Ombyggnad av värmesystem i Hässjö kyrka.

Transkript

1 Ombyggnad av värmesystem i Hässjö kyrka. Hässjö socken, Timrå kommun, Medelpad. Rapportnummer 2008: 9 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

2 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarens ombud Projektledning Entreprenör Antikvarie Arbetsbeskrivning OBJEKTBESKRIVNING 3 Beskrivning / Historik Kulturhistorisk status 5 ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE 5 Planerade åtgärder / tillstånd före restaurering Genomförda åtgärder 6 KÄLLOR 25

3 3 INLEDNING Objekt / dnr. Hässjö kyrka, Hässjö socken, Timrå kommun, dnr. 2007/16. Länsstyrelsens tillståndsärende dnr Beställare Hässjö/Ljustorp/Tynderö kyrkliga samfällighet, Bäckgatan 1, Söråker. Beställarens ombud Peter Persman Projektledning L Markström Bygg & Restaureringskonsult AB Entreprenör Bergvärme i Sundsvall AB, Lars Banér, Lövuddsvägen 35, Söråker Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher Arbetsbeskrivning Hässjö kyrka, Hässjö socken, Timrå kommun, Västernorrlands län. Program för ombyggnad av värmesystem, L Markström Bygg & Restaureringskonsult AB, Lövvik 808, Sandöverken. OBJEKTBESKRIVNING Beskrivning / Historik Hässjö kyrka byggd är rektangulär med västtorn och fyrsidig öppen lanternin, kor och sakristia i öster. Taket täcks av svartmålad plåt. Fasaderna är gulvita och spritputsade med slätputsade omfattningar och rusticeringar i SV och NV hörnen. Stommen utgörs av gråsten med tegel i omfattningarna på fönster och portar. Huvudentrén finns i väster och en senare port togs upp 1905 på norrfasaden. Inga större förändringar har skett exteriört. Separat dörr till sakristian och sockelns skifferbeklädnad har tillkommit senare. Kyrkans torn och bogårdsmur byggdes av sten från en äldre kyrka från omkring 1540, som revs när nya kyrkan byggdes. Gamla kyrkan hade stått 140 meter sydost om nuvarande kyrka. Byggmästare var Simon Geting. Församlingen hade haft Högsjö kyrka som förebild när de anlitade Geting, som varit byggmästaren vid uppförandet av kyrkan i Högsjö. Hässjö kyrka uppfördes dock sannolikt efter ritningar av arkitekten Thure Wennberg

4 4 vid Öiä men nybyggnadsritningarna har ej upphittats. De murade rundbågade stegportarna med järnsmide tillskrivs Simon Geting. Kyrkorummets innertak med spegelfält och målade molnformationer och medaljonger vid ljuskronornas fästen utfördes , de ljusmålade putsade väggarna är indelade i ljusgrå fält mellan fönstren. Altaruppsatsen som utgörs av korintiska kolonner bärande entablement med lammet och fanan samt boken med de sju inseglen, utfördes av Jonas Edler I altaruppsatsen infogades 1957 en relief i trä skuren av Thorwald Alef med motivet Jesu bön i Getsemane. Tidigare fanns där korset med svepeduken och en kvinnoskulptur som representerade Hoppet. En äldre altaruppsats utförd av Magnus Gran var troligtvis den ursprungliga och förvaras i kyrkan. Predikstolen tillverkades 1734, troligen av Olof Geting och två läktare byggs i väster samt en liten läktare ovanför altaret. Den öppna bänkinredningen är från senare tid. Det är okänt om läktaren är samtida med kyrkan, möjligen är mittdelen senare utvidgad. Restaureringshistorik 1803 Bogårdsmur och stegport färdigställs Ny altaruppsats (Jonas Edler) Ark. C. G. Blom Carlsson ritar orgelfasaden Orgelfasaden dekormålas av Göran Sundin Restaurering och invändig ommålning under ledning av ark. Gustaf Améen. Ny portöppning tas upp 1905 på norrfasaden under ett ursprungligt fönster. Målade citat på altarväggen, ny öppen bänkinredning, nytt orgelverk byggt av Åkerman & Lunds Orgelfabrik (ev. tillkom pannrum under sakristian) Omfattande restaurering under ledning av ark. John och Lars Åkerlund. Exteriört: Omputsning av fasader, sockel belagd med skiffer, utvändig ingång till sakristian, västra ingången breddad, troligtvis nya fönster. Interiört: Läktarunderbyggnad tillkommer, koret utvidgas och T. Alefs relief blir insatt i altaruppsatsen, sidogångar tas upp och nya golv läggs; kalkstensplattor i gångarna och parkett i bänkkvarteren, bänkarna får raka gavlar i stället för gotiska, väggarna putsas och målas om och innertakets spegelfält får moln i stället för stjärnor, ommålning av snickerier, inredningen målas i ursprungliga färger, el-värme och delvis ny armatur tillkommer Nytt orgelverk från Grönlunds Orgelbyggeri Kororgel från R Gustavssons orgelbyggeri Isolering av valv, ombyggnad av värmeanläggningen, nytt wc i vapenhuset, ommålning av interiören.

