BOSÄTTNING VÄSTMANLAND

Transkript

1 BOSÄTTNING SAMMANFATTNING Under oktober och första halvan av november tog Sverige emot från till drygt asylsökande i veckan. Det motsvarar det största mottagandet per capita i hela EU. Innehållet i denna rapportsammanställning belyser utmaningarna med detta i relation till rådande bostadsbrist. Dock är utmaningen att betrakta som en möjlighet och det finns lösningar men för det krävs samarbete och samverkan. VÄSTMANLAND En sammanställning av projektets förstudie och kartläggning

2 1(32) Innehåll BAKGRUND... 3 MIGRATIONSVERKETS PROGNOS... 3 MIGRATIONSVERKET ASYLÄRENDEN... 4 BOSÄTTNING... 4 INLEDNING... 6 REGIONALT NULÄGE... 6 METOD... 6 SAMMANSTÄLLNING OCH RESULTAT... 7 TEORETISK STUDIE OCH OMVÄRLDSANALYS... 7 Projektavgränsning... 8 ANDRA PROJEKT ELLER GODA EXEMPEL... 8 Falun Öppna ditt hem... 8 Kalmar Integration och bosättning för nyanlända... 9 Örebro... 9 Projekt Kopparberg... 9 Östersund... 9 FAKTA... 9 Ny lagstiftning... 9 Förslag om ny lagstiftning Ny anvisningsmodell ensamkommande barn Ny placeringsform, stödboende för barn och unga NATIONELLT PERSPEKTIV Mottagande av asylsökande under år Nationellt behov av anvisningsbara bostäder år Boverkets indikatorer maj år Befolkningsökning Behovsprognos från år 2015 till år 2025 enligt boverket REGIONALT PERSPEKTIV Antal asylsökande på anläggningsboenden i länet år Mottagna med uppehållstillstånd i länet år Läns- och kommuntal år Prognos egenbosättare i Västmanlands län år

3 2(32) Bostadsbyggande Västmanlands län år Brist på hyresrätter och mindre lägenheter Bostadsmarknadsläget om fem år (fråga till länets kommuner år 2015 och år 2016) Riktlinjer för bostadsförsörjning KARTLÄGGNING Utmaningar Utvecklingsområden Inget problem Framgångsfaktorer och fungerar tillfredsställande Samverkan mellan förvaltningar och handlings-åtgärdsplan gällande bosättningsfrågor 21 SLUTLIG SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION SAMMANFATTNING DISKUSSION Bostadsbrist och nyanländas etablering Egenbosättning Samverkan med privata fastighetsägare- och hyresvärdar Riktlinjer för bostadsförsörjning och åtgärdsplaner Bostadsförsörjning och bostadspolitik i relation till bostadsbrist SLUTLIGEN Kortsiktiga parallellt med långsiktiga lösningar Referenser STORT TACK!... 34

4 3(32) BAKGRUND Den senare delen av år 2015 är historisk. Under oktober och första halvan av november tog Sverige emot från till drygt asylansökningar i veckan. Det är nästan dubbelt så många människor jämfört med året innan. Antalet asylsökande motsvarade det största mottagandet per capita i hela EU. Vår regering fattade därför beslut om att vidta vissa åtgärder med syfte att begränsa tillströmningen av asylsökande. Det har bl.a. resulterat i införandet av tillfälliga gränskontroller och ID-krav samt förslag om en tillfällig ändring i utlänningslagen. Åtgärderna har bedömts vara nödvändiga för att få kontroll över och bättre kunna hantera en svår situation. Även om antalet asylsökande efter vidtagna åtgärder har minskat och tenderar att fortsätta minska utesluter inte det att läget fortfarande är ansträngt inom vissa områden, inte minst när det handlar om bosättning och bostäder. Faktum är att Sverige sedan början av 1990-talet är ett av de länder som byggt nya bostäder i betydligt mindre utsträckning än våra grannländer och mindre än genomsnittet i OECD länderna under samma period. Det gör att tillgången på bostäder inte motsvarar dagens behov. MIGRATIONSVERKETS PROGNOS I Migrationsverkets februariprognos beskrevs tre olika scenarion med antaganden som baserades utifrån påverkan av olika tänkbara omvärldsfaktorer och möjliga politiska beslut. Det mest troliga scenariot vid den tidpunkten byggde på antagandet att genomförda kontrollåtgärder under första kvartalet år 2016 gav önskad effekt, en effekt som sedan skulle komma att avta under sommar och höst. Utifrån detta beräknades vi ta emot asylsökande varav ensamkommande barn under år 2016 och varav ensamkommande barn under år Sedan februariprognosen har antalet asylsökande varit lägre än beräknat. Antalet ensamkommande barn har minskat i betydligt. I den senaste prognosen (april 2016) bedömer Migrationsverket fortfarande att antalet asylsökande ökar under det andra halvåret men i mycket mindre omfattning än tidigare. Den senaste bedömningen anger att vi under både år 2016 och år 2017 kommer att ta emot asylsökande varav 7000 ensamkommande barn. Det är den bedömningen som för närvarande ligger till grund för Migrationsverkets huvudsakliga planering. De nationella kontrollåtgärder som införts sedan förra prognosen i syfte att begränsa antalet asylsökande tenderar alltså hittills ha haft önskad effekt. Även om den akuta situationen i flyktingmottagningen har förbättrats under första kvartalet av året står vi fortfarande inför stora utmaningar de kommande åren. Den 1 april år 2016 var personer inskrivna hos Migrationsverket ungefär av dessa väntade på beslut i första instans, varav ensamkommande barn. Det innebär en hög belastning för Sveriges kommuner som, enligt lag, är skyldiga att tillhandahålla bostäder till de personer som beviljas uppehållstillstånd.

