Verksamhetsberättelse 2015 Skola

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2015 Skola

2 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt Sammanfattning Volymer Måluppföljning Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Minskad segregation Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Ekonomi Utfall för hela sektorn (Tkr) Nettokostnad per verksamhet Kommentar till utfall Personal Anställda Antal arbetade timmar Sjukfrånvaro Sjuklönekostnad Kommentar till utfall Övriga viktiga händelser (29)

3 1 Verksamhetsöversikt Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och färdigheter. Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda. De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar. Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, tre verksamhetschefer, en för vardera förskolan, grundskolan och gymnasiet samt tre enhetschefer för utveckling och stöd. Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen, kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument. 3(29)

4 2 Sammanfattning 4(29) Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) I Kungälv finns arbete åt alla Minskad segregation Sektormål Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Barnfattigdomen ska minska Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla barn, elever och studerande känner sig trygga Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande Gör rätt från början investera i barn och unga De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås Andelen godkända elever ska öka Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka Frånvaron ska minska Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik

5 3 Volymer Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 5(29) Förskola Antal splatser Pedagogisk omsorg Antal barn Förskoleklass Antal elever Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever Fritidshem Antal barn Grundsärskola Antal elever 29,5 31,5 29,5 31,5 Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever

6 6(29) Mimers Hus/Gymnasiesärskola Antal elever Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv Antal splatser (ej SFI och särvux) Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) Fristående förskolor Antal barn Fristående förskoleklass Antal elever Fristående grundskola Antal elever Fristående fritidshem Antal barn Fristående gymnasieskola Antal elever Annan kommunal gymnasieskola Antal elever

7 4 Måluppföljning 7(29) 4.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Kommunstyrelse Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Skolskjuts Nytt avtal med västtrafik hör samman med det förvaltningsövergripande uppdraget kring att effektivisera samtliga samhällsbetalda resor. Kommunens aktivitetsansvar Inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret har det bildats en arbetsgrupp med deltagare från både socialtjänsten och sektor skola. Lagens krav att kommunen har ett ansvar att se att alla ungdomar mellan 16 och 20 är i någon form av aktivitet som syftar till att på kort och på lång sikt syftar till att ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Arbetsgruppen träffas två gånger per månad för inventera och utföra åtgärder. Styrgruppen är sammansatt av verksamhetschefer från sektor skola och arbetsliv och stöd. Nyanlända Sedan höstterminens start samordnas grundskolornas resurser för mottagande av nyanlända i gemensamma lokaler - Välkomsten. Inledningsvis har fokus varit på skolans uppdrag, det utreds nu hur socialtjänstens ansvar kan inkluderas i Välkomsten. Målet är att verksamheten ska möta de nyanländas behov av hälsokontroll, kunskapskartläggning inför skolstart samt samhällsinformation/arbetsvägledning. Arbetet med aktivitetsansvar pågår. Deltagarna ser behoven att på något sätt vara mer förberedda genom ett tidigare samarbete med grundskolan så att fler ungdomar kommer att bli föremål för rätt typ av aktivitet snabbare. Statistikgenomgång en gång per termin bör leda till att fler elever kan följas upp på ett säkerställt sätt. Kommunen tar emot ett ökat andel nyanlända varför arbetet med en sektorsgemensam verksamhet (Välkomsten) startats. Detta skapar möjlighet till en effektiv och kvalitetssäker introduktion. Ett förslag till avtal med Västtrafik har tagits fram men inväntar förvaltningsgemensam utredning kring samhällsbetalda resor. sansvaret: fortsätta att utveckla effektivare arbetsformer för arbetsgruppen. Utveckling av verksamheten för nyanlända (Välkomsten) då socialtjänsten integreras sker under våren 2016.

8 8(29) Budgetuppföljning 995, ,8 Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal. Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande. Organisera skolskjutshandläggning så att sektorns resurser blir mer effektivt använda Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Attraktiv arbetsgivare Kommunstyrelse Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Sektor skolas nöjd-medarbetarindex (NMI) har höjt sig något från 2013 års mätning till att 2015 ligga i nivå med övriga kommunen. Medarbetarenkätens resultat för sektor skola visar dock på många utmaning i att få befintliga medarbetare att trivas och därmed attrahera nya. Samarbetsprojektet med Göteborgs universitet gällande praktikförskolor fungerar fullt ut då alla våra förskolor tar emot lärarstudenter. Det innebär en god rekryteringsgrund när vi anställer förskollärare. Från och med augusti 2015 har sektorns ledningsgrupp förändrats. Enhetscheferna för stöd och utveckling ingår nu i ledningsgruppen, för att på så sätt skapa en närhet till verksamheterna. för mottagande av nya chefer har tagits fram. Denna provas för att därefter ta fram en plan för samtliga medarbetare Det pågår ett kontinuerligt arbete med att marknadsföra sektorns verksamhet. Sektor skola sprider information om den pågående kompetensutvecklingssatsningen i grundskolan via hemsida och media. Syftet är att ge en positiv bild av Kungälv som skolkommun. Rekrytering av såväl medarbetare och chefer sker i god samverkansanda, med förvissningen att det första mötet med Kungälvs kommun är viktig bemötande från såväl arbetsgivar- som fackliga representanter. Intervjutillfällen förbereds noga, tillsammans. För att få befintliga medarbetare att trivas och vara goda ambassadörer satsar sektor skola på dialogen med de fackliga representanterna om medarbetares villkor det goda mötet mellan chef och medarbetare. Samtalsmodellen ska följas, det ska vara lätt att tala med chefen. Sektor skola vill gå vidare med att utveckla lokal samverkan, på enhetsnivå. Som ett led i detta har samverkansgruppen tagit fram anvisningar för lokala ombud. Alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan/kompetensutvecklingsplan.

