BILAGA FRÅGOR TILL RÅDET. Fråga nr 13 från Juan de Dios Izquierdo Collado (H-0386/03)

Transkript

1 BILAGA FRÅGOR TILL RÅDET Angående: Tågolycka i Chinchilla (Spanien) Fråga nr 13 från Juan de Dios Izquierdo Collado (H-0386/03) I Chinchilla i provinsen Albacete, regionen Castilla-La Mancha, inträffade nyligen en mycket allvarlig tågolycka, bara några månader efter en tidigare olycka på samma spår i orten Tobarra. Olyckan i Chinchilla den 5 juni då 16 personer dödades, 10 inte återfanns och 39 skadades blev så allvarlig på grund av att ett passagerartåg krockade med ett godståg på en enkelspårsträcka där det saknas automatisk trafikkontroll. Godståget hade precis lossat farlig last (svavelsyra). Om lasten fortfarande funnits på tåget hade olyckan blivit oerhört mycket mer omfattande. När denna typ av olyckor inträffar frågar sig människor vilka åtgärder EU vidtar för att undersöka och förhindra dem. Därför frågar jag rådet: När kommer den europeiska myndigheten för järnvägssäkerhet att inleda sin verksamhet? Rådet vill än en gång uttrycka sitt djupa beklagande av den allvarliga järnvägsolyckan i Chinchilla i Spanien. Rådet påminner om att vidtagandet av åtgärder för att förbättra transportsäkerheten är ett av målen för den gemensamma transportpolitiken, som slås fast i fördraget. Rådet vill framhålla att Europaparlamentet och rådet för närvarande arbetar med ständiga förbättringar av järnvägssäkerheten på EU-nivå, inom ramen för medbeslutandeförfarandet i fråga om direktivet om säkerheten på gemenskapens järnvägar. Inrättandet av den europeiska myndigheten för järnvägssäkerhet som är ett separat förslag är också en viktig beståndsdel i denna process. Rådet (jordbruk och fiske) antog gemensamma ståndpunkter om det andra järnvägspaketet vid sitt möte juni 2003, och dessa har översänts till Europaparlamentet för andrabehandling, i enlighet med medbeslutandeförfarandet. Med tanke på att artikel 42 i förslaget till förordning angående inrättandet av den europeiska myndigheten för järnvägssäkerhet stadgar att denna skall vara operativ inom 24 månader efter det att förordningen träder i kraft borde den inleda sin verksamhet under 2006, om inte medbeslutandeförfarandet resulterar i något annat. Fråga nr 14 från Christos Zacharakis (H-0388/03) Angående: Brott mot internationella rättsregler från Turkiets sida och risk för allvarlig olycka för passagerarplan i grekiskt luftrum Den 9 juni 2003 förföljde två turkiska F-16-stridsplan ett flygplan från Olympic Airways på rutten Athen-Istanbul och riskerade på detta sätt passagerarnas liv. Flygplanets automatiska system för undvikande av en flygkrasch utlöstes och grekiska stridsplan tvingades genskjuta de turkiska planen. Detta agerande är klart och tydligt ett brott mot internationella rättsregler, och i synnerhet ett intrång på EU:s luftrum, vilket innebär att det även är intrång i EU:s territoriella integritet. Det sätter även EU-medborgares säkerhet i fara och är en överträdelse mot grundläggande normer för internationellt uppträdande, t.ex. de som ingår i EU-fördraget, FN-stadgan och Köpenhamnskriterierna. Det är vidare en återspegling av den politik Turkiet systematiskt för, och som leder till spända relationer mellan Grekland och Turkiet och utgör ett direkt hot mot freden och säkerheten i regionen. Vad avser rådet med tanke på detta att omgående göra för att sätta stopp för den här typen av aggressiva attacker från Turkiets sida och för att förhindra att de upprepas i framtiden? Vilka konsekvenser kommer Turkiets politik i detta fall att få för bedömningen av landets väg mot EU-medlemskap?