5 4(32) Migrationsverket betonade i februariprognosen att det fanns betydande svårigheter i prognostiseringen vilket fortfarande framhålls i aprilprognosen. Eftersom vi lever i en tid med ett osäkert omvärldsläge kan nya och oförutsedda händelser inträffa som medför ändrad bedömning. MIGRATIONSVERKET ASYLÄRENDEN Även om antalet asylansökningar bedöms minska under år 2016 fortsätter handläggningstiderna att öka dock i något mindre utsträckning än tidigare prognos. I dagsläget är genomsnittstiden från ansökan till beslut i första instans 9 månader vilket väntas öka till 12 månader innan det bedöms vända neråt. Tiden för enskilda ärenden kan dock variera i förhållande till genomsnittstiden och yttre faktorer kan fortfarande påverka handläggningstiden. Exempelvis kan införandet av den tillfälliga lagen initialt försvåra asylprövningen och därmed leder till längre utredningstider, bristen på tolktjänster är ytterligare exempel som påverkar tiden från ansökan till beslut. BOSÄTTNING Handläggningstiden för asylprövning medför att personer befinner sig längre tid i Migrationsverkets boenden. Det tenderar att medföra en ökning av antalet personer som väljer att lämna asylboendet och bosätta sig på egen hand. Samtidigt tyder mycket på att fler blir kvar i Migrationsverkets boenden på grund av den nationella bostadsbristen. Vid 2015 års utgång fanns det över personer med beviljat uppehållstillstånd som fortfarande bodde kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden. Ekvationen går inte ihop och redan innan fjolårets flyktingtillströmning låg bostadsbehovet bland nyanlända på historiskt höga nivåer. Konsekvenserna av bostadsbristen är märkbar och utvecklas i riktning mot ökad trångboddhet både på asylboenden och i samhället bland nyanlända som bor många personer i små lägenheter. I längden är det något som kan få mer långtgående konsekvenser som motsättningar samt försvårad etablering och integration för dessa människor. Gemensamt för de flesta kommuner i Sverige är att det finns få lediga lägenheter och även om byggandet ökar är det inte tillräckligt för att tillhandahålla bostäder till de som behöver det mest. Bostadsbehovet är akut och lutar inte åt att vara något som är snabbt övergående. I de flesta kommuner finns etablerat samarbete alternativt upprättade avtal med allmännyttan men det krävs fler samarbeten och en variation av tillfälliga lösningar i väntan på att nya bostäder byggs.

6 5(32) INLEDNING Projektet Bosättning Västmanland syftar till att stötta kommunernas arbete med utveckling av en bosättningsprocess anpassad till de aktuella och framtida nationella behoven. Målsättningen med projektet är bl.a. att stötta kommunerna med att nå ett utsträckt samarbete med privata hyresvärdar i länets samtliga kommuner och fler kommuner som erbjuder praktiskt stöd vid bosättning s.k. bovärdar. Utifrån fakta och aktuell statistik är det relativt enkelt att skapa sig en formell uppfattning av rådande bosättningssituation. Men för att utvidga den formella bilden och få en mer nyanserad uppfattning krävs mer än bara siffror. Därför har det under mitten av mars och hela april månad genomförts en kartläggning där kommunala tjänstemän som arbetar med integration och etablering deltagit. Deras upplevelser av situationen tillsammans med fakta har bidragit till en mer omfattande och nyanserad bild av läget. Det har även framgått att det finns fler aspekter utanför detta projekt som det kan finnas behov av att arbetas vidare med. Parallellt med kartläggningen har en teoretisk studie och omvärldsanalys genomförts bl.a. med syfte att avgränsa projektet, få en kunskap om vilka utmaningar man belyser på nationell nivå samt hur andra län och kommuner angriper utmaningen. REGIONALT NULÄGE Med totalt 1845 antal mottagna är Västmanland ett av de län som tog emot flest antal nyanlända för bosättning under år Detta samtidigt som byggandet av nya bostäder inte motsvarar det rådande behovet. Bostadsbristen är minst lika påtaglig i Västmanland som i övriga delar av landet. Det framgår också i den kartläggning som genomförts som en del av förstudien i projektet Bosättning Västmanland. Samtliga kommuner uppger att det råder en bostadsbrist och belyser utmaningen med att hitta boende till nyanlända och kvotflyktingar samt ensamkommande barn. Det framgår också att egenbosättning är en utmaning som det råder vissa tveksamheter kring bl.a. när dessa människor ber om hjälp hos kommunen. För de människor som arbetar med integration och etablering framstår bosättning och konsekvenserna av bostadsbristen som de främsta utmaningarna de närmsta åren. Redan idag är situationen besvärande men bl.a. utifrån Migrationsverkets prognos och Länsstyrelsens bostadsmarknads analys görs gällande att den stora utmaningen beträffande bosättning och tillgång på bostäder ligger framför oss. Nedan följer sammanställning och analys av genomförd förstudie och kartläggning. METOD Genomgång av rapporter, prognoser, lagar och förordningar. Boverkets rapport (2015:10), Migrationsverkets prognoser och Arbetsförmedlingens statistik är bara några av de källor som har varit till nytta i förstudien.

7 6(32) Öppna intervjuer i form av samtal med tjänstemän i länets kommuner som arbetar med integration och bosättning där det under samtalet bl.a. har ställts frågor kring utmaningar och utvecklingsområden i rådande situation. Hur ser samverkan med privata hyresvärdar ut och i vilken utsträckning erbjuder man praktisk vägledning i samband med mottagande och bosättning? Tidsmässigt har varje samtal varat från knappt en timme till nästan två timmar. Som komplement till de öppna intervjuerna har ytterligare två frågor ställts via mail alternativt via telefonsamtal med samtliga tio kommuner. Dessa frågor har åtta av tio kommuner svarat på. Följande två frågor ställts; - Samverkar ni mellan förvaltningar när det gäller integrations- och bosättningsfrågor? - Finns det en åtgärds- eller handlingsplan för bosättning generellt och/eller bosättning av nyanlända specifikt i kommunen? Samtal och dialog har även förts med experter inom olika områden med koppling till aktuellt projekt samt projektledare för liknande projekt. SAMMANSTÄLLNING OCH RESULTAT TEORETISK STUDIE OCH OMVÄRLDSANALYS Förstudien har bestått i översyn av fakta inom området samt inledande kontakt för samarbete och nätverk. Förstudien har också innefattat samtal med sakkunniga inom myndigheter, andra organisationer samt projektledare för andra liknande projekt. Det har resulterat i: - Projektavgränsning - Påvisande om liknande projekt - Goda exempel gällande bostadslösningar både inom och utom länet - Fakta om vad som framhävs på övergripande nivå. Kunskaperna bidrar som grund för slutlig diskussion i denna rapportsammanställning. Projektavgränsningen medför att omfatta bosättningsprocessen utifrån central målgrupp d.v.s. omfattar inte bosättningsfrågor gällande resurssvaga hushåll, ungdomar eller äldre som inte ryms inom målgruppen. Bosättning omfattar fler målgrupper och är ett komplext område som man bör ta hänsyn till vilket inte ryms inom ramen för detta projekt. Frågor gällande utökad lokaltrafik och landsort har avgränsats och kommer inte beröras inom ramen för projektet. Folkhögskolespåret kommer fortsätta parallellt med projektet. I grunden är Folkhögskolespåret en modell för kommuner att använda som placering för ensamkommande barn med stödboende som placeringsform. I Västmanland finns endast en Folkhögskola med internat. I det här läget behandlas Folkhögskolespåret i Västmanland utifrån olika perspektiv med fler spår inom ramen för den grundläggande idén.

