Slutrapportering - Skolprojekt Ensamkommande barn i Va stmanland
|
|
- Marianne Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄNSSTYRELSEN VÄSTMANLANDS LÄN ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration Jeanette Källstad Telefon Slutrapportering - Skolprojekt Ensamkommande barn i Va stmanland Behov och syfte Antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökar kraftigt. Västmanlands län befinner sig i en uppbyggnadsfas där sju kommuner av tio hade ett aktivt mottagande när projektet startade. När projektet nu avslutas har ytterligare en kommun tecknat överenskommelse med migrationsverket och startat ett mottagande. I flera kommuner är mottagandet av ensamkommande barn en relativt nystartad verksamhet. En viktig aktör i mottagandeprocessen är skolan. Att ta emot nyanlända elever, däribland ensamkommande barn, är en viktig och komplex uppgift för våra skolor. En framgångsrik skolgång för nyanlända elever ställer höga krav på en välfungerande organisation som kan anpassas efter varje elevs individuella behov. Runt de ensamkommande barnen blir dessutom samarbete extra viktigt. Det finns många inblandade aktörer som alla har olika ansvarsområden, men som ändå måste sträva efter att ha ett gemensamt förhållningssätt. Inför starten av det regionala skolprojektet Ensamkommande barn i Västmanlands län ansåg flera aktörer att det fanns ett stort behov av att utveckla mottagandet av ensamkommande barn i skolan. Genom ökad samverkan och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser avsåg man att kvalitetssäkra arbetet och höja mottagningskapaciteten. Projektets övergripande syfte var att utveckla mottagandet av ensamkommande barn i skolan. Mål, åtgärd och metod Projektets övergripande mål var att öka mottagningskapaciteten i länet genom utvecklingsfrämjande åtgärder som förbättrar mottagnings- och introduktionsprocessen på länets skolor. Nedan redovisas åtgärder och metoder som använts kopplade till projektets olika delmål:
2 Delmål 1: Kartläggning av nuvarande verksamhet Som ett första steg i arbetet genomfördes hösten 2012 en kartläggning av nuläget i länet. Syftet med kartläggningen var att få en samlad bild av hur mottagandet av ensamkommande barn i skolan såg ut vid projektets start och därmed ytterligare identifiera vilka utvecklingsområden som behövde prioriteras. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer och webbundersökningar. Skolor, boenden, gode män, och andra lokala och regionala aktörer deltog. För att få en bild av hur de ensamkommande barnen själva såg på sin skolgång intervjuades också tolv ungdomar från olika delar av länet. Förutom redovisningen av nuläget innehåller kartläggningen också en sammanfattande analys där läget i länet jämförs med gällande styrdokument och aktuell forskning. På detta sätt identifierades styrkor och utvecklingsområden på länsnivå. Kartläggningen finns tillgänglig på länsstyrelsens hemsida i sin helhet och i en kortversion. Den har också presenterats för olika aktörer i länet vid ett flertal tillfällen under året. Delmål 2: Utbildningsinsatser för att höja den samlade kompetensen Med kartläggningen som grund genomfördes ett antal utvecklingsfrämjande insatser i länet: Workshop för olika aktörer kring ensamkommande barn I januari 2013 hölls två workshops i olika delar av länet för olika aktörer kring ensamkommande barn. Syftet med workshoptillfällena var att presentera resultatet av kartläggningen, att förtydliga olika aktörers ansvar och roller samt att identifiera möjligheter till utökat samarbete för att utveckla mottagandet. Bland deltagarna fanns representanter från skola, skolhälsovård, boende, socialtjänst, gode män, asyl- och integrationshälsan och andra kommunala aktörer som är centrala i arbetet med nyanlända elever/ensamkommande barn. De båda workshoptillfällena blev mycket uppskattade. 92 % av de som svarat på utvärderingen ansåg att dagen var bra eller mycket bra. 87 % ansåg att det finns behov av fler träffar mellan olika aktörer kring ensamkommande barn. Informationsmöte för Köping, Arboga och Kungsör I februari 2013 hölls ett informationsmöte för de kommuner i länet som ännu inte hade något aktivt mottagade av ensamkommande barn. Vid mötet presenterades resultatet av kartläggningen samt erfarenheter och lärdomar från andra delar av länet som
