BOSÄTTNING VÄSTMANLAND Projektplan

Transkript

1 BOSÄTTNING VÄSTMANLAND Projektplan

2 Innehåll 1 Inledning Projektidé Syfte Bakgrund Målgrupp och deltagare Mål och avgränsningar Resultatmål Effektmål Omfattningar och avgränsningar Kopplingar till andra projekt Genomförande Metod Aktiviteter Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning Intressentförteckning Kommunikation och implementering Projektorganisation Organisation och roller Budget/kostnadskalkyl Risker Referenser Bilagor

3 1 Inledning Vi befinner oss i en orolig global samtid där miljontals människor i stora delar av omvärlden lever under svåra förhållanden, i väpnade konflikter och med humanitära katastrofer som följd. Många söker sig därför till säkerhet eller ett bättre liv. År 2015 sökte 1,3 miljoner människor sig till Europa, bort från krig och katastrofer. Hittills har EU inte visat någon framgång i hanteringen av flyktingsituationen. Det bristande stöd som majoriteten av medlemsländerna visat i den här krisen har resulterat i att Tyskland, Österrike och Sverige har fått ta ett oproportionerligt stort ansvar. Den senare delen av år 2015 är historisk. Under oktober och första halvan av november tog Sverige emot från till drygt asylansökningar i veckan. Det är nästan dubbelt så många människor jämfört med året innan. Antalet asylsökande motsvarade det största mottagandet per capita i hela EU. Vår regering fattade därför beslut om vissa åtgärder med syfte att begränsa tillströmningen av asylsökande. Det har bl.a. resulterat i införandet av tillfälliga gränskontroller och ID-krav. Det är åtgärder som bedömts vara nödvändiga för att bättre kunna hantera och få kontroll över en svårhanterlig situation. Även om antalet asylsökande efter vidtagna åtgärder har minskat och tenderar att fortsätta minska utesluter inte det att läget fortfarande är ansträngt inom vissa områden, inte minst när det handlar om bosättning och bostäder. Faktum är att Sverige sedan början av 1990-talet är ett av de länder som byggt nya bostäder i betydligt mindre utsträckning än våra grannländer och vad som i genomsnitt byggts i OECD länderna under samma period. Det gör att tillgången på bostäder inte motsvarar dagens behov. Bostadsbristen är inte mindre påtaglig i Västmanland än i övriga delar av landet. Samtliga kommunerna i länet belyser utmaningen med att hitta boende till nyanlända och kvotflyktingar samt ensamkommande barn och ser det som den främsta utmaningen de närmsta åren. 1.1 Projektidé Mot bakgrund av de påtagliga svårigheter i bosättningen av nyanlända som gäller över hela landet, beslutades att 37 medel år 2015 skulle ges särskilt hög prioritet gällande insatser som syftar till att underlätta bosättning. Den prioriterade målgruppen för insatserna är de anvisade nyanlända (personer med uppehållstillstånd) som väntas komma till kommunen, genom arbetsförmedlingens eller migrationsverkets bosättningsenhet. Under slutet av år 2015 beviljade Länsstyrelsen i Västmanland s.k. 37 medel till Västmanlands Kommuner & Landsting (VKL) för att arbeta med projekt inom bosättning. Den 15 februari 2016 påbörjades arbetet genom projektledare Petra Eriksson Hallin. 1.2 Syfte Syftet med projektet Bosättning Västmanland är att utveckla bosättningsprocessen och att stödja kommunerna i det arbetet. 3