9 9(29) Genom en effektiv och tydlig organisation gällande stödfunktioner förväntas sektor skola kunna attrahera kompetenta medarbetare. Dock är frågan förvaltningsövergripande och sektor skolas möjlighet till att attrahera medarbetare är också avhängigt det stöd som kommunen tillsammans ger chefer och medarbetare. en för introduktion av nya medarbetare används fortfarande sporadisk och behöver förankras ytterligare. Utveckla planen för introduktion av samtliga nya medarbetare. Säkerställa att alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan/kompetensutvecklingsplan Kompetensförsörjningsplan utarbetas för att gälla i hela sektor skola. Yrkesambassadörer har utsetts inom förskola och pedagogisk omsorg med uppdrag att delta på arbetsmarknadsdagar med mera. Nöjd medarbetarindex (NMI) 73% 68% Fortsatt arbete med handlingsplan fram till ny medarbetarenkät genomförs Ta fram en plan för hur vi tar emot nyanställda inom sektor skola Se över skolans organisation gällande stödenheter. Samarbetsprojekt med Göteborgs universitet gällande praktikförskolor Pågående med avvikelse Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kommunstyrelse God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Grundskolan har en generell elevökning varför de flesta F-6-skolor är trångbodda och kompletterade med paviljonger. I högstadieskolorna är det dock små elevkullar vilket gör att indikatorn visar på relativt stor lokalyta per elev. I förskolan visar indikatorn på väl utnyttjade lokaler. Efter reservantagningen har avslutats i september är 523 elever antagna till nationella program och introduktionsprogram på Mimers Hus Gymnasium. Bland de nationella programmen är 88 procent av platserna fyllda, vilket betyder att det är 60 lediga platser kvar utifrån den organisation som planerades. De tomma platserna är jämnt fördelade över programmen vilket gör det svårt att upplåta ytan till annan verksamhet.

10 10(29) Antal barn i behov av barnomsorg kommer under våren att öka vilket medför att nya avdelningar öppnar. Gymnasieskolans lokalbehov är bara delvis beroende på antal elever. Det som styr behovet till största delen är antalet grupper och klasser, som i stort sett är intakt. En kraftig volymökning med anledning av ett stort antal nyanlända elever innebär att lokalyta kommer att krävas. Fortsatt projektering av ny- och ombyggnationer. Bevakning av befolkningsprognos och gymnasieantagning. En förstudie pågår för att påvisa möjliga placeringar av ersättningslokaler för Trio G. Lokalyta per barn i förskola Lokalyta per elev i grundskolan 10,2 m2/elev 14,8 m2/elev 10 m2/elev 12 m2/elev Lokalresursplanering Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal. Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal. Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande. 4.2 I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Kommunstyrelse Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Under hösten har grundskolan arbetat fram en studie- och yrkesvägledningsplan. Elever från Kungälv etablerar sig på arbetsmarknaden i högre grad än genomsnittet i riket två år efter avslutade gymnasiestudier. Även andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier är högre i Kungälv än i riket. Samtidigt är andelen elever med

11 11(29) examen inom tre år lägre i Kungälv än riket vilket medför att fler behöver förlänga sina studier för att fullfölja sin utbildning. Vuxenutbildningen har fått i uppdrag att starta ytterligare en vårdutbildning som syftar till att utbilda fler undersköterskor som kan täcka Kungälv kommuns behov av arbetskraft inom vårdsektorn. Från och med hösten är utbildningsutbudet utökat med 20 lärlingsplatser inom ramen för vuxenutbildningen. Elever med ofullständiga gymnasiebetyg löper större risk än andra att hamna i arbetslöshet senare i livet. De elever som väljer yrkesprogram får en kvalitativ arbetsplatsutbildning (APU) och detta är en av förklaringarna till den höga etableringsgraden på arbetsmarknaden. Eleverna får värdefulla kontakter genom sin APU. Studie- och yrkesvägledarplanen kommer att implementeras under våren Fortsatt arbete med programråd på både yrkesprogram och högskoleförberedande program för att utforma eftertraktade utbildningar utifrån arbetslivets behov och högskolans krav. Vuxenutbildningens utbud anpassas efter arbetsmarknadens efterfrågan. Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 69 65,8 33,2% 29,8% Projekt "Steget" Utvidga lärlingsarbetet i den befintliga yrkesverksamhet Broen initiativ Initiativ Me Programråd Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse 4.3 Minskad segregation Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Kommunstyrelse Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Av de elever som studerar på SFI är det relativt få som genomför sina studier så att de blir behöriga till vidare utbildning.