8 7(32) Projektavgränsning - Projektet kommer genom samverkan stötta kommunernas arbete med utveckling av bosättningsprocessen utifrån nya förutsättningar i samband med ny lagstiftning, Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning samt. Detta i relation till de nationella behoven. - Kartlägga hur samverkan med hyresvärdar i kommunerna fungerar samt på vilket sätt praktiskt stöd i bosättningsprocessen ( boskola på modersmål, bovärdar, information till boende etc.) förekommer i kommunerna. Utifrån detta identifiera styrkor och utvecklingsområden för att kunna hjälpa till i utvecklingsarbetet genom regionalt stöd och samverkan. - Utveckla samverkan med Migrationsverkets bosättningsansvariga (innefattar även nyanlända inom etableringen fr.o.m. år 2017). Detta i syfte att åstadkomma en fungerande och effektiv bosättningsprocess för nyanlända och kvotflyktingar som beviljats permanent uppehållstillstånd alternativt tillfälligt uppehållstillstånd (gäller ej kvotflyktingar) - Medverka i arbetet med utvecklingen av Folkhögskolespåret i länet. Folkhögskolespåret i Västmanland är en redan pågående process som VKL ansvarar för tillsammans med Länsstyrelsen och en tillsatt arbetsgrupp med representanter från kommuner och Folkhögskolor i länet. ANDRA PROJEKT ELLER GODA EXEMPEL Falun Öppna ditt hem Syftet med projektet är att skapa bättre förutsättningar för nyanlända invandrare att bosätta sig i Falun och integreras i det svenska samhället. Projektet söker privatpersoner som har stor bostad, och som kan tänka dig att hyra ut hela eller delar av den. Spridning av projektet sker bl.a. genom marknadsföring via sociala media och kommunens hemsida. Vid intresseanmälan från privatpersoner sker en översyn av boendet. Om uthyraren godkänns ges information om skatt och hyresregler samt förslag om innehåll och form på hyreskontrakt. Därefter sker en matchningsprocess med hjälp av personer som jobbar på flyktingmottagningen. När potentiell hyresgäst har matchats ordnas en träff mellan hyresvärden och hyresgästen där möjlighet till tolk finns. Vid framgångsrik matchning tecknas kontrakt. När kontraktet är skrivet är Falu kommuns inblandning över. Kalmar Integration och bosättning för nyanlända En förlängning av projektet Bosättning Kalmar län. Syftet är att underlätta nyanländas bosättning och nå de länstal som Kalmar län ansvarar för. Ytterligare syfte som tillkommit med förlängningen är att skapa en bättre bild och tillvarata idéburen sektors möjligheter i

9 8(32) integrationsarbetet. Målsättningen är att det i Kalmar län ska finnas en permanent och hållbar strategi för bosättning av nyanlända som utgår från aktuella länstal. Idéburen sektors möjligheter och roll på lokal respektive regional nivå ska tydliggöras. Örebro Ett projekt i samverkan mellan tre olika kommuner i Örebro län. Syftet är att utveckla samarbetet med privata hyresvärdar med målsättning att öka kommunernas kapacitet gällande bosättning av nyanlända. Det sker genom uppsökande verksamhet riktat enbart mot privata fastighetsägare. Projekt Kopparberg Ett projekt i samarbete mellan organisationen Helping Sweden, diverse samarbetspartners samt Arbetsförmedlingen. En 6 månader lång utbildning för personer som beviljats uppehållstillstånd och ingår i etableringen arrangeras i samverkan med Arbetsförmedlingen. Utbildningen är en del i projektet för att individerna ska lära sig montera Attefallshus. Först har en större byggnad monterats, en monteringsfabrik, i närheten av Gillersklack. Målet är att generera enkla, snabba och prisvärda boendelösningar. Projektet är sprunget ur idén arbetslösa bygger bostäder åt bostadslösa. Östersund I Östersunds kopplas nya invånare samman med ett långsiktigt tillväxtperspektiv. Inom kommunen har man tillsatt en arbetsgrupp i syfte att ta fram en åtgärdsplan för fler bostäder. Arbetsgruppen inventeras även möjligheten att upprätta modulhus, vars målgrupp bland annat är studenter och nyanlända. Modulhusen är tänkta att utgöra ett instegsboende, med vidareflyttning efter ett par år genom den ordinarie bostadskön. Parallellt med detta planerar kommunen att stimulera bostadsbyggandet på lång sikt. FAKTA Ny lagstiftning Bosättningslagen (2016:38) är gällande från och med den 1 mars år Syftet med lagen är bland annat att möjliggöra ett snabbare kommunmottagande och en utjämning av mottagande mellan kommunerna. I direkt anslutning till att ny lagstiftning träder i kraft kommer de frivilliga överenskommelser som länsstyrelserna tidigare tecknat med kommunerna om mottagande av nyanlända upphöra att gälla.

10 9(32) Förslag om ny lagstiftning Regeringen har aviserat införandet av en tillfällig lag som innebär en treårig inskränkning av asylpolitiken samt begränsning av rätten till anhöriginvandring. Beslut om införandet har skjutits fram till den 20 juli år Förslag (prop.2015/16:146) har lämnats till riksdagen för beslut om att rätten till anläggningsboende och ersättning upphör en tid efter lagakraftvunnet avvisnings eller utvisningsbeslut för vuxna asylsökande utan barn. Förslaget väntas träda ikraft den 1 juni år Ny anvisningsmodell ensamkommande barn För att skapa en jämn fördelning över landet har Migrationsverket tagit fram en ny modell för hur anvisningar ska fördelas mellan länen och kommunerna. Den nya modellen började tillämpas den 1 april Anvisningsmodellen för ensamkommande barn innebär att varje kommun tilldelas en viss andel. Denna andel ska ställas i relation till totalt antal gjorda anvisningar från 1 januari 2016 och framåt. 3 anvisningsformer: Anknytningsanvisning Platsanvisning Utjämnande anvisning Samtliga anvisningar räknas in lika och inkluderas i kommunens måluppfyllelse av sin andel Ny placeringsform, stödboende för barn och unga Stödboende för barn och unga i åldern år, har förts in i socialtjänstlagen (2001:453), SoL och i socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Placeringsformen får användas från och med den 1 januari Bakgrunden till reformen är behovet av fler placeringsalternativ, särskilt en mindre ingripande insats för barn och unga inkl. ensamkommande barn som inte har sådana behov av vårdinsatser som motiverar en placering i HVB. NATIONELLT PERSPEKTIV Mottagande av asylsökande under år 2015 Totalt ansökte (inklusive ensamkommande barn) individer asyl i Sverige förra året. Flest asylsökande kom från Syrien och Afghanistan.