4 1.3 Bakgrund Trots att vi de senaste åren har sett en ökning i flyktingtillströmningen var det få som kunnat förutspå höstens flyktingvåg. I Sverige tog vi under år 2015 emot nästan asylansökande och av dessa var drygt ensamkommande barn (Migrationsverket, 2016). Även innan fjolårets flyktingtillströmning låg bostadsbehovet bland flyktingar på historiskt höga nivåer. Konsekvenserna av bostadsbristen är märkbar inte minst på våra asylboenden. Vid 2015 års utgång fanns det över personer med beviljat permanent uppehållstillstånd på Migrationsverkets anläggningsboenden. I Migrationsverkets senaste prognos beskrivs tre olika scenarion med antaganden som baseras utifrån påverkan av olika tänkbara omvärldsfaktorer och möjliga politiska beslut. Det mest troliga Den 27 januari år 2016 röstade Riksdagen igenom Regeringsförslaget om en ny lag som innebär att alla kommuner skulle bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Bosättningslagen (2016:38) är gällande från och med den 1 mars år Syftet med lagen är bland annat att möjliggöra ett snabbare kommunmottagande och en utjämning av mottagande mellan kommunerna. scenariot bygger på antagandet att genomförda kontrollåtgärder under första kvartalet år 2016 har önskad effekt som sedan avtar under sommar och höst. I den senaste prognosen (april 2016) bedömer Migrationsverket fortfarande att antalet asylsökande ökar under det andra halvåret men i betydligt mindre omfattning än tidigare år. Den senaste bedömningen anger att vi under både år 2016 och år 2017 kommer att ta emot asylsökande varav 7000 ensamkommande barn. Det är den bedömningen som för närvarande ligger till grund för Migrationsverkets huvudsakliga planering. De nationella kontrollåtgärder som införts sedan förra prognosen i syfte att begränsa antalet asylsökande tenderar att ha haft önskad effekt. Redan idag är situationen besvärande men ovanstående prognos gör gällande att den stora utmaningen gällande bosättning och bostäder ligger framför oss. Det oberoende av ny bosättningslagstiftning eller tidigare mottagande i kommunerna. Vad vi därmed ser framför oss är en historisk utmaning för det svenska mottagningssystemet och för samhället i stort. Migrationsverket betonar dock att det finns betydande svårigheter i prognostiseringen vilket gör att det kan bli både färre och fler asylsökande än alternativen anger (Migrationsverkets februariprognos 2016). Med totalt 1845 antal mottagna med uppehållstillstånd är Västmanland ett av de län som tog emot flest antal nyanlända för bosättning i länets kommuner under år Detta samtidigt som byggandet av nya bostäder inte motsvarar det rådande behovet. Sex av tio kommuner i Västmanland bedömde inte att bostadsmarknaden skulle vara i balans inom de närmsta fem åren (Länsstyrelsen, 2015). Den bedömningen ser ännu dystrare ut i årets analys där nio av länets tio kommuner bedömer att de kommer att ha ett underskott av bostäder om fem år (Länsstyrelsen, 2016). Bosättning Västmanland syftar till att stödja länets kommuner i att arbetet med att utveckla en bosättningsprocess anpassad till de aktuella och framtida nationella behoven. Under år 2016 har Arbetsförmedlingen och Migrationsverket ett gemensamt ansvar för anvisningarna (med stöd av den nya Bosättningslagen 2016:38) på samma sätt som det fungerat sedan etableringsreformen år Från den 1 januari 2017 tar Migrationsverket över hela ansvaret för att anvisa nyanlända till en kommun. 4

5 Utifrån fakta och aktuell statistik är det relativt enkelt att skapa sig en formell uppfattning av rådande situation. För att utvidga den formella bilden och få en mer kommunförankrad och djupare uppfattning har det under slutet av mars och april månad genomförts en kartläggning i samtliga tio kommuner. Parallellt med kartläggningen har en teoretisk förstudie genomförts bl.a. med syfte att avgränsa projektet samt att få en kunskap om vilka utmaningar man belyser på nationell och mer övergripande nivå. Kartläggningen har haft till syfte att identifiera kommunernas utmaningar, vilka utvecklingsområden betonas, vad är det för framgångsfaktorer som framhävs samt vilket stöd som önskas inom ramen för projektets möjligheter. Utifrån ovanstående har projektplan fastställts. 1.4 Målgrupp och deltagare Central målgrupp är nyanlända inom etableringen, kvotflyktingar och ensamkommande barn. Andra betydande målgrupper i projektet är främst länets kommuner men också Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och andra berörda parter som kommunala bostadsbolag och privata hyresvärdar. 2 Mål och avgränsningar Projektets övergripande mål är öka beredskapen så att nyanlända inom etableringen, kvotflyktingar och ensamkommande barn i högre utsträckning än idag kan erbjudas en boendesituation som är hållbar på sikt. 2.1 Resultatmål Genom regionalt stöd och samverkan är målsättningen att utveckla samarbetet med privata hyresvärdar i länets samtliga kommuner. Målsättningen är också att utöka antalet kommuner som erbjuder praktiskt stöd i bosättningsprocessen i samband med mottagande exempelvis genom s.k. boskola på modersmål, bovärdar och översatt information på modersmål. Med Folkhögskolespåret, som pågår parallellt med bosättningsprojektet är målet att arbetet ska resultera i en möjlighet för Västmanlands kommuner att kunna erbjuda boende- och studieformer för ensamkommande ungdomar på folkhögskolor med internat. Folkhögskolespåret drivs utifrån en idé om att god integration behöver inkludera en bredd av samhällsaktörer över sektorsgränserna. 2.2 Effektmål Enligt ny lagstiftning kommer även kvotflyktingar att ingå i fördelningstalen vilket innebär att samtliga Sveriges kommuner kommer behöva rutiner och resurser för mottagande av kvotflyktingar. 5