5 5 Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. ÅTGÄRDER OCH GENOMFÖRANDE Planerade åtgärder / tillstånd före restaurering Kyrkan planerar att byta värmesystem från direktverkande el till vattenburen värme. Man borrar för bergvärme norr om kyrkan och ska installera ett apparatrum med värmepump i ett förråd under läktaren. Vägghängda el-radiatorer i vapenhus, utmed kyrkorummets norra och södra väggar, i koret, sakristian med biutrymmen ska bytas ut till vattenburna. Bänkkvarterens och korbänkarnas el-drivna bänkvärmare ska bytas mot vattenburna. Kyrkan används ca en gång per vecka och värmeförbrukningen är ca kwh / år Gamla el-radiatorerna utmed norra väggen, dörr till förråd / apparatrum. Värmepumpen ska installeras i ett förråd / apparatrum under läktaren med ingång i långhusets västra vägg i hörnet intill norra väggen (foto ovan). Utifrån kommande

6 6 ledningar ska dras under mark in genom kyrkans norra mur, om möjligt genom en redan befintlig ventil. Hela norra sidan av kyrkan har ingen krypgrund och norra porten står på berggrunden. Där måste rören dras ovan golvnivå från apparatrummet till nya vattenburna väggradiatorer utmed långhusets norra långvägg. Under mittgång och södra sidan samt under hela sakristian finns dock kryputrymme. Därför planerar man att rördragningen till bänkvärmarna, södra väggens radiatorer och vidare in till sakristian kan ske under golvbjälklaget Tillstånd före markarbeten på kyrkans norra sida. Genomförda åtgärder Inkommande vattenledningar till värmepumpen kunde inte ske via den befintliga ventilöppningen som planerat utan man tvingades göra en håltagning under marknivå genom grundmuren på norra långfasaden. Håltagningen är gjord under marknivå men några kvadratcm av isolering är synlig i ytan, vilket inte kommer att synas då ett markskikt 1-2 dm planeras ovanpå sanden. Från apparatrummet under läktaren är rörledningar dragna utmed norra golvsockeln till nya vattenburna väggradiatorer utmed långhusets norra långvägg, där inget kryputrymme finns. Man har använt mestadels kopparrör 15 mm. Rördragningen gjordes genom norra väggens pilaster, för att det skulle ske diskret. Alternativet var,

7 7 att bocka rören runt pilastern. Rörledningarna skulle då kunna fastna och rivas loss från underlaget av förbipasserande i den smala sidogången Grävning fram till kyrkomuren på norra sidan Översikt.

8 Efter avslutade markarbeten Hål efter rördragning från apparatrummet i NV hörnet.

9 NV hörnet efter inmålning av rör, ispackling och målning av hål i väggen Gammal putsskada i norrväggen är lagad och rören målas in.

