Revisionsrapport 3 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Södertälje kommun. Granskning av rektorernas arbetssituation

Transkript

1

2 Revisionsrapport 3 / 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2012 Södertälje kommun Granskning av rektorernas arbetssituation

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod Rektors ansvar Skollagen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för gymnasieskolan Skolinspektionens granskningar Kvalitetsgranskning av rektors ledarskap Tillsyn av Södertälje kommun Organisatoriska förutsättningar i Södertälje kommun Utveckling av Södertäljes förskolor och skolor Roller och ansvar Skolornas organisation Systematiskt kvalitetsarbete Kompetensutveckling Mötesstruktur Stöd från olika funktioner Att identifiera rektorernas behov av stöd Uppföljning av rektorernas arbetssituation Bedömning

4 Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Södertälje kommun har Ernst & Young genomfört en granskning av rektorernas arbetssituation. Syftet är att granska om rektorerna har rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Granskningen belyser vilket stöd som ges till rektorerna samt hur det följs upp för att säkerställa att kommunen har rektorer som har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. I kommunfullmäktiges mål och budget är ett av målen att rektors roll som pedagogisk ledare ska stärkas. I rektorernas uppdrag ligger att som pedagogisk ledare skapa förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse utifrån givna ramar samt leda och samordna strukturer och processer mot ökad måluppfyllelse och skolutveckling. De organisatoriska förutsättningarna är avgörande för rektor att utföra sitt uppdrag. Det pågår ett aktivt och systematiskt arbete för att tydliggöra såväl verksamhetschefernas som rektorernas ansvar samt förväntningarna på desamma. Ett väsentligt inslag i utvecklingsarbetet är att implementera en ny form för systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetscheferna har hittills brustit i arbetet med att identifiera vilket stöd rektorerna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Det pågående utvecklingsarbetet stärker förutsättningarna att både fånga upp behov och ge ett bättre stöd till rektorerna. I granskningen framkommer att det finns behov av att stärka andra stödfunktioner än de pedagogiska. Uppföljningen av rektorernas arbetssituation sker genom utvecklingssamtal samt framtagandet av utvecklingsplaner inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetschefernas gör vidare skolbesök. Uppföljningen har hittills inte skett systematiskt, men struktur och systematik har fått en högre prioritet. Sammanfattningsvis bedömer vi att det utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av kommunstyrelsen och utbildningsnämnden är angeläget i flera avseenden. Om det fullföljs som planerat bidrar det bl.a. till att tydliggöra rektorernas ansvar och stärka deras förutsättningar att utöva ledarskap. Mot bakgrund av granskningens iakttagelser gör vi följande rekommendation: Att identifiera hur stödet kan stärkas inom de områden där de intervjuade rektorerna påtalar brister. 2

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund I den nya skollagen förtydligas rektors ansvar för måluppfyllelse och deras beslutanderätt förstärks. Förändringarna gör att det är viktigt att kommunens skolledare har goda förutsättningar och får stöd för att genomföra sitt uppdrag. Samtidigt är det angeläget att det sker en kontinuerlig uppföljning av hur rektorerna klarar sitt uppdrag. Skolinspektionen genomförde under 2011 en granskning av rektors ledarskap, med ansvar för den pedagogiska verksamheten. De konstaterar bland annat att roller och ansvar för rektors arbete behöver förtydligas, likaså att många rektorer inte är delaktiga i det övergripande utvecklingsarbetet. I kommunens mål och budget är ett av målen att rektors roll som pedagogisk ledare ska stärkas. Rektorerna har en nyckelroll i skolans verksamhet och för att skolan ska fullgöra sitt uppdrag. Om de inte har de förutsättningar som fordras ökar risken att verksamhetens mål inte uppfylls. Mot bakgrund av detta har revisorerna beslutat om att göra en granskning av rektorernas arbetssituation Syfte och avgränsning Syftet är att granska om rektorerna har rätt förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Granskningen belyser vilket stöd som ges till rektorerna samt hur det följs upp för att säkerställa att kommunen har rektorer som har förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Granskningen omfattar utbildningsnämnden Revisionsfrågor Inom ramen för granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Hur identifieras vilket stöd varje rektor behöver? Erbjuds tillräckligt stöd för rektors pedagogiska arbete? Hur följs rektorernas arbetssituation upp? Är rektorerna delaktiga i det övergripande utvecklingsarbetet? 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs av de lagar och föreskrifter som definierar rektors ansvar, d.v.s.: Skollagen (2010:800) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Skolinspektionens granskningar 3