2 Rådet känner till den händelse som ledamoten nämner och att det ständigt kommer nya anmälningar om att turkiska militärplan kränker det grekiska luftrummet. Vi vet också att detta är en känslig fråga, i likhet med de övriga frågor som har med Egeiska havet i Grekland att göra. Olyckligtvis går dessa incidenter stick i stäv med den allmänna förbättring av grannförbindelserna mellan Grekland och Turkiet som har skett sedan Rådet anser att Turkiet, i egenskap av kandidatland, i enlighet med punkt 4 i slutsatserna från Helsingfors bör vinnlägga sig om att lösa alla återstående tvistefrågor som har med konflikterna och därmed sammanhängande frågor att göra, enligt principen om fredlig konfliktlösning i Förenta nationernas stadga. Det handlar om en särskild prioritering som framgår av det reviderade partnerskapet för Turkiets medlemskap. Europeiska rådet kommer att granska situationen igen före slutet av 2004, i linje med slutsatserna från Helsingfors, bland annat med tanke på hur den påverkar medlemskapsprocessen. Inom ramen för den politiska dialogen har rådet ständigt uppmanat Turkiet att fortsätta arbetet med att förebygga spänningar, till exempel genom att vidta åtgärder som syftar till att öka förtroendet på känsliga områden och att samarbeta med grannländerna för att komma fram till en överenskommelse i de frågor där åsikterna och tolkningen av den internationella rätten skiljer sig åt. Fråga nr 15 från Francisca Sauquillo Pérez del Arco (H-0390/03) Angående: Det chilenska fartyget Esmeraldas anlöpande i EU-hamnar Förenade kungarikets, Spaniens, Frankrikes och Tysklands regeringar har tillåtit det chilenska fartyget Esmeralda att anlöpa deras hamnar. Fartyget utgjorde i september 1973 skådeplatsen för minst ett mord samt systematisk och massiv tortyr av chilenska medborgare utförd av den militärjunta som tog makten i Chile efter statskuppen den 11 september Mot bakgrund av bestämmelserna i Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, Internationella konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling samt artiklarna 1, 12 och 16 om mänskliga rättigheter i associeringsavtalet mellan Chile och Europeiska unionen bör ingen europeisk stat tillåta att det chilenska undervisningsfartyget anlöper deras hamnar. Anser rådet att det är rimligt och politiskt korrekt att en emblematisk symbol för diktatur, tortyr och förnedrande behandling av människor har fått tillstånd att anlöpa europeiska hamnar? Anser rådet att man måste utfärda gemensamma riktlinjer för hur rådets medlemmar skall agera i denna typ av situationer? Har rådet för avsikt att uppmana sina medlemmar Spanien, Förenade kungariket, Frankrike och Tyskland att dra tillbaka tillstånden? Rådet har inte haft kännedom om de omständigheter kring skolfartyget Esmeralda som ledamoten tar upp och har därför inte tagit ställning i frågan. Beslut om att tillåta utländska fartyg att färdas på medlemsstaternas territorialvatten och anlöpa deras hamnar skall dessutom uteslutande fattas av dem själva. Rådet kan därför inte uttala sig om de omständigheter som ledamoten tar upp. Fråga nr 16 från Konstantinos Alyssandrakis (H-0396/03) Angående: EU:s åsikt om Förenta staternas handlingar gentemot Kuba Med anledning av ordförandeskapets meddelande av den 5 juni 2003 och de åtgärder som samma datum vidtogs mot den kubanska regeringen undrar jag följande: Varför ignorerar rådet alltjämt det faktum att de personer som dömdes av de kubanska domstolarna var betalda av Förenta staterna, och varför betecknar rådet dessa personer som medlemmar av den kubanska oppositionen och oberoende journalister som fritt uttryckte sin åsikt?

