MULTRÅ KYRKA, SOLLEFTEÅ KOMMUN INVÄNDIG RESTAURERING

Transkript

1 MULTRÅ KYRKA, SOLLEFTEÅ KOMMUN INVÄNDIG RESTAURERING Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006:13 Bodil Mascher

2 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status 4 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Aktuella åtgärder 6 Genomförda åtgärder ANTIKVARISK MEDVERKAN 15 Antikvariska synpunkter KÄLLOR Bilaga. Informationstavla.

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Multrå kyrka, Sollefteå kommun, dnr. 2006/40. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Sollefteå Boteå kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Leif Markström, L.M. Bygg och Restaureringskonsult AB. Entreprenör Måleri och konservering: Länsmuseet Västernorrland, konservator Lennart Kristiansson, underentreprenör: Lars Sjögren Målare AB, Sundsvall. Invändig ombyggnad: Bernt Engström, Elias Bygg AB, Sollefteå, underentreprenör: Lars Sjögren Målare AB, Sundsvall. Antikvarie Bodil Mascher, Länsmuseet Västernorrland. Arbetsbeskrivning Åtgärdsprogram för interiört måleri i Multrå kyrka, Ångermanland, 2005, Lennart Kristiansson, Länsmuseet Västernorrland. Multrå kyrka, Sollefteå kommun, Ångermanland, Västernorrlands län. Program för invändig restaurering , Leif Markström. L.M. Bygg och Restaureringskonsult AB. OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Multrå nya kyrka i sten och vitputsade murar har en nyklassicistisk form med rektangulärt långhus och västtorn krönt med en oktogon lanternin och sakristia i öster. Troligen fanns i Multrå först en medeltida kyrka av trä. Den gamla kyrkan upplevdes under talets första hälft alltför trång och församlingen, som var annex under Sollefteå, planerade en ny kyrka gemensam med Sollefteå. Slutligen byggde dock Multrå en egen ny kyrka ritad av Ludvig Hedin. Den nya kyrkan uppfördes på platsen för en medeltida stenkyrka, på vars grundmurar nuvarande sakristia vilar. Byggmästaren Jakob Norin från Norrala anställdes 1863 för att uppföra kyrkan, som fullbordades av sonen Pehr Norin. En

4 4 klockstapel ritad av Pål Persson i Stugun hörde till. Dess kyrktupp sattes sedan upp på den nya kyrkan invigd Kring förra sekelskiftet fick kyrkan nytt plåttak och en storklocka genomgick kyrkan en omfattande restaurering av arkitekten C.A. Danielsson Bååk, Stockholm, ledd under byggmästaren J. Wallgren, Sollefteå. Denna restaurering innebar putslagning och avfärgning av fasaderna, spritputsning av socklarna med cementbruk och fönsterrestaurering. Ett vindfång tillkom vid västra porten. Troligen byggdes även källaren under sakristian. Interiört tillkom kalkavfärgning av väggarna, ommålning av snickerierna och tidigare troligen ekådrade långhusbänkar samt restaurering av läktarbänkarna. Långhuset försågs med en kraftigt profilerad gesims och kyrkan fick centralvärmeledning med varmluftsystem. I samband med inrättande av värmekammaren upptäcktes den gamla kyrkans grund under sakristian. Sakristian fick nya dörrar i stället för de två tidigare. Altaruppsatsen av Johan Edler dä sattes upp i sin helhet. Den hade tidigare kringgärdat ett korfönster. Nu placerades i stället en replik av en altartavla i Österby bruks kyrka (som i sin tur är en av de kopior som finns av av Jean Jouvenets målning Nedtagning från korset i Louvren) tillkom en ny dopfunt togs sannolikt den främsta bänkraden bort och den därnäst främsta ändrades så att den fick en likartad utformning som bänkarna kring korsmitten utfördes en ut- och invändig restaurering efter ett förslag från 1953 av arkitekten Georg Rudner, Stockholm. Då konserverades predikstol, altaruppsats, läktarbarriär och orgel fick kyrkan en ny orgel och orgelfasad från Grönlunds. Under talet ersattes järnplåttaket med kopparplåt och en skrudkammare tillkom efter förslag från Sidensjö Hus uppkom ett ej utfört förslag på borttagning av lappbänkarna. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Förutsättningar / tillstånd före restaurering Vid ytterporten i vapenhuset finns puts- och målningsskador. Snickerier, bänkinredning och övrigt arkitekturbundet måleri samt takpaneler uppvisar målningsskador och stora sprickor (under läktare). Kyrkans putsade väggar och tak är starkt nedsmutsade och i behov av rengöring och kyrkans inredning i stort behov av rengöring och konservering. Wc under trappan i vindfånget har upprustningsbehov.

