EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5
|
|
- Gunilla Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5 Provodlingar med nya havtornssorter erfarenheter till och med 2009 Sammanställt av Martina Olsson och Calle Laurén, Fruemöllans Bär; Ingrid Björklund, SLU Torslunda och Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård. Provodlingar från Åhus till Öjebyn Många intresserade odlare har under de senaste fyra åren haft möjlighet att delta vid utvärderingen av nytt växtmaterial av havtorn som tagits fram vid SLU på Balsgård. Provodling sker utan kostnadsersättning och regleras av ett avtal som inte tillåter att nummersorterna förökas eller sprids. Syftet med provodlingarna är att inhämta generella synpunkter kring odlingsvärdet av det nya växtmaterialet för att kunna ta ställning till vilka nummersorter som så småningom är värda att namnge och registrera som fullvärdiga sorter. Genom projektet Bär med unika smak- och hälsomervärden har vi fått möjlighet att påbörja uppföljningen av många av de något större provodlingarna som etablerats Projektet som helhet vill ge svar på vilka sorter som är lämpliga för kommersiell odling av havtorn med hänsyn taget till avkastning, mognadstid, vinterhärdighet/ övriga skador och smak/utseende. Projektet har också som syfte att samla in och förmedla odlingserfarenheter som kan främja ekologisk odling av havtorn. Målet är att projektet som helhet ska kunna bidra till att utveckla befintliga företag och att fler företagare ser möjligheter i att satsa på odling och vidareförädling av havtorn. BHi är en nummersort med god etablering men buskarna utvecklas ojämnt och bären är ganska små. Bären släpper från skaftet utan att blöda! Metod för uppföljning Ett brev med information om den planerade uppföljningen skickades till deltagande företag, och Fruemöllans Bär fick uppdraget att samla in och sammanställa odlingserfarenheterna. En enkät utformades med stödfrågor och skickades via mejl till 20 provodlare i samband med att havtornen började mogna. Några odlare har besökts och övriga har kontaktats via telefon för kompletterande uppgifter. Nummersorterna har även beskrivits utifrån erfarenheter på Balsgård och Torslunda. Dessa sortbeskrivningar redovisas på projektets hemsida: ekohavtorn.slu.se. Frågorna som ställdes i enkäten handlade om: Avkastning (skala 0 4 där 0 = lite och 4 = mycket rikligt med bär) Överlevnad (% av plantor) Sjukdomar/skadedjur Smak Övriga kommentarer kring utvecklingen Provodlare som medverkat 2009 Provodlare som medverkade med svar i 2009 års uppföljning var: Alleboda Vingård, Åhus Denningarums Gård, Broby Fruemöllans Bär, Klippan Hanne Nawrin, Källna Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB, Trädgårdsförsökstation, Öjebyn Hämmens Gård, Strömstad JämtTinas Havtorn, Frösön Kiviks Musteri, Kivik. Per-Gunnar Jönsson, Umeå Regnér Garden, Lindome Torslunda Försöksstation, Öland Wideum Garden, Tanumshede Wrams Biopharma AB, Tollarp
2 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5 Det som kan sägas generellt är att provodlingarna har mycket olika förutsättningar. Odlingarna sköts på olika sätt, jordmån och klimat varierar. Buskarna beskärs och skördas på olika sätt. Detta tillsammans med det faktum att buskarna är olika gamla påverkar givetvis också omdömena som lämnats om sorterna. BHi är en nummersort med mycket god etablering i provodlingarna. Resultat och erfarenheter Ett stort antal havtornssorter och nummersorter odlas nu över hela landet. Dock förekommer många sorter i mycket begränsat antal plantor och på ett fåtal ställen. Vi har därför valt att här förmedla resultat för ett urval nummersorter som odlas i större antal (mer än 50 plantor) och på mer än 5 platser. Resultaten bygger på en sammanvägning av information som samlats in och bearbetats. Information har inhämtats om: antal plantor, mognadstid, skördemetod, avkastning, överlevnad, sjukdomar/skadedjur, övriga