11 10(32) Nationellt behov av anvisningsbara bostäder år 2016 Det nationella behovet av anvisningsbara platser är platser utöver det beräknas bosätta sig på egen hand. Boverkets indikatorer maj år 2016 Enligt boverkets indikatorer påbörjades byggande av omkring nya bostäder under år Under år 2016 bedömer Boverket att ungefär nya bostäder kommer påbörjas vilket ökar till omkring under Det är byggandet av hyresrätter som ökar mest och Sveriges starka ekonomi och låga räntor bidrar till fortsatt stark efterfrågan på nya bostadsrätter och småhus. Befolkningsökning Enligt SCB prognos kommer invånarantalet att öka med omkring personer varje år de kommande åren. En stor andel av dessa finns redan i Sverige men har ännu inte fått beviljat uppehållstillstånd. Denna bedömning skulle innebära att Sveriges befolkning skulle öka med en miljon människor under endast åtta år. Dock är prognosen osäker och som nämnts ovan justerade Migrationsverket siffrorna betydligt neråt i sin senaste prognos (april 2016). Behovsprognos från år 2015 till år 2025 enligt boverket Boverket bedömer att det fram till och med år 2025 kommer att behövas nya bostäder. Detta för att säkra att antalet personer per lägenhet inte ska öka. REGIONALT PERSPEKTIV Mottagna med uppehållstillstånd i länet år 2015 Av dessa tog Västmanlands län emot 1845 varav 131 ensamkommande barn, 40 kvot och 1005 egenbosatta. Antal asylsökande på anläggningsboenden i länet år 2016 Enligt Migrationsverkets statistik från den 1 maj år 2016 befanns sig 2959 asylsökande i länets anläggningsboenden. Utöver dessa befann sig 1557 personer utanför anläggningsboenden i väntan på uppehållstillstånd (egenbosättare). Övriga inom Migrationsverkets mottagningssystem uppgår till 1128 personer och bedöms främst vara ensamkommande barn som placerats i kommunalt boende, familjehem, hos släktingar eller är preplacerade.

12 11(32) Läns- och kommuntal år 2016 Länstalet för antal nyanlända som ska anvisas boende i länets kommuner är 380, i år fördelas det på fem av tio kommuner. Det innebär att hälften av kommunerna inte är skyldiga att ta emot på anvisning under året. Prognos egenbosättare i Västmanlands län år 2016 Enligt Länsstyrelsens prognos kommer omkring1568 personer bosätta sig på egen hand i länets kommuner under året d.v.s. får inte hjälp med bosättning genom anvisning. Bostadsbyggande Västmanlands län år 2015 Det fjärde kvartalet år 2015 hade nybyggnation av 957 nya lägenheter och 236 småhus påbörjats i Västmanlands län. Samma period färdigställdes 437 lägenheter i nybyggda hus samt 144 småhus. Samtidigt ökade befolkningsmängden med 2573 personer varav 1845 var nyanlända med beviljat uppehållstillstånd. Brist på hyresrätter och mindre lägenheter Nio av länets tio kommuner bedömer att behovet av mindre hyresrätter är stort. Åtta kommuner gör bedömningen att det behövs fler lägenheter med ett rum och kök, nio bedömer att lägenheter från två rum och kök till fyra rum och kök behövs medan hälften av kommunerna gör bedömningen att det finns behov av lägenheter större än fem rum och kök. Bostadsmarknadsläget om fem år (fråga till länets kommuner år 2015 och år 2016) I den bostadsmarknadsanalys som Länsstyrelsen genomför varje år bedömde sex av tio kommuner, år 2015, att det i kommunen som helhet fortfarande kommer vara ett underskott på bostäder de kommande fem åren. I årets analys (2016) gör nio av länets tio kommuner bedömningen att det kommer råda underskott på bostäder i kommunen som helhet under de närmsta fem åren. Riktlinjer för bostadsförsörjning I sex av länets tio kommuner har kommunfullmäktige inte antagit riktlinjer för bostadsförsörjning. I tre av de kommuner som uppger riktlinjer för bostadsförsörjning är det mer än tio år sedan de antogs varav det i två av dessa kommuner pågår arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning.

13 12(32) KARTLÄGGNING Utifrån kartläggningen är det tre områden de tilltalade kommuntjänstemännen framhäver som kommande utmaningar. Det är bristen på bostäder, ensamkommande barn och egenbosättarna. Utvecklingsområden som lyfts fram är mottagande av kvotflyktingar, etableringssamverkan och samverkan med privata hyresvärdar Diagramrubrik Utmaning Framgångsfaktorer/Möjligheter Fungerar tillfredsställande Utvecklingsområde Upplever inget problem Utmaningar Bostäder Samtliga av de intervjuade uppger att det redan finns betydande svårigheter att få fram bostäder i den utsträckning som krävs och framhåller den kommande utmaningen som följer med bostadsbristen. Frågan om bostadsbrist ger upphov till underkategorier som framgår av de tillfrågades utveckling av denna fråga; Lagstiftning (Med ny lagstiftning avses i dessa fall den nya Bosättningslagen (2016:38)) - Ovisshet om ny lagstiftning och tillämpningen - Oro över konsekvenser av ny lagstiftning t.ex. när ensamhushåll tvingas dela lägenhet p.g.a. brist på mindre bostäder. Vem står för kontraktet, hur påverkar det bostadsersättning, hemutrustningslån, etableringsersättning etc.? Bostadsbehövande utanför aktuell målgrupp - Skyldighet att motta nyanlända på anvisning kan skapa motsättningar från andra bostadsbehövande. Vem ska prioriteras och varför? Byggandet motsvarar inte behovet - Brist på lokaler inom skola och utbildning - Brist på små lägenheter - Brist på billiga lägenheter som människor har råd att bo