6 Fram till den nya lagstiftningen tog ett fåtal av kommunerna i Västmanland emot kvotflyktingar. Projektet ska medverka till att utveckla och utöka mottagande av kvotflyktingar i länet. Detta genom samverkan med de av länets kommuner som genom åren regelbundet tagit emot kvotflyktingar samt med Migrationsverkets bosättningsansvariga. Genom att stötta kommunernas arbete med att utveckla befintlig organisation alternativt omorganisera för en förbättrad bosättningsprocess gällande aktuell målgrupp, ska projektet medverka till att öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet. 2.3 Omfattningar och avgränsningar Projektet kommer omfatta bosättningsprocessen utifrån central målgrupp d.v.s. omfattar inte bosättningsfrågor gällande resurssvaga hushåll, ungdomar eller äldre som inte ryms inom målgruppen berörs inte. Bosättning omfattar fler målgrupper och är ett komplext område som man bör ta hänsyn till vilket inte ryms inom ramen för detta projekt. Frågor gällande utökad lokaltrafik och landsort har avgränsats och kommer inte beröras inom ramen för projektet. 2.4 Kopplingar till andra projekt Kopplingar till andra identifierade projekt är SMAK som är förkortning av stärkt mottagande av kvotflyktingar. Det är ett samarbetsprojekt mellan Migrationsverket och länsstyrelserna i Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm och Värmland. SMAK-projektet har tagit fram en gemensam och strategisk planeringsmodell för hur Migrationsverket, länsstyrelser och kommuner tillsammans kan arbeta för och möjliggöra ett mottagande av kvotflyktingar i kommunerna. Exempel på andra projekt är: Integration och bosättning i Kalmar län är ytterligare ett exempel med koppling till aktuellt projekt. Öppna ditt hem, ett projekt i Falun med inriktning privat uthyrning har också uppmärksammats. Samverkansprojekt i Örebro län med fokus på privata fastighetsägare. Projekt Kopparberg en satsning i samverkan med näringslivet, Arbetsförmedlingen och organisationen Helping Sweden. Utifrån idén att arbetslösa bygger bostäder åt bostadslösa. Genom att söka goda exempel med koppling till projektet inom som utom länet kommer det under projekttiden att växa fram ytterligare kopplingar till andra projekt och goda exempel. 3 Genomförande 3.1 Metod Grundläggande i projektet är att identifiera vad länets kommuner belyser som aktuella och framtida utmaningar och möjligheter i bosättningsprocessen. Det sker genom att besöka och intervjua 6

7 kommunala tjänstemän vars dagliga arbete består av integrations och bosättningsfrågor på olika sätt. Projektet kommer att samarbeta med Kommunerna, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Allmännyttan och andra aktörer. Genom inventering och översyn av rapporter, prognoser, pågående samt andra tidigare genomförda projekt ska samlad kunskap tillvaratas för vidareutveckling under projekttiden. 3.2 Aktiviteter Kartläggning genom samtal och öppna intervjuer för att klarlägga kommunernas förutsättningar och identifiera de utmaningar de framhäver kopplat till mottagande av nyanlända inom etableringen, kvotflyktingar och ensamkommande barn. Förstudie genom översyn av rapporter, prognoser, lagar och förordningar. Inventering av nuvarande och tidigare genomförda bosättningsprojekt. Vidareförmedla resultat av ovanstående till länets kommuner, länsstyrelsen, politiker, myndigheter, allmännyttan, fastighetsägarföreningen och andra berörda aktörer. Belysa och presentera betydande aktörer och goda exempel för erfarenhetsutbyte eller potentiell samverkan. Kommunicera projektet för intressenter. Planera och genomföra workshops och konferenser för spridning av exempelvis goda exempel och framgångsfaktorer. Planera för genomförande av utbildningsdagar för bovärdar. Delta i arbetsgrupp för Folhögskolespåret. Utvärdera projektet. Sammanställa och slutrapportera projektet. Avsluta och presentera projektets resultat. 3.3 Tidplan inklusive aktivitetsbeskrivning För tidsplan och aktiviteter ansvarar projektledare i samverkan med andra aktörer t.ex. Länsstyrelsen, kommuner, andra projekt etc. Vad När 7

