Brand- och inbrottslarm installerat vid Högsjö Nya och Gamla Kyrka samt gravkapellet i Högsjö Högsjö församling, Härnösands kommun

Transkript

1 Brand- och inbrottslarm installerat vid Högsjö Nya och Gamla Kyrka samt gravkapellet i Högsjö Högsjö församling, Härnösands kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:23

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK 4 PLANERADE ÅTGÄRDER 5 VIDTAGNA ÅTGÄRDER 6 ANTIKVARISKA SYNPUNKTER 9 KÄLLOR 9

3 3 INLEDNING Under februari och mars månad år 2002 gjordes en installation av brand- och inbrottslarm, i Högsjö Nya Kyrka, Högsjö Gamla Kyrka samt Gravkapellet i Högsjö församling, Härnösands kommun. Länsstyrelsen har genom beslut dnr daterat givit tillstånd till ombyggnaden. Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt villkor i Länsstyrelsens beslut. Syftet med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som Högsjö Nya och Gamla Kyrka samt gravkapellet i Högsjö församling besitter och underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Mona Sundin deltagit som antikvarisk kontrollant. Fotografier och rapport: Bodil Mascher. Ärendets dnr: SAMMANFATTNING Installationer och tekniska förbättringar av brand- och inbrottslarm har skett i Högsjö Nya Kyrka, Högsjö Gamla Kyrka samt Gravkapellet i Högsjö församling. För att se i vilken enhet det brinner måste man titta på manöverpanelen i Högsjö Nya kyrka, som även tar emot larm från gravkapellet och ekonomibyggnaden. I Högsjö Nya kyrka har följande larm installerats: Brudkammaren har fått brandlarm och rörelsedetektor. Kapprummet har försetts med rörelsedetektor. Vapenhuset har fått brandvarnare i taket. Manöverpanelen har placerats vid ytterdörren. I tornrummet har 4 rökdetektorer monterats, textilklädda el-ledningar har kopplats ur och bevarats på plats och ersatts av moderna ledningar. På vinden ovanför kyrkorummet har 2 brandlarm installerats. I kyrkorummet har 3 rökdetektorer placerats i takarmaturens rosetter och 2 rörelsedetektorer. Manöverpanelen är infälld i väggen för att bli mindre iögonfallande. Den moderna lamelldörren på orgelläktaren har bytts ut till en branddörr och gamla el-ledningar har bytts ut. Larmen har kopplats till GSM-telefoni. I sakristian har rörelsedetektor installerats och en rökdetektor har placerats i taket. Brandlarm, rörelsedetektor samt en husdjursdetektor har utplacerats i Högsjö Gamla kyrka.

4 4 Gravkapellet utrustades med rörelsedetektor, en innesiren samt en larmklocka. En rökdetektor placerades i kapellets tak. I kapellets källare placerades 2 rökdetektorer, rörelsedetektor, en larmklocka och en siren. Antikvarien bedömer att samarbetet med samtliga aktörer har fungerat väl och att slutresultatet har varit gott. Teknisk apparatur har fått en diskret placering och kabeldragningar har utförts med minsta möjliga ingrepp i kyrkorummet. BESKRIVNING OCH HISTORIK Högsjö nya kyrka Kyrkobyggnaden är en rektangulär långhuskyrka med västtorn och rakslutet kor med lägre sakristia i öster. Huvudingången finns i väster och dessutom byggdes kyrkan med entréer mitt på långfasaderna (norra ingången sattes igen 1907). Ett förslag till nybyggnad utfördes år 1779 av Daniel Lundqvist, som reviderades av ÖIÄ. År 1786 inledde man arbetet med kyrkogrunden under ledning av Pehr Hagmansson. Kyrkobygget fullbordades av Simon Geting år 1789 och tillhör Getings tidiga kyrkor i Ådalen anskaffades ett nytt orgelverk som byggdes av J.G. Ek (ersatt 1909). Fasaden ritades av Johan Fredrik Åbom Ny predikstol byggdes och en altartavla tillkom. Exteriören omputsades och avfärgades. År 1892 lades kopparplåt på kyrktaket skedde en omfattande restaurering under ledning av arkitekten Albin Thurdin. och byggmästaren Julius Willander från Bollsta. Invändigt tillkom ny orgel av Setterqvist & Son, nytt golv, nya öppna bänkar och varmluftsapparat med särskild värmekammare. Innerväggarna ommålades, omförgyllning skedde och tunnvalvet indelades i fält med gipslister. Ny altartavla, lampetter och mattor tillkom. Dragjärn bortmonterades. År 1920 försågs kyrkan med målade korfönster. År 1928 installerades en värmeledning. År 1937 skedde en utvändig restaurering. Arkitekt: D. Frykholm.

5 5 År 1955 skedde en invändig restaurering under ledning av arkitekten K.M: Westerberg och konservatorn H. Christensson delvis omfattande ommålning efter äldre färgsättning. Gravkapellet uppfördes. År 1975 införskaffades en kororgel av J. Menzels orgelbyggeri. Under åren renoverades fönstren, dragjärnen återinsattes, en ombyggnad skedde för läktarunderbyggnad med brudkammare, kapprum och wc. En värmepumpanläggning tilkom. År 1988 skedde en invändig målning och golvbehandling. Arkitekt: K konsult, Härnösand. Viss inredning åtgärdas av konservator P. Mattson. Gamla kyrkan Kyrkan är en liten enkel rektangulär putsad stenkyrka med sadeltak, sakristia och vapenhus. Det sitter ett litet fönster på sydsidan nära vapenhuset. Den medeltida kyrkan har bevarat sin ålderdomliga prägel på grund av närheten till Utansjö bruk. Man ville ha närhet till kyrkan och byggde då en ny kyrka närmare bruket i stället för att bygga om den gamla. När nya kyrkan skulle restaureras ville man rusta upp den gamla. Man byggde ett nytt vapenhus (i stället för ett tidigare rivet enligt Cornell) och kyrkan fick nytt yttertak och innertak. Fönster- och dörröppningar murades om och nya fönster och dörrar tillverkades. Man lade in ett nytt golv. Innerväggarna vitkalkades. Den gamla predikstolen, som hade förvarats på vinden, monterades upp i kyrkan, liksom altarring och bänkar. Den lilla sakristian ställdes i ordning. Den 3 Maj 1908 återinvigdes gammelkyrkan, som enligt kyrkoherde A. Salvén dessförinnan hade stått obegagnad och befunnit sig i ruinartadt tillstånd sedan år 1789, då den nya kyrkan invigdes. Klockstapel saknades. En liten ställning med tak och en större triangel av stål skänktes av disponenten J. Haslum på Utansjö. Den gamla klockstapeln hade för nära 100 år sedan sålts till Viksjö församling för 3 Riksdaler 24 Skilling banco. PLANERADE ÅTGÄRDER Entreprenören Öbacka Tele och larm Börje Mattsson lämnade förslag på typ och placering av larmen som diskuterades gemensamt med församlingen och museets byggnadsantikvarie. Arbetena beräknades ta cirka 5 veckor i anspråk. Även Församlingsgården och ekonomibyggnaden i anslutning till gravkapellet skulle larmas för inbrott och brand. I Högsjö Nya kyrka skulle rörelsedetektorer utplacerats i flera av kyrkans utrymmen, även i brudkammaren. Brudkammaren, vapenhus, tornrum och vinden ovan kyrkorummet skulle utrustas med brandlarm. I kyrkorummet skulle man placera rök- och rörelsedetektorer. En rörelsedetektor skulle monteras i kapprummet. Sakristian skulle utrustas med en rörelsedetektor

6 6 och en rökdetektor. En innesiren skulle även placeras i sakristian. Larmet skulle kopplas till GSM-telefoni. En sekundär lamelldörr, troligen från 1960-talet, mellan läktaren och tornet skulle ersättas med en godkänd branddörr. Dessutom skulle befintliga textilklädda ledningar i tornrummet ersättas med moderna ledningar. Inledningsvis kom man överens om att utrymningslarmet ej skulle placeras inne i kyrkan utan på fasaden exteriört för bästa möjliga effekt. I Högsjö Gamla kyrka planerade man att installera rök- och inbrottslarm, eventuellt även en husdjursdetektor. Den tekniska utrustningen måste placeras på en isolerad låda i storleksordningen 1 x 1 meter med 10 cm bredd, eftersom den är känslig för kyla. Eventuellt skulle man kunna undvika rökdetektorn i sakristian. I Högsjö gravkapell från 1955 skulle utrustas med rörelsedetektorer, en innesiren samt en larmklocka. Även i kapellets källare skulle brand- och inbrottsförebyggande åtgärder vidtagas. VIDTAGNA ÅTGÄRDER Högsjö Nya kyrka Brudkammare Kapprum Vapenhus Tornrummet Vind ovan kyrkorum Kyrkorum Brandlarm har monterats i taklist och en rörelsedetektor har installerats. Rörelsedetektor har installerats. Brandvarnare har monterats i takets mitt. Manöverpanelen har placerats vid ytterdörren av praktiska skäl. Fyra rökdetektorer har monterats. I tornrummet har de gamla textilklädda ledningarna kopplats ur och bevarats på plats och ersatts av moderna ledningar. Två brandlarm har installerats. Tre rökdetektorer har placerats i takarmaturens rosetter. Två rörelsedetektorer har utplacerats. Manöverpanelen för brandlarm skall vara väl synlig enligt brandskyddsföreskrifter. I Högsjö nya kyrka fälldes den in i väggen för att bli mindre iögonfallande.