6 1.5. Metod Granskningen baseras på relevant dokumentation samt intervjuer med utbildningsdirektör och gymnasiechef, rektorer och facklig företrädare för skolledare. Följande dokument har granskats: Skollagen (SFS 2010:800) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11), Skolverket Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket Kvalitetsgranskning av Rektors ledarskap, Rapport 2012:1, Skolinspektionen Kommunbeslut efter tillsyn av Södertälje kommun, Skolinspektionen, Södertäljes skolor lyfter, kommunstyrelsen, Politisk utvecklingsstrategi för Södertäljes förskolor och skolor, Underlag planerings och utvecklingssamtal, Södertälje kommun Förväntningar på verksamhetschef för gymnasiet i Södertälje kommun, Förväntningar på verksamhetschef för grundskolan i Södertälje kommun, Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2012/2013 (grundskolan/gymnasieskolan), Södertälje kommun, / Tjänsteskrivelse Resultatredovisning Plan för systematiskt kvalitetsarbete, utbildningskontoret, Mål och budget , kommunfullmäktige 2. Rektors ansvar 2.1. Skollagen Riksdagen beslutade i juni 2010 om förändringar i skollagen. Skollagen (SFS 2010:800) är tänkt att vara bättre anpassad till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun, såväl kommunen ansvar som skolhuvudman och rektors ansvar behandlas. Kommunen är enligt 2 kap. 2 huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande lagar och föreskrifter (2 kap. 8 ). Kommunen ska som huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Om det vid uppföljning framkommer att det finns brister i verksamheten är kommunen som huvudman ansvarig för att tillse att nödvändiga åtgärder vidtas. (4 kap. 3, 7 ) Det ligger vidare på huvudmannen att tillse att rektorerna går en särskild befattningsutbildning, med undantag för om rektor tidigare gått befattningsutbildning eller äldre statlig rektors utbildning alternativt redan var verksam som rektor den 15 mars Eventuell befattningsutbildning ska påbörjas så snart som möjligt efter rektors tillträde och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen (2 kap. 12 ). Huvudmannen ska även tillse att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling (2 kap. 34 ). Skollagen reglerar behörighetskraven för rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt (2 kap. 11 ). Enligt 2 kap. 9 är rektor ansvarig för att leda och samordna det pedagogiska arbetet inom sin verksamhet. 4

7 Inom ramen för rektors ansvar ligger även att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektor beslutar om sin enhets inre organisation (2 kap.10 ) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 I läroplan (Lgr 11) framgår att rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor ansvarar för skolans resultat som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven Läroplan för gymnasieskolan 2011 Av läroplanen för gymnasieskolan 2011 framgår att rektor ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn vidare ansvar för skolans resultat Skolinspektionens granskningar Kvalitetsgranskning av rektors ledarskap I en nationell granskning som skolinspektionen genomförde år 2012 av rektors ledarskap i tolv kommuner framgår att huvudmannens ansvar är att ge rektor stöd och förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Det ligger dock på rektor att tydligt ge uttryck för eventuella behov av stöd. Förutsättningarna för rektorernas uppdragsuppfyllelse är således beroende av att rektorerna ger tydliga signaler till huvudmannen vid behov av stöd och att huvudmannen ger rektorerna stöd och organisatoriska förutsättningarna för att klara av sitt uppdrag. Hur huvudmännen arbetar med och styr kvalitetsutvecklingen är särskilt relevant i sammanhanget. Som exempel på organisatoriska förutsättningar kan nämnas kommunicerade förväntningar samt resurser utifrån uppföljning och analys av skolans resultat. Rektor ska som pedagogisk ledare skapa förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse utifrån givna ramar samt leda och samordna strukturer och processer mot ökad måluppfyllelse och skolutveckling. Huvudmannens ansvar är att ge rektor stöd och förutsättningar att utföra sitt uppdrag för en ökad måluppfyllelse Tillsyn av Södertälje kommun Under november 2010-februari 2011 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av skolverksamheten i Södertälje kommun. Under tillsynen framkom att det finns stora brister inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen i kommunen. Tillsynen visade att det saknas tydlig styrning från nämnd och förvaltning av kommunens skolor samt att det saknas en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnder, förvaltning och verksamheterna. Bland annat uppmärksammades att det inom gymnasieskolan finns beslut som inte är delegerade till rektorerna, men som rektorerna fattar. Kommunen varken planerar, följer upp eller utvärderar sina verksamheter i tillräcklig utsträckning. Kommunen tar vidare inte tillvara på resultaten i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Skolinspektionen framhöll att kommunen behöver förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. 5