5 5 Läktarens undersida med stora färgskador och sprickor före ommålning. Bänkinredningen med lappbänk bakerst på södra sidan resp. norra (nästa sida), före ombyggnader. Foto: Lennart Kristiansson.

6 6 Foto: Lennart Kristiansson. Aktuella åtgärder Ombyggnader för ökad tillgänglighet: Rwc i söder och kapprum i norr under läktaren. Ombyggnad av befintlig wc/städ. Demontering av de två bakersta bänkraderna för att inrymma tillbyggnaderna. Lappbänken bibehålles på södra och norra sidan men bänken kapas ett stycke i söder enligt bygghandling och bänkskärmarna demonteras. Manöverbordet i södra bänkkvarteret flyttas fram två bänkrader. Torrengöring av väggar och tak invändigt i långhus, passage mot vapenhus, vapenhusets bv. och en trappa upp. Ommålning av bänkinredning, södra / norra dubbelporten (innerdörrar/ytterdörrarnas insidor), golvsockel i långhuset, fönstersnickerier/fönsterbänkar i långhuset, tak under läktare, läktarbarriär, kolonner, predikstol, altarbord, altarring. Konserveringsarbeten på läktarbarriär, södra / norra dubbelporten, predikstol, altarbord, altarring och nummertavlor. Genomförda åtgärder Nybyggnad av kapprum, rwc, borttagning av lappbänk, upprustning av bef. wc Ett nytillskott är, att man har inrättat rwc i söder och kapprum i norr under läktaren. Detta är också platsen för lappbänkarna, belägna längs bak i kyrkan utmed södra och norra sidan. Församlingen och Länsmuseet har utarbetat en informationstavla om lappbänkarna enligt Länsstyrelsens villkor (se bilaga). Lappbänkar kallas de, eftersom de förr var avsedda för samer som besökte kyrkan. Lappbänken användes långt in på talet enligt Ivar Bostedt, f. 1923, styrelseledamot i samfälligheten, exempelvis vid julotta. En informationstavla om lappbänkarna har utarbetats enligt Länsstyrelsens villkor och hängts upp i kyrkorummet ovanför lappbänken.

7 7 Man har demonterat två bänkrader längst bak i södra och norra kvarteren. En bänk på vardera sida var sedan tidigare delad av en kolonn, som stöder läktaren. Tillhörande bänkskärmar är framflyttade. Lappbänkarna längst bak har bevarats på sin tidigare plats och tillbyggnadernas väggar på södra och norra sidan har utformas efter bänkarnas profil (nedan). Ombyggnad av befintlig wc/städ har också utförts Stommen till kapprummets vägg mot norr. På platsen för va - röret kapades södra lappbänken av ett stycke och demonterades för att rymma rördragning. Håltagning i golvets SV del gjordes för rördragningen och ekofiber i trossbottnen lades tillbaka. Samtliga bänkar förvaras nu på takstolarnas hanbjälkar i likboden söder om kyrkan

8 Håltagning för avlopp i grundmuren mellan vapenhus och södra kyrkomurens västra del Demonterade bänkar förvaras i likboden. Th. avsågad del av lappbänken på södra sidan.

9 Färdig tillbyggnad med kapprum mot norr under läktaren Färdig tillbyggnad med rwc, södra sidan. Ommålning av tak / väggar Torrengöring av väggar och tak invändigt i långhus, passage mot vapenhus, vapenhusets bv. och en trappa upp har utförts med Wishab. Lagningar har retuscherats med limfärg i stället för kalkfärg eftersom färgtyp på tidigare lagningar var osäker.

10 Rengjord takyta / tunnvalv ovanför läktaren Referensyta på rengöring av tak och gesims i sydvästa hörnet ovanför läktaren.

