Augerums kyrka. Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering. Augerums socken, Karlskrona kommun

Transkript

1 Augerums kyrka Antikvarisk medverkan vid interiör och exteriör renovering Augerums socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2011:2 1:e antikvarie Thomas Persson

2 Innehåll Inledning... 2 Befintliga förhållanden... 2 Bakgrund till genomförda åtgärder... 5 Exteriöra arbeten... 6 Fasader... 6 Fönster och dörrar... 7 Interiöra arbeten Värmeinstallation Väggar och valv Fast inredning Medverkande entreprenörer Administrativa uppgifter Bilaga... 17

3 Inledning Lyckå församling har under perioden januari-oktober 2009 genomfört en interiör och exteriör renovering av Augerums kyrka. Arbetet har utförts efter programhandlingar upprättade av Lewis Jonsson Arkitektkontor, FLK Sverige AB samt Blekinge Elkonsult AB. Underhållsplan från har varit utgångspunkt för arbetet. Blekinge museum har genom 1: e antikvarie Thomas Persson svarat för antikvarisk kontroll/medverkan. Arbetet har slutbesiktigats utan erinran Befintliga förhållanden Augerums nuvarande kyrka uppfördes , efter modifierade ritningar av J. W. Gerss. Delar av den medeltida föregångaren ingår i byggnadens södra och östra mur. Tornet tillkom Sockeln är av natursten, spritputsad samt i liv med fasaden. Grunden är ventilerad med luftningsöppningar, täckta med avtagbara skyddslock av plåt. Ytterväggarna är av tuktad gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar. Fasaderna är spritputsade, omfattningarna slätputsade. Samtliga takytor är beklädda med kopparplåt i skivtäckning. Fönster, dörrar och portar är sannolikt ursprungliga. Kyrkobyggnaden, som är orienterad i N-S, består av långhus med altare i söder, vapenhus i norr samt sakristia och en tidigare skolsal i den södra änden. Kyrksalen är genom kolonner indelad i tre med tunnvalv täckta skepp, varav mittskeppet är bredare och högre än sidoskeppen. Bänkinredning, läktare, altaruppsats är från byggnadstiden. Läktare och orgelfasad tillkom Väggar och valv är slätputsade. Kyrkorummets plankgolv är likaså ursprungligt gjordes en läktarunderbyggnad. Väggen mot kyrksalen består av stående, täckmålade bräder. Kyrkan försågs 1929 med vattenburen värme. Ett pannrum inrättades vid den södra gaveln installerades elvärme med värmare under kyrkbänkarna samt vägghängda radiatorer i övriga utrymmen. Systemet kompletterades några år senare med luftburen värme bestående av en värmefläkt bakom altarväggen. Kyrkorummet före renovering, vy mot S 2

4 Altarpredikstolen före renovering 3

5 Kyrkorummet före renovering, vy mot NV Kyrkorummet före renovering, vy mot NV 4

6 Vapenhuset, västentrén Vapenhuset, dörrar mot kyrkorummet Bakgrund till genomförda åtgärder Underhållsplan från utgör utgångspunkt för genomförda åtgärder. De exteriöra arbetena har varit av underhållskaraktär och har i huvudsak omfattat utlagning och avfärgning av putsade ytor, ommålning av snickerier, plåt- och smidesdetaljer samt ny ramp vid huvudentrén. De interiöra arbetena har omfattat följande åtgärder: ombyggnad av värmesystem utbyte/översyn av kyrkans elanläggning rengöring av samtliga ytskikt utlagning och avfärgning av putsade ytor ommålning av plankväggar ommålning av altaruppsats, kolonner, bänkinredning och läktarbarriär ombyggnad av altarring samt sänkning av golvnivån i anslutning till altaret riktning och tätning av portar, dörrar och ljudluckor ombyggnad av RWC 5

7 Exteriöra arbeten Fasader De spritputsade fasaderna uppvisade endast smärre skador i form av sprickor och lossnande ytputs. Skadorna var främst koncentrerade till den östra och västra långsidans nedre delar. Tornets nordsida hade ett tjockt putspåslag av starkt cementhaltigt bruk. Ambitionen att hugga bort detta i sin helhet fick överges av ekonomiska skäl. Endast lösa och skadade partier ersattes. De slätputsade lisenerna hade en tunn ytputs av starkt cementhaltigt bruk. Denna avlägsnades i sin helhet och ersattes med nytt putsskikt av hydrauliskt bruk. Enligt analysrapport utförd av Målarkalk var fasaderna avfärgade med KEIM Purkristalat. Samma färgtyp användes vid ommålning. Putsskador på östra fasaden Putsskador i anslutning till ankarjärn, sydfasaden 6 Renhuggning av ankarjärn inför rostskyddsmålning

