Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel
|
|
- Britt-Marie Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Rosenbad den 30 mars 2010 Välkommen och inledning och budkavle från Stockholm till Alvesta Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd, Stockholms stad En utredning från WWF visar att det är städer i Stockholms storlek som kommer att växa. Stockholm är ett bra exempel på vad städer kan göra för att bidra till minskad klimatpåverkan. Sedan 1990 har Stockholm vuxit med motsvarande ett Malmö eller 22%. Samtidigt har CO 2 -minskningen varit 42% per person. Stockholm ska nu växa med personer till, vilket blir en utmaning. Miljömålen är högt satta. År 2050 ska staden vara fossilbränslefri. År 2015 ska utsläppen vara högst tre, att jämföra med dagens 3,5 ton CO 2 per person. Detta ska ske bland annat genom att fler nyttjar kollektivtrafik och att avfallet nyttjas bättre. Staden ska under tio år satsa 10 miljarder kronor på energieffektivisering. De kommunala bostadsbolagen familjebostäder, Svenska Bostäder och Stockholmshem har identifierat bostadsområden med sammanlagt lägenheter som ska tilläggsisoleras, förses med luftvärmeväxlare och solceller. Miljö- och trafikborgarråd har tagit initiativ till en klimatpakt med stadens aktörer. Ett konkret exempel på resultat som uppnåtts genom pakten är att man genom att ansluta byggbodar etc till fjärrvärme och att se över belysningen har kunnat minska energianvändningen under byggtiden med 50%. Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå, Sundsvall och Örebro kommer en budkavle med frågor och uppmaningar att skickas från kommun till kommun. Ulla Hamilton skickade följande budkavle från Stockholm till Falköping: Samverkan för tillväxt och minskad klimatpåverkan Tillväxt i kombination med ett offensivt klimat- och energiarbete är en förutsättning för att nå en hållbar utveckling på lokal nivå. Inom Klimatpakten samarbetar staden och företagen för att minska klimatpåverkan. Har ni något liknande samarbete?
2 Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande, Delegationen för hållbara städer Tidigare Volvochefen P-G Gyllenhammar sa på 1980-talet att går det bra för Volvo går det bra för Sverige. Peter Örn reflekterade över innebörden av att Volvo nu är sålt till Kina. Tillväxten i Kina är runt tio procent per år. Men det är ett land med stora sociala spänningar, inkomstskillnader, en spänning mellan stad och land. Gammal bebyggelse skövlas för att snabbt ge bostäder åt de 15 miljoner människor som årligen lämnar landsbygden för staden. Många av dem är unga som saknar jobb, utbildning och förhoppningar. Miljöförstöringen är omfattande. I Kina finns 16 av väldens 20 mest miljöbelastade städer. Två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer år Är det välplanerade städer som kommer att ta hand om människor? Nej. Men i Kina och runt om i världen växer intresset och visionerna för clean cities. Allt fler besöker våra svenska exempel som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. Våra lokala exempel kan ha betydelse för världen i övrigt. Det vi kan visa med våra exempel är att problemen kan bli till möjligheter. Under det dryga år som Delegationen för hållbara städer hittills varit verksam har den samlat erfarenheter kring vikten av helhetsperspektiv och en integrerad process, potentialen i energieffektivisering och integrering av de tekniska systemen, liksom kraften i tidig samverkan och delaktighet. Ett sätt att visualisera och levandegöra stadens utmaningar och möjligheter har gjorts via det datorspel som Exportrådet tagit fram med stöd från bl a Delegationen för hållbara städer, se Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Maria Steinbach Lindgren, enhetschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik
3 Regeringen tar också nya initiativ, såsom: Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Mila Hamberg och Olov Åslund, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även