3 framkommit vid workshoptillfällena i januari. Vidare förtydligades olika aktörers ansvar och roller i arbetet med ensamkommande barn. Studiecirklar i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Ett utvecklingsområde som framkom i kartläggningen var att ämneslärare som undervisar nyanlända elever behöver fortbildning kring hur de kan anpassa sin ämnesundervisning till flerspråkiga elever så att eleverna utvecklar språk- och ämneskunskaper parallellt. Studiecirklar i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt erbjöds därför till aktuella skolor i länet i mån av plats. Tre studiecirklar startades i januari 2013 och pågick under vårterminen 2013 med processledaren som studiecirkelledare. Varje studiecirkel omfattades av fem träffar á två timmar på respektive skola samt litteraturstudier och praktiska övningar mellan träffarna. Utvärderingen av studiecirklarna visar att insatsen var mycket uppskattad och gav gott resultat. Samtliga deltagare uppgav att studiecirkeln i sin helhet var bra eller mycket bra. Samtliga deltagare uppgav också att de kommer att få nytta av innehållet i studiecirkeln i sitt fortsatta arbete. Föreläsningar om nyanlända elevers skolgång I mars 2013 gavs tre föreläsningar av Nationellt centrum för svenska som andraspråk genom projektet i samarbete med VKL. Nationellt centrum för svenska som andraspråk är ett nationellt resurs- och utvecklingscentrum på uppdrag av regeringen och ska vara en länk mellan forskning, skola och offentlighet. Skolpolitiker, skolchefer på olika nivåer, pedagogisk personal inom olika områden samt boendepersonal med särskilt ansvar för skola och utbildning bjöds in att delta. Föreläsningarna belyste områden som kartläggningen visade att skolorna behöver utveckla i arbetet med nyanlända elever, bland annat vikten av en grundlig kartläggning, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vad det innebär att lära på ett andraspråk. Det gavs också tillfälle till att presentera innehållet i den promemoria som berör arbetet med nyanlända elever och som presenterades av utbildningsdepartementet i februari Deltagandet på föreläsningarna var tyvärr lägre än väntat, i snitt deltog ca femtio personer per tillfälle. Deltagarna gav dock mycket positiv respons i utvärderingarna, 97 % uppgav att de tyckte att föreläsningarna som helhet var bra eller mycket bra. Workshop för skolor i länet som arbetar med nyanlända elever Som en uppföljning till föreläsningarna planerades workshops för skolpersonal på grundskola och gymnasieskola. Dessa planerades från början att hållas i slutet av vårterminen Efter att det blev klart att projektet förlängs i ytterligare ett läsår med en breddad målgrupp beslutades dock att skjuta på workshoptillfällena till höstterminen 2013 för att fler skolor skulle ha möjlighet att delta. Syftet med workshoptillfällena är att
4 dela erfarenheter i länet och i dialog hitta vägar mot utveckling genom ökat samarbete. Regionala nätverk för skolpersonal är något som flera skolor har efterlyst i kartläggningen. Delmål 3: Förbättra tillgången till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål Enligt skolans styrdokument har alla nyanlända elever rätt till stöd i form av studiehandledning på modersmålet om de behöver det. Under förutsättning att vissa kriterier uppfylls så har de flerspråkiga eleverna också rätt till modersmålsundervisning. Kartläggningen visade att flera kommuner hade svårt att tillgodose behoven, framför allt gällande studiehandledning på modersmålet. Svårigheter som lyftes fram var bland annat följande: Det är svårt att hitta kompetenta studiehandledare på olika språk, speciellt i de mindre kommunerna. Det är svårt att hitta effektiva former för samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare Kvaliteten på studiehandledningen behöver utvecklas. För att få ett underlag som mer ingående visar hur behovet ser ut i hela länet så kompletterades kartläggningen med en fördjupad enkät som gick ut till samtliga kommuner i länet under våren Enkäten bekräftade bilden av att framför allt studiehandledning på modersmålet är ett område som behöver utveckas. Avseende studiehandledning på modersmål visade enkäten bland annat att: Sex av tio kommuner använder sig av studiehandledning på modersmålet som en stödåtgärd. Ingen kommun anser att den studiehandledning på modersmål som erbjuds idag är tillräcklig. De främsta skälen som anges till att studiehandledning på modersmålet inte erbjuds i tillräckligt stor utsträckning är svårigheter med att rekrytera kompetent personal samt ekonomiska begränsningar. Samtliga kommuner som använder, eller har använt sig av studiehandledning på modersmålet anser att studiehandledarna är i behov av kompetensutbildning. Enligt enkäten fungerar modersmålsundervisningen något bättre än studiehandledning på modersmål. Avseende modersmålsundervisning visade enkäten bland annat att: Nio av tio kommuner har elever som läser ämnet modersmål.