3 Varför ignorerar rådet det faktum att de personer som dömdes till döden och avrättades gjort sig skyldiga till kapningar och utsatt hundratals människor, däribland EU-medborgare, för livsfara? Hur ser rådet på den verksamhet som det amerikanska intressekontoret i Havanna och dess chef James Cason bedriver? Varför har rådet inte lagt fram en enda protest mot Förenta staternas regering för dess fortsatta kvarhållande av fem kubanska patrioter, vars enda gärning var att avslöja konspirationer mot Kuba? Hur ser rådet på det faktum att kubanska flygplan som blivit kapade såldes på auktion i stället för att skickas tillbaka till Kuba och att kaparna går fria i Förenta staterna? 1. Det är inte rådets uppgift att kommentera bilaterala frågor mellan Kuba och Förenta staterna, som t.ex. den verksamhet som amerikanska intressekontoret i Havanna bedriver, hur de s.k. 5 från Miami behandlas eller försäljningen av kubanska flygplan som har beslagtagits av Förenta staterna på auktion. 2. På ett mer allmänt plan framhåller rådet med kraft å ena sidan att det aldrig kan tolereras att flygplan eller fartyg tas i beslag, och å andra sidan att EU beklagar att de kubanska myndigheterna har brutit mot moratoriet för dödsstraffet. 3. I EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter 2002 sägs det klart att: EU är motståndare till dödsstraff under alla förhållanden. Denna uppfattning bygger på tron på alla mänskliga varelsers inneboende värdighet. EU använder alla relevanta internationella och regionala forum för att plädera för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet. I länder som behållit dödsstraffet inriktar sig EU på att successivt kunna begränsa det och uppmanar till respekt för de miniminormer som anges i internationella instrument för de mänskliga rättigheterna och andra dokument, särskilt EU:s riktlinjer gentemot tredje land i fråga om dödsstraffet vilka antogs av Europeiska rådet i juni Fråga nr 17 från Efstratios Korakas (H-0397/03) Angående: De turkiska styrkorna och Denktashs ockupationsregim trappar upp sina provokationer Provokationerna från de turkiska styrkorna på Cypern och Denktashs ockupationsregim tilltar och har under de senaste dagarna lett fram till följande: - Ockupationen har utvidgats till grekcypriotiska bostäder kring byn Strovilia nära Famagusta. - Nya stridsvagnar och tungt artilleri har satts in via den ockuperade hamnen i Famagusta. - Befästningar har byggts ut i den så kallade buffertzonen. Hur ställer sig rådet till dessa provokationer, vad anser det om ovanstående uppgifter och hur tänker det agera? Rådet följer utvecklingen i Cypernfrågan mycket noggrant. Vi anser att man måste undvika alla åtgärder som kan skapa spänningar och minska möjligheterna till försoning och återförening på ön. Det bästa sättet för Europeiska unionen att förhålla sig till en utveckling av det slag som ledamoten beskriver är att fortsätta att beslutsamt stödja nya ansträngningar att komma fram till en övergripande lösning av Cypernfrågan inom Förenta nationernas ram. Rådets starka engagemang i frågan ligger fast, vilket också bekräftades vid Europeiska rådets möte i Tessaloniki.

4 En av de prioriterade frågorna i partnerskapet för Turkiets medlemskap 2003 är ett kraftfullt stöd för ansträngningarna att finna en lösning på Cypernfrågan som helhet. För att bidra till att skapa förutsättningar att lösa problemet stöder rådet också åtgärderna för att skapa konkreta förbättringar på plats och utöka kontakterna mellan invånarna i öns båda delar. Sådana åtgärder tillkännagavs nyligen i kommissionens meddelande om främjande av den ekonomiska utvecklingen på norra Cypern. Rådet väntar med stort intresse på att dessa åtgärder snabbt skall genomföras. Angående: Cancerscreening Fråga nr 18 från Proinsias De Rossa (H-0404/03) Onekligen välkomnas förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening, som publicerades av kommissionen den 8 maj 2003, vilken bl a visar att upp till kvinnors liv skulle kunna räddas årligen om bästa möjliga cancerscreening skulle tillämpas inom hela unionen. Men kan rådets ordförandeskap medge att det skulle ha varit bättre om kommissionen förmått lägga fram ett förslag till direktiv i denna fråga, enligt vilket medlemsstaterna exempelvis skulle vara