4 Norra Djurgårdsstaden en stadsdel i världsklass Ingmarie Ahlberg, miljöchef, Exploateringskontoret i Stockholms stad Norra Djurgårdsstaden ska bli en miljöstadsdel i världsklass med mycket högt satta mål. Miljö- och energifrågor genomsyrar hela planeringen. Inriktningsmålen för stadsdelen kommer att omfatta klimatmål och mål för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Avsikten är att det för de boende och verksamma i området ska vara lätt att göra rätt. Norra Djurgårdsstaden planeras för att där år 2030 ska finnas lägenheter, arbetsplatser, en modern hamn och kryssningsterminal. Den nya bebyggelsen ska integreras med den befintliga. Att området angränsar till nationalstadsparken innebär ytterligare utmaningar, men många fördelar ur grönstruktur- och rekreationssynpunkt. Området är ett av 17 projekt i tio länder som stödjs av Clinton Climate Initiative, ett initiativ som syftar till att genom projekten demonstrera hur hållbar tillväxt och klimatpositiv utveckling kan kombineras. Detta innebär bland annat att det ska vara klimatpositiva stadsdelar, d v s nettoutsläppen av växthusgaser ska vara mindre än noll. Erfarenheter från stadens första miljöprojekt, Hammarby sjöstad, ska tas tillvara i Norra Djurgårdsstaden. Utvärderingen av Hammarby sjöstad visar bland annat att man kan bli bättre på att följa upp miljömålen. Målet för Hammarby sjöstad var att det skulle vara dubbelt så bra vad gäller miljöpåverkan jämfört med normal nybyggnation. Resultatet blev 30-40% bättre. Inför Norra Djurgårdsstaden utvecklar staden därför en modell för kontinuerlig uppföljning där krav och mål stäms av i varje skede av planerings-, bygg- och driftsfasen mot de hållbarhetsindikatorer för världsklass som finns i visionen för området. Några mål för Norra Djurgårdsstaden: Fossilbränselfri år 2030 CO2-utsläppen < 1,5 ton per person år 2020 Nettoutsläppen av växthusgaser < 0 Stadsdelen anpassad till kommande klimatförändringar Staden arbetar nu med att beräkna livscykelkostnader och att ta fram framtidsbilder och mål för olika fokusområden. För fokusområdet energi finns för närvarande bland andra följande förslag till mål: Dokumenterat mycket låg energianvändning Kraftvärmesystem som är fossilbränslefritt - tillvaratar lokala avfallsresurser och spillenergi till år 2020 Smarta energinät
5 Elektricitet i byggskedet samt i infrastruktur ska vara miljömärkt och klimatneutral Regelbunden mätning och visualisering av energianvändningen och dess klimatpåverkan Byggnader har inledningsvis energiprestanda motsvarande passivhus, med målet att plushus utvecklas i senare faser Generera sin egen fastighetsel baserad på förnybar energi - leverera överskott till smarta elnätet Koncept för att behovet av komfortkyla ska minimeras. Aktiva: Konstruktionsåtgärder som t ex fasta solavskärmningar och solskyddsglas. Passiva: Utanpåliggande jalusier, nergrävd värmeväxlare (från mark till luft), djupa marksonder och frikyla baserad på grund- och havsvatten Hållbara transporter ska åstadkommas i Norra Djurgårdsstaden genom en trafikhierarki. Gaturummet ska signalera prioriteringen av transportslagen enligt följande prioriteringsordning: Gång och cykel Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon) Bilpool (miljöbilar) Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar) För mer information om miljöområdet Norra Djurgårdsstaden, handlingsprogram, miljökravsdokument etc se Miljömål finns under rubriken Miljökrav i spalten till höger på webbsidan. Gröna transporter och hållbart resande i Nacka Henrik Feldhusen, direktör hållbar utveckling Nacka är en starkt växande tjänstemannakommun och angränsar till Stockholm och skärgården. År 2015 beräknas personer bo i kommunen. Ett stort antal nackabor arbetar i Stockholm, vilket medför många resor i kommunen. För drygt tre år sedan antogs i kommunen ett nytt miljöprogram med fokus på transporter. Miljöprogrammet innehöll mål om ökat antal miljöbilar inom kommunens egen verksamhet och i kommunen i stort, liksom samordning av transporter inom kommunen. Kommunen valde att börja med att städa inför egen dörr. Resvaneundersökningar genomfördes och resepolicy för förtroendevalda och anställda utarbetades. Denna innebar bl a: Finns alternativ till resa? Kan man cykla eller åka kollektivt?