kommentarer kring buskens utveckling, tornighet, bärstorlek, hur bären sitter på busken, dragkraft för att plocka bären, hur bärskaftet fäster till bäret, hur enkelt bäret är att plocka för hand samt smak. I tabell 1 och 2 redovisas resultaten för ett urval av den inhämtade informationen. Överlevnaden är hög för de flesta sorterna i försöket. Att en del buskar gått ut beror troligtvis oftast på odlingsbetingelser och inte på sorten. Vinterskador förekommer och här kan sorten ha en större betydelse. En del odlare har fått buskar med torra grenar och ibland har hela buskar torkat in. Svamp kan vara en anledning men detta har ej kunnat bekräftas. Angreppen kan vara sortberoende men inga tydliga samband finns. I sortsamlingarna på Balsgård och på Torslunda har svampangrepp i form av blåsvarta fläckar noterats på stammar och grenar hos flera namnsorter vilket kan tyda på bristande klimatanpassning hos en del av växtmaterialet som gör att det lättare angrips. Några odlare har konstaterat angrepp av spinnmal i en del buskar. Vi vet inte om det påverkar busken eller skörden, men det skulle vara bra att artbestämma insekterna för att kunna ge råd om vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas. Angrepp av bladloppor, bladlöss och stritar har ofta förekommit. Angreppen tycks inte vara sortspecifika. De tycks inte heller orsaka några bestående skador. Sork och andra gnagare är ett problem på många håll. Marktäckning av olika slag kan bidra till att öka problemen. Tabell 1. Sort, antal planterade plantor, procentandelen av antalet överlevande plantor 2009 samt generell plantutveckling. Sort Antal plantor Överlevnad (%) Utveckling BHi God och jämn tillväxt BHi Allt från svaga buskar till perfekta BHi Bra buskar men i en odling dog alla efter blomningen BHi Varierande avkastning, små buskar BHi Varierande avkastning BHi Ojämna mindre buskar, torra grenar, vissa vinterskador BHi Varierande avkastning Ljubitelskaja Varierande avkastning
3 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5 Tabell 2. Sort, uppskattad medelavkastning för första årets skörd, bärmedelvikt, dragkraftsbehov vid plockning för hand, andel bär där skaftet släpper från bäret utan att blödande sår bildas (dry-pick) samt start för mognad. Sort BHi BHi BHi BHi BHi BHi BHi Ljubitelskaja Avkastning 2 (medel) 3.5 (hög-mkt hög) 1.5 (låg-medel) 2 (medel) 3 (hög) 1.5 (låg-medel) 3 (hög) 2 (medel) Bärmedelvikt BHi32415 är en nummersort med mycket god etablering, hög avkastning och ganska söta bär. Avkastningen varierar från låg till mycket hög men variationen är för de flesta nummersorter stor inom en och samma sort. Havtornen började mogna extremt tidigt 2009, redan i slutet av juli, och mognadsperioden beror på var i landet sorterna odlas. Mognaden är förmodligen kopplad till temperatursumman under vegetationssäsongen men några sådana studier har ännu inte genomförts för havtorn. Bärmedelvikten, dragkraft och skaftinfästningen har registrerats av Per-Gunnar Jönsson, Umeå. Alla egenskaper är tydligt sortrelaterade. Bär med en medelvikt över 0.6 g upplevs som stora (BHi72587 och BHi72588) och bär över 0.8 g upplevs som mycket stora (BHi72579). Dragkraft (N) 1.7 +/ / / / / / / Dry-pick (%) Mognad aug - 30 sept 1 aug - 16 sept 1 aug - 9 sept 1 aug - 3 sept 1 aug - 9 sept 1 aug - 30 sept 1 aug - 16 sept 4 aug - 23 aug BHi10726 är en nummersort där bären sitter mycket tätt tillsammans. Buskarna har god etablering och jämn utveckling. Sorten har provats på SLU Torslunda sedan 1997 och kan med gott resultat skördas genom klippning och frysning av hela grenar med bär. Fröplantorna som en del provodlare valt att plantera som pollinatörer utmärker sig tydligt genom mycket stark tillväxt. De har också mycket tornar samt låg avkastning i förhållande till plantor av nummersorter i samma ålder. Bären på fröplantorna tycks i allmänhet dessutom mogna senare än än nummersorternas bär.