12 12(29) Arbetet med att hitta effekthöjningar och samarbete är av hög prioritet då antalet nyanlända som har rätt till undervisning i kommunens skolor ökar. I samarbete med GR pågår ett arbete med att hjälpas åt att klara det ökande antal nyanlända i behov av vuxenutbildning. Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. 55% 53% Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration Fortbildning för stödja nyanländas lärande Broen initiativ Initiativ Me Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Kommunstyrelse Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. (1) föräldrarnas utbildningsbakgrund, (2) migrationsbakgrund, (3) familjer med försörjningsstöd samt (4) kön. För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Förskolan inkluderar alla barn i ordinarie barngrupper även de som senare börjar på särskola eller i specialskolor. Rekrytering av personer till det multikompetent team avstannade under hösten på grund av att de då rådande ekonomiska omständigheterna förändrade förutsättningarna. Ny rekryteringsprocess startade i december och beräknas vara klar i mars. Det har varit en stor satsning på kompetensutveckling inom ramen grundskolan, dels i GR Utbildnings regi för alla lärare kompletterat med enskild kompetensutveckling. Lärarlag har även ingått i de statliga kompetensutvecklingssatsningarna matematik- och läslyftet. Sammantaget räckte inte tiden till att genomföra ytterligare insatser samtidigt som undervisningen skulle fortgå och inte alltför många lärare ersättas med vikarier. Tabellen nedan visar avvikelsen mellan det faktiska meritvärdet och det modellberäknade meritvärdet på respektive kommunal grundskola. Modellberäknat värde räknas ut genom att hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön.

13 13(29) År 2015 fick eleverna på Thorildskolan lägst meritvärde bland de tre högstadieskolorna, men utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar har eleverna ändå fått det högsta meritvärdet. Genomsnittligt meritvärde åk 9, avvikelse från modellberäknat värde Ytterbyskolan Thorildskolan Munkegärdeskolan Multikompetenta teamet innebär att vi kommer att ha ökade möjligheter till bland annat familjestöd i några områden Det finns en mängd anledningar till skolornas varierande meritvärde. De viktigaste faktorerna är undervisning, bedömning och förutsättningar. När det gäller förutsättningar så kompenseras skolorna ekonomiskt utifrån att de har elever med olika socioekonomiska bakgrund. När det gäller undervisning så pågår ett intensivt utvecklingsarbete bland lärarna i samtliga grundskolor, med fokus på att kunna möta och utmana alla elever. Gällande bedömning så finns risker att det uppstår olika bedömningskultur mellan olika lärare och på olika skolor, vilket gör att ett ständigt samarbete kring bedömning är viktigt. Multikompetent team förväntas starta under våren. Fortsatt fördelning av resurser utifrån socioekonomiska förutsättningar kommer att ske. Fortbildning av lärarna inom "bedömning för lärande" kommer att fortsätta under Alla skolorna arbetar med en ökad kollegial samverkan och planer för ökad samverkan mellan skolorna finns också. Nationella prov i årskurs 9, genomsnittlig andel (%) klarade prov i SV, MA och EN 92% 95,3% Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde Gymnasieelever på nationella program som fullföljer sin utbildning med examen inom 3 år, andel (%) 71,1 67,3 Fortbildning för lärare, kostnad Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration Utvärdering av socioekonomisk modell Programråd Teknikstöd gymnasieskolan Multikompetent team förskola Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse

14 14(29) Barnfattigdomen ska minska Kommunstyrelse Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Skolas uppdrag är att bidra till samhällets välfärd. Genom att garantera likvärdigheten oavsett barn och elevers förutsättningar ökar välfärden i samhället. I grundskolan syftar kompetensutvecklingssatsningen primärt till att öka lärares kunskaper att möta alla elever där de är och utveckla deras kunskaper. Denna ökade förmåga hos lärarna är avsedd att leda till att kunskaperna hos samtliga elever ökar. Sektor skola tar en aktiv roll i arbetet med fortsatta aktiviteter utifrån Social Översiktsplan. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 223,4 211,4 Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer Multikompetent team förskola Pågående med avvikelse Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program Sektor Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år Kommer att uppfyllas/är uppfyllt I sektor skolas systematiska kvalitetsarbete ingår tillgänglighetsperspektivet utifrån skolas nationella styrdokument på skol- och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt utifrån de centrala målområdena i läroplan där hela skolas värdegrundsmål och kunskapsmål är inbegripet. Det är viktigt att tillgänglighetsperspektivet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete då detta är skolväsendets styrning och ledning av verksamheten.