10 10 Det fanns sedan tidigare sprickor med färgskador ovanför golvsockeln längs med långhusets norra mur. Skadorna har troligen uppstått pga av fuktbelastning mot norra muren, som ligger nedanför en sluttning. På väggen väster om norra pilastern fanns även en urgröpning i ytputsen, precis där klammern som håller rören skulle sitta. Väggpartiet putslagades och målades i bakomliggande väggkulör innan rördragningen. Eftersom man inte kunde plugga hålen genom pilastrarna på norra och södra sidan då rören var dragna, har hålen i stället spacklats igen och målats in i pilastrarnas kulör Rördragning genom pilaster, norra väggen Rördragning ispacklad och målad.

11 Norra väggen efter putslagning och målning. För att komma vidare till kryputrymmet för övrig rördragning under golvnivå måste ledningar dras från apparatrum ut till en liten skrubb i vapenhusets entré, som har en lucka i golvet. Mellan apparatrummet och skrubben ligger en stenmur under golvet som grund mellan långhus och vapenhus, men rördragningen genom stengrunden kunde ske i en befintlig kulvert av eternit. I kryputrymmet under skrubben kan man se 0-2 decimeters utrymme utmed kyrkans norra yttermur medan utrymmet ökar till ca 1 meter på södra sidan. Från kryputrymmet skulle enligt program ledningar dras under kyrkans golv till mittgång, långhusets södra sida och till sakristian bakom koret. Det visade sig senare att det inte fanns tillräckligt kryputrymme utmed södra väggen. Grundmuren under golvet skjuter in mot kyrkorummet ett gott stycke från vägglivet i bottenvåningen (kyrkorummet). Grundmuren gränsar till en smal kulvert, varifrån man kunde arbeta med rördragningen. Ledningar till de nya vägghängda radiatorerna utmed södra långväggen drogs i stället ovan golvnivå, liksom utmed norra långväggen. I långhuset satt tidigare en vägghängd el-radiator under vardera fönster och det finns fem fönster utmed varje långsida. Samtliga är nu utbytta mot vattenburna väggradiatorer, vilka har målats in i väggkulören, liksom all synlig rördragning. Ett undantag är ett wc bakom korväggen, som är i stort behov av renovering och kan målas i samband med detta. Ilagning och bättringsmålning efter demonterade el-

12 12 radiatorer, där vissa väggytor hade gropar efter radiatorerna, har utförts. Enstaka lossnade flisor efter borrning i träinredning har också lagats och målats. Eftersom koret är förhöjt har väggradiatorerna under de två fönstren på södra korväggen en decimeter lägre höjd än de övriga, för att radiatorernas överkant skulle komma i samma nivå på hela södra väggen. Efter att värmesystemet har installerats kommer regleringen att ske manuellt. Man utreder vidare om fjärrautomatik via dator kan göras senare Södra väggens gamla el-radiatorer.

13 Södra väggen med nya väggradiatorer och efter rengöring ovanför radiatorerna. Med Wisch-absvamp kunde nedsmutsade väggytor ovanför väggradiatorerna avlägsnas. Men vissa partier, exempelvis under fönster närmast SV hörnet där smutsen satt för hårt, måste retuscheras med färg i befintlig väggkulör. Även en yta på ca 2 x 3 kvm ovanför norra korbänken har målats Södra väggen, SV hörnet med gamla el-radiatorerna.

14 Södra väggen, SV hörnet före målning av radiator och vägg Södra väggen, SV hörnet, nymålat parti ovanför radiatorn pga av hårt sittande smuts.

15 Väggyta under fönster mot söder som rengjorts med Wisch-absvamp Rengöring av väggparti under norra fönstret i NV hörnet. Kor Vattenburna väggradiatorer har installerats på södra och norra sidan koret samt under norra korbänkarna på långhusets södra vägg. Rördragning vid södra korväggen kunde ske under golvnivå. Rören drogs direkt upp till radiatorerna från kulverten, som leder vidare till ett tidigare pannrum under sakristian.