8 Kommunen ser inte till att rektorer genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelser i skolförfattningarna. Det konstateras att det varierar i vilken utsträckning rektorerna tar ansvar för och bedriver ett pedagogiskt ledarskap. Det finns brister i fråga om värdegrundsarbete, kunskapsuppföljning, individuella utvecklingsplaner, särskilt stöd, åtgärdsprogram och kvalitetsarbete. 3. Organisatoriska förutsättningar i Södertälje kommun I kommunen pågår ett arbete för att öka måluppfyllelsen i skolorna. Detta avsnitt inleds med att kort beskriva detta Utveckling av Södertäljes förskolor och skolor I september 2010 beslutade kommunstyrelsen om utvecklingsprogrammet Södertäljes skolor lyfter. Det har arbetats fram på uppdrag av kommunstyrelsen och innehåller konkreta åtgärder för att öka andelen elever som klarar skolan mål. Fackliga företrädare, rektorer, nämndsledamöter och utbildningskontorets ledningsgrupp har deltagit i arbetet. Programmet innehåller 16 aktiviteter som ska följas upp löpande. En effektutvärdering ska ske Merparten av aktiviteterna är direkt knutna till elevernas situation på skolan. Några aktiviteter berör rektorernas förutsättningar såsom: att införa ett gemensamt system för dokumentation i syfte att förenkla det administrativa arbetet, kompetensutveckling, handledning och reflektion kring allt från ledarskap och erfarenhetsutbyte till läroplaner, kursplaner och bedömning. I december 2011 beslutade utbildningsnämnden om en utvecklingsstrategi för skolorna. Jämte målet att höja måluppfyllelsen tar den sin utgångspunkt i resultatet av den tillsyn som Skolinspektionen gjorde 2010/2011 i Södertälje kommun och som bl.a. påtalade att det saknas en strategi för utvecklingsarbetet på skolorna. Måluppfyllelsen är enligt utvecklingsstrategin beroende av ett systematiskt skolutvecklingsarbete. Strategin ersätter tidigare Utbildningsplan/Skolplan. Strategin beskriver bl.a. vilket förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten för att bjuda elever på utmaningar, inspiration och stödja dem i deras kunskapsutveckling. Perspektiv på lärandet är en central del i strategin där bl.a. språkutveckling och forskningsbaserat arbetssätt lyfts fram. I mål och budget framgår att en av inriktningarna under perioden är att rektorns roll som pedagogisk ledare ska stärkas och alla pedagoger ska delta i en omfattande kompetensutveckling med pedagogisk metodutveckling i fokus Roller och ansvar Utbildningsdirektören leder utbildningskontorets verksamhet. Nuvarande utbildningsdirektör tillträdde under hösten Det finns tre verksamhetschefer som ansvarar för respektive verksamhetsområde; förskola, grundskola och gymnasieskola. Rektorerna är underställda verksamhetschefen för den skolform de arbetar med. I dag finns det 16 rektorer inom grundskolan och 5 rektorer inom gymnasiet. 6