15 15(29) I grundskolans kompetensutvecklingssatsning är fokus på att bättre möta alla elever. I gymnasieskolan fortsätter arbetet med att göra teknikstöd till en integrerad del av undervisningen. Utveckla och tillämpa pedagogiska kartläggningsmaterial där även kartläggning av behov av olika lärverktyg ingår. Det funktionshinderpolitiska programmet ska ingå i enheternas årshjul genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Utbildning för berörd personal om hur undervisning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan genomföras vid behov. I det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer inom sektor skola ska särskild tyngd läggas på miljön för personer med funktionshinder. Sektor skola ska under 2015 initiera och planlägga ett utvecklingsarbete som syftar till att skolan i Kungälv blir en Skola för alla. Förtydliga regler och rutiner för berörda sektorer vad gäller skol- och omsorgsresor. Bygga strukturer för ett samarbete gällande barn med utvecklingsstörning och/eller autism. Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse 4.4 Gör rätt från början investera i barn och unga Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan Kommunstyrelse Från och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt 18,5 barn. Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Det genomsnittliga antalet barn per avdelning i januari 2016 är 17,5 barn. Siffran är en ögonblicksbild som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per avdelning förändras under läsåret och är som högst på våren och som lägst på hösten. Från och med höstterminens start har antalet platser per förskoleavdelning minskat till 18 i genomsnitt. Antalet barn per vuxen är för kalenderåret 2014 i genomsnitt 5,4 barn, vilket är färre än jämförbara kommuner (5,5) men fler än riket totalt (5,3) års siffra redovisas av skolverket under våren Målet för året är uppnått. Vi planerar för nästa sänkning av antalet barn per avdelning som kommer 2017.

16 16(29) Genomsnittligt antal barn per avdelning 17,5 18 Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen 5,4 5,5 Kontinuerligt bevaka befolkningsprognos och planera för framtida behov Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Kommunstyrelse Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Alla barn, elever och studerande känner sig trygga Sektor Alla barn, elever och studerande i förskole- och skolverksamheten skall känna sig trygga och inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Arbete pågår/målsättning håller Föräldraenkäten visar fortsatt att en hög andel föräldrar upplever att deras barn är trygga i förskolan. Föräldraenkäten i grundskolan visar att andelen föräldrar som upplever att deras barn känner sig trygga ligger på en jämn nivå med tidigare år. Utfallet ligger marginellt under snittet i GR. Årets elevenkät i grundskolan visar tendenser till att andelen elever som trivs och känner sig trygga i skolan ökar. I grundskolan är det dock enbart i åk 8 som nivån är uppe i GR:s genomsnitt, medan åk 2 och 5 ligger strax under. Andelen elever som uppger sig inte vara trygga alls i skolan är 1 procent i åk 2 och åk 8, samt 2 procent i åk 5. Elevenkäten för åk 2 i gymnasieskolan visar att 90 procent (91% GR snitt) av eleverna trivs och känner sig trygga. Ett medvetet arbete med bemötande och värdegrund i förskolan ligger till grund för det goda resultatet i föräldraenkäten. En hög andel av personalen i Kungälv har relevant utbildning, i förhållande till rikssnittet, vilket också gör att förskolan har bra förutsättningar för att skapa god kvalitet. Enligt GR-enkäten så varierar elevernas upplevelse av trivsel och trygghet mellan skolorna. Det finns grundskolor där 100 procent av eleverna i en årskurs uppger att de trivs och är trygga, medan andra

17 17(29) skolor har betydligt lägre resultat. Eleverna som uppger att de inte alls är trygga återfinns på några få skolor. För gymnasiets del kan man se att det varierar mellan de olika programmen hur man upplever trygghet. Ett program har 84 procent som anger att de känner sig trygga och ett annat program har 100 procent trygga elever. Sektor skola har under hösten i sitt systematiska kvalitetsarbete fokuserat på läroplansområdena Normer och värden samt Elevers ansvar och inflytande. Fortsatt arbete för att främja trygghet och trivsel finns planlagt i respektive enhets likabehandlingsplan. Index: trivsel och trygghet, föräldrar i förskolan 99% 100% Index. trivsel och trygghet, föräldrar i grundskolan 93% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, grundskolan 91% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 5. 91% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 8, grundskolan 89% 100% Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, gymnasieskolan 90% 100% Klagomålshantering och förbättringsförslag. Uppföljning av kränkande behandling Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande Sektor Från grundskolans läroplan: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Arbete pågår/målsättning håller Årets elevenkät visar att Kungälv fortsatt ligger på en låg nivå när det gäller elevernas upplevelse av delaktighet. I samtliga årskurser, förutom årskurs 5, ligger kommunens kommunala skolor lägre än genomsnittet i Göteborgsregionen (GR). Även på gymnasieskolan är bilden att Kungälv ligger lägre än genomsnittet i GR. Vårens Skolinspektion har bekräftat bilden av att kommunen inte lyckats ge förutsättningar för ett reellt elevinflytande över sitt lärande. Flertalet skolor har fått kritik på detta område. I grundskolans kompetensutvecklingssatsning tillsammans med GR, är BFL (bedömning för lärande)