16 Södra väggen. Till koret kommer rören upp från kulverten. 16

17 17 Uppgång från kulvert bakom kororgeln, ilagad och målad nedan. Vattenburna rör till radiatorn i koret placerad bakom kororgeln på södra sidan har dragits från kulverten snett ut intill ytterväggen i kyrkorummet (foto ovan), där de kommer upp bakom orgeln. Då kunde synlig dragning vid södra korväggen undvikas. Hålen genom stengolvet har ilagats med bruk som målades in i golvstenens kulör. Utmed norra korväggen måste rören dras utmed golvsockeln vid koret på norra sidan. Rören från sakristian och utrymmen bakom koret drogs genom korväggen till kyrkorummets korbänk på norra sidan och vidare utmed golvsockeln genom predikstolens trappa till norra väggens främre radiatorer.

18 Ny radiator bakom norra korbänken Rör genom predikstolens trappa dragna till norra väggens radiatorer.

19 Installation av nya radiatorer utmed norra väggen. Bänkar I bänkarna har de gamla strålvärmarna bytts ut mot en ny typ av cylindrisk kamflänsradiator som är liten i format och därför inte synlig när den har monterats under bänkarna. De levererades färdigmålade i bänkarnas kulör. Bänkvärmarnas tilloch frånrör drogs genom bänkarnas mellanväggar under sitsen. Om rören hade lagts framför skiljeväggen hade de kunna bränna den som sitter på bänken. Om de hade monterats bakom fanns risken att de kunde användas som fotstöd. Därför gjordes genomborrning i bänkarnas mellanväggar under sitsen. En fördel är dock, att den nya typen av bänkvärmaren är så liten att den ej är synlig och belägen så långt in att den inte heller nås av den sittande. Därför behövdes ingen skyddsskärm (skiss i programmet). Rördragningar till bänkkvarteren kunde ske från kryprummet enligt program, där de går upp genom brädgolvet till varje bänkrad i bänkkvarteren. Först planerade man att befintliga el-genomgångar, som har innermått 16 mm, skulle kunna användas för ny rördragning till bänkvärmarna. Det visade sig dock senare att befintliga rör inte kunde utnyttjas, utan nya håltagningarna i bjälklag måste göras. De gamla hålen i golvet för tidigare elledningar har lagts igen med bit eklist som ett lock. (De är fn i blekt trä men kommer att mörkna). Locken har skurits ut på undersidan för att passa in de uppåtgående rör som inte kunde kapas under golvytan. Avsikten var att locken skulle komma i liv med golvytan men det lyckades ej. Lagningarna märks dock ej utan sitter undanskymda bakom bänken.

20 , tidigare el- bänkvärmare Ny bänkvärmare före inkoppling av rör.

21 Ny bänkvärmare, ej synlig (foto sittande på bakomvarande bänk) Befintliga gamla el-rör genom golvet.

22 Ny rördragning, eklist som lock för gamla hål Gammal väggradiator på södra väggen i sakristian.

23 Sakristian med ny vattenburen radiator. Sakristia Till sakristian bakom södra sidan av koret har rördragningen skett från källaren via kulvert och via pannrummet, som troligen tillkom kring 1900-talets början. I sakristian har man installerat två vattenburena radiatorer i stället för de gamla elradiatorerna. De sitter på samma plats som de gamla; den ena under södra fönstret och den andra på den motsatta väggen Sakristians norra vägg med ny radiator.

24 24 Vapenhus En vägghängd radiator har installerats i vapenhuset i stället för två. Rördragningen till södra väggen skulle bli alltför störande. Därför kopplades den gamla el-radiatorn ur men fick hänga kvar på södra väggen tills vidare. Om möjligt tas den bort senare, om man bedömer att värmen är tillräcklig. Rördragningen har skett genom skrubbens vägg in till vapenhuset och förser den nya väggradiatorn under norra fönstret med värme Vapenhusets norra vägg före ny värmeinstallationer Ny radiator på vapenhusets norra vägg.

25 25 KÄLLOR Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet. Markström, Leif: Hässjö kyrka, Hässjö socken, Timrå kommun, Västernorrlands län. Program för ombyggnad av värmesystem,