murberget Länsmuseet Västernorrland SOLLEFTEA KYRKA Rapport 2017:22

Transkript

1 Rapport 2017:22 SOLLEFTEA KYRKA Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder sprickor i gördelbåge Sollefteå kyrka Sollefteå kommun Västernorrlands län murberget Länsmuseet Västernorrland

2 Rapport 2017:22 SOLLEFTEA KYRKA Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder sprickor i gördelbåge Sollefteå kyrka Sollefteå kommun Västernorrlands län murberget Länsmuseet Västernorrland

3 ~ murberget Länsmuseet VåBternorrland ANTIKVARISK MEDVERKAN: Bodil Mascher /Fredrika Björk FÖRFATTARE: Bodil Mascher/Fredrika Björk Härnösand Dnr: YLM 2014/22 Omslag: Frilagt runt gördelbågen, foto taget av Bodil Mascher Foton: Samtliga foton i rapporten är tagna av Bodil Mascher och Fredrika Björk, Länsmuseet Våsternorrland.

4 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighet Socken Kommun Län Solleftcl Västernorrland --Pa-s-t-o-~-t S~cl~leftcl-B-o-tcl ~ Kontaktperson i aktuellt ärende Jan Leiknes Arkiv Länsstyrelsen Västernorrland dnr Länsmuseet Västernorrlands dnr /22 Antikvarisk medverkan Antikvarisk medverkan Datum för antikvarisk medverkan Bodil Mascher/Fredrika Björk - -2Ö17~o3-oi(BM) (BM) (BM) (BM, FB) (FB) Slutbesiktning Beslut enligt 4 kap. KML Länsstyrelsen Våsternorrland, beslut Rapportförfattare Fredrika Björk -~~~ Utförare Byggherre Entreprenörer Konsult.~ Sollefteå-Boteå Pastorat Höga Kusten Murar' n BW Måleri Anders Björklund Krister Berggren Byggkonsult AB Övrigt Bilagor Åtgärdsplan Krister Berggren Byggkonsult AB

5 HISTORIK & BESKRIVNING Sollefteå kyrka är byggd i sten på en låg granitsockel med slätputsade murar avfårgade i en gulvit kulör med vita listverk och omfattningar. Huvudingången är genom vapenhuset vid västgaveln. Det finns även en ingång via förstugan från öster. Ingång till kyrkogården sker genom en klockstapel av bottnisk typ från , vars nedre del utgör en stigport. Kyrkan, uppförd under talet, var under talet alltför liten för den växande befolkningen och genomgick under 1770-talet en radikal förändring då kyrkan byggdes om till en rokokokyrka med högt, brutet och valmat tak. Kyrkan tillbygges då i söder och väster delvis på de gamla murarna, koret breddas och en sakristia byggs ut i öster, långhusfasaderna bryts upp med höga rundbågefönster. Huvudingången med en bred trappa var på södra väggen (västingången tillkommer vid talets slut). År 1778 står kyrkan fårdig, efter ritningar av den stockholmsutbildade kyrkobyggmästaren Daniel Hagman, läns- och stiftsbyggmästare bosatt i Sundsvall (död 1777). Hans son Pehr Hagmansson ( ) blev en av hans lärjungar. Hagmans ledstjärna var Carl Hårleman och rokokon och han lanserade en särskild kyrkotyp som var rektangulär, tornlös med högt brutet och valmat tak, ofta med central ingång på långsidan. Kyrkans höga brutna tak som ursprungligen var spåntäckta, är idag kopparklädda. Kyrkan övergick till plåttak. Interiört har kyrkan en predikstol och altaruppsats byggda av Johan Edler d.ä 1773 och sker omfattande ombyggnader både exteriört och interiört under ledning av arkitekten Gustaf Hermansson och byggmästaren J. Wallgren. Kyrkan förlängs med ett tresidigt kor, en ny bred sakristia tillkommer i norr och en stor förhall vid västra gaveln. En sydingång upptas som idag åter är igensatt. Interiört byggs en ny öppen bänkinredning, nytt golv, trappuppgången till läktaren flyttas, elektrisk belysning installeras och inredningen målas i vitt och guld, nuvarande altartavla målad av Caleb Althin tillkommer även under denna period sker en exteriör och interiör restaurering under ledning av arkitekten K. Nordenskjöld. Läktaren sänks och framflyttas, södra läktartrappan ersätts med en brudkammare. All dekormålning avlägsnas och ursprunglig fårgsättning tas fram på altaruppsättning, altarring, predikstol och läktarbarriär. En ny sluten bänkinredning byggs efter äldre mönster och koret beläggs med kalkstensplattor. En kyrkvärdsbänk tillkommer på norra sidan installeras en kororgel placerad vid korets södra sida blir en bänkrad borttagen på vardera sidan framme vid koret samt tre bänkrader på vardera sida under läktaren, brudkammaren byggs om till RWC och ny el-installation sker i samband med en exteriör och interiör restaurering utförd av Bjerkings Ingenjörsbyrå AB. Källor Kyrkobyggnader , Konsthistoriskt inventarium. Del 4, Riksantikvarieämbetet. : Telhammer, Ingrid: Ådalens Kyrkor, CeWe-förlaget