18 18(29) ett huvudspår. BFL innehåller metoder för läraren att göra varje elev delaktig och för att lärarens ska kunna möta varje elevs kunskapsnivå. Ett syfte med denna satsning är därför att öka elevernas delaktighet. Elevenkäten och Skolinspektionen pekar på att elevernas delaktighet är centralt för att gymnasiet ska lyckas med sitt uppdrag. När vi också tar in elevernas, i förhållande till GR, låga studiemotivation och i genomsnitt höga frånvaro, blir det ännu tydligare. På gymnasieskolan behöver fokus ligga på hur man kan göra anpassningar i klassrummet för att ta tillvara på elevernas behov och se till att inflytande och förståelse för lärprocessen. För grundskolans lärare ingår kompetensutveckling kring elevers delaktighet i det egna lärandet i 2015 års stora kompetensutvecklingssatsning. Den skolgemensamma gruppen för gymnasieskolan som arbetar med formativ bedömning fortsätter, en representant från varje enhet deltar och har i uppdrag att arbeta vidare med frågan på respektive rektorsområde tillsammans med kollegorna. Andel elever i årskurs 2 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet Andel elever i årskurs 5 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet Andel elever i årskurs 8 som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet. Andelen elever i år 2 på gymnasiet som anger att man har delaktighet och inflytande i planeringen av skolarbetet 83% 85% 79% 78% 58% 63% 61% 68% Ökat fokus på elevernas delaktighet i sitt lärande i grundskolan och gymnasieskolan De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås Sektor Kommer ej att uppfyllas/är ej uppfyllt PISA-projektet har gett gott resultat i arbetet med övergripande strukturer. Däremot kan vi inte se tydlig effekt i elevernas matematikresultat. Deltagandet i SKL-projektet PISA 2015 har haft i syfte att utveckla styrning och ledning i en kommun så att det påverkar resultaten i skolan positivt. Med anledning av Sveriges sjunkande matematikresultat i tidigare PISA-undersökningar valde att fokusera på matematik för att kunna mäta utvecklingen. De operativa målen ska därför enbart ses som en mätning av projektets effektivitet. PISA-arbetet kommer att avslutas under Andelen elever som ej når kravnivån i matematik för årskurs 3. 29,6% 0%

19 19(29) Andelen elever som ej uppnått lägst godkända provbetyg i matematik årskurs 9. 19% 0% Andelen elever som ej når det lägst godkända provbetyget i matematik i åk 6. 3,4% 0% Andel elever som når provbetyget B + A i matematik i årskurs 9. 7,3% 19% Systematisk utveckling av matematikundervisningen Undervisning genom olika webbaserade läromedel Utveckling av kollegialt lärande Mathivation Ta fram kommungemensamt underlag för samrättning/sambedömning av nationella prov Implementering av reviderad arbetsplan för matematik i förskolan Andelen godkända elever ska öka Sektor Enligt nationella styrdokumenten ska alla elever ges förutsättningar att minst uppnå betyget E. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt I de nationella proven för årskurs 3 var det 64% av eleverna som klarade kraven för godkänt på samtliga delprov i båda ämnena (SV och MA). Det är lika stor andel som våren Av flickorna var det 68% som klarade alla delprov och av pojkarna var det 61%. Resultaten på ämnesproven i årskurs 6 redovisas i betygssteg, där betygen F innebär att eleven inte har uppnått kraven för godkänt. I svenska var det 2% av eleverna som fick provbetyget F, och i både matematik och engelska var det 3%. Skolverket eller Kolada har inte längre något sammanslaget mått på hur stor andel av eleverna i åk 6 som fick godkänt alla ämnen. Vi kan dock i våra egna siffror se att de ämnen där högst andel elever fick F var i matematik och engelska. Andelen godkända elever i årskurs 9 har i jämförelse med 2014 ökat. Ökningen är i själva verket ännu större än vad som syns i indikatorn eftersom många elever blev godkända under sommarens lovskola. Tittar man närmare på varje skola för sig så har andelen elever fick godkänt betyg i alla ämnen minskat på Ytterbyskolan men ökat på Thorildskolan och Munkegärdeskolan. På både Ytterbyskolan och Munkegärdeskolan är det fler pojkar än flickor som klarar godkänt i alla ämnen. Meritvärdet ökar på alla tre skolorna och här har på alla tre skolorna, flickorna ett högre meritvärde än pojkarna. För att kunna ge alla elever möjlighet att gå ut årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen är det viktigt att fokusera på tidiga insatser. Lärandet börjar i förskolan och på lågstadiet. Vidare är det viktigt att lärarna kan anpassa undervisning för att möta alla elever och att skolorna har rutiner och resurser för att ge stöd åt elever som behöver det för att klara godkänt.

20 20(29) Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor tillsammans med GR, att arbeta med kompetensutveckling för lärare i BFL som syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett kunskapsnivå. Samtliga skolor kommer under våren 2016 att ha arbetat fram lokala elevhälsoplaner, i syfte att tydliggöra hur man arbetar för att fånga upp elever som behöver stöd. Därutöver kommer skolorna även fortsättningsvis att få tilldelning av extra resurser till elever med extra ordinära behov, enligt samma principer som enligt lag krävs för fristående skolor. Nationella prov årskurs 3, genomsnittlig andel (%) 64,2% 63,7% Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel (%) 97% 95% Andel (%) elever i åk 6 med godkänt betyg i alla ämnen, kommunala skolor 100% Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 85,8 100 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 223,4 211,4 Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel Erbjuda sommarskola/lovskola. Säkerställa rutiner och kvalitét i övergångar mellan samtliga stadier från förskola till gymnasium. Arbete enligt Kungälvsmodellen inom förskola, grundskola och gymnasium. Ta fram och implementera modell för systematiskt kvalitetsarbete för huvudman Organisering av förstelärare Pågående med avvikelse Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka Sektor Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Det fanns i juni månad 477 elever i avgångsklasserna på Mimers hus gymnasium. Av dessa 477 hade 25 elever beviljats förlängning, allt från någon månad till längre tid. Av de kvarvarande eleverna har 405 (85 procent av alla elever i avgångsklasserna) avslutat sina studier med gymnasieexamen alternativt studiebevis med en omfattning om minst 2500 poäng. Endast de elever som läst efter timplan Gy11 är medräknade. Den totala andelen elever med examen ligger på ungefär samman nivå 2015 som Däremot ser det mycket olika ut mellan olika program och mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Andelen elever med yrkesexamen har ökat där Bygg och anläggning, Barn och fritid och Vård och omsorg bidrog starkast till ökningen. Andelen elever med högskoleförberedande examen har minskat där Samhällsvetenskapsprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet har störst negativ differens gentemot föregående år. Gällande den stora ökningen av elever med yrkesexamen så bedöms förklaringen vara en tydligare samordning av kurser mellan enheterna på gymnasieskolan, tydligare studievägledning och bättre