5 Sex av tio kommuner anser att den modersmålsundervisning som erbjuds idag är tillräcklig. De främsta skälen som anges till att modersmålsundervisning inte erbjuds i tillräckligt stor utsträckning är svårigheter med att rekrytera kompetent personal samt att vissa språkgrupper är för små. Samtliga kommuner som bedriver modersmålsundervisning anser att modersmålslärarna till viss del eller till stor del är i behov av kompetensutbildning. Genom projektet har möjligheter till samarbete mellan kommunerna för att höja den totala tillgången utretts. Gemensamma fortbildningsinsatser för yrkesgruppen, en gemensam webbaserad personalpool samt utökad användning av tekniska hjälpmedel som möjliggör fjärrundervisning är exempel på förslag som alla skulle kunna vara intressanta för Västmanlands del. I webbenkäten ställdes frågor till kommunerna om intresset för ökat samarbete. Intresset visade sig vara stort, bilden till höger illustrerar kommunernas svar: I vissa regioner i landet samverkar flera kommuner kring modersmålsundervisning och studiehandledning. Hur ser du på samverkan i Västmanland län? Gemensam modersmålsl Gemensamma fortbildningsi Satsning på digital teknik, Annat, nämligen: Ja, regional samverkan skulle vara bra Nej, regional samverkan behövs inte Vet ej I dagsläget finns vissa juridiska frågetecken rörande utökat samarbete med studiehandledning och modersmålsundervisning. Både fjärrundervisning och att köpa och sälja undervisningstjänster mellan kommuner är i gråzonen för vad som är okej. Inom kort väntas beslut enligt utredning SOU 2012:76 som bland annat berör dessa frågor. Om beslut som väntat fattas i enlighet med utredningens förslag så öppnas goda möjligheter för ökat samarbete upp. Projektet har därför valt att avvakta beslut i frågan innan ytterligare steg mot ett ökat samarbete tas. Delmål 4 Gemensamma regionala riktlinjer Vid projekttidens början fanns en ambition att formulera länsgemensamma riktlinjer som stöd för kommunerna och som en kvalitetssäkring gällande länets mottagande av ensamkommande barn. Under arbetets gång framstod det som alltför smalt med riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i skolan. Istället vore det en god idé med länsgemensamma riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och ungdomar i skolan,
6 där ensamkommande barn ingår som en del av målgruppen. En annan typ av länsgemensamma riktlinjer som skulle kunna fylla ett behov är riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn i stort och inte bara avseende skola och utbildning. Inget av dessa båda alternativ var dock möjligt att genomföra med den inriktning som projektet hade läsåret 12/13. Samverkan Med tanke på projektets inriktning mot skola och utbildning så har insatserna främst riktats mot skolan och olika personalgrupper som arbetar med utbildning av nyanlända på grundskole- och gymnasienivå. Behovet av samverkan mellan olika aktörer för att utveckla mottagandet har gjort att även andra aktörer involverats till stor del, till exempel socialtjänst, överförmyndare, gode män, HVB-boenden för ensamkommande barn, asyl- och integrationshälsan och arbetsförmedlingen. Samarbete har också skett med regionala aktörer som Länsstyrelsen, VKL och Mälardalens Högskola. Projektet har samverkat med, och fått stöd av ERF-projektet Ensamkommande barn lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Processledaren har deltagit i en processledarutbildning genom samarbetet och har också fungerat som en av fyra nyckelpersoner från Västmanland i utvecklingsarbetet kring ensamkommande barn. Genom ERF-projektet har kontakter knutits med andra regioner i landet och