4 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev Diskussion Undersökningen hänför sig enbart till år 2009 och omfattar plantor av olika ålder som planterats vilket innebär att de flesta buskarna precis har börjat producera bär i nämnvärd omfattning. Eftersom provodlingarna ej är utlagda som regelrätta försök ska resultaten tolkas med försiktighet och slutsatserna endast ses som preliminära. En sort som utvecklas dåligt på en plats kan mycket väl fungera bra på en annan plats vilket får till följd att ett sammanvägt medelvärde kan bli direkt missvisande för sortens potential. Det är först efter flera års utvärdering som sorternas odlingsvärde kan fastställas. I takt med att den planterade arealen med havtorn ökar finns också risk för att olika skadegörare ställer till problem. Här gäller det att vara observant i provodlingarna så att bara de friskaste nummersorterna väljs ut för att registreras som sorter. 2009:5 buskar. Skördefönstret (dvs den tid under vilket bär av hög kvaliet kan skördas) bör också undersökas för de olika sorterna. Bärets hållbarhet efter skörd och vad man skall tänka på vid infrysning och upptining av bäret är andra vanliga frågor. Hur länge kan man hålla en buske produktiv och hur skall den skötas för att ge förväntad avkastning? Nätverket borde även kunna kartlägga och beskriva den aktuella marknaden för havtorn i dess olika former. Diskussioner kring prisbild och kundstruktur skulle också kunna föras inom ett havtornsnätverk. Utöver smak har bärets inre egenskaper inte alls berörts i denna uppföljning. Det kan t. ex. vara av stort intresse att registrera andel fruktkött- och fröolja, juiceinnehåll, andel frö, socker- och syrahalt samt bärets härskningsbenägenhet. Vi planerar en uppföljning av provodlingarna även Då kommer enkät och information att distribueras i god tid före säsongen. Dessförinnan behöver en del bedömningskriterier i enkäten definieras tydligare för att undvika tvetydigheter. Många företag är positiva till förslaget att inom ramen för projektet starta och driva ett nätverk för havtornsodlare. Ett nätverk vars syfte är att skapa en virtuell erfarenhetsbas för att gemensamt komma framåt i frågor kring odlings- och skördeteknik. Många frågor har ställts om beskärning, både hur man hanterar äldre och hur man hanterar yngre BHi72587 är en nummersort med stora bär men varierande avkastning och svag utveckling. BHi72579 är en nummersort med mycket stora bär men låg avkastning och låg överlevnad vid etableringen. BHi72588 en nummersort med god etablering och stora bär men varierande avkastning.
5 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5 Om provodlingarna Alleboda Vingård, Åhus Drivs av Thomas Hallqvist. Planterades buskar, 9 honsorter och 2 hansorter. Buskarna står i östvästlig riktning. Radavstånd 3 m och 1.25 m mellan buskarna. Har problem med vattensork som skadat flera buskar. Har haft täckväv som nu är borttagen pga mycket sorkskador, nya rotskott finns. Har vattnat vid behov år 1 och 2. Ingen bevattning aktuell 2009.Buskarna har fått Algomin varje år. 50% av buskarna klipptes vid skörd 2009 och grenarna lades i frys. Resterande del handskördades. Bären används för egen konsumtion. Vissa problem med starar vid skörd. Denningarums Gård, Broby Drivs av Ulf Ivarsson (uppgiftslämnare Jan Lindgren, Holma djur och växter). Planterades Ca 50 buskar, 9 honsorter och 5 hansorter. Har visningsträdgård med många olika ätliga sorter av buskar och träd. Handskördar. Förädlar till marmelad som säljs i egen gårdsbutik. gässen inte tillgång till odlingen under bärsättning till skörd längre, och övrig tid gör de stor nytta med att hålla ner gräs/ogräs och vissa skadedjur. Kommer att prova myskankor till Skörden 2009 uppskattas till ca 400 kg. Blev lite överraskade eftersom bären började mogna redan slutet av juli och det blev betydligt mer än beräknat. Valde att använda frysmetoden vid skörd. De bärgivande grenarna klipptes av till hälften för att dels hålla tillbaka tillväxten och dels för att spara skott på grenen för att få lika mycket skörd nästa år. Grenarna klipptes och skickades till infrysning. Kvarlämnade bär handskördades så långt det var möjligt. De bär som inte hann skördas tog vildfåglarna. Har stora problem med kaniner och sork. Har även haft stritar och bladloppor men har inte kunnat se att de gjort några skador. Flera buskar planterade har fått intorkade grenar och buskarna dör. Vissa ger nya rotskott. Förädling görs till marmelad, nektar, bröd mm. Säljer även frysta bär till restaurang och gårdsbutiker. Fruemöllans Bär, Klippan Drivs av Martina Olsson och Calle Laurén. Buskarna är planterade på två olika fält under 2005, 2006 och Totalt omfattar odlingen 738 buskar bestående av 100 fröplantor, 25 honsorter och 4 hansorter. Radavstånd 3.5 m och plantavstånd 2 m med gräs mellan raderna. Var tionde buske är en hanbuske. Allt står på plastlist med droppbevattning. Ingen näring är tillförd. Har haft vissa problem med att stark vind vält buskarna vid etablering. Nya skott har växt rakt upp och vinden anses inte vara ett problem längre handskördades de få buskarna som hade bär. Efter skörd toppades buskarna ner till ca 1.30 m handskördades de bär som fanns, ca 2 kg. Har haft gäss i odlingen och de åt troligen upp alla bär på den nedre delen av buskarna detta år. Nu har Fruemöllans Bär i Klippan. Ny odling och skörd av äldre plantor genom klippning och infrysning av grenar.