9 Två av de tre verksamhetscheferna har nyligen slutat och ersatts av personer som tillträdde under augusti respektive september Verksamhetscheferna har ansvar för styrning, ledning, och uppföljning av enheterna inom respektive verksamhetsområde. Verksamhetscheferna ska ha särskilt fokus på verksamhetens innehåll och kvalitet, effektivitet och ekonomi, ledarskap samt kompetensutveckling och arbetsmiljö. Utbildningsdirektören har i uppdrag att driva ett aktivt förändringsarbete för att förbättra skolresultaten. Arbetet består av flera delar. En del är att tillskapa en organisation där roller och ansvar är tydliga. Utbildningsdirektören har tagit fram ett dokument som beskriver förväntningar på verksamhetscheferna. Det framgår vilka styrdokument och mål som verksamhetscheferna har att styra och leda verksamheten utifrån. På nationell nivå ska verksamhetscheferna nå målen i läroplanen för gymnasieskolan. På kommunal nivå ska verksamhetscheferna nå målen i utvecklingsstrategin för Södertäljes förskolor och skolor samt hålla budget. Det framgår vidare att verksamhetscheferna ska följa upp, stödja och utveckla förskolechefernas och rektorernas ledarskap och organisation utifrån kommunens gemensamma strategier. Verksamhetscheferna förväntas leda och driva utifrån den formulerade förväntansstrukturen. Uppföljning och återkoppling av arbetet med förväntansstrukturerna sker av verksamhetschefer i medarbetarsamtal, genom verksamhetsbesök, som en del i uppföljningen och planeringen av enheternas planer för systematiska arbete samt i lönesamtal. Gymnasiechefen framhåller att den nya utbildningsdirektören har medfört att organisationen blivit tydligare än den var tidigare, särskilt avseende vilka förväntningar som finns på verksamhetscheferna vad gäller ledarskap. I ett nästa steg ska motsvarande beskrivning av förväntningar tas fram för rektorerna. Rektorernas ansvar har tidigare upplevts som otydligt. Utbildningsdirektören ser att tydliga förväntningar på rektorerna är viktigt för att klargöra rektorsansvaret samt att definiera det pedagogiska ledarskapet. I och med den nya skollagen och den nya gymnasieförordningen är ansvarsförhållandet glasklart, enligt gymnasiechefen. Vad den nya regleringen innebär i praktiken är att frihetsgraderna minskar för rektorsrollen, vilket samtidigt medför en tydlighet i vad som förväntas av rektorsrollen. Skolinspektionens granskning i kommunen lyfts vidare fram som en bidragande orsak till tydligare ansvarsförhållanden mellan rektor, förvaltning och nämnd. Det finns dock behov av tydliggörande av kommunens respektive rektors roll och ansvar enligt utbildningsdirektören. Kommunens uppgift som huvudman är att säkra att rektorerna förstår och tar ansvar för sin roll. Utbildningsdirektören framhåller att det ligger på huvudmannen att säkra kvalitet Skolornas organisation Det är rektor som beslutar om skolans organisation. Flera skolor har biträdande rektorer. Ett antal rektorer anser att de har för många medarbetare som är dem direkt underställda. Att utöka ledningen innebär att mindre resurser läggs på lärare vilket försämrar förutsättningarna att ge eleverna det stöd de behöver enligt dem. Den valda ledningsorganisationen innebär att de inte hinner lära känna medarbetarna tillräckligt väl för att ha PLUS samtal som håller en kvalitet. 7