8 Cementhaltig ytputs på lisener avlägsnas, nordfasaden Fönster och dörrar Samtliga fönster skrapades rena från lös färg samt omkittades. Bågar och karmar målades med linoljefärg - grundning, mellan- och slutstrykning. Dörrblad och karmar behandlades på samma sätt. Rötskadad panel på sydgavelns portar ersattes med ny lika befintlig. Utlagad panel på portar, sydgaveln 7

9 Efter renovering, vy från Ö Efter renovering, vy från NNO 8

10 Efter renovering, södra gaveln 9

11 Interiöra arbeten Värmeinstallation Klimatmätningen, som inleddes 2007, visade att fukthalten i kyrksalen varierade kraftigt och att detta direkt kunde härledas till tidpunkter då det luftburna värmesystemet var i drift. Ett byte av värmesystem var därför angeläget. Befintliga värmeinstallationer demonterades. Nytt värmesystem baserat på bergvärme installerades. Borrhålen placerades i kyrkogårdens gångsystem öster om kyrkan, varifrån schakt för kollektorslangar drogs till teknikrum i f d pannrummet. Håltagningen gjordes under mark. I teknikrummet placerades värmepump, elpanna, ackumulatortank, central för styr- och övervakning mm. Stamledning förlades under kyrksalens plankgolv, vilket försetts med inspektionsluckor. Håltagning och synlig rördragning gjordes under bänkar. Under samtliga bänkar monterades bänkvärmare, i sakristia och övriga biutrymmen vägghängda radiatorer. Demontering av luftburen värmeanläggning Håltagning i grundmur 10

12 Väggar och valv Väggarna i kyrkorummet och vapenhus var enligt analyser av Målarkalk putsade med luftkalkbruk. Vid renoveringen 1973 hade de avfärgats med silikatfärg. Endast smärre sprickor och skadad ytputs förekom. Efter utlagning med hydrauliskt bruk ströks väggarna två gånger med KEIM Soldalit. I kyrkorummets sydöstra hörn frilades i samband med renoveringen ett ca 2x2 m stort parti av den medeltida kyrkans östra mur. Strax ovan golvnivån är en sakramentsnisch. På murpartiet och i nischen är fragmentariska rester av en bemålning i kalkfärg i rött, svart och gult. Såväl puts som färgrester var i dåligt skick och lossnade från underlaget vid beröring Efter tillstånd från länsstyrelsen murades nischen igen med tegel. Murpartiet överputsades och avfärgades lika omgivande ytor. Tunnvalven i kyrkorummet bestod av puts på trästomme med samma målningsbehandling som väggarna. Vid valvens anslutningar mot gavlarna hade putsen på grund av rörelser i trästommen spruckit upp och delvis lossnat. I övrigt förekom endast ytliga sprickor. Efter utlagning av skador ströks valven två gånger med KEIM Soldalit. Medeltida murparti i kyrkans sydöstra hörn Efter renovering Fast inredning Vid renoveringen 1930 höjdes golvnivån innanför altarringen. Förhöjningen togs nu bort och altaret sänktes till sin tidigare nivå. Altarpredikstolen, som är samtida med kyrkan, är uppbyggd som en tempelgavel vilande på en hög stylobat. Predikstolen hade fram till renoveringen en kraftig grön marmorering, närmast kolmårdsmarmor. Kolonnerna var vita med förgyllda kapitäl och baser. Som ett led i ambitionen att tydligare framhäva altaruppsatsen gavs denna en ny färgsättning; en grönblå marmorering med vita kolonner. Altarringen gavs samma färgsättning. Vid renoveringen fick även kolonnerna samma beiga ton som altaruppsatsen. Tidigare var även dess marmorerade i grönt. Ambitionen var att återställa den ursprungliga färgsättningen. Av kostnadsskäl övergavs planerna och som en kompromiss försågs kolonnerna med en stiliserad marmorering i grått. Även den befintliga färgsättningen i blå och grå nyanser på bänkinredning, läktarbarriär och övrig fast inredning tillkom vid renoveringen Utgående från ej ommålade bänkdörrar, förvarade på kyrkvinden, återställdes den ursprungliga färgsättningen 11

13 Efter renovering 12

14 Altarpredikstolen efter renovering 13

15 Kyrkorummet efter renovering, vy från S Detalj av bänkinredning efter renovering Kyrkorummet efter renovering, vy från N 14

16 I samband med renoveringen anskaffades ett nytt skåp för textilförvaring. Sakristian efter renovering 15

17 Medverkande entreprenörer Gullins Måleri & Golv, Karlskrona Gullins/PEAB, Karlskrona NVS installation AB, Karlskrona Ac El i Karlskrona AB, Rödeby XL-Bygg Jämjö Trä, Jämjö Administrativa uppgifter Tillstånd till interiör förändring i Augerums kyrka: lst dnr Tillstånd till ny textilförvaring i Augerums kyrka: lst dnr Tillstånd till igenputsning av medeltida murparti: lst dnr

18 Bilaga 17