erfarenhetsutbyte har skett kontinuerligt. Arbetet med ERF-projektet har också bidragit till att utvecklingsarbetet i vissa avseenden har vidgats och berört andra delar i mottagandet av ensamkommande barn än skola och utbildning. Inom kort kommer processledaren också att delta i två spridningskonferenser genom ERF-projektet där erfarenheterna från projektet kommer att delges andra regioner i landet. Projektets styrgrupp och referensgrupp tillsattes när tanken var att projektet skulle ha en vidare inriktning mot både boende, hälsa och skola. I gruppen fanns främst representanter för boende och hälsa, vilket gjorde sammansättningen mindre bra när inriktningen sedan blev skola och utbildning. Den ursprungliga gruppen har varit delaktig i projektet genom regelbundna informationsträffar men i praktiken har Karin Tilly och Sanela Cerimagic från Länsstyrelsen i Västmanland fungerat som styrgrupp tillsammans med Ann-Chatrine Brandén som är rektor i Hallstahammars kommun. Jämställdhet Ensamkommande barn i Västmanland utgörs till största delen av pojkar. Detta speglar läget på nationell nivå där drygt 80 % av de ensamkommande barnen utgörs av pojkar.
7 Den rådande könsfördelningen har gjort att projektet ofrånkomligt har riktats mest till pojkar. I den mån det gått, har hänsyn ändå tagits till jämställdhetsaspekten. Till exempel var ett av de intervjuade barnen i kartläggningen en flicka. Information Under projekttidens gång har processledaren vid ett flertal tillfällen spridit information om kartläggningens resultat och vad som händer inom projektet. I och med de reformer som planeras inom området på nationell nivå så har det funnits ett behov av att sprida kunskap och information även om detta. Samarbetet med VKL har varit en viktig framgångsfaktor för att nå berörda parter och aktörer. Aktuell information har vid ett flertal tillfällen presenterats på VKL:s länsträffar för kommunernas gymnasiechefer, grundskolechefer samt politiker i BoU-beredningen och LoA-beredningen. Med tanke på att nyanländas skolgång är i fokus på nationell nivå och att samtliga kommuner kommer att ställas inför nya utmaningar under de närmaste åren så har berörda parter och aktörer visat ett stort intresse av vad som hänt genom projektet och uttryckt en önskan om att utveckla det regionala samarbetet kring barns och ungas etablering. Vid LoAberedningen den 8/ fick Ove Svensson på VKL i uppdrag av politikerna att utreda möjligheter till en eventuell fortsättning på projektet med ett vidgat uppdrag mot alla nyanlända barn och unga. Implementering Utvärderingar efter enskilda insatser och övrig respons från berörda parter på olika nivåer visar tydligt att projektet har bidragit till att starta utvecklingsprocesser inom de berörda verksamheterna. Det faktum att nationella reformer inom området aktualiserats under projekttiden och väntas ställa nya krav på kommunerna inom kort har ytterligare bidragit till det positiva mottagande som projektet fått i länet. Sammanfattande bedömning Skolprojektet Ensamkommande barn i Västmanland har varit uppskattat och tagits väl emot av kommunerna i länet. Skolgången för nyanlända elever, däribland ensamkommande barn, är en utmaning för kommunerna i länet. Den genomförda kartläggningen pekar ut ett antal utvecklingsområden som stämmer väl överens med vad nationella rapporter inom området visar. Nyanlända elevers skolgång har under den senaste tiden stått i fokus även på nationell nivå och reformer inom området är på gång. De planerade reformerna har gett projektet medvind eftersom insatserna gått i linje med vad som väntar och på så sätt bidragit till en ökad beredskap inför kommande krav.