11 Vapenhuset en trappa upp efter restaureringen. Tak under läktaren: Man har grundmålat med Engwall & Claessons Slipgrund V för linoljefärg (oljeemulsion). Därefter strykes en platsblandad limfärg av cellulosa (tapetlim), krita och vatten Ommålning inredning Ommålning av bänkinredning, läktarbarriär (ramverket), södra / norra dubbelporten (innerdörrar/ytterdörrarnas insidor), golvsockel långhus, fönstersnickerier/fönsterbänkar i långhuset har utförts av målare, liksom även ommålning av delar av predikstolen (trappbarriär, insida och överliggare), delar av altarbord och altarring samt ramverk /överliggare på läktarbarriär.

12 12 Färdigstruket tak under läktaren foto mot koret och södra sidan, pågående underarbeten. Kolonnerna har spacklats, trälagats och grundmålats med linoljefärg tv. Färdigstrukna kolonner på fotot nedan, där man även ser förändringen efter att de bakre bänkraderna har demonterats.

13 Funktionshinderanpassning av golv Vid kyrkans entré har passagen från vapenhus till kyrkorum anpassats för rullator eller rullstolsbundna utanför arbetsbeskrivning Anslutningen mellan inre tröskeln till kyrkorummets golv hade en avsats på några centimeter före denna ändring. Genom att golvbräderna nu har byggts upp mot tröskeln kan ett rullfordon passera. Därmed måste också 1-2 centimeter virke skäras bort av ramverkets nederkant på inre dubbelporten dörr och golv i passagen före åtgärder. T h golv in mot kyrkorum.

14 Dubbelport mot kyrkorum efter anpassning av dörrbladens underkant mot uppbyggt golv Passagen efter att golvbräderna byggts upp mot tröskeln mot kyrkorummet. Konservering Konserveringsarbeten har utförts på altaruppsats, kordörrar med överstycke, altarbord (mittfyllningen och förgyllda lister), delar av altarring /nummertavlor/ predikstol/ urnor på sidoentréer/ läktare/ pardörrar mot kyrkorum och på läktare (se separat konserveringsrapport).

15 15 ANTIKVARISK MEDVERKAN Antikvariska synpunkter Kyrkans lappbänkar visar på ett pedagogiskt sätt hierarkin i gångna tiders samhälle, även i kyrkans värld. Därför har man behållit bänkarnas läge i kyrkorummet och utformningen av tillbyggnadernas ytterväggar i söder och i norr följer bänkarnas profil. Ur kulturhistorisk synpunkt var det en nackdel att inte hela södra lappbänken kunde bevaras intakt. I detta fall gjordes en avkapning av cirka 1,5 meter för att inrymma själva avloppet till rwc till förmån för tillgängligheten till en kulturhistoriskt intressant byggnad. Läktarunderbyggnadens tak var före restaureringen klädd med en troligen stenimiterande panel som var mycket spacklad och dolde springor och kvistar. Denna målning har inte fungerat under senare tider utan stora sprickor har uppstått pga av materialets rörelser i en uppvärmd kyrka. Färgkonservatorns bedömning var, att en liknande underbehandling som tidigare skulle få dålig beständighet och det var stor risk att de stora sprickorna skulle återkomma. Därför togs det trasiga spacklet bort och på förslag användes en limfärg. Skarvarna i slätpanelen syns inte så påfallande som de sprickor som uppstår vid träets rörelser. Historiska iakttagelser Vid rengöring upptäcktes att takytan sedan tidigare är laserad med en blå kulör ovanpå den varmt vita bottenytan. Resultatet blir på långt håll en optisk effekt. Den blå kvastningen syns på nära håll men inte på långt håll från golvet. Baksidorna nummertavlorna skulle enligt programmet rengöras och ommålas. På baksidan krönen upptäcktes troligen ursprungliga limfärgytor på oljebaserad grund. Därför rengjordes endast dessa ytor (enstaka konservering). KÄLLOR Markström Leif: Multrå kyrka, Sollefteå kommun, Ångermanland, Västernorrlands län. Program för invändig restaurering , L. M. Bygg och Restaureringskonsult AB Modin, Erik: Multrå kyrka, Stockholm Råde, Adolf: Ramsele Gamla kyrka, Härnösand Telhammer, Ingrid: Ådalens kyrkor, 1982.

16 16