tvungna att i respektive länder tillhandahålla gratis bröstcancerscreening för kvinnor mellan 50 och 69 år i enlighet med vad kommissionen föreslagit? Rådet tackar ledamoten för hans fråga och för hans lägliga påminnelse om det allvarliga hot bröstcancer utgör för kvinnorna inom Europeiska unionen. Rådet mottog inte förrän nyligen (den 7 maj 2003) kommissionens förslag och en aktiv granskning av dess innehåll pågår fortfarande. Rådet kan därför inte ge något detaljerat svar på ledamotens fråga. Förslaget kommer att diskuteras av rådet under det italienska ordförandeskapet med siktet inställt på ett antagande så snart som möjligt. Ledamotens uppmärksamhet riktas också mot artikel i fördraget i vilken föreskrivs att när gemenskapen handlar på folkhälsoområdet skall den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Fråga nr 19 från Gerardo Galeote Quecedo (H-0406/03) Angående: Kommissionens och rådets kontor vid Förenta nationerna (New York) Europaparlamentet har konsekvent betonat att det är nödvändigt att utöka samarbetet mellan kommissionen, rådet och medlemsstaterna i länder utanför Europeiska unionen och inom internationella organisationer för att man småningom skall kunna inrätta en gemensam utrikesrepresentation. Anser rådet att dess FN-kontor i New York har tillräckliga budgetära, personalmässiga och logistiska resurser för att aktivt kunna fullborda sin uppgift att representera EU utanför unionen? Vilket är antalet tjänstemän per löneklass som för närvarande arbetar vid rådets samordningskontor i New York? Planerar rådet och kommissionen att flytta sina respektive kontor till samma byggnad för att på så sätt garantera en gemensam EU-ingång? Används lokaler som ägs av medlemsstater för EU:s samordnande verksamhet? Anser rådet att det skulle vara möjligt att slå samman medlemsstaternas och EU-institutionernas lokaler inom FN? Har rådet utvärderat de ändringar som utvidgningen medför? På vilket sätt har rådet för avsikt att anpassa sig till situationen för att garantera samordningen inom EU och mellan EU och tredje land i FN?

5 Rådet påminner om att kontoret i New York inrättades 1994, efter det att fördraget om Europeiska unionen hade trätt i kraft, som en direkt följd av genomförandet av GUSP. Kontoret skulle fungera som ett sekretariat för att underlätta verkställandet av artiklarna 11, 12 och 19 i det nya fördraget och säkra ett samband med Förenta nationerna i frågor som inte ingår i gemenskapens befogenheter. Utvecklingen av GUSP och, i hög grad, införandet av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, som redan kan räkna in tre krishanteringsoperationer med mandat från Förenta nationerna, har gjort det nödvändigt att successivt utöka kontoret. Från och med den 1 augusti 2003 kommer personalen att utökas med: 1 A1, 2 A4, 1 A5, 1 B1, 1 B5 och 4 C Innan vi överväger ytterligare förstärkningar håller vi på att utvärdera synergieffekterna med kommissionens delegation. För att utnyttja dessa kommer båda institutionernas kontor att flytta in i samma byggnad, som har större möteslokaler och blir ett enda representationskontor, i början av Under tiden ställer medlemsstaterna vissa av sina resurser till EU:s förfogande för samordning under intensiva arbetsperioder. Det förefaller dock vara för tidigt att göra eventuella ytterligare sammanslagningar av resurser: för närvarande är det bara staterna som är medlemmar i Förenta nationerna, och medlemsstaterna har skilda juridiska personer och roller. När det gäller samordningen med tredje länder har inte kandidatländernas deltagande haft några viktigare konsekvenser eller fordrat någon anpassning av betydelse. Möteslokalernas maximikapacitet är dock nådd och det har införts begränsningar av antalet deltagare (maximalt 1 per delegation vid bordet). Situationen kommer att förbättras efter flyttningen till den nya byggnaden. Angående: Förbättring av barnens situation i Rumänien Fråga nr20 från Astrid Thors (H-0410/03) Såväl Europaparlamentet som kommissionen har under den pågående mandatperioden varit mycket engagerade i arbetet för att förbättra barnens situation i Rumänien. Det är med sorg i hjärtat som vi läste rådets svar på min tidigare fråga (H-0275/03 1 ): Vad gäller Rumänien däremot har den del av de politiska kriterierna