8 Genom projektet har en utvecklingsprocess inletts. Kunskaperna bland deltagande aktörer har ökat och flera steg mot ett ökat samarbete har tagits. Inom skolområdet så är det inga stora skillnader mellan ensamkommande barn och andra nyanlända elevers rättigheter och behov. Därför hade det varit önskvärt att få arbeta mot den större målgruppen nyanlända barn och ungdomar. Det finns många skolor i länet som har en hög andel flerspråkiga elever och ett stort mottagande av nyanlända elever men som inte arbetar mot ensamkommande barn. Dessa skolor har, på grund av projektets inriktning, inte deltagit i projektet fullt ut. Ur jämställdhetssynpunkt hade en vidare målgrupp också varit bättre, eftersom ensamkommande barn till så stor del utgörs av pojkar. De två delmål som inte uppnåtts i projektet detta år är framtagandet av länsgemensamma riktlinjer samt en samarbetslösning för att bättre kunna möta behoven av studiehandledning på modersmål. Det finns naturliga förklaringar till att dessa mål inte kunnat uppnås detta år(se delmål 3 resp. 4). Avslutning och fortsättning I skrivande stund står det klart att projektet förlängs i ytterligare ett år med en breddad målgrupp bestående av nyanlända barn och ungdomar. Detta är mycket glädjande då utvecklingsarbetet inom området fått en skjuts i rätt riktning genom projektet samtidigt som mycket arbete återstår. Reformerna inom området på nationell nivå har precis startat och kommer att pågå fram till Den genomförda kartläggningen har visat vilka utvecklingsområden som finns i länet. Projektets utbildningsinsatser har startat utvecklingsprocesser i länet inom de prioriterade områdena och intresset för fortsatt regionalt stöd har varit stort. Genom förlängningen kommer också möjlighet att ges till att arbeta vidare med de mål som vi inte nådde ända fram med detta år. Tack vare den utvidgade målgruppen kan länsgemensamma riktlinjer för mottagande av nyanlända elever tas fram. Under förutsättning att väntande beslut tas på nationell nivå kan man också gå vidare med ambitionen att hitta en effektiv samarbetslösning kring studiehandledning på modersmål i länet. Avslutningsvis riktas ett stort tack till alla aktörer i länet som på olika vis deltagit i projektet och bidragit med sina erfarenheter, kunskaper och värdefulla åsikter. Jag ser fram emot ett fortsatt samarbete i det förlängda projektet under läsåret 2013/2014! Jeanette Källstad Processledare
Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,
Välkomna till konferens för samordnare inom nyanländas lärande Arlanda, 2016-09-02 Skolverkets arbete Regeringsuppdrag: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merModersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12
1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan
Läs merProjektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden
Projektplan Europeiska flyktingfonden Europeiska återvändandefonden Projektplanen ska lämnas tillsammans med ansökan om medfinansiering från Europeiska flyktingfonden III eller Europeiska återvändandefonden
Läs merSammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merUtbildning för nyanlända elever
Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra
Läs merKompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.