6 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev Hanne Nawrin, Källna Drivs av Hanne Nawrin. Planterades buskar varav 100 är fröförökade, 7 honsorter och 2 hansorter. Buskarna står i en västsluttning ner mot en å, på lerjord som är delvis dåligt dränerad. Buskarna står i plastlist som är grusad. Ingen näring är tillförd. Ingen beskärning är gjord. Problem med rådjur som skadat/dödat en hel del buskar. Försök har gjorts med planterings/växtrör som skydd mot rådjuren men då har plantorna visat sig få tendens till mjöldaggsangrepp är första året med skörd. Bären har handskördats. 2009:5 Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB, Trädgårdsförsökstation Öjebyn Drivs av Elisabeth Öberg. Planterades buskar, 11 honsorter och 6 hansorter. Plantorna sköts extensivt och beskärs ej men utvärderas ur odlingsvärdes- och härdighetssynpunkt. Nummersorten BHi72579 på Öjebyn Hanne Nawrins råddjursbetade havtornsodling i Källna. Hämmens Gård, Strömstad Drivs av Elisabeth och Bertil Arvidsson. Planterades buskar, 7 honsorter och 2 hansorter. Har också en äldre odling med ett 40-tal buskar planterade på gården Området är en gammal åker som ligger högt på en ås i nordsydlig riktning. En granskog täcker vindar från öst och väst. Jordmånen har inslag av sand och lera, och berggrunden sticker upp lite här och var. Planterat på plastlist. Tillämpar gröngödsling med klöver mellan raderna. God vattentillgång, kan komplettera med eget bevattningssystem. Har inte gjort någon beskärning. Havtornsodling på Hämmens Gård, Strömstad. Problem med sork, använder ljudapparater och medlet Revira. Har även haft problem med kraftig vind som vält buskarna, har stadgat med störar och lagt sand runt busken och hönsnät som gnagskydd. Handskörd. Hann inte skörda allt Har erbjudit konsumenter självplock. Förädlar till marmelad som säljs i butik och på marknad.