6 UTFÖRDA ARBETEN Planerade åtgärder Invändigt sitter dragjärn mellan södra och norra långväggarna framme i koret och i västra delen av kyrkorummet. Under vintern 2017 hade sprickor uppstått oväntat kring norra gördelbågen framme vid koret kring dragjärnets ände. Gördelbågen som bestod av 112 x 2 sten stortegel hade dragits loss från bakomvarande murverk, som måste lagas. Genomförda åtgärder Sprickorna hade under vintern uppstått vid dragjärnets norra fåste vid koret. Enligt byggkonsult AB Krister Berggrens besiktning fanns endast ett sporadiskt förband mellan mur och valv och gördelbågen hade dragits loss från bakomvarande murverk. Förslagskissen gick ut på att montera ett nytt preliminärt dragstag 40 cm ovanför det befintliga, för att kunna byta ut delar av det skadade dragjärnets fåste. Ett nytt yttre ankarjärn skulle göras öster om det befintliga med håltagning från skrudkammaren, för att skarvas ihop med det inre staget. Det visade sig senare efter fortsatt upphuggning av det skadade murverket att det befintliga dragstagets fåste redan var utformat enligt konsultens förslag. Efter förnyade kontakter med konsulten murades skadan igen med en liten distans mellan fåste och mur. Tomrummet fylldes ut med skumgummi, för att ta upp de rörelser som fanns i murverket. Murningsarbeten gjordes med handslaget stortegel från Tyskland 80 x 20 x 28. Putslagning gjordes med grundning och stockning av naturligt hydrauliskt bruk av märket St Astier NHL mm, finputs NHL mm, avfårgning med limfårg som bas, bruten med obränd terra och grönumbra. ANTIKVARISK BEDÖMNING AV ARBETEN Ändringarna har inte utförts i enlighet med ursprungliga handlingar från Krister Berggren Byggkonsult AB då det under arbetets gång visade sig att det befintliga dragstagets fåste redan var utformat enligt detta förslag. Lösningen blev en liten distans mellan fåste och mur vilken fylldes ut med skumgummi av typen liggunderlag vilket anses ta upp de rörelser som uppstår i murverket. Putslagning och avfärgning smälter väl in med omgivande vägg, slutresultatet påverkar inte det kulturhistoriska värdet. 6

7 Ovan vänster: Sprickor vid dragjärnets norra ände vid gördelbågen mellan kor och långhus. Ovan höger: Murverketfår tillfälligt stöd under arbetet med att skapa distans kring få5tet. : Nedan: Dragstagets befintligafåste i gördelbågen var enligtfårslag. 7

8 Ovan: Efter putslagmng Nedan vänster: Avjärgning återstår Nedan höger: Slutresultatet 8

9 Ovan: Ovanligt stor tegelsten dimension 30 x 22,5 x 7,5 cm upphuggning vid gördelbågen. Murverkets stortegel hade varierande storlek. Nedan: Nytt, hancislaget stortegel 9