6 Försök använda miljöbil Samåk Undvik flyg Klimatkompensera resorna Ta miljötaxi Bo på miljöanpassade hotell Konkreta åtgärder vidtogs i kommunen, t ex: Utfasning av fossilbilar (avslutas år 2011) Centralt leasingavtal för miljöbilar Bilpool med sex miljöbilar vid stadshuset användare, varav fem procent står för 80 procent av resorna Tjänsteresor får bara göras med miljöbil (från bilpool eller egen miljöbil). Cykelgarage och cykelpool som komplement till bilpoolen Parkeringsavgifter vid stadshuset - Gratis för miljöbilar - Generös tolkning av miljöbil - Progressiv taxa för fossilbilar dyrare ju fler dagar man parkerar - Parkeringsintäkterna går till subventionerade SL-kort för anställda tjänstemän och politiker i stadshuset Resultaten av satsningarna på att miljöanpassa kommunens egna resor har bl a lett till följande resultat: Tågresorna har ökat, flygandet minskat Antalet körda mil i tjänsten har minskat med minst 50 procent, koldioxidutsläppen betydligt mer Kommunens medarbetare generellt positiva till resepolicy och transportsystem Den största minskningen på transporter och även ekonomisk nytta gjordes genom samordning av leveranserna till kommunen. Ett stort antal leveranser från många transportörer ( leveranser till 167 adresser varje år) kunde genom samlastning via ett logistikcentrum och leverans tre gånger i veckan minska klimatpåverkan från transporterna avsevärt. Krav har kunnat ställas på att moderna och klimatanpassade fordon ska användas. Därtill har man fått en säkrare trafikmiljö. Projektet har fallit så väl ut att andra aktörer i Nacka vill ansluta sig till systemet och fler kommuner har anslutit sig till upphandlingen. Frågor kommunen arbetar vidare med är att skapa förutsättningar för att elbilar ska kunna användas. Utmaningarna för detta har hittills visat sig vara mindre än väntat. Pendlingsresorna hamnar också i fokus framöver dessa påverkar klimatet tio gånger mer än tjänsteresorna!
7 Hållbart byggande med energisystemsyn i miljonprogramsområdet Ålidhem Albert Edman, utvecklingsstrateg, Umeå kommun Umeå är den största staden i Norrland och har en växande befolkning. Staden har en strategi att växla ytterligare och planerar för invånare år 2050 (nu ). Det är en universitetsstad med en hög andel unga människor och med stort engagemang hos såväl medborgare som näringsliv. Man har en vision för det framtida byggandet: Umeåregionen ska år 2020 vara världsledande på hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Kommunen har sökt och erhållit stöd från Delegationen för hållbara städer för åtgärder i det centralt belägna miljonprogramsområdet Ålidhem. Området består i huvudsak av hyresrätter och är byggt under åren Många av de cirka 6000 invånarna har utländsk bakgrund. Byggnaderna har renoveringsbehov och förbrukar mycket energi. I Ålidhem ska 140 nya lägenheter byggas och bilda Norrlands största område med lågenergihus. De befintliga 405 lägenheterna ska renoveras och energieffektiviseras med innovativ tätningsmetod, förses med sadeltak med solceller på taken. Ett vindkraftverk ska också byggas i stadsdelen. Energieffektiv LED-belysning ska användas. Lägenheterna ska förses med fjärrvärmedrivna vitvaror, ny ventilation med värmeåtervinning, individuell el- och varmvattenmätning etc. Majoriteten av de boende i området har inte tillgång till bil. Kommunen ser därför goda möjligheter att stärka transportmönster som i första hand utgår från gång, cykel och kollektivtrafik. I kommunen generellt planeras för laddhybridbilar och ett pilotprojekt genomförs för tillfället. Förutsättningarna är goda, då det redan finns tusentals laddstolpar på plats som nu används till motorvärmare. I Ålidhem eftersträvas de boendes delaktighet och engagemang inför det förestående omdaningen. Vid traditionella samråd har intresset från de boende varit mycket litet. Inför renoveringen av en ungdomsgård i området valde bostadsbolaget bakom Ålidhem, Bostaden, att kommunicera på ett nytt sätt. Via ett stort plakat på byggnaden Hallå Ålidhem, vad vill ni göra med den här byggnaden uppmanades de boende att komma med förslag. Paint ball-bollar med olika färger användes för att de boende skulle kunna betygsätta olika förslag. Metoden föll väl ut. Ett hundratal besökare engagerades i frågan. År 2014 är Umeå EU:s kulturhuvudstad. I Ålidhem ska då finnas en vinterträdgård som värms upp med returvatten från fjärrvärmenätet där de systemlösningar som används visas upp. Vinterträdgården utformas nu i samarbete med SLU och ska även bli en mötesplats för de boende i området.