7 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5 Jämt Tinas Havtorn, Frösön Drivs av Tina Lindberg. Planterades buskar, 8 honsorter och 4 hansorter. På gården finns sedan tidigare 150 buskar planterade Radavstånd 2.5 m och plantavstånd 2 m. Odlar på plastlist och har gräs mellan raderna, bevattning vid behov. En hand kogödsel vid plantering. Beskärning är ej gjord och allt handskördas. En duk läggs under buskarna och bären repas av för hand. En chockfrys finns för kommande års skördar. Bären förädlas på gården och säljs i egen gårdsbutik/café, på marknader, och via grossister/detaljister. Kiviksmusteri, Kivik. Projektledare, Henrik Stridh. Planterades Består av 500 buskar, huvudsakligen en honsort. Ej skördat Har valt att klippa tillbaka buskarna rejält de två första åren för att få en stark bas som är välförgrenad. Per-Gunnar Jönsson, Umeå Drivs av Per-Gunnar Jönsson. Planterades plantor ingår i provodlingen, 7 honsorter och 7 hansorter. På gården finns ytterligare en odling på ca 100 buskar som är planterade från 2000 och framåt. 3 m mellan raderna och 1.2 m mellan buskarna. Täcker med skogsflis i raderna. Bevattnar vid behov. Buskarna är planterade på en tyngre jord. Ingen beskärning är gjord ännu, undantag för vissa långskott. Rådjur och älg föredrar andra buskar i odlingen före havtorn. Problem har förekommit med sork och hare. Odlingen handskördas. Är mer intresserad av sorternas egenskaper än den direkta avkastningen. Regner Garden, Lindome Drivs av Jan Regnér. Planterades buskar, 100 vegetativt förökade, 5 honsorter och 2 hansorter, samt 100 fröförökade. Har inte gett skörd Har eget musteri och torkeri. Torslunda Försöksstation, Öland. Projektledare Ingrid Björklund. Planterades Totalt 70 buskar, 12 honsorter och två hansorter. Buskarna står i nordsydlig riktning i 2 rader och 5 block. Jorden klassas som sandjord. Hanbuskar står i raderna. Radavstånd är 4 m och plantavståndet är 1.25 m för honbuskarna och 2 m mellan hanbuskarna. Odlas på plastlist och med droppbevattning. Odlingen är grundgödslad med Biofer 6:3:12. Ytan mellan raderna är gräs som klipps under säsong. Försöket skördades för första gången Skörd görs enligt slåttermetoden. Plantorna klipps till 50 cm höjd och hela grenar med bär fryses före tröskning. Har odlat havtorn sedan 1997 och provat olika odlings och skördetekniker (se Nyhetsbrev 2009:4). Bären förädlas i det egna utvecklingsköket och säljs bland annat på Ölands skördefest. Sortförsök med 12 nummersorter på SLU Torslunda försöksstation, Öland.
8 Projekt: Bär med smak- och hälsomervärden EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:5 Förädlar bären själv till dryck, marmelad, praliner mm. Köper in bär från odlare i närområdet och säljer vidare. Paula brinner för att få havtornens alla goda egenskaper kända, sprida kunskapen till allmänheten och hitta nya odlare. Wrams Biopharma AB, Tollarp Drivs av Anders Berg. Provodling hos Wideum Garden, Tanumshede. Wideum Garden, Tanumshede Drivs av Paula H Widén. Planterades buskar, 6 honsorter och 5 hansort i provodlingen. På gården finns redan finska och lettiska sorter sedan tidigare, ca 500 st buskar planterade Radavstånd 4 m och 2 m mellan buskarna. Var tionde buske är en hanbuske. Gräs mellan raderna. Vattnat vid planteringen. Det var mycket varmt under etableringen. Planterades Har ca 700 buskar, 7 honsorter och 5 hansorter. Huvudsort Mary och Ljubitelskaja. Radavstånd 4 m och 1.5 m mellan buskarna. Odling på plastlist och med bevattning. Problem med etablering, särskilt av barrotade plantor. En del har torkat och andra har stått för blött. Har haft problem med för små plantor vid sättillfället, utfall pga torka, myrbo och ogräs. Harar har också varit ett problem. Klippt ner plantorna 2008 ingen skörd Äldre grövre plantor klarar ej för tuff beskärning. Förädlar till hälsokost. Problem med sork. Har lagt snäckskal i planteringshålet samt gjort egna sorkfällor/vindsnurror. Mot ogräs har använts elefantfötter, en kartong som träs runt buskarnas stambas. Handskördar. Har provat nerbindning och att klippa bort tornar på grenarna på några buskar. Detta material har producerats med bidrag ifrån Jordbruksverket. Marktäckning med kartong mot ogräs, Wideum Garden, Tanumshede. Foto: Författarna och provodlare som bidragit med bilder.
EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:1
Strategiskt projekt med fokus på ekologisk odling och produktutveckling av havtorn Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård samt Ingrid Björklund och Henriette Smith, SLU Torslunda Tvåårigt projekt kring havtorn Projektet
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merHåkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Läs merJordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila
Läs merLANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Läs merRedovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010
2011-01-31 Kimmo Rumpunen Svarta vinbär för ekologisk odling 2010 1 Redovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010 Detta är ett sexårigt projekt som påbörjades 2005.