14 13(32) Brist på stora lägenheter för kvotflyktingar - Brist på anpassade lägenheter (för funktionshindrade) - Låg rörlighet Krav för att få bli hyresgäst - Inkomstkrav som etableringsersättningen inte täcker - Referenser från tidigare hyresvärd - Inga betalningsanmärkningar Ensamkommande barn Frågan om bosättning av ensamkommande barn ger upphov till underkategorier som framgår av de tillfrågades utveckling av denna fråga; Barn blir vuxna - Det finns inga lägenheter när de växer upp och behöver ett eget hem - Familjeanknytning, det saknas lägenheter till barnens anhöriga som kommer Resursbrist som får konsekvenser - Bristande uppföljning - Bristande utredning av HVB och familjehem - Brister i myndighetsutövning - Barn som far illa Egenbosättarna Frågan om egenbosättning ger upphov till underkategorier som framgår av de tillfrågades utveckling av denna fråga; Svart bostadsmarknad och undermåliga bostäder - Felaktiga adresser (marknad för försäljning av adresser) - Marknad för försäljning av kontrakt - Oseriösa uthyrare vänder sig direkt till asylsökande på asylboenden med erbjudande om boende med orimligt höga hyror - Privata hyresvärdar hyr ut undermåliga boenden t.ex. utan fungerande vatten och värme som inte åtgärdas Kommunal angelägenhet eller statlig - Vem bär ansvaret för information om riskerna med EBO - Räknas inte in i läns- och kommuntalen - Resurskrävande för kommunerna utan att det tas på allvar Sociala konsekvenser - Trångboddhet - Människor som far illa och utnyttjas - Bostadslöshet - Segregation

15 14(32) Misär - Etableringssvårigheter - Psykisk ohälsa Utvecklingsområden Kvotmottagande Det framgår inget motstånd eller upplevd utmaning med mottagande av kvotflyktingar. De flesta av de tilltalade kommuntjänstemännen uppger att det är ett område som behöver utvecklas beroende på att kvotflyktingar har andra behov som kräver mer resurser. Frågan om mottagande av kvotflyktingar ger upphov till underkategorier som framgår av de tillfrågades utveckling av denna fråga; Behov - Kvotflyktingar behöver samhällsvägledning på en väldigt grundläggande nivå - Information och utbildning anpassat till målgruppen - Hjälp med skjuts eller vägledning och stöd när kollektivtrafiken nyttjas till och från olika myndigheter den första tiden - Ekonomisk vägledning Resurser - Tidskrävande arbete som tar tid från ordinarie arbetsuppgifter - Personal för hämtning vid flygplats behöver finnas tillgänglig - Viktigt med kontinuitet t.ex. att samma personal som tar emot sedan finns tillgänglig under första tiden - En utveckling av organisation för mottagande av kvotflyktingar behövs - Fokus har legat på anvisning och resurser har inte funnits för mottagande av kvot - Utrusta lägenhet inför ankomsten t.ex. livsmedel det första dygnet, grundläggande möblering Utvecklingsförslag - Erfarenhetsutbyte med kommuner som redan har ett utvecklat kvotmottagande - Regional samverkan för utbildning inför utveckling av kvotmottagande - Lager med skänkt hemutrustning och möbler för grundläggande utrustning av lägenheterna i samverkan med närliggande kommuner - Avsatt tjänst med ansvar för bevakning och återsökningar av statliga medel vilket bl.a. handlar om medel för kvotmottagnade Samverkan inom etableringen Viktigt att betona att detta är kommuntjänstemännens uppfattning av samverkan inom etableringen. I det här läget har inte Arbetsförmedlingens etableringshandläggare tillfrågats. Frågan om hur samverkan inom etableringen fungerar ger upphov till underkategorier som framgår av de tillfrågades utveckling av denna fråga; Möten och överenskommelser - Arbetsförmedlingen sammankallar

16 15(32) Lokal överenskommelse anger oftast mötesfrekvens och ansvarsfördelning - Kontinuitet i träffar men effektiviteten kan bli bättre Samverkan - Handläggarberoende - Haltande samverkan på grund av ovanligt hög personalomsättning - Etableringsreformen har havererat - Krävs mer individcentrering vid samverkan från både kommunerna och Arbetsförmedlingen - Etableringen blir en kommunal angelägenhet och en belastning för kommunens personal som får ägna mycket av sin tid åt att hjälpa nyanlända med etableringsärenden - Fungerar väldigt bra men kan bli bättre Kartläggning (utförs idag av Arbetsförmedlingen) - Krävs bättre utredning av de nyanlända än vad AF hittills påvisat att de har möjlighet att utföra - Vid treparts utskrivningssamtal (efter två år i etablering) ställs frågor som borde utretts vid inskrivning Utvecklingsförslag - Etableringen borde återgå till kommunens ansvar - Arbetsförmedlingen borde ansvara för att etablera de individer som hanterar traditionell Sfi och kommunen ansvara för att etablera de individer som har svårare att tillgodogöra sig dagens språkstudier och ansvara för en mer praktisk Sfi. - För en fungerande samverkan krävs en självrannsakan både från kommun och Arbetsförmedling - En lokal utveckling av En väg in där de nyanlända får möjlighet att träffa alla olika myndighetskontakter under ett och samma tak. En bättre samverkan mellan samtliga myndigheter. - Samverkan med lokala föreningar för Gruppintegrering och samhällsetablering - Kommuninternt samarbetet med arbetsmarknadsansvarig för etablering - Strukturerna behöver tydliggöras och utvecklas Samverkan och kontakt med privata fastighets- och hyresvärdar Frågan om hur samverkan med privata fastighets- och hyresvärdar fungerar ger upphov till underkategorier som framgår av de tillfrågades utveckling av denna fråga; Intresse - Visar inget intresse att samverka - Behöver skapa intresse för den sociala nyttan - Svårigheter att etablera kontakt Krav på hyresgästerna - Har oftare krav på inkomst än allmännyttan

17 16(32) Tar inte emot hyresgäster med betalningsanmärkningar - Vill ha garantier för att hyra betalas och helst störningsgaranti Utvecklingsförslag (vissa påbörjade) - Bostadssamordnare - Uppsökande verksamhet för intresseskapande - Mötesplatser mellan nyanlända och privata fastighetsägare- och hyresvärdar - Bovärdar även för de privata hyresvärdarna (och för allmännyttan om det inte redan finns) Inget problem Noterbart är att det inte enbart framhållits problem under kartläggningen. Det är ett par kommuner som inte upplever påtagliga problem alternativt anser, i motsats till andra kommuner, att vissa delar fungerar tillfredsställande. Två av länets tio kommuner upplever inget problem med egenbosättning, varken socialt eller som bidragande segregationsfaktor. När det gäller egenbosättare med uppehållstillstånd finns inga instrument för beredskap och mottagande och har man inte uppehållstillstånd är det Migrationsverkets ansvar. Enligt lag har egenbosättare ansvar att ordna boende och försörjning på egen hand. Vi hör ibland från det kommunala bostadsbolaget att det bor många personer i vissa lägenheter men vi upplever inte att vi har några problem med egenbosättare.