10 Rektors roll beskrivs av facklig företrädare som en, många gånger, ensam och utsatt roll. I detta kan tillgång till en biträdande rektor erbjuda ett stöd. Att tillsätta en biträdande rektor blir dock en prioriteringsfråga, utifrån budget, för ansvarig rektor. Av intervjuerna framgår att det finns behov av att se över skolornas organisation som ett led i arbetet med att säkra det nationella uppdraget och öka elevernas måluppfyllelse. Det systematiska kvalitetsarbetet som beskrivs nedan förutsätter att roller och ansvar inom skolan definieras vilket kan få organisatoriska konsekvenser. Utbildningsdirektören och gymnasiechefen påtalar båda att det är viktigt att våga delegera som rektor. Den senare framhåller vikten av att rektorerna fokuserar på det som ligger inom ramen för deras uppdrag och att de vågar vara tydliga med att de inte själva ska hantera alla frågor som ligger inom ramen för skolverksamheterna. Att rektorn är ytterst ansvarig, innebär inte att denne ska vara med i alla sammanhang och beslut. Att klargöra förväntningarna på rektorerna ska bidra till att rektor får stöd i att fokusera och delegera enligt gymnasiechefen. De intervjuade rektorerna bekräftar behovet av att klargöra rektors roll genom de beskrivningar de ger under intervju av sin arbetsdag och sina förutsättningar. Arbetsbelastningen är mycket hög, dagarna är splittrade och rektor är aktiv och förväntas så vara, av både föräldrar och medarbetare, i de mest skilda sammanhangen. En annan viktig förutsättning för rektorerna i deras arbete är att ha administrativt stöd. Flera av skolorna har intendenter som ger skolledningen stöd i det administrativa arbetet Systematiskt kvalitetsarbete En gemensam struktur för förskolornas, grundskolornas samt gymnasieskolornas systematiska kvalitetsarbete har tagits fram för att stödja enheterna i arbetet med att uppnå verksamhetens mål. Enligt utbildningsdirektören är det nödvändigt att det finns ett kommunövergripande arbetssätt för att öka elevernas måluppfyllelse och aktivt följa resultatutvecklingen. För det senare har ett årshjul tagits fram som beskriver när under året resultat ska följas upp och presenteras för nämnden. Strukturen för det systematiska kvalitetsarbetet består av tre delar. En resultatuppföljningsdel, en analysdel samt en utvecklingsdel. Arbetet ska utmynna i en utvecklingsplan som följs upp. Det ska finnas en utvecklingsplan på fyra nivåer; arbetslagsnivå, rektorsnivå, verksamhetsnivå och kontorsnivå. Gymnasiechefen framhåller att stödet till rektorer var otillräckligt tidigare. Det aktiva arbetet med att upprätta stödstrukturer genom ett gemensamt kvalitetssystem stärker förutsättningarna att driva pedagogiskt utvecklingsarbete på alla nivåer men framförallt på skolorna. Denne har fått en bra bild av hur rektorerna ser på sin roll och organisationen genom det systematiska kvalitetsarbetet och arbetet med utvecklingsplaner. Verksamheterna har kommit olika långt i kvalitetsarbetet, där förskolan kommit längst. Samtliga chefer har fått utbildning som ett led i införandet av kvalitetssystemet. Det pågår för närvarande ett arbete i kommunen med att ta fram en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Ett förslag till årlig redovisning av plan för systematiskt kvalitetsarbete har vidare tagits fram. 8

11 3.5. Kompetensutveckling Från den 15 mars 2010 är det obligatoriskt för nyanställda rektorer att gå den statliga utbildningen rektorsprogrammet, enligt regeringsbeslut. Nyanställda måste påbörja utbildningen senast ett år efter sin anställning. Merparten av rektorerna har gått eller deltar nu på rektorsprogrammet. I intervju framhålls att rektorsprogrammet är en omfattande utbildning som förutsätter att rektor får nedsatt arbetstid. De förutsättningarna ges dock inte i kommunen, utan utbildningen får ske parallellt med rektorernas ordinarie arbetstid. Rektorslyftet genomförs för närvarande som en nationell satsning på pedagogiskt ledarskap för rektorer. Satsningen startade hösten Skolverket ansvarar för fortbildningen på uppdrag av regeringen. Kommunens rektorer respektive biträdande rektorer har möjlighet att uttrycka önskemål till kommunen om att få gå fortbildningen. Ingen av rektorerna har hittills gått rektorslyftet. Det finns ingen specifik introduktionsutbildning för rektorer i kommunen, däremot erbjuder kommunen en introduktion för nyanställda chefer. Kommunen har nyligen gjort en nysatsning på introduktionsdelen. Rektorer tar även del av en obligatorisk utbildning i samverkansavtalet, som hålls för samtliga av kommunens chefer. När det nya samverkansavtalet är klart kommer det hållas ytterligare en obligatorisk utbildning för samtliga chefer, inklusive rektorer och biträdande rektorer samt ombud. Kommunens rektorer och biträdande rektorer har under våren 2012 genomgått kompetensutveckling i att leda och driva förändrings- och utvecklingsarbete. I utbildningen ingick en del om hur rektorerna ska arbeta systematiskt med årsvis uppföljning som är en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunen har vidare tecknat ett avtal med Institutionen för språkdidaktik inom Stockholms universitet om kompetensutveckling under hösten 2012 och våren Kompetensutvecklingsinsatsen omfattar kommunens rektorer, områdeschefer och tjänstemän som har ansvarsområden som berör flerspråkiga elevers utbildning. Inom ramen för kommunens rektorskonferenser genomförs kompetensutveckling, i form av tematiska föreläsningar. Det ges i intervju utryck för att det behövs ännu fler kompetensutvecklingsinsatser för att stärka rektorerna i deras uppdrag Mötesstruktur En del i strukturen är verksamhetschefernas regelbundna möten med rektorerna. Hittills har dessa skett två till tre gånger per månad. Rektorerna efterlyser att mer tid avsätts till att diskutera policyfrågor för att bli mer sampratade. Flera ser att förutsättningarna för att utveckla mötena, som beskrivs ha präglats mycket av envägskommunikation från verksamhetschefen eller inbjudna som haft fördragningar, förbättras nu när nya verksamhetschefer tillträtt. Utbildningsdirektören träffar rektorerna i olika sammanhang. Det finns en formell plan för 5 möten per läsår. 9