som rör barnen ännu inte börjat ge positiva resultat. Enligt ett översiktsdokument som nyligen utarbetats för Europaparlamentet förekommer det fortfarande oroande stora regionala skillnader i genomförandet av reformprogrammet för skydd av barn. Allt för ofta rapporteras det även om att barn och ungdomar dött sedan de kastats ut från barnhem utan att ha någon säker miljö att återvända till. Dessutom innehöll rumänska tidningar den 22 maj uppgifter om att moratoriet för internationella adoptioner kommer att bibehållas. Detta innebär att den lagstiftning som behövs fortfarande inte slutförts, trots ett enormt internationellt arbete och stöd som tillhandahållits av den högnivågrupp som inrättats på Baroness Nicholsons initiativ. Varför går reformerna av omhändertagandet av barn i Rumänien inte framåt? Vilka åtgärder kommer rådet att vidta för att uppmärksamma de rumänska myndigheterna på den allvarliga oro som råder inom EU? Parlamentsledamoten känner säkert till att barnomsorgssituationen är en av de frågor som tas upp i föranslutningsstrategin för Rumänien. Denna fråga är viktig och har redan behandlats i detta forum. Ordförandeskapet kan bekräfta att unionen fortsätter, och har för avsikt att fortsätta, att följa situationen i denna fråga på nära håll. I det reviderade anslutningspartnerskapet med Rumänien, vilket antogs av rådet den 19 maj i år, kan man bland annat konstatera att det i prioriteringarna och delmålen fastställs att Rumänien bör fortsätta reformen av det offentliga systemet för vård av barn på institutioner i enlighet med den nationella strategin för skydd av utsatta barn genom stängning av gammaldags institutioner, avinstitutionalisering och förhindrande av institutionalisering genom alternativa sociala tjänster till familjer och barn. Frågan togs även upp härförleden på ministernivå under den senaste sessionen för associeringsrådet EU-Rumänien. 1 Skriftligt svar av den

6 Unionen fortsätter att uppmana de rumänska myndigheterna att göra ytterligare ansträngningar på detta område. Man bör dock inte undervärdera de framsteg som redan gjorts, vilket påpekas i kommissionens återkommande rapport för 2002 om de framsteg som Rumänien har gjort på vägen mot medlemskap i Europeiska unionen. Framför allt kan nämnas att antalet barn på institutioner har minskat från år 2001 till år 2002 tack vare alternativa lösningar, t.ex. stöd till familjer, gruppboende och nationella adoptioner. För närvarande finns det skillnader mellan regionerna när det gäller genomförandet av reformen. Enligt de senaste uppgifterna är det dock troligt att dessa skillnader kommer att minskas i takt med att en bättre praxis utvecklas på området för skydd för barn. När det gäller det nuvarande moratoriet för internationella adoptioner har den rumänska regeringen tagit fram en ny lag om barns rättigheter, inklusive bestämmelser på adoptionsområdet. Denna lag kommer så snart som möjligt att läggas fram för parlamentet. En oberoende grupp med familjerättsexperter från EU:s medlemsstater håller på att utvärdera denna lag och kommer inom kort att översända ett yttrande till den rumänska regeringen. I det reviderade anslutningspartnerskapet med Rumänien har EU samtidigt hållit fast vid sin inställning enligt vilken det är nödvändigt att bibehålla moratoriet för adoptioner till dess att Rumänien har antagit en ny lag som skyddar barnens intressen och är förenlig med landets internationella åtaganden, och till dess att landet förfogar över en tillräcklig administrativ kapacitet för att tillämpa denna lag. Angående: EU-Afrika-dialog Fråga nr 21 från Richard Howitt (H-0413/03) Det är nu 3 månader sedan det andra EU-Afrika-toppmötet enligt planerna skulle ha hållits i Lissabon i början av april men det blev dock uppskjutet på obestämd tid. Det är dock viktigt att EU upprätthåller en ordentlig politisk dialog med Afrika. Det nyligen genomförda G8-mötet i Evian ägnade avsevärd uppmärksamhet åt det nya partnerskapet för Afrikas utveckling NEPAD och Afrikanska unionen kommer att hålla sitt andra möte med stats- och regeringschefer i Maputo tidigt i juli. Med anledning av ovanstående skulle rådets ordförande kunna informera parlamentet om vilka åtgärder som vidtagits för att formellt återuppta dialogen? Efter att Lissabontoppmötet