18 17(32) Tre av länets tio kommuner uppger inte att de har problem med att samverka med privata hyresvärdar eller fastighetsägare. Idag finns nedtecknade avtal/överenskommelser med 5 olika privata hyresvärdar i kommunen. Två gånger per termin organiserar vi i kommunen möte för boende (från IFO) och hyresvärdar. Här kan hyresgästerna framföra önskemål om t.ex. renovering, byte av dragiga fönster etc. Hyresvärdarna framför sina önskemål och synpunkter. Vi ser ett bra resultat med utbyte, dialog och diskussion som bidragit till en insikt hos hyresvärdarna om att nyanlända inte skiljer sig från svenskar. Framgångsfaktorer och fungerar tillfredsställande Vad kommuntjänstemännen uppger som framgångsfaktorer som inte direkt framgår av tabellen kan indelas i följande underkategorier; Kvotmottagning - God organisation, noggrann förberedelse och god intern samverkan - Resursperson och stöd av feriearbetande ensamkommande barn för vägledning, språkkompetens och stöd till kvotflyktingarna - Avsatta resurser under en längre period för vägledning och stöd till mottagna kvotflyktingar - Ett bra samarbete med allmännyttan för att ha tillgång till basalt utrustad lägenhet vid ankomst Som feriejobb anställdes ensamkommande barn vars arbetsuppgift bestod i att vara stöd till resurspersonen i att vägleda, och utbilda kvotflyktingarna om hur det är att leva i det svenska samhället. Resultatet blev slående, kvotflyktingarna fick ett bra mottagande, resurspersonen fick avlastning, och de ensamkommande barnen utvecklades och växte med uppgiften samtidigt som det är en bra merit för framtiden

19 18(32) Etableringsprojekt - I samarbete med samordningsförbundet - Praktik inom vården parallellt med Sfi- undervisning - Målsättning fortsatta studier eller anställning Ett lyckat projekt där man jobbat med praktik inom vården som senare övergått i anställning med särskilt anställningsstöd parallellt med Sfi- undervisning. De flesta av deltagarna har fått anställning på arbetsplatserna inom projektet alternativt valt att läsa vidare till undersköterska God lokal samverkan gynnar etableringen Lokal samverkan med fler olika aktörer, bostadsbolag, privata fastighetsägare, skola, barnomsorg, VUC, Arbetsförmedlingen, idrottsföreningar, kyrkan, Folktandvården etc. Den goda samverkan mellan olika myndigheter och aktörer bidrar till att den nyanländes etableringsperiod påbörjas inom en vecka från ankomst till kommunen. Vi har ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen i etableringen. Första dagen på plats har kommunen kontakt med den lokala Arbetsförmedlingen för att checka av när de har bokat tid för etableringssamtal. Goda relationer I en liten kommun är det enklare att skapa hållbara relationer med de nyanlända vilket är en fördel som i förlängningen blir en framgångsfaktor. Ingen av de nyanlända blir anonyma. Nära samverkan eller avtal med allmännyttan Relationen mellan kommunen och det kommunala bostadsbolaget är en framgångsfaktor. Idag har kommunen tecknat avtal som innebär att det kommunala bostadsbolaget kommer att tillhandahålla en lägenhet per månad under år 2016 för bosättning av nyanlända på anvisning. Bostadsbolaget har bland annat etablerat vad man kallar för boskola med visningslägenhet i vilken nyanlända får lära sig hur man bor, hur utrustningen fungerar, hur man städar, vad som förväntas av en hyresgäst. Vad en hyresgäst kan förvänta sig av sin hyresvärd etc. Man har även språkkunniga kundvärdar på området som fungerar ungefär som bovärdar och bland annat fungerar som medlare om det uppstår problem.

20 19(32) Samverkan mellan förvaltningar och handlings-åtgärdsplan gällande bosättningsfrågor Diagramrubrik 0 Nej Ja Arbete pågår Svar Intern samverkan Åtgärds-eller handlingsplan Samverkan mellan förvaltningar gällande integrations och bosättningsfrågor I de kommuner där samverkan mellan förvaltningarna existerar tenderar det främst att handla om samverkan inom socialförvaltning men det förekommer också mellan barn- och utbildningsförvaltning och socialförvaltning. Vi har ingen intern samverkan mellan förvaltningarna men vi samarbetar såklart inom socialförvaltningen, där arbetsmarknadsenheten kan samverka med IFO gällande frågor om bosättning. För det mesta handlar det i de fallen om människor som inte har någonstans att bo och som måste lösas En kommun har en specifik integrationsgrupp med både extern och intern samverkan. Det finns en integrationsgrupp som samverkar mellan vissa förvaltningar såsom barn och ungdom, kultur och fritid, socialförvaltning, arbetsmarknad samt med externa aktörer som allmännyttan, Svenska kyrkan och Arbetsförmedlingen

21 20(32) Endast en av kommunerna uppger att man samverkar mellan socialförvaltning och fastighetsförvaltning utöver intern samverkan inom socialförvaltningen. Det pågår arbete i ett par kommuner där man kommit olika långt i processen. Jag har lämnat en skrivelse innehållande förslag om handlingsplan samt intern och extern samverkan för bosättningsfrågor inom kommunen Åtgärdsplaner eller handlingsplan för bosättning generellt och/eller bosättning av nyanlända specifikt? Beträffande konkret åtgärds- eller handlingsplan tenderar majoriteten av de som svarat att det inte finns. Specifik åtgärdsplan känner jag inte till Några av de som svarat har uppgett att arbete pågår. En arbetsgrupp är precis i färd med att upprätta en handlingsplan för mottagande och arbete med nyanlända i kommunen utifrån den nya lagen som trädde i kraft 1 mars. Den kommer att förankras politiskt när den är färdig inom kort

