. stockholm.se Hållbara resor resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015 stockholm.se 2 (8) Innehåll Inledning 3 Miljövänliga och säkra resor i tjänsten 3 Ekonomiska och administrativa riktlinjer 7 3 (8) Inledning

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012

TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012 TEMAMÖTE OM CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIKFRÄMJANDE ÅTGÄRDER - FREDRIKSHAMN OCH AALBORG 8-9. NOVEMBER 2012 FREDRIKSHAMN 8. NOVEMBER 2012 Nordiske cykelbyer, Finn Schultz Rasmussen. Nordiske cykelbyer var ett

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2011-11-03

Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2011-11-03 Mötesanteckningar 1 (5) Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen 2011-11-03 Närvarande: Halldo Lundgren, Piteå kommun Åsa Wikman, Piteå kommun Wolfgang Mehl, Jokkmokks

Läs mer

Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun

Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-10-09 KS 2013/0660 50162 Kommunstyrelsen Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun Förslag till beslut

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Vad tycker Sundbybergsborna? Tertial 1 2016

Vad tycker Sundbybergsborna? Tertial 1 2016 Vad tycker Sundbybergsborna? Tertial 1 216 SERVICECENTER 1 SERVICECENTER TERTIAL 1 216 STADSMILJÖ- OCH SERVICEFÖRVALTNINGEN Har du önskemål om vad den här rapporten ska innehålla? Saknar du något eller

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag!

Vi ber dig att sända oss din ifyllda enkät i det portofria kuvertet som medföljer helst redan idag! RESANDEUNDERSÖKNING Detta är en undersökning som genomförs av WSP i samarbete med PFM Research på uppdrag av Tyresö kommun. Undersökningen syftar till att kartlägga resvanor hos boende i östra Tyresö samt

Läs mer

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

Tällberg, 6-7 maj 2014

Tällberg, 6-7 maj 2014 Tällberg, 6-7 maj 2014 Utbildning i systematisk energieffektivisering Stöd för arbete med Energieffektiviseringsstödet Del 1 Utbildare Chris Hellström KanEnergi Sweden AB Mikael Söderström KanEnergi Sweden

Läs mer

Agenda 21 vision 2040. Idébank tips och idéer

Agenda 21 vision 2040. Idébank tips och idéer Agenda 21 vision 2040 Idébank tips och idéer Agenda 21 - vision 2040 Vi som bor i Östersund har skapat ett hållbart samhälle präglat av närhet och mångfald som vi med gott samvete kan lämna över till våra

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Klimatanpassning av Stockholms stads resor genom att staden utarbetar en resepolicy Motion av Yvonne Ruwaida (mp) (2008:25)

Klimatanpassning av Stockholms stads resor genom att staden utarbetar en resepolicy Motion av Yvonne Ruwaida (mp) (2008:25) Utlåtande 2008:182 RI (Dnr 209-673/2008) Klimatanpassning av Stockholms stads resor genom att staden utarbetar en resepolicy Motion av Yvonne Ruwaida (mp) (2008:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling

Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

Laddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M).

Laddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M). Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-02 Handläggare Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-05-17 p. 18 Laddstationer för elcyklar.

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer