Sånga kyrka Invändigt måleri och konservering

Transkript

1 Sånga kyrka Invändigt måleri och konservering Sånga församling, Sollefteå kommun, Ångermanland Kulturmiljöavdelningen, rapport 2010: 3, Bodil Mascher, Eva Körberg (konservering)

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledning Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning Objektbeskrivning 5 Beskrivning / Historik 5 Kulturhistoriskt status 10 Åtgärder och genomförande 11 Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder 11 Genomförda åtgärder 23 Konserveringsarbeten 43 Källor 55 BILAGA Åtgärdsprogram för interiört måleri i Sånga kyrka, Ångermanland 2006, Lennart Kristiansson, Murberget Länsmuseet Västernorrland. Omslagsbild: Detalj av predikstol. Foto: Eva Körberg. 2

3 Sammanfattning Invändig målning och konservering i Sånga kyrka, Sollefteå kommun har skett under januari tom. oktober 2009 omfattande invändig ommålning, rengöring och konservering. Långhusets väggar och valv, vapenhusets väggar och sakristians väggar och valv är torrengjorda, retuscherade och spricklagade med gott resultat. Samtliga lagningar och retuscher är utförda med luftkalk. Avfärgningar i vapenhus och sakristia är utförda med färg på våtsläckt luftkalk från Kulekalk. I vapenhus och sakristia uppstod missfärgningar på väggarna efter avfärgningen (dräneringsarbeten var ej utförda före omkalkningarna). Missfärgningarna kommer att åtgärdas 2010 när murarna förhoppningsvis är mindre fuktbemängda. Slutbesiktning hölls , efterbesiktning Läktarundertaket är torrengjort. Vapenhusets brädtak, bänkkvarterens insidor, baksidor och läktarbänkar, innerfönster med karm i långhus, kor och sakristia är ommålade i befintliga kulörer. Golvet i kyrkorum och läktare är spricklagat och linoljefernissat. Ommålningar är utförda med linoljefärg från Wibo. Eftersom det förekom sprickor allmänt även på bänkarnas baksidor ommålades dessa i samråd med kontrollant. Regelverk på södra bänkskärmen, panelvägg mot norra läktartrappan samt innerdörr i passage till sakristians utgång mot väster ommålades i stället för att konserveras utan samråd med kontrollant. Konservering av predikstol, nummertavla, altarbord, altaruppsats, altarring, läktarbarrär, orgelfasad och kolonner samt delar av lös inredning, inventarier och arkitekturbundet måleri: se Konserveringsarbeten.

4 4 Inledning Objekt / dnr. Sånga kyrka, Sånga socken, Sollefteå kommun. Dnr / 34. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Sollefteå och Boteå kyrkliga samfällighet. Beställarens ombud Jan Leiknes, Kyrkvägen 18, Sollefteå. Projektledning David Pettersson, Byggkultur Mittkonsult AB. Entreprenör Ullenius Ateljeer AB, Golvarbeten: Berglund & Boij, Häggdånger. Antikvarie Bodil Mascher, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Eva Körberg: konservering. Arbetsbeskrivning Åtgärdsprogram för interiört måleri i Sånga kyrka, Ångermanland 2006, Lennart Kristiansson, Murberget Länsmuseet Västernorrland. 4

5 5 Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Kyrkan är idag en rektangulär salskyrka utan torn byggd med skalmurar i gråsten och brant sadeltak klätt med kyrkspån. Sakristian vid nordöstra och vapenhuset sydvästra hörnet har tillkommit senare. Fasaderna är putsade i en tegelröd kulör. Innertaket försågs, troligen under 1400-talets senare del, med två stjärnvalv, ursprungligt innertak torde ha varit ett plant och av trä. I vapenhusets sydvägg finns en inmurad häll med skålformad urholkning, vilket kan tyda på att den har använts som vigvattenbäcken. Nuvarande gråstenskyrka anses inte tillhöra de äldsta i Ådalen. Den hade troligen haft föregångare i trä. Kyrkans sakristia är byggd över en undergörande källa. Enligt Hüphers utgick pilgrimsfärder, som inleddes med sång från Sånga kyrka till St Olofs grav i Trondheims domkyrka. Vallfarter för att söka bot för församlingsbor eller sjuka kreatur betraktades inte alltid med blida ögon av kyrkans överhuvud som lät stena igen den under 1800-talet. Källan rensades upp Speciellt korvalvets mönster är intressant. Det är en Hälsingtunastjärna, som tillhör en undergrupp till Enköpingsgruppens stjärnor pga vissa särdrag från grundformen. I sex norrländska kyrkor (Hälsingtuna, Sånga, Grundsunda, Bygdeå, Lövånger, Nederkalix) finns valv med Hälsingtunastjärnor, Sånga har den mest avvikande i denna grupp. Hälsingtunastjärnor kännetecknas av fem ribbor i uddarna, stjärnorna har stjärnor, cirklar eller kvadrater inskrivna i den stora stjärnformationen och de har ringar eller plattor i ribbornas skäringspunkter. Valvet i långhuset är en Vadstenastjärna. Stjärnvalv är särskilt vanliga i Mellansverige men även i Egentliga Finland och Nyland. Det finns även förhållandevis ett större antal stjärnvalv i kyrkorna längs norrlandskusten och i Dalarna. Valvanfangen utgörs av gropkapitäl, vilka också anses vara typiska anfang för Ångermanland, Henrik Cornell benämner dem ångermanländska kapitälformer. Stjärnvalvet har oftast fyra eller åtta uddar och får en mera komplicerad form om ytterligare ribbor tillkommer i vinkel mot grundribborna, så att det bildas mindre kappor i valvet. Stjärnvalven har utgått från kryssvalven och slogs nästan uteslutande av tegel. Ribbor utgående från valvets mittpunkt som sprids radiellt utan att mötas i spetsar utgör i stället en typ av kryssribbvalv. Till valvslagningen behövdes förutom yrkeskunniga murarmästare även timmermän och tegelslagare. Troligen fanns i Hälsingstunagruppen två tre murmästare. Likheterna i landsortskyrkorna är många men variationen på valvmönster är också stora, vilket kan förklaras i att det kan ha utbildats enstaka mästare som med sitt arbetslag kunde utveckla sin yrkesskicklighet även i grannsocknar på ett relativt fritt sätt jämfört med arbetet i större byggnadsuppdrag. 5

6 6 Sånga har haft en stor samling altarskåp och skulpturer, som dock ej är uppställda i kyrkan idag. Till dessa inventarier hör två altarskåp införskaffades av Nils MånssonMandelgren i samband med besök i kyrkan Ett av skåpen från talets början tillskrivs Immaculatamästaren och föreställer den sk apokalyptiska Maria med Jesusbarnet på armen och knäböjande änglar vid fötterna. Skåpdörrarnas insidor avbildas kvinnliga helgon. Ett annat altarskåp från Sånga, förvarat på Länsmuseet Murberget, föreställer Kristi nedtagande från korset samt Josef från Arimatea och evangelisten Johannes. Målningarna på dörrarnas insidor skildrar till vänster Pieta och Kristus med segerfanan, till höger Korsbärandet. När N J Ekdahl besökte Sånga 1828 tog han med sig en medeltida korkåpa som förvaras i Statens Historiska Museum. Interiören präglas av Otar Hökerbergs restaurering talets restaurering då altaruppsats, predikstol, nummertavla och bänkar nyanskaffades. Predikstolen anses på stilhistorisk grund vara utförd av Johan Edler d ä (kyrkan saknar räkenskaper före 1813). Mittfältet visar de fyra evangelisterna vid ett bord. På sidofälten förekommer symboler för Gamla och Nya Testamentet. Altaruppsatsen från talet, som återinsattes vid Otar Hökerbergs avgotisering 1923, är uppbyggd i tre etager med infällda oljemålningar i mellersta och nedre partiet. Den stora målningen föreställande Konungarnas tillbedjan och predellan med Bebådelsen har båda tillskrivits Pehr Sundin från Jämtland. På ramverkets flanker står Tron och Hoppet. Klockstapeln är byggd omkring Där hänger kyrkans enda klocka gjuten hos Gerhard Meyer d y 1735 och prydd med Kristus på korset och inskriften INRI. Restaureringshistorik 1770-talet Nyanskaffning av altaruppsats, predikstol, nummertavla och bänkar Ändringar interiört. Altaruppsatsen tas ner och bänkar i nygotik insättes. Ny altaruppställning tillkommer, bestående av ett krucifix och Lammet med segerfanan mot en snidad fond i nygotik talspredikstolen bibehålles. Arkitekten August Lindegren ritade den nygotiska inredningen. En orgel byggd av Akerman & Lund installeras. 1922/23 Restaurering ut- och invändigt under ledning av Otar Hökerberg. Rengöring och undersökning av väggar och valv i kyrka, vapenhus och sakristia. Kalkavfärgning i en brutet vit kulör. De båda från senare tid upptagna korfönstren sätts igen. Utvändig dränering kring sakristian med dräneringsdike runt sakristia och kyrkans norra vägg. På sakristian skulle gammal skadad puts in- och utvändigt knackas bort. Grunden skulle friläggas för att torka, samt isoleras med asfaltbestrykning. (kyrkoarkivet, mapp O1a:1). Invändigt planeras en omgestaltning av Otar Hökerberg med inriktning mot en avgotisering talets altarupprättning med Konungarnas tillbedjan 6

7 7 återinsättes, som hade förvarats av nuvarande Murberget, Härnösand. Ändringar omfattar koret, bänkinredning, läktarbarriärer och pelare, förmodligen även inklädnaden vid läkartrappor? (jfr. ritningar från 1888 och 1889). Arkitekten ritade förslag till nya bänkgavlar och dörrar, ändring av läktarbarriär samt inklädnad av gamla pelare under läktare. Ommålning av inredning och förgyllning (O. Hökerberg 5 sept 1922). Direktingång ingång till sakristian tillkommer troligen då Ritningar till grindar på kyrkogården upprättade av Gunnar Rehnmark (stadsark. Sollefteå). 1951/52 Restaurering under ledning av Otar Hökerberg, som upprättar förslag till reparation av kyrka och klockstapel samt ritningar till korbänkar. Invändig målning och konservering av Yngve Lundström. Kostanderna för hela restaureringen uppgick till kr, varav Björkå bruk bidrog med kr. Kyrkan återinvigdes 17 oktober 1952 (Nordsverige 18 okt 1952). Utvändiga arbeten: Det finns ett stort antal sprickor, särskilt på vapenhuset som man tror beror på sättningar i grunden. Putssprickorna ska upphuggas och ilagas. Korset i puts på korgaveln tas bort, liksom en rektangulär putsning kring kyrkporten. Skarven mellan gammal och ny puts från igensättningen av korfönstren från föregående restaurering utjämnas. Putsen ska renborstas i två färglager, vattrivas och kalkfärgas med kalkvattning och två strykningar med kalkfärg. Ovanpå den tjärade betongsockeln tjärstrykes en 20 cm hög sockel. Nya hängrännor ooh stuprör samt ny plåtbeklädnad på solbänkarna ska monteras. Plåtbeklädnaden på källarnedgången oljemålas svart. Ventilatilationsgluggarna ska förses med galler i järnram och med träluckor för vintern. Kyrkportens plåtbeklädnad ska oljemålas svart. Det spånklädda taket har nyligen tjärstrukits men arkitekten föreslår en tjärstrykning om något år efter en varm period. Gavelbräden (vindskivor) och nockbräden ska kompletteras med kärnvirke och tjärstrykas. Utvändiga fönstersnickerier ska tvättas och strykas en gång med oljefärg. (Sånga kyrka. Förslag till reparation. Utvändiga arbeten, Otar Hökerberg 5 sept 1951, kyrkoarkivet, mapp O1a:2). Invändiga arbeten: Otar Hökerberg föreslår återinsättning av kyrkans gamla altaruppsättning och borttagande av den gotiska inredningen och altare (Otar Hökerbergs förslag till omgestaltning av koret 1952, kyrkoarkivet, mapp O1a:2). Denna utsago tyder på att arkitektens omtalade avgotisering skulle ha skett, kanske delvis, först 1952 (enligt Telhammer 1923), även om det ingick i planerna redan vid restaureringen På läktaren finns delar av de tidigare nygotiska bänkarna som tydligen blivit ombyggda och ommålade. 7

8 8 Ur Förslag till reparation 1951, O. Hökerberg: Kyrkan ska rengöras. På grund av en sönderbränd kalorifär i en borttagen varmluftsledning är kyrkan mycket svårt nedrökt sedan tidigare restaurering år1923. El-installation i kyrkan. Vapenhus: Väggarna ska renskrapas från färg, kalkvattnas och strykas två gånger med kalkfärg. Trätaket tvättas, kittas ooh strykes en gång (oljefärg). Man har svårigheter med kisthanteringen och dörröppningen ska breddas. Det spruckna cementgolvet upphugges och golv av glimmerskiffer ska läggas in. Kyrkan: Väggar och valv ska renskrapas från sot, kalkvattnas och strykas två gånger med kalkfärg. Därefter kalklasering utförd av dekorationsmålare. Förekomst av målningar ska undersökas. All träinredning ska tvättas ren från sot. Altaruppställningen och sidopartier med gallerverk, tavlor, predikstol, läktarbarriär, pelare under läktare samt läktartrappa ska renoveras och förgyllning ska lagas, altarring endast tvättas. Nummertavlans förgyllning ska bättras och poleras upp. Bänkarna i långhuset ska tvättas och bättringsmålas, 14 fyllningar ommarmoreras, överliggare ommålas, laseras och mattfernissas, liksom vissa bänkar. Dörrar och fönstersnickerier tvättas och bättras. Arkitekten anser även att läktaren borde sänkas som man gjort i Överlännäs kyrka och att främsta bänken kunde tas bort för att bereda mera utrymme i koret. Sakristian: Väggarna ska renskrapas från färg, kalkvattnas och strykas två gånger med kalkfärg. Snickerier tvättas. Inredning i ett skåp kompletteras för textilförvaring. (Sånga kyrka. Förslag till reparation. Invändiga arbeten, Otar Hökerberg 5 sept 1951). Dekorationsmålaren Yngve Lundström, Stockholm på anbudsstadiet hade gjort ett program enligt vilket väggar och valv i kyrkorum samt vapenhusets och sakristians väggar skulle kalkvattnas och kalkas två gånger på rengjord yta. I brev från Hökerberg under restaureringen framgår senare att Lundström var delaktig i dessa arbeten (brev, kyrkoarkivet, mapp O1a:2) utvändig omputsning (nedbilning av lös puts, putslagningar) och avfärgning av fasader efter arbetsbeskrivning av Bjerking Ingenjörsbyrå, uppsala Enligt arbetsbeskrivning föreslog man ett hydrauliskt bruk på kyrkan. Man skulle använda en stänkgrund med kc-bruk på gråsten (KC 2:1:12) utom på fogar, tegel eller befintlig puts samt i övrigt ett fabrikstillverkat kalkbruk med dolomit av fabrikat Ernströms Serponit kalkbruk, Stråbrukens Kalkbruk Special eller likvärdigt. Avfärgning skulle göras på traditionellt vis av våtsläckt gotlandskalk. Rengöringsmetod sandblästring och tvättning. Även Raä rekommenderade cementblandad stänkgrund på natursten (F2:37, dnr. 73/1972). 8

9 9 Taket till sakristian bytes. Sågad spån användes. Fönsterbleck bytes. Yttertak: sortering av takspån. Fasaderna: Knackat gammal puts 44 tim. Tillkommer grundning och utfyllning t o m idag. 30 tim. Materialåtgång 50 kg grundning och 800 kg kalkbruk. (Ur Bjerkings byggmötesprotokoll nr. 2, dat , F2:37, dnr. 73/1972). Vid slutbesiktning har enligt protokollet "Serponit kalkbruk II använts. Till avfärgning gotlandskalk med färgkulör enligt kalkfärgslikaren recept 37-5, hörnkedjor och fönstersmygar enligt Vad gäller putsarbeten anmärktes vid slutbesiktning på spricklagningarnas ytstruktur på långhus och sakristia, bristfälliga spricklagningar av vapenhus och skäckighet i avfärgningen av kyrkan, samt dålig täckning på avfärgning av hörnkedjor, fönster- och dörrsmygar, L Markström, Riksantikvarieämbetets vårdsektion (F2:37, dnr. 73/1972). Inför tilläggsisolering av valven undersöktes kyrkvinden och en mängd tegel-, järn-, trä- och textilfragment samt björkvidjor från de delvis i västra gavelröstet kvarsittande byggnadsställningarna togs tillvara. Benmaterial från tamdjur överlämndes till Umeå universitet för osteologisk analys. Borrprover från västra gavelröstets insida, från inmurade rester av bomlag och takstolar i kyrka och vapenhus provades med dendrokronologi av Arbros Trädata, Uppsala (Länsmuseets arkiv, mapp F2:37, dnr 73/ 1982). Kulör: Kyrkan hade före avfärgning med tegelrött en ljusgul kulör med ljusgrå listverk. Under denna fanns en rosa kulör med gula listverk enligt ett mötesprotokoll: Fasader, kyrkan Sandblästring, bortknackning av löst sittande puts, spricklagning, putskomplettering m m samt kalkfärgning. Listverk i trä oljemålas. Dörrar och fönster m m målas med oljefärg. Frågan" om fasadernas färgsättning diskuterades. Nuvarande kulör: Gulvit med gråvita listverk (både trä o puts). Tidigare kulör: Rosa med mörkgula (trol vitriol) putsade hörnlister. Färgsättningen skall bestämmas under fasadarbetets gång då prov m m kan göras. Hängrännor och stuprör föreslogs bli inmålade samma kulör som fasaderna. (ur mapp F2:37, dnr 73/ 1982, Bjerkings byggmötesprotokoll, projektmöte 2, programhandling 7889). Uppgifter om kyrkans kulör kan följas i yttrande och slutbesiktningsdokument men ytterligare detaljer angående putsen framgår ej. Man planerade först en vit avfärgning men under arbetets gång valdes en tegelröd 1700-talskulör, lika äldre putsskikt med inblandat tegelrött pigment som upptäcktes. Sånga kyrka är en väl bevarad medeltidskyrka av sten, putsad och kalkavfärgad i en ljusgul kulör med ljusgrå listverk. Därunder finns spår av en rosa kulör med gula listverk. Sakristian i nordost är till byggd över den S:t Olofskälla som ännu är bevarad i form av en brunn. Vapenhuset är tillbyggt i sydväst Beträffande fasadernas färgsättning vill länsmuseet förorda en återgång till vit kulör med hänsyn till kyrkans medeltida prägel. Hängrännor och stuprör bör målas i fasadernas kulör. 9

10 10 Kyrkans fasader har putslagats och avfärgats tegelröda med vita hörnkedjor och omfattningar. Kyrkan har därmed återfått den färgsättning den hade på 1700-talet, då hörnkedjor och putsade listverk tillfogades fasaderna. Den röda kulören har fastställts med ledning av - under flera putsskikt med såväl vita som röda avfärgningar - bevarad puts med i denna inblandat tegelrött pigment (putsprov har arkiverats hos länsmuseet). (ur mapp F2:37, dnr 73/ 1982, Länsmuseets yttrande till Raä ang. Bjerkings projektering inför restaurering av Sånga kyrka samt slutrapport). Till tjära på spåntak föreskrevs äkta dalbränd trätjära. Omläggning av spån på norra takfallet samt reparation av övriga spån utfördes (T. Puktörne, Slutrapport angående restaurering av Sånga kyrka). För målningsarbeten på tidigare oljefärg föreskrevs linoljefärg Läktarbänkar, troligen från 1889? I så fall ombyggda och med avsågade bänkryggar (jfr. Aug. Lindegrens ritning 1889). Kulturhistorisk status Kyrkan och gravkapellet skyddas enligt Kulturminneslagen kap. 4 10

11 11 Åtgärder och genomförande Tillstånd före restaurering / planerade åtgärder Väggar och valv är kalkputsade. Avfärgningen är gråvit med kryssmålning i gråbrun kulör med murarkvast. Väggar och valv är smutsade med svarta svep på utsatta ställen och sprickor förekommer allmänt och främst kring valv- och fönster. På norrväggen under läktaren finns tre-fyra relativt tunna sprickbildningar synliga från läktartaket ner till bröstningen. Ett nätverk av småsprickor förekommer allmänt i valven. I koret på södra väggen och på flera andra ställen finns fula vitkalkade lagningar efter infrästa ledningar. Golven är fernissade och har nötningsskador. Fönstren, främst på södra sidan, är i behov av ommålning. Bänkar och övrig inredning har färgskador och är i behov av ommålning och konservering. Långhusets kalkputsade väggar och valv ska torrengöras med mjuk Wischabsvamp. Gamla lagningar som framträder ska retuscheras med limfärg om de tidigare varit retuscherade med organisk färg, i annat fall används kalkfärg. Större sprickor ska spricklagas och avfärgas med kalkfärg i befintlig kulör. Vapenhusets kalkputsade väggar ska borstas och avfärgas med kalkfärg. Sakristians väggar och valv ska rengöras, spricklagas vid behov, borstas och avfärgas med kalkfärg. Till all kalkfärg och allt bruk används luftkalk. Vapenhusets brädtak målat med linoljefärg som flagnar, ska rengöras till fast underlag och ommålas med linoljefärg i befintlig kulör. Läktarundertaket målat med limfärg torrengöres med mjuk Wischabsvamp och retuscheras i limfärg. Golven i långhus och sidokapell ska slipas, oljas magert och pigmenteras i kulör som i bänkkvarter före linoljefernissning med Le Tonkinois linoljefernissa eller motsvarande 3 gånger. Golven i bänkkvarter, läktartrappa och läktargolv ska rengöras och vid behov bättras samt fernissas med Le Tonkinois linoljefernissa eller motsvarande 1 ggr. Innerfönster med karm i långhus och sakristia ska rengöras till fast underlag och ommålas med linoljefärg i befintlig kulör. Bänkinredning i långhuset och läktarbänkar ska konserveras enligt arbetsbeskrivning för måleri och konserveringsprogram, insidan bänkkvarter ommålas enligt arbetsbeskrivning. 11

12 12 Konservering av predikstol, nummertavla, altarbord, altaruppsats, altarring, läktarbarrär, orgelfasad och kolonner samt delar av lös inredning, dörrar, inventarier och arkitekturbundet måleri enligt program. Fotografier före restaurering Nersmutsat korvalv. 12

13 Sprickor i norrvägg under och framför läktaren Sprickbildning i korväggens norra del. 13

14 Exempel på tidigare lagning och vitmålning efter infrästa ledningar, korets SO hörn Korväggens sydöstra hörn. Missprydande tidigare lagningar efter inputsad ledning i fönsternisch. Referensytor på rengöring. 14

15 Tidigare lagning. Läktare, i valv södra väggen Småsprickor i läktartak. 15

16 Sprickor och smuts, södra läktarväggen Sprickor i vapenhusets NV mur. 16

17 Fönster mot norr i långhuset före ommålning Fönster mot söder i långhuset före ommålning. 17

18 Fönsterbåge mot väster i långhuset före restaurering Detalj av fönsterbåge mot öster i sakristian före ommålning. 18

19 Färgskador bänk, södra sidan före ommålning Färgskador bänk, södra sidan före ommålning. 19

20 Färgskador på överliggare före ommålning, norra sidan Detalj, färgskada bänköverliggare. 20

21 Spricka på ryggsidan bänk i södra bänkkvarteret Golvyta på vilplan, läktarvåningen före golvbehandling. 21

22 Sakristians inre dörr före åtgärd (ommålad i stället för konserverad) Detalj, färgskador på södra bänkskärmen. 22

23 Vapenhusets tak före ommålning. Genomförda åtgärder Rengöring väggar och valv, putslagningar Långhus Långhusets väggar och valv är torrengjorda med mjuk Wischabsvamp. Gamla lagningar som blivit synliga efter rengöringen samt missfärgningar har retuscherats med kalkfärg. Större sprickor har spricklagats och avfärgats med kalkfärg i befintlig kulör. Luftkalk har använts till såväl puts som kalkfärg i hela kyrkan. Avfärgningar har skett med kalkäkta pigment var väggar och valv nästan rengjorda och spricklagningar och retuscheringar hade påbörjats. Arbetet kunde göras med wischab-svamp men på vissa ställen, exempelvis i valvveck måste rengöring med slipning och stålull göras för att uppnå ett gott resultat. Ett flertal missprydande vitkalkade lagningar efter tidigare infrästa ledningar på flera andra ställen förekom i koret, vid predikstolen och andra ställen på långhusets väggar. Lagningarna som buktade ut från vägglivet har skrapats med stålull och slipats ner i jämn nivå med omgivande puts och avfärgats med luftkalk (retusch) i enlighet med omgivande väggytor. 23

24 24 Vid kraftiga missfärgningar har, förutom rengöring med svamp, slipats med sandpapper och skrapats. Några missfärgningar som ej var möjliga att rengöra har avfärgats likt omgivande väggytor, exempelvis störande rinningar på norra sidans korvalvbåge. Fastsittande svarta partier i pelaranfangets veck på norra och södra sidan koret har borstats och slipats. Antikvarisk efterbesiktning av väggarnas övre del och valv gjordes utan ställningar och godkändes efter tidigare anmärkningar. I norra korvalvet ljusades mörka svep i ett par av kassetterna upp, en tunn spricka åtgärdades och på läktarens södra sida slipades en spricklagning med alltför grov ytputs ner lika omgivande putsytor Rengjort läktarvalv. Nätverk av småsprickor försvann redan efter rengöring. 24

25 Lagade sprickor i valvbåge mellan läktare och långhus (foto från ställning). 25

26 Spricklagningar på norrvägg under läktaren, pågående prov för retuschering med kalkfärg Spricklagad och avfärgad norrvägg längs bak vid läktaren (jfr. sid 13). 26

27 Korväggens SO hörn. Missprydande överputsningar av ledningar har åtgärdats (jfr sid. 14) Korväggens norra del före rengöring och spricklagning. 27

28 Korväggens norra del efter rengöring och spricklagning Korvägg och valv på södra sidan före rengöring och spricklagning. 28

29 Korvägg och valv på södra sidan efter rengöring och spricklagning Detalj av lagade sprickor i södra korfönstervalvet (foto från ställning). 29

30 Rengjort korvalv, foto från ställning Södra läktarväggen med retuscherad spricka överst. Lagad, ännu ej retuscherad spricka under. 30

31 Referensyta för rengöring, södra läktarväggen. Sakristia Det visade sig under arbetets gång att sakristians grund hade bristfällig dränering, vilket senare skulle åtgärdas under fasadrestaurering samma sommar. Vid besök och kvarstod fortfarande efter femte avfärgningen missfärgningar nertill på norra väggen och i nordöstra hörnet Sakristians södra och västra vägg. 31

32 Sakristians södra och västra vägg. Vapenhus Vapenhusets kalkputsade väggar och sakristians väggar och valv är rengjorda och borstade, spricklagade och avfärgade med kalkfärg enligt arbetsbeskrivning. Det visade sig under arbetets gång att vapenhusets grund hade bristfällig dränering men då var avfärgningen redan gjord. Dräneringen skulle åtgärdas under en senare etapp (fasadrestaurering) samma sommar. Vid besök hade vapenhusets västra och södra vägg på nedre delarna ett område på ca 2 x 0,7 m med genomslag av missfärgningar efter två tre avfärgningar. Ny avfärgning görs Efterbesiktning 2010 Efterbesiktning 2010 efter att ny avfärgning av missfärgade ytor gjorts invändigt i vapenhus och sakristia. 32

33 Vapenhusets södra och västra vägg efter avfärgningar Kvarstående missfärgning på vapenhusets södra och västra vägg. 33

34 34 Ommålning (konservering; se konserveringsrapport). Bänkar Bänkarnas insidor och överliggare, golvsocklar samt baksidor är ommålade i befintlig kulör med Wibos linoljefärg i befintlig kulör bruten på plats. (Bänkkvarterens utsidor, se konserveringsrapport). Ingen inblandning av ev. lacker har gjorts utan ommålningen gjordes helt enligt Wibos system för linoljefärg. Även bänkarnas baksidor ommålades i befintlig kulör med linoljefärg Utanför program ommålades även bänkarnas baksidor i samråd med antikvarien. Det förekom sprickor och färgskador och bänkarna ommålades i befintlig kulör med linoljefärg. Ramverket på södra bänkskärmen hade några begränsade skador på den liggande övre brädan under överliggaren, där begränsad bättringsmålning fick ske. Övriga arbeten utanpå bänkkvarter var konservering, även större skada på norra bänkskärmens pelare mot mittgång och övriga småskador. Retuschens omfattning och utförande på fyllningar, bänkdörrar (gamla blåaktiga retuscher) skulle ha diskuterats med konservatorn enligt antikvariens Kontrollrapport 1. I stället ommålades hela ramverket utan samråd Norra sidans bänkkvarter. Insidor och överliggare färdigstrukna. 34

35 Spacklad och slipad insida bänk Insida av dagsgammal färdigstruken bänk på södra sidan. 35

36 36 Lös inredning och delar av arkitekturbundet måleri På lös inredning och delar av arkitekturbundet måleri har ommålning skett enligt program uteslutande med linoljefärg. Altare, altarring: Altarbordets bordsskiva, altarringens golvsockel har målats om. Predikstol: Predikstol, insida trappa och insida vangstycken samt golv i korgen och överliggare har målats om. Stolar och bord: Skrivbord och två stolar i sakristian och tre stolar i långhuset har målats om Predikstolens trappa ommålad. 36

37 Sakristians ytterdörr ommålad efter program. Läktare: Läktarbarriärens insida och överliggare har målats om. Väggpanelen till norra läktartrappan målades om i stället för att tvättas och retuscheras av konservator. Väggpanelen mot norra läktartrappan i långhusets västra del och dörr till passage i sakristian som skulle ha konserverats ommålades i stället. Vid slutbesiktning var el-kanal under läktarbarriären på norra sidan ej inmålad i läktarundertakets kulör. Detta har åtgärdats. Dörrar Dörrkarm på dörr till sakristian och ytterdörr till sakristian på västra sidan har målats om enligt program. Innerdörr i passage till sakristians utgång mot väster målades om i stället för att konserveras (dörren före ommålning se sid. 22). 37

38 38 Innerfönster och karmar Fönstren är rengjorda enligt arbetsbeskrivning till fast underlag och ommålade i befintlig kulör med Wibos linoljefärg. Falsarna grundmålades innan kittning med linoljekitt. Inget trä har ersatts. 2 rutor munblåst glas var spruckna och ersattes med samma kvalitet Färdigstruken fönsterbåge (före rengöring av glasrutor) Färdigstruken karmdel på fönster mot väster. 38

39 39 Golvarbeten Golven i bänkkvarter, trappa till läktare och läktarens golv är rengjorda och bättrade med Le Tonkinois linoljefernissa två gånger. Golven mattslipades för att skona de gamla handsmidda spikarna i bänkkvarterens golv. Kyrkorummets övriga golvytor är fernissade med Le Tonkinois linoljefernissa 3 gånger enligt arbetsbeskrivning, med slipning mellan varven, sista strykningen med nedsatt glans. Golvbräderna pigmenterades ej då entreprenören bedömde att de kommer att mörkna motsvarande grad på sikt. I samband med golvslipningarna uppstod sprickor i golvbräder, som måste lagas på ett trettiotal ställen. Smärre ilagningar har partiellt färgats in med oxidgult, oxidsvart, oxidbrunt och bränd terra. En golvbräda framför sakristians dörr var sprucken och ilagades med virke av samma kvalitet som originalet. Vissa golvbräder som ligger över el-ledningar är skruvade och märkta för att möjliggöra ev. el-montage. Skruvhålen är igensatta med kork. Golvarbeten slutbesiktades Ca 1 x 2 meter uppslipad yta på södra korgolvet. 39

40 Ilagning av golvspringa framför dörr till sakristian Ilagad golvspringa framför dörr till sakristian. 40