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko. Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Reviderad 2018 Starta eko Frukt 2 Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik
Läs merKompendium i. Ekologisk odling av. Havtorn. Kirsten Jensen Länsstyrelsen i Västra Götalands Län
Kompendium i Ekologisk odling av Havtorn Kirsten Jensen Länsstyrelsen i Västra Götalands Län 1 Innehåll Sidan Odlingsläge och plantering 3 Klimat 3 Planteringsavstånd 4 Pollinering 4 Förökning av plantor,
Läs merDokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek
Läs merVäxtförädling och forskning kring äpple på Balsgård
Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård Hilde Nybom + medarbetare, SLU Balsgård, Fjälkestadsvägen 459, 29194 Kristianstad, www.slu.se/balsgard Å ena sidan ser det ljust ut: Växtförädlingspengar
Läs merSortförsök i äppel Lettiska sorter
Sortförsök i äppel 2007-2013 Lettiska sorter Avsikten med försöket var att skorvresistenta äppelsorter från Lettland prövas för att klarlägga deras fruktkvalitet, tidighet, härdighet och eventuell lagringsförmåga.
Läs merHur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet
Hur du anlägger och sköter din gräsmatta från Hemmanet Användning av gräsmattan Hemmanets färdiga gräsmatta håller att gå på genast efter utläggning. I början ska mera slitande användning undvikas tills
Läs merKorn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merSKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:
SKÖTSELRÅD För att ge dina nya växter bäst förutsättningar vid nyetablering, vänligen ta del utav våra Skötselråd! Hantering av mottagen leverans: Placera växterna i ett skuggigt område och helst i lä
Läs merSortförsök i äppel Nya svenska förädlingar
Sortförsök i äppel 2005-2012 Nya svenska förädlingar Försöket motiveras av att man från svenskt håll rekommenderat dessa äppelförädlingar för prövning. Samtliga sorter är framtagna av SLU Balsgård förutom
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merTunnlar och växthus. lyfter odlingen
Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merVäxtförädling av bär med fokus på svarta vinbär och havtorn
Institutionen för växtförädling Växtförädling av bär med fokus på svarta vinbär och havtorn av Agr D Kimmo Rumpunen Forskare och växtförädlare, verksamhetsledare SLU Open Labs Food Balsgård Vad jag kommer
Läs merDemonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt
Demonstrationsodlingar i ekologisk jordgubbsodling 2007 Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt Våra odlade bär är omtyckta, exklusiva och smakrika produkter. Ekologiskt odlade bär efterfrågas
Läs merErfarenheter och tips vid produktutveckling kring havtorn
Erfarenheter och tips vid produktutveckling kring havtorn Sammanställt av Henriette Smith, SLU Torslunda och Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård Produktutveckling med 10-åriga anor Redan 1997 etablerades en demonstrationsodling
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merBiodiversitet i grönsaks- och bärodling
Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition
Läs merFärdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.
Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, men mognar något sent och har
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merPesticidfri golfbaneskötsel. Hofgårds Golfbana
Pesticidfri golfbaneskötsel Hofgårds Golfbana Varför jag valde detta skötselkonceptet Presentation av Hofgårds Golfbana Greenskötsel Övriga gräsytor Framtiden för golfbaneskötsel PG Peterson banägare och
Läs merProjekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Läs merHöstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Populationssorter fortsätter att avkasta väldigt bra i försöken men trots detta är hybriderna fortfarande ett intressant alternativ på
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merSvarta vinbär för ekologisk odling
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Svarta vinbär för ekologisk odling Svarta vinbär för ekologisk odling Slutrapport för projekt finansierat av Jordbruksverket 2005 2010 Kimmo Rumpunen, hortonom,
Läs merPraktiska odlarförsök för förbättring
46 Betodlaren 1 2017 Praktiska odlarförsök för förbättring FOTO: ROBERT OLSSON Sådd och radmyllning på -gården Lovisero öster om Trelleborg den 4 april. Svenska betodlare är duktiga. De flesta duktiga
Läs merBli proffs på plantering
FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen
Läs merDe nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se
De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!
Läs merFörfattare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Jämförande försök med skorvresistenta äpplesorter Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie LTJ-fakultetens faktablad Nr/avsnitt 8 Utgivare SLU, Fakulteten
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merVårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Läs mer5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merAntal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar
59 Betodling i Danmark och Sverige myter och sanningar Del 1 Sockerskördarna ligger högre i Danmark än i Sverige. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Det är i och för sig inget konstigt med det.