12 Rektorskonferenser genomförs cirka 20 gånger per år. I samband med årets rektorskonferenser planerar gymnasiechefen att hålla seminarium om dels den genomförda kvalitetsuppföljningen och dels genomförda systematiska skolbesök. Tanken är att rektorsgruppen på det sättet får återkoppling utifrån resultaten. Bakgrunden till detta är att gymnasiechefen i sin tidigare roll som rektor saknat återkopplingen till det kvalitetsarbete som skett Stöd från olika funktioner De intervjuade rektorerna skulle gärna se att kommunens skolinspektör var mer synlig på skolorna och erbjöd stöd i det pedagogiska arbetet genom att exempelvis förmedla bra lösningar och goda erfarenheter från andra skolor. Bland de intervjuade rektorerna finns de som har erfarenhet av att vara rektor på en friskola. De beskriver att de är lika ensamma som rektorer i Södertälje kommun som de var i friskoleföretaget där de arbetade. De hade förväntat sig att det skulle vara ett tätare samspel med andra skolor och med deras chef samt att de i högre grad skulle vara en del i en helhet som rektorer i en kommunal skola. De intervjuade rektorerna anser att stödet från personal- och ekonomifunktionen fungerar väl. Det gör också stödet från juristen som bl.a. är behjälplig vid anmälningar från barn- och elevombudsmannen, men denne bedöms ha en tung arbetsbelastning. Det område där flera rektorer anser att stödet är otillräckligt är IT. Det handlar inte bara om IT-support utan framförallt om tillgången till datorer på skolan för att kunna använda IT som ett stöd i det pedagogiska arbetet med eleverna. Det underlättas betydligt om det exempelvis finns trådlöst nätverk. Ett annat område där några efterlyser stöd är fastighetsfrågor, där många aktörer i kommunen beskrivs vara inblandade Att identifiera rektorernas behov av stöd Gymnasiechefen ser att både rektorerna och verksamhetscheferna har ansvar för att identifiera vilket stöd rektorerna behöver. Dels måste rektorerna själva ge utryck för eventuella behov av stöd. Dels så ligger det på huvudmannen att identifiera vilken form av stöd rektorerna står i behov av. En gång per år ska Planerings- och utvecklingssamtal (PLUS-samtal) genomföras med alla medarbetare, inklusive rektorerna som har samtal med verksamhetschefen. Samtalet följer en standardiserad mall med diskussionspunkter som stöd för; utvärdering, planering, individuell kompetensutvecklingsplan samt återkoppling till överordnad chef angående ledarskap. Utvärderingen görs av arbetsresultat och prestation, samarbete och ledarskap samt utveckling och engagemang. Utgångspunkt för utvärderingen är enhetens arbetsplan och mål, resultat, brukarenkäter, chefspolicy, personalenkät samt övriga relevanta styrdokument. I samtalet ska bl.a. diskuteras vilka förutsättningar som givits för att nå resultat det gångna året respektive arbetsbelastningen. I kompetensutvecklingsplanen ska rektorerna uppge vad de behöver utveckla utifrån verksamhetens behov, arbetsplatsens behov samt egna individuella behov. Vid intervjun med rektorerna framgår att alla inte haft årliga samtal med sin chef. Rektorerna ger en något varierad bild av hur deras behov av stöd identifieras. Några upplever att de aldrig fått frågan från sin chef och att mallen för PLUS samtal inte följs. En 10