21 21(29) schemasamordning. De flesta elever har haft möjlighet att läsa för högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng vilket har gett eleverna bättre förutsättningar att hinna med och klara av kurserna. Årets andel elever med behörighet för högskolestudier på de högskoleförberedande programmen är lägre än förgående år. Till en del är detta ett resultat av att en av rektorerna varit tvungen att göra förlängningar för många elever i en klass i ett ämne. Detta på grund av svårkontrollerade förutsättningar. Eleverna har förlängning över sommaren och kom därför inte med i statistiken för årets avgångselever. Samhällsprogrammet har haft en markant nedgång och orsaken till detta behöver analyseras ytterligare. Öka elevernas inflytande över undervisningen. Ge elevhälsan tydligare uppdrag som ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Fortsatt arbete med anpassningar och särskilt stöd. Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som når grundläggande behörighet till universitet och högskola. Gymnasieelever på nationella program som fullföljer sin utbildning med examen inom 3 år, andel (%) 63,7% 66,3% 71,1 67,3 Andelen med examen från gymnasieskolan 4 år efter påbörjade studier. 68% 69,3% Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet med yrkesexamen Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet med examensbevis. 88,8% 78,2% 84,8% 87,4% Organisering av förstelärare Anpassningar i undervisningen Pågående med avvikelse Frånvaron ska minska Sektor För att uppnå de nationella målen kring elevernas resultat och utveckling är arbetet med att främja närvaron och motverka frånvaron en viktig del. Arbete pågår/målsättning håller Grundskolan har tagit fram en närvarorutin med åtgärdstrappa för ogiltig frånvaro som stöd till de lokala rutinerna på skolorna. Under terminen har skolorna haft möjligt att anpassa rutinerna till sin egen skola. Skolorna kan även välja att använda sina egna rutiner för ogiltig frånvaro om de redan har en fungerande rutin. Ett nytt IT-stöd för att registrera frånvaron, Skola24, infördes i början av 2015 på kommunens högstadieskolor. Implementeringen av Skola24 har dock av olika anledningar avstannat, varför inga siffror från grundskolans frånvaro kan presenteras i tertial 2. I tertial 3 kan vi rapportera höstens mätning av frånvaro på högstadieskolorna som ligger på 7 %. Gymnasieskolan använder underlag från skola24 i samtal mellan elev och mentor/studiehandledare.

22 22(29) Total frånvaro, både anmäld och ogiltig frånvaro, under läsåret 2014/15 var i genomsnitt 14 %. En bra frånvarohantering är mycket viktig för att minska frånvaron. Än viktigare är dock att skapa delaktighet och motivation hos eleverna. Elevenkätens resultat, där eleverna skattar sin studiemotivation lågt, stärker sambandet mellan motivation och frånvaro. BFL-fortbildning för lärare syftar delvis till att utveckla metodik för att stärka elevernas motivation och delaktighet. Färdigställa arbetet med implementering av skola24 på alla skolor. Detta förväntas ge god grund för en systematisk uppföljning och åtgärder av frånvaron. Total frånvaro årskurs 1-3 Total frånvaro i årskurs 4-6 Total frånvaro årskurs 7-9 7% Total frånvaro på gymnasiet 14% 13,1% Ta fram riktlinjer för frånvarohantering i grundskolan Implementera närvarosystemet Skola 24 i grundskolan Rapportering frånvaro till hemkommun Pågående med avvikelse Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap och teknik Sektor Under 2015 kommer ett särskilt fokus finnas på naturvetenskap och teknik i förskola och pedagogisk omsorg. Kommer att uppfyllas/är uppfyllt Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): NT-utveckling för förskola & Utvecklingsprojekt med Universeum. NT-utveckling i förskola: Ett nätverk har satts samman bestående av "NT-piloter" från ett flertal av kommunens förskolor. Dessa piloter fungerar som en länk mellan kommunens NT-utvecklare och förskolornas arbetslag. Våren 2015 genomfördes en kartläggning av behov och befintliga kunskaper inom NT. Utifrån kartläggningen har utvecklingsområden identifierats. Under hösten 2015 blev fokus på "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer".