8 Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor Viktoria Walldin, antropolog, White arkitekter För bara tio år sedan var inte miljötänkande självklart. Ekologisk hållbarhet har sedan har fått genomslag i samhället. Den ekonomiska dimensionen finns där. Samhället tjänar på att planera hållbart. Det är nu dags för samstämmighet och genomslag för det viktigaste perspektivet, den sociala hållbarheten. Och för att knyta ihop säcken. Den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten är helt beroende av varandra. Det finns ett fåtal exempel på där man har arbetat strategiskt med att få med de boende i förnyelsearbeten av bostadsområden. I t ex Solhusen i Gårdsten i Göteborg satsade man på boendeinflytande och hyresgästerna var med i olika arbetsgrupper redan i planeringsskedet. I området infördes individuell värmemätning, gemensamt växthus och gemensam kompostering. Resultatet blev minskad energianvändning med cirka 30 procent, levande kommersiell service, minskad skadegörelse och nya jobb år arbetslösa. I projektet Ekostaden Augustenborg i Malmö har en femtedel av de boende i området hjälpt till i dialogmöten. Resultaten visar ökad miljömedvetenhet genom bland annat de femton nya miljöhusen med sopsortering och kompostering. Idag återvinner, återbrukar eller komposterar 70% av de boende i husen sitt avfallet. Vi är alla olika intresserade av att engagera oss i hållbarhetsfrågor. Möjligheterna ökar med ökad utbildning och ekonomi. De yngre generationerna förlitar sig på de vuxnas kunskap och skjuter fram hållbarhetsfrågorna till vuxenlivet. Social rättvisa engagerar dagens unga mest. Men den generation som har vuxit upp med källsortering och miljötänkande är inte mindre materialistisk än äldre generationer. Mogna människor, ofta kvinnor och mammor, får utgör fyrtorn det de gör och säger får stort genomslag. Exempelvis fick Marit Paulssons (69 år) uttalande vill du göra något bra för världen kan du lika gärna handla vanliga grönsaker i stället för ekologiska, och skänka mellanskillnaden till Rädda barnen ett mycket stort genomslag. Bra boendedialoger ska alltså bestå av många mammor. Därför blev Stockholm miljöhuvudstad Linda Persson, projektledare, Miljöhuvudstad 2010 I den tävling om att bli EU:s första miljöhuvudstad som utlystes för städer med fler än invånare gick åtta städer till final. Syftet med att utse
9 miljöhuvudstad inom EU är att driva på en hållbar utveckling i städerna ytterligare. Som miljöhuvudstad ska Stockholm agera förebild, förmedla erfarenheter och hämta hem kunskaper för att bli ännu bättre. Under miljöhuvudstadsåret kommer staden att arbeta med att: Sprida goda exempel Seminarier Studiebesök Konferens 20/10-22/ Skapa kännedom & stolthet Kommunikation Evenemang Engagemang År 2011 är Hamburg miljöhuvudstad. Vid konferensen i oktober tillkännager EUkommissionen vilka städer som blir miljöhuvudstad år 2012 respektive år I den tävling i vänskaplig anda som föregick valet av Stockholm som miljöhuvudstad fick de åtta finalisterna besvara ett stort antal frågor som sammantaget gav en bild av miljöstatus i respektive stad. Att kunna jämföra miljöstatus städerna emellan kring olika frågor har i sig varit givande för städerna. Jämförelserna visar att Stockholm ligger långt fram genom att kombinera hållbarhetstänkande med tillväxt. Mer information finns på Miljöhuvudstaden har även en grupp på Facebook.
Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010
Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering - framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Piteå den 21 april 2010 Välkommen och inledning Helena Stenberg, kommunalråd,
Läs merIngmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad
Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2
Läs merBudkavle från Stockholm till Alvesta
Budkavle från kommun till kommun om hållbar stadsutveckling Frågor och svar från kommuner i samband med seminarier genomförda av Delegationen för hållbara städer och Energimyndigheten under våren 2010.
Läs merEnergieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel
Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Örebro den 6 maj 2010 Välkommen, inledning och svar på budkavle från
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merKlimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merMOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR
MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder
Läs merStrategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål
Läs merGoda råd för ett bättre klimat
Goda råd för ett bättre klimat 1 Energiinformation som når över 200 000 svenskar Energimyndigheten ET 2010:22 Svenska utgåvan: 3000 ex Layout och produktion: ETC Omslagsfoto: Per Westergård Övriga bilder:
Läs merPlattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs merUtvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Löfström 2016-04-25 KS 2013/0660 50165 Kommunfullmäktige Utvärdering och fortsatta nivåer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merStockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling
Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merMetodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun
falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En
Läs merTrafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson
Trafikkontoret i Göteborg Fotograf: Klas Eriksson Resepolicy Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet,
Läs merBilaga 1 Dnr KTN 09-2014 2014-09-09
Sida 1(7) Detaljbudget 2015 Kollektivtrafiknämnden 1. Sammanfattning Det finns en bred politisk förankring i Västra Götaland att kollektivtrafikens roll i transportsystemet ska stärkas eftersom kollektivtrafiken
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merVår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad
Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Driften av ett sjukhus påverkar den yttre miljön på många sätt. Det innebär att resurser förbrukas, den förorsakar utsläpp av
Läs merSammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007
Bilaga 5 Sammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007 Totalt utskick till 23 Länsbygderåd Svar från 20 Länsbygderåd, varav 2 svar från två av Länsbygderåden. Motiveringar och
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030
ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merSatsa på spårtrafiken
Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27 Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt
Läs merFler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!
Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merMiljöenkät inför kommunvalet 2014
1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen
Läs merFysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan
RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete
Läs merSeminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012
Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merVeidekke. TellHus. klimatsmart boende
Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste
Läs merHemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera
Hagainitiativets nyhetsbrev mars 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar position till 2050 Hagainitiativet
Läs mer1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merÄngelholmshem - vi tar ansvar
Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat
Läs merLidköping Framtidskommunen
1 Lidköping Framtidskommunen Lidköping är den välkomnande och hållbara kommunen med framtidstro och är ett tillväxtcentrum för Västra Skaraborg med ständigt inflöde av nya medborgare. Lidköpings miljöarbete
Läs merVarför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?
Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merBackcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder
Backcasting 2. Kartläggning 3. Åtgärder 1. Målformulering Utsläppsnivåer Reskostnader Resvanor Attityder/preferenser Rese/Miljö-policies Arbetsförutsättningar Tillgång till färdmedel Bostadsort/resväg
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merVanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades
Läs mer1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner
ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merFRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?
Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merEnergikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras?
Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras? Anders Pousette Martina Berg Carl-Martin Johborg Agenda 10.00 Energikartläggningslagen -
Läs merPlaneten ska med! Energianvändning i nyproduktion
Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion Kort om Riksbyggen Kärnaffär Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostads- rättföreningarna Antal
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merEnergieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel
Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Alvesta 13 april 2010 Välkommen och inledning Peter Örn, ordförande
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merValmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre
Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande
Läs merInför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25
Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merTid för brukarengagemang
Tid för brukarengagemang Offentliga fastigheter Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av
Läs merKlimatbokslut 2014 Maj 2015
Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer
Läs merDU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007
USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007 Frågorna besvaras genom att du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar bäst. Om svarsalternativen inte passar
Läs merMiljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007
Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 1/5 MILJÖREDOVISNING FÖR ÅR 2007 Beskrivning av miljöledningssystemet Miljöledningssystem enligt standarden ISO 14 001:2004 ska vidareutvecklas inom Lasarettet
Läs merUN GLOBAL COMPACT. Communication on Progress 2014
UN GLOBAL COMPACT Communication on Progress 2014 VÅRT FORTSATTA STÖD Jag kan med stolthet meddela att Water Company ger sitt fortsatta stöd för United Nations Global Compacts tio principer gällande Mänskliga
Läs merKlimatanpassning av Stockholms stads resor genom att staden utarbetar en resepolicy Motion av Yvonne Ruwaida (mp) (2008:25)
Utlåtande 2008:182 RI (Dnr 209-673/2008) Klimatanpassning av Stockholms stads resor genom att staden utarbetar en resepolicy Motion av Yvonne Ruwaida (mp) (2008:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merBritt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?
Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Utmaningen 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Ingen fossil
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merGemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län
Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg
Läs merNYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete
NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar
Läs merMalmös musslor avgjorde jämn stadskamp
Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk
Läs merSå kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017
Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 1 JÄRFÄLLA så här används dina skattepengar 2016 2017 Du kan läsa mer om kommunens politik på jarfalla.se/politik.
Läs merMiljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs mer2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades.
Minnesanteckningar AU-gruppens möte 091103 Närvarande: Lennart Färje, Claes Rosengren, Krister Rosendahl, Magnus Eriksson, Anna Lindström, Håkan Sternberg 1. Mötet öppnas Vi hälsade Lennart välkommen till
Läs merHÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun
HÅLLBAR TILLVÄXT Miljöarbete i Uddevalla kommun Visste du? Uddevalla kommun är sedan 2010 diplomerad Fairtrade City. Detta betyder bland annat att vi engagerar oss för etisk konsumtion och lever upp till
Läs merAVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020
AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE
Läs merHUR KAN DEN OFFENTLIGA UPPHANDLING BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling
HUR KAN DEN OFFENTLIGA UPPHANDLING BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? Annie Stålberg MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPDRAG Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling och
Läs merSTOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM
STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM 2012 2015 Beslutat i kommunfullmäktige den 30 januari 2012 VISION 2030 Kommunfullmäktige har genom stadens vision, Vision 2030, beslutat om våra långsiktiga ambitioner och
Läs merDRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010
DRÖMMEN OM SKÅNE Valplattform för Centerpartiet i Skåne 2010 Centerpartiet i Skånes valplattform 2010 Drömmen om Skåne ännu har aldrig något gjorts utan att någon har varit den första att göra det ( )
Läs merMILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013
MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merLönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen
Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön
Läs merMiljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050
KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Kommunikationshandbok version 1.0. 2011 HANDBOKEN I kommunikationshandboken framgår vem som får använda Jönköpings läns Klimat- och energistrategis logotyp
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merTällberg, 6-7 maj 2014
Tällberg, 6-7 maj 2014 Utbildning i systematisk energieffektivisering Stöd för arbete med Energieffektiviseringsstödet Del 1 Utbildare Chris Hellström KanEnergi Sweden AB Mikael Söderström KanEnergi Sweden
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merGötalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg
Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan
Läs merHSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4)
TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 HSO kanslis öppettider under jul och nyår 3 HSO Uppsala läns styrelse/ordförandemöten våren 2016
Läs merKvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år
Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs mer