13 del beskriver att de får liten eller ingen respons när de efterfrågar stöd inför exempelvis hur de ska bemöta media i en fråga som väcker starka känslor i föräldragruppen, likaså inför svåra samtal med föräldrar. Andra anser att deras chef finns tillgänglig även om denne inte aktivt frågat vilket stöd rektorerna behöver, men chefen ger stöd om rektor ber om det. Verksamhetschefen besöker skolorna denna har ansvar för någon gång per år. Då träffar denne rektor, personal samt elever. Enligt de intervjuade rektorerna har besök skett mest frekvent inom gymnasiet. Den nya gymnasiechefen planerar att genomföra besök två gånger per år, d.v.s. även uppföljningsbesök. Skolbesöken har även genomförts av tidigare verksamhetschef, dock inte lika systematiskt. Gymnasiechefen kommer fortsättningsvis att använda skolans resultat i det systematiska kvalitetsarbetet som underlag vid sina besök. I samband med skolbesöken har det bland annat identifierats ett fall där en rektor behöver stöd i att samordna sin ledningsgrupp, ett annat där en rektor behöver stöd i ledarskapskommunikationen. I intervju framkommer att skolbesöken i sig utgör ett viktigt stöd för rektorerna i deras uppdrag. Besöken upplevs framför allt som positiva bland rektorerna med hänsyn till att de utgör ett forum för att få berätta om det bedrivna arbetet samt att de ger tillfälle för feedback från kommunledningen. Vidare framhålls att besöken som mer strukturerade och tydliga i och med att planen för systematiskt arbete numer ligger till grund för besöken Uppföljning av rektorernas arbetssituation Uppföljningen av rektorernas arbetssituation sker genom utvecklingssamtalen samt det systematiska kvalitetsarbetet och framtagandet av utvecklingsplaner som är en del i det senare. Utvecklingsplanerna ska innehålla bindande åtgärder som är uppföljningsbara. Verksamhetschefernas skolbesök är också en del i uppföljningen av rektorernas arbetssituation. Som framgått har inte dessa skett frekvent, men med de förväntningar som utbildningsdirektören formulerat och dokumenterat för varje verksamhetschef får detta en högre prioritet. 4. Bedömning Hur identifieras vilket stöd varje rektor behöver? Hittills har arbetet med att identifiera behovet av stöd skett genom årliga PLUS-samtal och verksamhetsbesök, vilka inte har genomförts med full systematik. Nu har det tagits ett stadigare grepp om dessa insatser. Därutöver kommer det inledda kvalitetsarbetet bidra med ytterligare underlag i det fortsatta arbetet. Vår bedömning är att kommunledningen hittills har brustit i arbetet med att identifiera vilket stöd rektorerna behöver. Erbjuds tillräckligt stöd för rektors pedagogiska arbete? Skolinspektionen betonar vikten av de organisatoriska förutsättningarna för rektor att utföra sitt uppdrag. Här pågår ett aktivt och systematiskt arbete genom allt ifrån att tydliggöra ansvar till att finna nya former för systematiskt kvalitetsarbete. Kommunen erbjuder vidare ett antal kompetensutvecklande insatser. 11

14 Det pågår ett aktivt arbete för att ge ett bättre stöd till rektorerna. Däremot visar granskningen att det finns behov av att stärka andra stödfunktioner än de pedagogiska, exempelvis IT-stödet. Hur följs rektorernas arbetssituation upp? Uppföljningen har hittills varit beroende av respektive verksamhetschef. En del har drivit ett mer systematiskt uppföljningsarbete, emedan det har brustit i systematiken för andra. Det pågår för närvarande ett arbete för att skapa struktur samt systematik i uppföljningen. Är rektorerna delaktiga i det övergripande utvecklingsarbetet? En förutsättning i det nya kvalitetssystemet är att rektorerna inte bara är delaktiga utan även tar ett stort ansvar för utvecklingsarbetet. Rektorerna vill vara delaktiga i det övergripande utvecklingsarbetet och vi ser att det är viktigt att ha en dialog med dem så att inriktningen på utvecklingsarbetet möter rektors och skolornas behov. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett viktigt stöd för att säkerställa detta. Sammanfattningsvis bedömer vi att det utvecklingsarbete som bedrivs på uppdrag av kommunstyrelsen och utbildningsnämnden är angeläget i flera avseenden. Om det fullföljs som planerat bidrar det bl.a. till att tydliggöra rektorernas ansvar och stärka deras förutsättningar att utöva ledarskap. Stockholm den 25 oktober 2012 Helena Lind Lena Joelsson 12