8 Projektstart Feb 2016 Förstudie Feb-april 2016 Uppdragsbeskrivning Feb-april 2016 Inventering av nuvarande Mars-maj 2016 och tidigare bosättningsprojekt Kartläggning Mars-april 2016 Fastställa projektplan April 2016 Inventera betydande Mars-Juni 2016 aktörer för samverkan Presentera resultat av Maj 2016 kartläggning och sammanställning Initiera samverkan April-Juni 2016 Kommunicera projektet för Maj-Feb 2016 intressenter Planera höstens aktiviteter Maj-Augusti 2016 Delta i arbetsgrupp April- feb 2016 Folkhögskolespåret Genomföra planerade Sept-Nov 2016 aktiviteter Utvärdera projektet Dec-januari 2016/2017 Sammanställa och Jan-Feb 2017 slutrapportera projektet Avsluta, avrapportera och Feb 2017 presentera projektresultat 3.4 Intressentförteckning Kommunpolitiker, asyl- och integrationshälsan, lokal och regional media, nätverk inom VKL, fastighetsägarföreningen, allmännyttan, fler enheter inom Länsstyrelsen. 3.5 Kommunikation och implementering Information om projektprogress kommuniceras regelbundet till styrgrupp i samband med styrgruppsmöten. Information om resultat informeras löpande till intern referensgrupp för analys och resultatdialog. Resultat av kartläggning, goda exempel och framgångsfaktorer kommuniceras externt till länets kommuner och andra inbjudna aktörer i samband med konferenser, workshops och nätverksträffar. För att sprida kännedom om projektet nyttjas lokal och regional media samt VKL:s Nyhetsbrev och sociala media. 8

9 4 Projektorganisation 4.1 Organisation och roller Projektägare VKL, organisationsnr Kontaktpersoner; Jeanette Källstad, Utvecklingsledare Integration, Ove Svensson Utvecklingsstrateg, Petra Eriksson Hallin Projektledare Styrgrupp Referensgrupp Arbetsgrupp Folkhögskolespåret Sanela Cerimagic, Utredare Länsstyrelsen Ulla Perman, Bosättningsansvarig AF Zandra Norman, Bosättningsansvarig MV Ove Svensson, Utvecklingsstrateg VKL Jeanette Källstad, Utvecklingsledare Integration VKL Ledningsgrupp VKL Monika Bertilsson, Direktör Ove Svensson, Utvecklingsstrateg Håkan Johansson, Planeringschef Ann Tjernberg, Enhetschef Kristina Jansson, Administrativt ansvarig Maria Boman, Utvecklingsstrateg, Västerås Stad Caroline Evenbom, Verksamhetsutvecklare, Köpings kommun Malin Sigmundsson, Rektor, Arboga kommun Jill Clavell, Sektionschef Arbetsförmedlingen Västerås Lars Forsmark, Rektor, Västerås Folkhögskola Ciya Karim, Utredare, Lst Västmanland Lena Nyman, Samordnare, Lst Västmanland Jeanette Källstad Utvecklingsledare, VKL Isa Lindbom, Rektor, Tärna Folkhögskola Mauro Pliscovaz, Verksamhetschef IFO, Sala kommun Krister Beherendt, Enhetschef HVB, Kungsörs kommun 5 Budget/kostnadskalkyl Se bilaga 1 9

10 6 Risker Risk Konsekvens Åtgärd Tidsplaneringen hålls inte Projektet leder inte till önskat resultat och effektmål Tydlig tidsplanering med uppställda deadline, vid inställda möten etc. boka omgående ny tid för att inte riskera att tappa fart Projektet håller inte budget Planerade aktiviteter kan Regelbunden ekonomisk Lågt intresse från privata hyresvärdar Lågt intresse för att utveckla en organisation med bovärdar, boskola etc Få mentorer från kommuner som arbetat med kvotflyktingar Lågt deltagande på planerade aktiviteter Felaktigt kontaktnätverk, ej nyckelpersoner inom området 7 Referenser ej genomföras Färre möjliga bostäder att tillhandahålla Ingen måluppfyllelse Bristande samverkan vilket försvårar måluppfyllelse Samverkan leder inte till önskat resultat Projektet får inte önskad effekt och når inte avsett resultat Länsstyrelsen Bostad åt alla, 2016 Länsstyrelsen Mottagande och Etablering, 2015 Länsstyrelsen Migrationsverket, 2016 Länsstyrelsen, 2015 Boverket Nyanländas boendesituation, 2015 Fastighetsägarna, 2016 Kub projektet, 2013 Arbetsförmedlingen, 2015 Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 Regionala samrådet för etablerings- och flyktingfrågor, Stockholms län, 2016 uppföljning Uppmuntra kommuner att samverka och söka medel för att utveckla samarbete med privata uthyrare och privata fastighetsägare Utbildningstillfällen för potentiella bovärdar Vända sig utanför länet och kontakta potentiella mentorer i andra projekt Sprid kännedom om projektet identifiera nyckelpersoner för regelbunden kontakt Identifiera nyckelpersoner för kontakt 10

11 8 Bilagor Bilaga 1 Budget och kostnader Bilaga 2 Sammanställning och resultat av förstudie och kartläggning 11