skjutits upp och i enlighet med rådets mandat, fortsatte ordförandeskapet diskussionerna med sin sydafrikanske motpart (österrikiska ordförandeskapet) för att se till att dialogen upprätthålls, särskilt i syfte att utbyta åsikter beträffande hur dialogen mellan Europeiska unionen och dess afrikanska partner ytterligare skulle kunna uppmuntras, och beträffande vilka steg som skulle kunna tas för att garantera att toppmötet hålls vid ett så tidigt datum som möjligt. Den 17 juni ägde ett förberedande möte på direktörsnivå rum mellan Europeiska och Afrikanska unionens trojka i Pretoria i Sydafrika. Vid detta möte upprepade båda sidor sitt åtagande att garantera upprätthållandet av och öka effektiviteten när det gäller dialogen mellan Europeiska unionen och Afrika som helhet. Samtidigt medgavs att frågan om Zimbabwe fortfarande utgör ett hinder för att ett lämpligt deltagande från båda sidor vid ett framtida toppmöte skall kunna garanteras. Man enades om att fortsätta processen, vilket inbegriper vidare diskussioner när det gäller åtta prioriterade frågor, under hänsyn till de relevanta resultaten från ministermötet i Ouagadougou i november 2002, och till att förberedelsen av ett eventuellt trojkamöte på ministernivå bör utgöra nästa steg. Man enades om att rapportering skall ske av resultaten från trojkamötet på direktörsnivå så att en vidare bedömning kan göras i syfte att få till stånd ett trojkamöte på ministernivå så tidigt som möjligt. Europeiska unionen underströk att ett bra förberedande arbete behövs för att man skall kunna garantera att ministermötet får en positiv inverkan på dialogen. Fråga nr 22 från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (H-0415/03) Angående: Halvtidsutvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken - kvinnor i landsbygdsområden

7 Vid rådets (jordbruk) möte den 27 maj beslutade man, med tanke på halvtidsutvärderingen av den gemensamma jordbrukspolitiken, om en rad åtgärder och mål i fråga om kvinnliga jordbrukare i gemenskapen, i syfte att integrera jämställdhetsperspektivet i politiken för landsbygdsutveckling. Vilka initiativ och åtgärder har rådet hittills antagit för att genomföra dessa beslut? Har rådet uppmanat kommissionen att vidta konkreta åtgärder för och ta konkreta initiativ till integrerad verksamhet på jämställdhetsområdet inom jordbrukspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling? Kommer rådet att ta hänsyn till genomförandet av dessa åtgärder, i samband med det slutliga antagandet av en ståndpunkt i fråga om den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt med tanke på att stärka den andra pelaren i politiken för landsbygdsutveckling? Om så är fallet: På vilket sätt kommer detta att ske? Frågan om sysselsättningen på landsbygden kan inte behandlas fristående från den mer allmänna ram som ges av den europeiska sysselsättningsstrategin, vilken antogs vid Europeiska rådets möte om sysselsättningen i Luxemburg Vid Europeiska rådets möte i Lissabon 2000 sattes målet om full sysselsättning upp, liksom målet på medellång sikt att den totala sysselsättningen skulle vara 70 procent (60 procent för kvinnorna) Vid Europeiska rådets möte i Stockholm 2001 fastställdes delmålen att den totala sysselsättningen skulle vara 67 procent (57 procent för kvinnorna) Av bokslutet över fem år med den europeiska sysselsättningsstrategin (KOM(2002) 416 slutlig) framgår det att det skapades över 10 miljoner arbetstillfällen (varav 6 miljoner för kvinnor) under femårsperioden Rådet tycker att det är viktigt att EU ser till att principen om lika möjligheter för kvinnor och män som är bosatta på landsbygden tillämpas och att kvinnornas delaktighet har avgörande betydelse för konsolideringen av den nya europeiska landsbygdsmodellen. Vad detta anbelangar har rådet (jordbruk och fiske) antagit slutsatser om kvinnors värdefulla bidrag till landsbygdens utveckling, på grundval av det spanska ordförandeskapets memorandum och resultaten av arbetet under den jämställdhetskonferens som anordnades av ordförandeskapet och kommissionen i Santander (Spanien) i juni Europeiska kommissionen har utvecklat sin politik för att stödja kvinnor som är aktiva inom jordbruket genom kampanjer för att skapa en medvetenhet om det bidrag som lantbrukets