RESTAURERING AV STIGPORT, GIDEÅ KYRKA

Transkript

1 RESTAURERING AV STIGPORT, GIDEÅ KYRKA Gideå socken, Örnsköldsviks kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2008:30 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Entreprenör Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 3 Beskrivning / Historik 3 Kulturhistorisk status 4 Åtgärder och genomförande 5 Tillstånd före restaurering 5 Aktuella åtgärder 5 Genomförda åtgärder 10 Källor 22 BILAGA Lars Sjögren: Dokumentation av förgyllning

3 3 Inledning Objekt / dnr. Gideå kyrka, Gideå socken, Örnsköldsviks kommun. Länsmuseets dnr. 2008/345 (korsref. 2004/572). Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Arnäs, Gideå och Trehörningsjö kyrkliga samfällighet. Entreprenör Målarcentrum, Lars Sjögren (ue Winthers Bygg). Arbetsbeskrivning Sjögren Lars: Dokumentation av förgyllning Antikvarie Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Västra stigporten Stigporten av vitmålat trä ritades och uppfördes år 1907 av Felix Holmström. Den består av fyra kolonner på postament med kvadratisk grundplan, klädda med slätpanel med skurna kannelyrer. Kolonnerna kröns av korintiska kapitäl bärande tre profilerade rundbågar krönta med förgylld skulptur: Centralt sitter ett förgylldt kors och glob, på flankerande rundbågar sitter förgyllda urnor. På den mittersta rundbågen vilar en profilerad arkitrav med skulpterat överstycke föreställande målade molnformationer och uppåtgående förgylld sol i skuret trä. Rundbågar och arkitrav är avtäckta med kopparplåt. Stigportens centrala båge med överstycke föreställande en förgylld sol och målade molnformationer i skuret trä som, renoverades senast av Lars Sjögren Målare AB. Molnformationen hade dessförinnan åtgärdats av Maj-Britt och Gunnar Lindberg i Töre år 1984.

4 4 Gideå kyrka Gideå kyrka byggd i timmer med stående brädpanel på väggarna, rundbågiga fönster på långsidorna. Sakristian ligger i öster. Takbeläggningen utgörs av kopparplåt, ursprungligen spån. Västtornet byggt har idag karnissvängt tak med lanternin, tidigare plant tak med smalare lanternin. Fasadpanelen är ljusgul, som kyrkan var från början. Interiört finns ett rektangulärt kyrkorum med kor i öster. På grund av missväxt, krig och fattigdom blev arbetena på kyrkan fördröjda och kyrkan kunde inte invigas förrän Det järn som behövde till bygget levererades av Gideå bruk. Gideå kyrka hörde samman med Gideå järnbruk och fungerade som brukskyrka. Jacob Efraim Clason fick privilegium 1805 och bruket anlades vid Hålforsen i Gide älv. Under dåliga konjunkturer från 1825 fram till en konkurs 1845 ägdes bruket av Hans Wilhelm Eckhoff från Gävle uppfördes herrgården i trä klädd med slätpanel efter ritningar av David Rosenbaum, Gävle, med tillhörande åttkantiga paviljonger och den likaså åttkantiga Prins Carls Paviljong lite längre norrut i en sluttning i den parkliknande romantiska trädgården, där även en kägelbana fanns. Denna paviljong finns kvar idag. Efter Eckhoffs tid förvärvade James Dickson & Company i Göteborg bruket. Smidet upphörde 1873 och bruket såldes till Gideå och Husum AB (Bygdén 1923) uppfördes tornet under ledning av arkitekt Fredrik Falkenberg målades kyrkan med gul oljefärg och invändigt med vit vattenbaserad färg reparerades och ommålades kyrkan utvändigt med vit oljefärg och vitlimmades invändigt, läktare byggdes och en ny predikstol tillkom målades kyrkan i rosa kulör med vita knutar monterade man in en ny värmeugn köptes en ny mindre kyrkklocka fick kyrkan sin första orgel, som byttes ut mot en ny 1871, vilken 1907 ersattes med ännu en orgel med fasad ritad av Fredrik Falkenberg innerväggarna fick en cederfärgad målning målades den nu gula kyrkan tegelfärgad exteriört. På innerväggar och korvägg målades motiv ur Jesu liv av konstnären Sven Linnborg från Ås, Jämtland. Nytt altarkors och nya öppna bänkar tillkom samt en ny orgel med fasad ritad av Falkenberg lades kopparplåt på taket. Invändigt övermålades all dekormålning utom korets målningar som monterades ner. De finns bevarade i tornkammaren restaurerades och målades kyrkan i ljust rosa med vita lisener. Läktaren revs och en vägg för kapprum i sydvästra hörnet byggdes. Arkitekt var Georg Rudner. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4.