23 23(29) Genom att NT-piloter på varje förskola får handledning och stöttning ser vi att kunskaperna om hur man kan få in NT-ämnen i förskolans vardagliga verksamhet Ett riktat fokus finns vid didaktik där pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll bearbetas med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner. En handlingsplan för arbetet med NT-utveckling ska tas fram Kartlägga behov och befintliga kunskaper Kompetensutveckling "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer" Utvecklingsprojekt med Universeum Pågående Pågående

24 5 Ekonomi 24(29) 5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr) Volymtal Utfall Avvikelse 2015 Utfall Avvikelse 2014 Intäkter Tkr Personalkostnader Tkr Övriga kostnader Tkr Summa kostnad Summa nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen jämfört med bokslut 2014 är 3,1 %. Personalkostnaderna har under samma period ökat med 4,7 %, övriga kostnader 2 % samt intäkterna med 5,5 %. 5.2 Nettokostnad per verksamhet Volymtal Utfall Avvikelse 2015 Utfall Avvikelse 2014 Centralt Förskola Grundskola och fritidshem Gymnasiet och vuxenutbildning Nettokostnad Kommentar till utfall Budgetförutsättningar Sektor skolas budgetram är 1000,8 mkr inkl. ramökning för lönerevisionen I budgetramen finns ingen kompensation för driftskostnadskonsekvenser på grund av investeringar och inte heller för volymförändringar som uppkommer under året. Under 2015 har staten gått in med ett antal nya och utökade riktade statsbidrag till skolan. Det är bland annat statsbidrag för karriärtjänster, lågstadiesatsningen samt bidrag till minska barngrupper inom förskolan. Volymförändringar och driftskostnadskonsekvenser på grund av nya investeringar I sektor skolas budgetram ingår ingen ramjustering till följd av förändrat barn- och elevantal i egen regi alternativt köpt utbildning av andra utbildningsanordnare. Detsamma gäller även ökade driftkostnader på grund av investeringar. Enligt budgetprinciperna skall dessa särredovisas i våra ekonomiska uppföljningar Mkr Budgetavvikelse bokslut 2015 varav volym varav driftskostn. konsekvenser varav verksamhet Centralt -4,3-1,0-6,2 2,9 Förskola 4,0 0,9 3,1 Grundskola och fritidshem 6,6 2,1-0,7 5,2 Gymnasieskola och vuxenutbildning -1,4 2,3-3,7 Summa 4,9 4,3-6,9 7,5

25 25(29) Kommentarer till verksamhetens budgetavvikelse (+7,5 mkr) Sektorn har under året aktivt arbetat med målet om en budget i balans. Stor återhållsamhet med personal, trots upplevt behov, samt ett minimum av inköp av till exempel pedagogiskt material har sektor skola lyckats anpassa verksamheten efter tilldelad budget. Under året har verksamheten aktivt arbetat med att söka riktade statsbidrag vilket har gett god utdelning, 28,8 mkr har beviljats under Inför budgetåret 2015 beslutade KS om två större satsningar till skolan, 5,3 mkr för fortbildningssatsning till grundskolan samt 5,6 mkr för att minska barngrupperna inom förskolan med 0,5 barn under året. Följande större händelser som har påverkat skolans ekonomi; Under hösten har 67 asylsökande elever tagits emot. Mycket tid har lagts för att planera ett så bra mottagande som möjligt. Schablonersättningar har sökts hos Migrationsverket men trots detta har skolan fått lägga egna resurser, 0,9 mkr, under uppbyggnadsskedet. Förskolan har i sin helhet en budget i balans. Verksamheten är mycket personalintensiv och har små möjligheter att göra särskilda satsningar avseende inköp. Det finns ett uppdämt behov att ersätta gammalt material till miljö och giftfritt material. Grundskolan ökar då vi har 125 fler elever jämfört med föregående år. Grundskolan i sin har helhet en budget i balans och aktiva åtgärder har vidtagits vid de enheter som har underskott. 1,4 mkr av extra satsning på fortbildning av grundskollärare ianspråktogs inte. Gymnasieskolan gick in i det nya kalenderåret med ett en för stor organisation i förhållande till sin budget. Åtgärder har satts in för att minska budgetunderskottet och arbetet får fortsätta under Statens satsning på vuxenutbildning varierar mellan åren och under 2015 har verksamheten lidit av lägre intäkter. Höstterminen 2015 startades 20 lärlingsplatser inom vuxenutbildningen, utanför finansierad årsplan -0,5 mkr. Måltidsorganisationen säljer alla måltider internt inom förvaltningen. Genom en stor kostnadsmedvetenhet samt fler försålda måltider hade verksamheten vid årsskiftet +2,4 mkr vilket har återförts till sektor skola.