22 21(32) Hur långt arbetet fortskridit, innehåll och politisk förankring varierar dock. Arbete påbörjat med en ny övergripande åtgärdsplan för integrationsarbetet, inkluderande bostadssituationen och skolverksamheten, samt att kommunstyrelsen ska utarbeta en plan för bostadsbyggande efter det att utredningen om den fördjupade översiktsplanen är klar SLUTLIG SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION SAMMANFATTNING Det här är en sammanställning av det som framgått av den snabbt genomförda kartläggningen i syfte att nyansera arbetet med bosättning av nyanlända i Västmanlands kommuner. Ett sätt att hantera denna rapport är dels som ett underlag för regional samverkan kring frågorna, dels som ett underlag för diskussion och idéer. Det grundläggande syftet är dock att utgöra en sammanställning av projektets inledande förstudie och kartläggning. Projektet Bosättning Västmanland har bl.a. som mål att nå ett utsträckt samarbete med privata hyresvärdar i länets samtliga kommuner, att utöka antalet kommuner som erbjuder praktiskt stöd i bosättningsprocessen exempelvis genom s.k. bovärdar samt att utveckla och utöka mottagande av kvotflyktingar i länet. Det som kan konstateras är att bosättning handlar om komplexa frågor, det finns väldigt mycket att göra och mer att åstadkomma, vilket framgår av denna sammanställning. För att jobba vidare med ett utvecklat samarbete med privata fastighetsägare finns medel att söka hos länsstyrelsen. Ett projekt i samverkan mellan fler kommuner kan vara en idé att undersöka vidare. Arbete med bovärdar, bostadssamordnare och boskola finns i några av länets kommuner vilka skulle kunna bistå med kunskaper i arbetet med att vidareutveckla detta i fler kommuner. När det handlar om arbetet med kvotflyktingar är det ett område som fler av länets kommuner anser behöver utvecklas men det framgår samtidigt att det finns en fundamental insikt, det krävs bara tydliga rutiner och en organisation för arbetet med målgruppen. Det är av vikt att vara självkritisk och därför poängtera att denna kartläggning har gått fort fram vilket kan ha som följd att de som deltagit inte har haft tillgång till svar på alla frågor som ställts. Det finns en medvetenhet om att det idealiska varit att förstudien och omvärldsanalysen föregått kartläggningen. Den parallella processen var dock ett medvetet beslut mot bakgrund av projekttiden.

23 22(32) Avsikten med kartläggningen var att få en mer nyanserad bild av läget, hur tjänstemän t.ex. integrationshandläggare, verksamhetsutvecklare, socialtjänstchefer etc., upplever situationen i sin vardag. Därför har frågor ställts som fokuserat på vad de ser för utmaningar, utvecklingsområden men även framgångsfaktorer. Uppfattningen är att bilden genom kartläggningen har nyanserats och vidgats, inte minst utifrån det som framkommit om egenbosättning. Tilläggas bör också att den statistik som presenteras främst är hämtad från Migrationsverket, SCB och Boverket. Det kan innebära att siffror inte exakt stämmer överens med kommunernas egna på grund av olika mätperioder. Siffrorna som presenteras härstammar från allmänt vedertagna källor och bedömningen är dock att de bidrar till en rättvis bild. Inför projektavslut i februari år 2017 och slutrapport är ambitionen, utöver att presentera projektmål, även identifiera fler nyckelpersoner inom området för fortsatt arbete med att utveckla samverkan och strategi gällande bosättningsfrågor. Detta för att samla den variation av kompetens som krävs för hållbara lösningar på de utmaningar som väntar när det handlar om bosättning och integration. Av vikt att påpeka är att samtliga kommuner ställt sig positiva till att träffas och delta i kartläggningen, samtliga har avsatt tid och gett en så utförlig bild som möjligt utifrån ställda frågor och utifrån sin roll i kommunen. Förstudien och kartläggningen visar att de utmaningar Västmanlands kommuner lyfter fram inte skiljer sig från de utmaningar som framhävs på nationell nivå. Det finns en bostadsbrist som är påtaglig i samtliga kommuner vilken redan är oroande men där utmaningen tenderar att öka de kommande åren. Det som framgår beträffande egenbosättning framstår inte alls som ett problem i ett par av de tio kommunerna medan andra framhåller det som utmanande på en mer oroande nivå. Detsamma gäller ensamkommande barn. Orsakerna till skillnaderna kan vara fler men har inte undersökts djupare under kartläggningen. Ingen av de tjänstemän som deltagit har spontant beskrivit eller uppgett att det finns en övergripande och politiskt förankrad plan för arbetet med bosättning av nyanlända. Vid kompletterande och mer specifik frågeställning visade det sig att det i tre av tio kommuner påbörjats ett arbete eller är på idéstadiet gällande åtgärdsplan för bosättning av nyanlända eller bosättning mer generellt. Dock benämns planerna på olika sätt med varierande innehåll och en arbetsprocess som kommit olika långt. Det är få kommuner som samverkar internt mellan flera förvaltningar när det handlar om bosättning av nyanlända (eller bosättning oavsett målgrupp). Integrationsenheten ligger i de flesta fall som en del under socialförvaltningen som en egen enhet eller som en del av arbetsmarknadsenheten alternativt ligger under barn och utbildningsförvaltningen. Det framgår att visst samarbete kan förekomma mellan och eller inom ovanstående förvaltningar med undantag för en kommun som samverkar med fastighetsförvaltningen. Hur kommer det sig att bosättningsfrågorna har kommit att i huvudsak vara ett ansvar under socialförvaltningarna? Det har inte undersökts vidare i denna kartläggning och varför det är så

24 23(32) kanske inte är viktigt. Det viktiga nu är att se detta som ett gemensamt ansvar, bestämma var huvudansvaret hör hemma och fortsättningsvis utveckla ett tvärgående samarbete mellan olika kommunala förvaltningar. Bosättningsfrågor tenderar att få samhällsmässiga följdverkningar oavsett målgrupp inte minst under rådande situation med en omfattande bostadsbrist och en snabbt ökande befolkning. Exempelvis får bristen på bostäder konsekvenser när ungdomars möjlighet att inträda på bostadsmarknaden är mycket få och de som inte har föräldrar att bo hos påbörjar en flyttkarusell mellan olika andrahandskontrakt. Den äldre befolkningen ökar och det råder ett överhängande behov av anpassade boenden, det försvårar en god omvårdnad men innebär också en sämre arbetsmiljö för vårdpersonal. Flera kommuner arbetar inom missbruksvården efter principen bostad först vilket blir ett moment tjugotvå när det inte finns bostäder. Nyanlända kommer inte in på bostadsmarknaden vilket bl.a. skapar problem med etableringen och egenbosättare som inte har ett hyreskontrakt kan i praktiken betraktas som bostadslösa. Utöver detta finns en överhängande risk att motsättningarna i samhället ökar. Det är bara ett axplock av det som följer av den situation vi nu befinner oss i. DISKUSSION Bostadsbrist och nyanländas etablering Fokus i dagens i integrationspolitik som även återspeglas i den Regionala överenskommelsen är bl.a. att: - Påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv. Insatser ska samordnas och utföras utan tidsfördröjning med bibehållen kvalitet. - Flyktingmottagande är ett gemensamt ansvar för hela samhället. För dem som beviljats uppehållstillstånd är bosättning i en kommun ett viktigt första led i processen för etablering på arbetsmarknaden. En av kommunerna i kartläggningen framhåller svårigheterna med att lyckas åstadkomma det som är fokus i dagens integrationspolitik. Den dystra bilden av situationen tydliggörs av citatet nedan: Kommunen har en ansträngd arbetsmarknad utan arbetstillfällen med en hög andel nyanlända, egenbosättare och det ihop med en bostadsbrist Det är uppenbart att vi alla måste hjälpas åt, på olika nivåer mellan människor, mellan myndigheter, förvaltningar och inom verksamheter. Efter denna undersökning har övertygelsen växt sig starkare. Få vill undslippa ansvar men för en fungerande samverkan behöver vi bli bättre på att bjuda in till samarbete och ansvarstagande. Vi behöver tillvarata