Västra Göteborg Rapport Utfärdat: 2017-03-02 Diarienummer: N137-0162/17 Sektor Utbildning, område grundskola Amanda Andersson Telefon: 365 00 00 E-post: amanda.andersson@vastra.goteborg.se Kompetensförsörjningsplan
Läs merNyanlända elevers lärande
Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans
Läs merHandlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola
Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ
Läs merFortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund
Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund Sverige tillsammans Karin Sheikhi och Hanna Simola, Mälardalens högskola 2016-03-01 Utvecklingsprojekt i Södermanland Hanna Simola, Eskilstuna
Läs merElevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014
Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till
Läs merSkolinspektionens kvalitetsgranskning av mottagandet av nyanlända elever i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Sida 1 (5) 2017-02-27 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden 2017-03-16 Ingalill Hägglund Telefon: 08-508 33
Läs merNyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel
Nyanlända elever Örebro kommun Jennypher Löfgren jennypher.lofgren@ tel. 019-21 11 86 Mål och syfte Agenda Att berätta hur vi i Örebro kommun har strukturerat en stöttande organisation kring nyanländas
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merInkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun
Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever -hur gör vi i Motala kommun Carina Lund Susanna Asknert Motala Motala kommun 43 549 invånare vid årsskiftet 2017-2018 Nästan 4 000 arbetsställen Drygt
Läs merFoU-enhetens Språkutveckliningsprogram
FoU-enhetens Språkutveckliningsprogram Leda Lärande 20160907 Kristina Ansaldo Birgitta Thorander The Capital of Scandinavia Mångfalden i svensk skolanågra fakta Ca 25 % av barnen i förskolan har ett annat
Läs merBilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)
1 (5) Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" I de riktade insatserna för nyanländas lärande ska en nulägesanalys av de olika skolformernas verksamhet (förskoleklass, fritidshem, grundskola och motsvarande
Läs merBREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar
Läs merStrategiprogram för mångfald och likvärdighet
Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,
Läs merStödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan
Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merNationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.
1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5856 Solna kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Solna kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (4) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan
Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen
Läs merMottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun
Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun 2016-01-26 Norrköping 137000 invånare Interkulturella språkenheten Mottagande av alla barn och ungdomar till förskola grundskola och språkintroduktion
Läs merLokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014
Lokalt och regionalt utvecklingsstöd vem ska samverka och kring vad? Elite Grand Hotel Norrköping 11 april 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att
Läs merYttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Läs merKs 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet
2014-10-20 2 Ks 382 Dnr 2014.0297.007 Uppföljning av granskning av kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende
Läs merNyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas lärande
Nyhetsbrev om vårt utvecklingsarbete kring nyanländas Datum 2018-06-07 Detta är det sista nyhetsbrevet gällande Nyanländas. Det är dags att presentera projektets främsta resultat men också berätta om några
Läs merNihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:8760 Flens kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Flens kommun Skolinspektionen Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Läs merRiktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se
Läs merKvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016
Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Köpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (9) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett
Läs merHandlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.
Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.
Läs merNyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland
Nyanlända barn och ungdomar Projekt Flyktingsamverkan Västmanland Regional överenskommelse Barn och ungdomars skolundervisning och situation måste uppmärksammas, bland annat genom metodutveckling och kompetensspridning.
Läs merNätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan
Nätverksträff 2016-05-12 Nyanlända elever i grundskolan josefin.nilsson@ 019-21 28 74 Syftet med nätverksträffen är att: Höja vår förståelse för och kunskap om vårt uppdrag Delge varandra information och
Läs merLänsstyrelsen
Länsstyrelsen 2013-10 10-1717 Länsstyrelserna ska i arbetet med att etablera nyanlända invandrare Medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända invandrare Överlägga och träffa
Läs merInvandringen - en utmaning för skolväsendet
Invandringen - en utmaning för skolväsendet En beskrivning utifrån statistiken Växjö 2 december 2015 INNEHÅLL - Vem är nyanländ? - Den aktuella situationen - Bestämmelser - Uppföljning Vem är nyanländ?
Läs merRiktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01
Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.
Läs merFlerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun
Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.