5 5 Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering Västra stigporten Stigporten har haft omfattande rötskador och restaurerades tidigare (Länsmuseet Västernorrland, Rapport nr 2006:11). Orsaken till de tidigare åtgärdade skadorna på trä och färgskikt hade varit bristfällig plåtavtäckning, väder och vind, betong mot trä (kolonnernas panelklädda stommar utgörs av betong) och skräp från närstående träd. Ett av kapitälen på kolonnen var så illa rötskadat att det måste rekonstrueras. Arbetet, som pågick i en verkstadslokal i Flärke (gamla Konsum), utfördes av en studiecirkel inom Gideå församling. I tidigare renoveringsetapp av stigporten ingick inte vissa skulpturala detaljer. Det förgyllda korset med globen och två urnor var i stort behov av reparation. De har legat förvarade i ett kallförråd sedan 2005 i väntan på renovering. Även den södra stigporten och kyrkans fasader och takavvattning är i stort behov av restaurering men detta ingår ej i denna etapp. Aktuella åtgärder Korset med globen och urnorna skulle omförgyllas. Rötskadade trästommar i klot och urnor och omslutande kopparplåt skulle restaureras. Dessa skadade detaljer fotograferades av Länsmuseet 2006.

6 Kulan som tillhör den mittersta rundbågen med en öppen skarvfog Förgyllningsskador på korset.

7 Missfärgad förgyllning på norra rundbågens urna. Underliggande trä har sprängt sönder plåten i fogarna. 7

8 Detaljbild på skador på norra rundbågens urna. 8

9 Detaljbild på skador på norra rundbågens urna. 9

10 Östra kolonnparet i södra stigporten i behov av ommålning men ingår ej i etappen. Genomförda åtgärder Länsmuseet kontaktades för en besiktning av korset med globen och urnorna, som enligt uppgift redan hade restaurerats på verkstad och nu var tillbaka i Gideå. Restaureringen har finansierats med medel från kyrkoantikvarisk ersättning. På grund av att antikvarie ej kontaktades före restaureringen har ingen dokumentation under arbetets gång kunnat göras av Länsmuseet. En dokumentation utfördes dock av huvudentreprenören (Bilaga). Första antikvariska besiktningen gjordes snarast nästföljande vardag men då var föremålen inte monterade, utan stod undanställda i väntan på montering invirade i skyddshöljen. Föremålen hade enligt uppgift packningarna på under monteringen och bomullsvantar var medskickade.

11 Stigporten före restaurering Stigportens kors och urnor efter förgyllning.

12 Urna1 efter förgyllning (fyra foton nedan). 12

13 13

14 Urna 2 efter förgyllning (fyra foton nedan). 14

15 15

16 16 Det förgyllda korset av trä, klot och urnor som var i förgylld koppar med trästomme har restaurerats (delvis rekonstruerats) och omförgyllts. Trästommarna i klot och urnor hade enligt uppgift varit rötskadade och kunde ej repareras. Klot och urnor har rekonstruerats. Dessa tidigare byggnadsdelar, klädda med ca o,6 mm kopparplåt, var ej självbärande och hade därför haft trästomme. Kopparplåten hade varit spikad på stommen med små kopparspik (Winthers Bygg). De rekonstruerade delarna (klot, urnor) har klätts med 1 mm ny kopparplåt och en genomgående rostfri gängstav men utan trästommar. Plåten har strukits med Beckers primer, grundats och målats 2 gånger med gul linoljefärg från Engwall och Claesson. Därefter har de behandlats med guldgrund och transportguld 2 gånger. Träkorset, som går ner genom klotet liksom tidigare, och byggnadsdelarnas träfundament är kvar i original Stigportens kors och urnor efter förgyllning (foto mot väster).

17 Mittbågen, östra sidan. På globens undersida finns efter monteringen några svaga skrapmärken här och var utanpå förgyllningen, vilket kommer att åtgärdas av entreprenören under kommande säsong. Mot nordväst fanns två diagonala decimeterlånga streck och en begränsad mörk missfärgning på några kvmm. Sannolikt är det färgskrap från annat externt föremål i samband med monteringen, som gjordes två gånger, då fästanordningen på undersidan av korsets fundament vid monteringen hade vridits ett kvarts varv.

18 Södra urnans norra och östra sida efter förgyllning. 18

19 Norra urnans södra och östra sida efter förgyllning. 19

20 Korsets och klotets nordvästra sida. 20

21 Horisontellt skavmärke under fogen på klotets nordöstra sida efter restaurering Detalj missfärgning mot NV.

22 22 Källor Berglund, Manfred: Gideå Hembygdsbok, Örnsköldsvik Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet. Sjögren Lars: Dokumentation av förgyllning Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, 1985.