7 7 Larm och ledningar vid dörren till sakristian (t v) och kyrkorum (t h).. Ny branddörr med äldre dörrfoder. Läktare Den moderna lamelldörren mellan läktaren och tornet har bytts ut till en godkänd branddörr. Det profilerade dörrfodret sparades och återanvändes. Den nya dörren målades i samma kulör som det befintliga dörrfodret. Innesirenen har utplacerats vid larmklockan uppe på läktaren och ej i sakristian som man först hade planerat. Larmen har kopplats till GSM-telefoni.

8 8 Sakristia Rörelsedetektor har installerats och en rökdetektor har placerats i taket. Kablarna drogs genom en befintlig lucka i taket vidare ut mot vägglisten i kyrkorummet. Till manöverpanelen i kyrkan ansluter även larm från gravkapellet och ekonomibyggnaden. Brandlarmet går dock endast till manöverpanelen i kyrkan; för att se i vilken enhet det brinner måste man alltså till nya kyrkan för att titta på manöverpanelen. Högsjö Gamla kyrka Installationsarbeten inleddes i mitten av mars år Den isolerade lådan som innehöll manöverpanelen placerades bakom innerdörren. På lådans gavel monterades en brandlarmsklocka. Ännu en låda för teknisk apparatur placerades bakom panelen under läktartrappan. Kablarna har dragits under golvet i kyrkorummet. En husdjursdetektor har också utplacerats i gamla kyrkan. Efter diskussion kom man fram till att rökdetektorn i sakristian ej var nödvändig, då väggar, golv och tak är av sten, utom trävalvet och några trämöbler. Högsjö gravkapell Gravkapellet utrustades med rörelsedetektor, en innesiren samt en larmklocka. En rökdetektor placerades i kapellets tak. I kapellets källare placerades två rökdetektorer, rörelsedetektor, en larmklocka och en siren. Råd inför planerad dokumentation av gravstenar Inför återtagandet av gravfält från 1920-talet med cirka 600 gravstenar rekommenderade antikvarien och Länsmuseets fotograf, Björn Granqvist, församlingen att använda en systemkamera vid dokumentationen då det blir både billigare och bättre kvalitetsmässigt. Med en systemkamera får man både negativ och papperskopior. Negativen kan sparas i arkiv och papperskopior kan med en enkel flatbäddsscanner digitaliseras. På det viset utnyttjar man båda typerna av teknik och får en längre garanterad hållbarhet. Vid valet av digitalkamera måste man dessutom ha en dator med stor kapacitet för att lagra och bearbeta bilderna. Modern teknik blir också snabbt omodern och de bilder man tar idag med digitalkamera kanske kan bli svåra att använda i en framtid. Församlingen erhöll även ett exempel på Länsmuseet Västernorrlands inventeringsblankett för gravplatser. Den ger en bra uppfattning av vad som bör ingå när man inventerar en kyrkogård. Dessutom bifogades ett utdrag ur en rapport över en kulturhistorisk inventering av Gamla kyrkogården i Selånger, Medelpad, som Länsmuseet Västernorrland utförde Där hade man

9 9 inventerat varje gravvård för sig och även gjort en utvärdering av de enskilda gravarnas kulturhistoriska värdenivå. ANTIKVARISKA SYNPUNKTER Antikvarien informerade samtliga inblandade om vikten av stor hänsyn till den kulturhistoriskt känsliga miljön och har under arbetets gång givit förslag till placering av installationerna. Samarbetet med övriga aktörer har fungerat väl och slutresultatet har varit gott. Teknisk apparatur har fått en diskret placering och kabeldragningar har utförts med minsta möjliga ingrepp i kyrkorummet. KÄLLOR OCH ARKIV Litteratur Kyrkobyggnader Vol 221, Del 4, Riksantikvarieämbetet, Västervik Cornell, Henrik: Norrlands kyrkliga konst under medeltiden, Uppsala Salvén, Arvid: Boken om Högsjö. En norrländsk sockenkrönika, Stockholm Länsmuseet Västernorrlands arkiv: Byggmötesprotokoll och brev.