26 6 Personal 26(29) 6.1 Anställda Beskrivning Mätdatum är: för T1 1/4, för T2 1/8 och för T3 1/11. Antal anställda = antal personer med fastställd sysselsättningsgrad. Antal årsarbetare = sysselsättningsgraden omräknat till heltid. Utfall Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn 2015 Totalt hela sektorn 2014 Antal anställda Antal årsarbetare 434,8 689, Antal arbetade timmar Beskrivning Visar utförda arbetstimmar av månadsavlönad personal respektive timavlönad personal. Utfall Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn 2015 Totalt hela sektorn 2014 Månadsavlönade Timavlönade Sjukfrånvaro Beskrivning Sjukfrånvaron redovisas som andel sjuktimmar av ordinarie antal arbetstimmar. Varav sjukfrånvaro >=60 dagar. Den långa sjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron. Utfall Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn 2015 Totalt hela sektorn 2014 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid 7,88 5,85 4,8 6,21 5,6 Kvinnor (%) 7,97 6,04 6,46 6,8 6,18 Män (%) 5,09 5,15 2,71 3,93 3,32 Ålder <= 29 år (%) 4,29 3,48 2,84 3,65 3,56 Ålder år (%) 6,93 5,69 6,59 6,08 5,34 Ålder >= 50 år (%) 9,74 7,12 3,49 7,11 6,42 Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer (%) 49,6 48,7 45,6 48,7 50,19

27 6.4 Sjuklönekostnad 27(29) Beskrivning Här redovisas arbetsgivarens kostnad för de första 14 dagarna samt 10% till dag 90. Ger ingen fullständig bild av kostnaderna för sjukfrånvaro. Utfall Volymtal Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshem Gymnasium och vuxenutbildning Totalt hela sektorn 2015 Totalt hela sektorn 2014 Sjuklönekostnad Kronor Beräknat PO (personalomkostnader) kronor Summa Anställda 6.5 Kommentar till utfall Antalet anställda har ökat i sektor skola. Arbetad tid Den totala arbetade tiden har ökat under 2015 jämfört med Minskade barngruppsstorlekar i förskolan samt lågstadielyftet är två satsningar som bidragit till detta. Andelen arbetad tid som är utförd av timavlönade ökade något under Från att 2014 varit 6,5% av den totalt arbetade tiden låg andelen 2015 på 6,7%. Det är i förskolan som högst andel av den arbetade tiden är utförd av timavlönade, där andelen är 9,8%. Motsvarande siffra i grundskolan/fritidshem är 6,2% och i gymnasieskolan/vuxenutbildning 2,8%. Sjukfrånvaro I sjukfrånvarostatistiken ovan visas total sjukfrånvaro för hela sektor skola och per verksamhet. Vi kan konstatera att sjukfrånvaron har ökat med 2,3 % för hela sektorn. Denna ökning är generell för samtliga ålderskategorier samt kön. För att nyansera bilden något har vi lyft ur fyra personalkategorier där det finns tillgängliga jämförelser med Göteborgsregionen (GR) års siffror redovisas endast för halva året (januari-augusti) i tabellen då nyare siffror från GR inte finns tillgängliga än. Sjukfrånvaron för personal inom förskolan och skolan inom Kungälvs kommun följer i stort samma trend som resten av Göteborgsregionen (GR). En konstant trend sedan 2012 har varit att sjukfrånvaron är markant högre bland barnskötare och förskollärare jämfört med personal som arbetar inom grundskolan och gymnasiet. Två yrkesgrupper som i förhållande till GR ligger på en lägre nivå av sjukfrånvaro. Det är förskollärare och grundskollärare. Bland barnskötare och gymnasielärare framkommer inga tydliga mönster gällande sjukfrånvaron. Generellt ligger båda yrkesgrupperna i nivå med GR.

28 28(29) Barnskötare Förskollärare 12% 12% 10% 10% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% 0% (halva) 0% (halva) Kungälv GR Kungälv GR Grundskollärare Gymnasielärare 12% 12% 10% 10% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% 0% (halva) 0% (halva) Kungälv GR Kungälv GR Gällande andelen av den totala sjukfrånvaron som är långtidssjukfrånvaro ligger denna på en marginellt lägre nivå än året innan. Vid jämförelse med samma personalkategorier I tabellen nedan redogörs för andelen av den totala sjukfrånvaron som utgörs av långtidssjukfrånvaro för 2014 (nyare siffror för GR-jämförelser finns inte tillgängliga än). Vi kan se att Kungälv har lägre andel långtidssjukfrånvaro av totalt sjukfrånvaro på samtliga yrkeskategorier jämfört med GR. Långtidssjukskrivning bland månadsanställda 2014, procent av total sjukfrånvaro 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Kungälv GR

29 7 Övriga viktiga händelser Under 2015 har sektorns ledning omorganiserats. Numera består sektorsledningen av sektorchef, tre verksamhetschefer och tre enhetschefer för stöd/utveckling. Syftet har varit att skapa en tydlig organisation med närhet mellan verksamheterna och stöd- samt utvecklingsenheterna. Skolinspektionen har granskat samtliga verksamheter. Arbetsmiljöverket har inspekterat grundskolan och gymnasiet. Båda inspektionerna var inom ramen för regelbunden tillsyn. Året har präglats av utveckling i enlighet med sektorns modell för systematiska kvalitetsarbete. Vid tre tillfällen har enheterna och verksamheterna belyst i förväg definierade fokusområden, analyserat resultaten och formulerat utvecklingsaktiviteter. Björkängens förskola invigdes i början av (29)