25 24(32) varandras kunskaper och kompetenser och våga vara djärva i förslag på lösningar. Slutsatsen är att det kommer att vara angränsande till omöjligt att påskynda nyanländas etablering både i samhälle och arbetsliv om människor inte har en rimlig boendesituation. Byggandet i Sverige går på högvarv. Det byggs fler hyresrätter, bostadsrätter och småhus än det gjort på väldigt många år. Trots det ligger vi efter i förhållande till behovet. Det tar i regel mellan drygt ett till två år att färdigställa påbörjade byggen av bostäder. Under tiden krävs fler kortsiktiga och tillfälliga lösningar. De finns men det krävs konkreta åtgärdsförslag med politisk förankring som tas fram i samarbete utifrån kompetenser från olika områden kopplade till det bostadsfrågan. Samtidig behövs något göras för att begränsa egenbosättning vilket i många fall bidrar till att människor flyttar till kommuner med ansträngd arbetsmarknad och hög bostadsbrist. Den segregation som följer av det kan bli väldigt svår att bryta. Istället för att skörda frukten av en god etablering och integration får ett segregerat samhälle istället hantera konsekvenserna av det som uteblir. Egenbosättning Möjligheten till eget boende för asylsökande infördes i Sverige i mitten på 1990-talet genom Lag (1994) om mottagande av asylsökande. De senaste åren har denna lag fått utstå omfattande kritik inte minst från kommuner med högt mottagande av nyanlända och egenbosättare. I mars 2005 gjordes ett försök att begränsa antalet som valde att bosätta sig på egen hand. Därför togs bostadsersättningen bort vid egenbosättning dock utan resultat. Statistiken från Migrationsverket redovisar att EBO inte enbart är ett storstadsfenomen, snarare tvärtom. Under den senaste tiden har fler och fler röster höjts för att något måste göras åt EBO lagen eftersom det nu visar sig få sociala konsekvenser som kan bli svåra för kommunerna att lösa. De problem som uppmärksammas som konsekvens är bl.a.: - Trångboddhet - Allmänt osäkra boendeförhållanden - Undermåliga boenden - Flyttkaruseller - Bostadslöshet - Segregation - Försenad etablering - Marknad för oseriösa aktörer t.ex. genom svarta kontrakt, korruption, försäljning av falska adresser Det visar sig idag att det grundläggande syftet med införandet av EBO i Lag (1994) om mottagande av asylsökande har fått motsatt effekt. Syftet med den nya lagen var bl.a. att låta asylsökande ta eget ansvar och undvika ett omhändertagandeperspektiv. Fördelarna som den föregående utredningen ansåg fanns med EBO: - Minskad främlingsfientlighet eftersom EBO ger mer kontaktytor mellan asylsökande och svenskar

26 25(32) Lättare att hitta jobb - Släktingar och vänner kan lära ut om samhällets skrivna och oskrivna regler Bedömningen var då att cirka 10 procent av de asylsökande skulle välja eget boende. Farhågorna som fanns redan då gällande risk för trångboddhet, konflikter med värdfamilj och ökad boendesegregation bedömdes som hanterbara. I Västmanlands län visar statistik från år 2015 att omkring 87 procent av de mottagna var egenbosättare. I år förväntas omkring 80 procent bosätta sig själva. Tidningen Dagens samhälle frågade (2015) samtliga 183 socialdemokratiska kommunstyrelseordförande i landet om deras inställning till EBO. 80 procent svarade att de vill att lagen tas bort. Migrationsminister Morgan Johansson (2016) menar att det nu kan vara läge att se över lagen. Samtidigt hävdar han alla människors rätt att bosätta sig var de vill och anser att det är en rättighet även asylsökande ska ha. Vidare menar han att det inte hade gått att klara höstens stora flyktingmottagande om asylsökande inte haft rätt att hitta boende på egen hand. Mot bakgrund av det som uppgetts under aktuell kartläggning och förstudie framgår att kommunerna inte berörs i samma utsträckning av EBO-systemet under asyltiden. Svårigheterna för kommunen börjar i regel efter att asylsökande fått uppehållstillstånd. Det utesluter dock inte att de enskilda individerna, människorna bakom de omkring 80 procenten egenbosättare, har det svårt som egenbosättare även innan de beviljats uppehållstillstånd. Till saken hör också att det inte enbart är asylsökande som väljer att bosätta sig på egen hand. I dagens etableringssystem krävs att du som enskild individ är folkbokförd på en adress i en av Sveriges kommuner för att du ska ha rätt att ingå i etableringen och få tillgång till etableringsersättning. Det gör att många som beviljats uppehållstillstånd men inte kommunplacerats väljer EBO. Detta för att slippa ifrån trångboddheten på asylboenden. Men i många fall handlar det om att gå från en trångboddhet till en annan och på det sättet startar flyttkarusellen. Så vad gör vi då om justeringar i lagen dröjer? Arbetsförmedlingens bosättningsenhet arbetar idag med trepartssamtal när nyanlända tackar nej till anvisning. Det innebär att Arbetsförmedling och kommunen tillsammans informerar den nyanlända om konsekvenserna av beslutet att bosätta sig på egen hand. Det gäller dock enbart de som tackar nej till anvisning. Asylsökande som lämnar asylboenden under asylprocessen behöver också nås av information om att det finns risker med EBO. Genom projektet Bosättning Västmanland finns idag Riskerna med EBO med som en del i det informationsmaterial som delges asylsökande på länets asylboenden. Det är ytterligare en bit på väg men det kan göras mer. Under kartläggningen framkom förslag från ett par kommuner om att införa begränsningar för egenbosättning under etableringstiden. Det är fler röster som hörts i det fallet bl.a. Boel Goedner som är kommunalråd i Södertälje. Migrationsminister Morgan Johansson har en idé om en social prövning av de bostäder som asylsökande själva ordnar. Han fortsätter detta resonemang med: Jag ser framför mig att Migrationsverket tillsammans med kommunens socialtjänst gör en kontroll. Vad är det för typ av boenden man vill flytta in i? Frågan som