Läs merPlanering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merEkologisk odling av jordgubbar
Ekologisk odling av jordgubbar Jordbruksinformation 20 2006 Förord Broschyren Ekologisk odling av jordgubbar är en omarbetad version av Ekologisk jordgubbsodling (Jordbruksinformation 2 1999). Broschyren
Läs merProduktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong,
Slutrapport för projekt 35615 och V55622 Produktion av jordgubbar och hallon med hög kvalitet i plasttunnel och under utvidgad säsong, 23-5. Birgitta Svensson, försöksledare, SLU Rånna försöksstation,
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst
Läs merUpptining och förvaring av plantor före plantering
Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att
Läs merBakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården
Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården Under hösten 2017 fick två förskollärare från Annegårdens förskola möjlighet att tillsammans med Naturskolan åka till Berlin och närvara i en internationell
Läs merKorn, tidiga sorter. Sorter
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Av marknadssorterna behåller Otira sin ställning med hög avkastning och stor odlingssäkerhet. Den mognar dock något sent och
Läs mer5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Läs merSorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.
Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt
Läs merEnsetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merSödras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
Läs merSkötsel av markanläggning under garantitiden
STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Tekniska enheten 2014-11-13 0 (7) Skötsel av markanläggning under garantitiden Bilaga till Teknisk handbok Version 1 2014-12-01 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merMönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007
ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag
Läs merVattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Läs merSorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland
Höstråg Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Ett trendbrott är att många av årets testade sorter är populationssorter med bättre avkastning, men hybriderna har trots detta fortfarande högst
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs mer05.1 Skötselbeskr. Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv
05.1 Skötselbeskr. Västra. Parkunderhåll 2012-2014 Skötselbeskrivning för parkytor Trollhättan Väster om Göta Älv 2012-2014 2(6) BRUKSGRÄSYTA (GR1) Dött gräs, ris och grenar samt sand efter vinterväghållning
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs mer05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv
05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll 2012-2014 Skötselbeskrivning för parkytor Trollhättan Väster om Göta Älv 2012-2014 2(5) BRUKSGRÄSYTA (GR1) Dött gräs, ris och grenar samt sand efter vinterväghållning
Läs merVarför sjunker spannmålsskördarna?
Varför sjunker spannmålsskördarna? - Odling i Balans erfarenheter Partnerskap Alnarp, 17 sept. 2012 agronom Lars Törner, LT miljö, 253 42 Vallåkra lars@ltmiljo.se För Odling i Balans, www.odlingibalans.com
Läs merFigur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Läs merIdén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och
Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor
Läs merGoda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård
Goda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård Kimmo Rumpunen Forskare och Växtförädlare Projektledare Centrum för
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merNu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning
Läs merTÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP
TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP TÅNGERDA GÅRD FAKTA OM GÅRDENS HYBRIDASP 1964 1964 Planterade Berth Järnland bl.a hypridasp på åkermark. Detta efter ett initiativ
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2012-01-25 Preliminär rapport test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador. Anlagt våren 2010 på omarkberedda
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merHur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?
Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merVardag På kolonilotten
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida
Läs merHållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater. Sara Berger, VD SydGrönt
Hållbara odlingar och utökad säsong för svenska tomater Sara Berger, VD SydGrönt Den älskade tomaten Tomaten tillhör inte våra gamla kulturväxter utan är en import från Amerika på 1500-talet Tomaten är
Läs merRapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion
Vreta Kloster 2018-12-13 Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion Per Ståhl, Hushållningssällskapet Projektet är finansierat via Vreta Kluster av Stiftelsen Lantbruksforskning och Region Östergötland.
Läs merVallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland
Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan
Läs merBehöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem
Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merTillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna
58 Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna Robert Olsson och Otto Nielsen, NBR Nordic Beet Research Varje handskördad parcell består av två rader, 6 m långa. Det ligger sex parceller i varje fält.
Läs merMarktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem
Marktäckning med geotextil av kokos förebygger ogräsproblem - Ett jämförande försök under de tre växtsäsongerna 1995, 1996 & 1997 Försök, utvärdering och sammanställning gjord för Thulica AB av: Landskapsarkitekt
Läs mer