Läs merSpråkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN
Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår
Läs merVindelns Kommun. Presentation av kommunens arbete med mottagande av nyanlända. Lotta Lindgren Leena Westerlund Specialpedagoger i Vindelns Kommun
Vindelns Kommun Presentation av kommunens arbete med mottagande av nyanlända. Lotta Lindgren Leena Westerlund Specialpedagoger i Vindelns Kommun Befolkning I kommunen bor ca 5300 personer varav 2500 i
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
Göteborgs kommun ostragoteborg@ostra.goteborg.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sandeklevsskolan 7-9 i Göteborgs kommun 2 (9) Uppföljning av tillsyn i Sandeklevsskolan
Läs merStockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik
1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet
Läs merNyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander
Nyanländas lärande inget för eldsjälar Mål och syfte Agenda Att berätta hur vi i Örebro kommun har strukturerat en stöttande organisation kring nyanländas lärande, med syfte att motverka att arbetet endast
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn och elever i förskolan och grundskolan Statlig styrning Skollag Skolförordning Läroplaner Kursplaner Allmänna råd Med mera Kommunal styrning Luleå kommuns vision 2050 Riktning
Läs merElever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014
Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...
Läs merIntroduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare
Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara
Läs merVälkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag.
Välkomna! till den andra träffen för samordnare inom ramen för Skolverkets regeringsuppdrag. Syftet med uppdraget som samordnare: att organisera och tillvarata Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser
Läs merStudiehandledning. Utmaningar och möjligheter
Studiehandledning Utmaningar och möjligheter Roza Risteska förstelärare Elham Shakhtour förstelärare Rahmatulah Sarwari pedagogisk uppdrag Studiehandledning Digitala verktyg: bl.a. Google Classroom, ITL
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6
2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-6 och fritidshemmet Läsår: 2014/2015 Planen gäller till 2015-11-30 Vetlanda
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
, Beslut Lilla Edets kommun kommunen@lillaedet.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lilla Edets kommun 2(11) Uppföljning av tillsyn i Lilla Edets kommun Under våren
Läs merSkolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar
Skolgång för nyanlända elever nuläge och utmaningar Upplägg Asylsökande barn äldre än tidigare Faktorer som påverkar elevernas skolgång direkt/indirekt SKL:s arbete med frågor som rör nyanlända elever
Läs merYttrande över remiss av betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)
1 (1) 2017-10-05 Dnr SU FV-1.1.3-2198-17 Områdesnämnden för humanvetenskap Fredrik Oldsjö Områdeskanslichef Yttrande över remiss av betänkandet Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU
Läs merENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering
ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands
Läs merSamordning för individens bästa Nyanlända med ohälsa i Västerås Delrapport december 2018
Samordning för individens bästa Nyanlända med ohälsa i Västerås Delrapport december 2018 2 (10) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Målsättning... 3 3 Aktiviteter... 3 3.1 Två halvdagsutbildningar/workshops i april
Läs merSpråkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan. Stockholm april 2016 Ability Partner
Språkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan Stockholm 26-27 april 2016 Ability Partner Välkomna till SPRÅKCENTRALEN Språkcentralen som kraftkälla Förskolor SVA-lärare Skolor
Läs mer37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan
Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: 140101 141231 Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera
Läs merRiktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever
Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2
Läs merKvalitetsrapport 2016/2017. Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare. Uppdragsgivare: RAPPORT.
RAPPORT 1(11) 2016/2017 Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Modersmålslärare/studiehandledare Uppdragsgivare: 2(11) 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning... 2 2 Bakgrund... 3 3 Uppdrag och
Läs merProcessbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion
Sida 1 (5) undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion Processbeskrivningen är ett stöd för att säkerställa likvärdighet och kvalitet i skolans arbete med nyanlända elever. Innehåll: Förutsättningar
Läs merBeslut. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun
Beslut Huvudman angeredaandered.goteborg.se Rektor judit.beres.lagerquistaandered.gotebord.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Nytorpsskolan i Göteborgs kommun Skolinspektionen,
Läs merEn välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång
En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång Dagens innehåll Organisationsmöjligheter för modersmålämnet utifrån lag och förordning samt styrdokument Modersmålets och studiehandledningens
Läs merKollegial konsultation
Kollegial konsultation Årlig rapport Liselott Svensson Mars 2012 Bun Dnr 2012/89 2012-03-30 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. KVALITETSRÅDGIVARE...2 4. ARBETSGÅNG VID KOLLEGIAL KONSULTATION...2
Läs merRevidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan
Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0203 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning
Läs merHur gör ni pedagogisk kartläggning?
LiSetten nummer 3/2013 hade tema pedagogisk kartläggning. I tidningen publicerades delar av en enkät om hur olika skolor arbetar med pedagogisk kartläggning. Detta dokument innehåller alla frågor och svar
Läs merDokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och 2 (7) Mottagande
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merU T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Läs merKAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan
KAN-projektet Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan Vänersborg och Trollhättan September 2016 januari 2018 Forskare: Kerstin Von Brömssen, Karin Kittelman
Läs mer2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd
2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens
Läs merNyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016
Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? EY, juli 2016 Nyanlända möter svensk skola blir följden innovation? Händelser i vår omvärld innebär kraftigt stigande elevvolymer och ökad mångfald
Läs mer- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
Läs merFyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör
Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska
Läs merBeslut för gymnasieskola
%.0 Skolinspektionen Dnr 43-2017:5372 Karlstads kommun karlstadskommun@karlstad.se Hammarö kommun kommunkvhammaro.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlstads kommun och Hammarö kommun Skolinspektionen
Läs merRemissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn
Sida 1/6 Ert datum Er beteckning A2016/01333/I Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar till Ds 2016:21, Ändringar i fråga om sysselsättning och kommunplacering av ensamkommande barn Sammanfattning
Läs merLagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever
2015-03-16 Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever Innehållsförteckning Handlingsplan för nyanlända elever på Lagersbergsskolan Lagersbergsskolans organisation kring nyanlända elever Välkomsten
Läs merAtt främja nyanlända elevers lärande. Inger Bergendorff
Att främja nyanlända elevers lärande Inger Bergendorff Innehåll Vad görs på nationell nivå för att främja nyanlända elevers lärande? Hur kan ett bra mottagande se ut? Vad är studiehandledning på modersmålet?
Läs merSkolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper
Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c
Läs merRUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47
Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som
Läs merStatsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Läs merSvenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige
Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan Jelena Vasic lärare IK Mats Fahlgren lärare IK Kajsa Andersson rektor Agnetha Ehrenholm bitr rektor Organisation av nyanlända elever på
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merLänsträff
Länsträff 2016-01-14 Länsstyrelsens roll Verka för att det ska finnas beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända Teckna överenskommelser med länets kommuner om mottagande av nyanlända Föra dialog med
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm. Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6)
Skolinspekti lönen Utbildningsdepartementet 2013-05-20 103 33 Stockholm 1(6) Yttrande över promemorian Utbildning för nyanlända elever (Ds 2013:6) Sammanfattning Skolinspektionen anser sammanfattningsvis
Läs mer2018 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer på din skola?
01-10- 1 (1) Bilaga 1. Webb-enkät Kartläggning och utvärdering av Nacka kommuns grundskolors elevhälsoarbete Webbenkät 01 Elevhälsoarbete grundskolor 1. Elevhälsan- hur väl tycker du att påståendet stämmer
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska
Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2015:4627 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rannebergsskolan F-3 i Göteborgs kommun 2 (9) Tillsyn i Rannebergsskolan F-3 har genomfört
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun 2 (12) Tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun
Läs merInsatser på huvudmannanivå
Insatser på huvudmannanivå Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN
LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva
Läs merSkolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.
Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där
Läs merNorrtälje kommun Dnr :3531. Beslut
fin Skolinspektionen ElesItC Norrtälje kommun Niclas Gustafsson niclas.gustafsson@norrtalje.se Beslut efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Långsjöskolan i Norrtälje kommun
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Välkomsten är en mottagningsenhet för nyanlända grundskoleelever i Vänersborgs kommun. Här startar de sin skolgång i svensk skola och mottagandet sker kontinuerligt under terminstid.
Läs mer