kvinnor ger till den ekonomiska och sociala sfären, uppmuntra föreningslivet, främja skapandet av informationskanaler och -nätverk samt främja utbildningsprogram och program för teknisk hjälp. Dessa program, som har tillkommit genom gemenskapsinitiativ, skall handla om tillgång till arbetsmarknaden och utbildning för kvinnor och erbjuda speciellt stöd till kvinnor som har planer på att starta företag och till social infrastruktur på landsbygden. Mot bakgrund av dessa initiativ har inte kommissionen uttryckligen lagt in några specifika åtgärder för att främja kvinnors sysselsättning på landsbygden i paketet med lagförslag i samband med reformeringen av GJP. Det skall också sägas att ordförandeskapet drog igång debatten om sysselsättningen på landsbygden under det första halvåret 2003 på grundval av ett arbetsdokument, som preliminärt hade behandlats av Särskilda jordbrukskommittén den 2 juni, i väntan på att frågan skulle tas upp i rådet. Denna diskussion, som också omfattar frågan om främjande av kvinnors sysselsättning på landsbygden, kommer att vidareutvecklas under det andra halvåret Fråga nr 23 från Didier Rod (H-0417/03) Angående: Planering av givarkonferensen för Colombia den 10 juli 2003 i London Europeiska unionen har upprepade gånger förklarat att politiska förhandlingar är det enda sättet att nå en lösning på den väpnade konflikten i Colombia. Omfattande sektorer av det colombianska samhället anser att en humanitär överenskommelse skulle utgöra det första steget mot en garanti om ökat skydd för civilbefolkningen. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (ACNUDH) framhöll i april 2002 att det internationella samfundet måste ta avstånd från alla försök att dra in civilbefolkningen i konflikten och andra sätt att uttrycka stöd för våldet. Den nya 1 Rådets 2428:e möte, Bryssel, , 8959/02 (press 148-G).

8 regeringen försöker genom förslaget om en så kallad demokratisk säkerhetspolitik dra in civilbefolkningen i den interna väpnade konflikten. Detta skulle ske så att man använde sig av informationsnät, bondesoldater och civila vakter. Vilka åtgärder vidtar rådet för att bidra till genomförandet av en humanitär överenskommelse mellan parterna som garanterar att åtskillnad görs mellan civilbefolkning och soldater? Vilka åtgärder vidtar rådet för att påminna den colombianska regeringen om att den är skyldig att respektera civilbefolkningens rätt att inte delta i stridigheterna? Angående: Givarkonferens för Colombia. För fred? Fråga nr 24 från Joaquim Miranda (H-0427/03) En givarkonferens för Colombia i den brittiska regeringens regi har utlysts till den 10 juli i London. I frånvaron av fredsprocess innebär detta att man stöder den colombianska regeringens åtgärder som väcker oro inom det internationella samfundet. Vilken status har denna konferens och på vilket sätt ämnar EU delta? Anser inte rådet att det finns en risk för konflikt mellan de beslut som fattas här, i närvaro av länder som inte är medlemmar i EU, och EU:s egen hållning till förmån för en fred med socialt innehåll och med iakttagande av de mänskliga rättigheterna, och vid sidan av den plan för Colombia som fastställts av både Europaparlamentet och rådet och som bekräftats av kommissionsledamot Patten i dennes framförande den 12 maj i Bogota. Vad ämnar rådet göra med tanke på att denna känsliga situation kan försvåra utvecklingen av en oberoende EU-politik när det gäller Colombia? Fråga nr 25 från Laura González Álvarez (H-0429/03) Angående: Colombia - paramilitära grupper och tvångsförflyttade personer från Cacarica I Colombia inskränks friheten varje dag samtidigt som några påtagliga social framsteg inte kan skönjas. Den ökande militariseringen och en alltmer synlig nordamerikansk invasion bidrar på nytt till de paramilitära gruppernas straffrihet. Vilka åtgärder ämnar rådet vidta för att främja en fredlig lösning mellan den colombianska regeringen och gerillan? Förordar rådet en humanitär överenskommelse som skulle kunna utgöra ett första steg i denna riktning? På vilket sätt? Gemensamt svar Rådet uppmanar ledamöterna att ta del av de slutsatser om Colombia som rådet antog i december förra året, och som ger en fullständig sammanfattning av EU:s ståndpunkt i alla dessa frågor. I dessa heter det: Rådet välkomnade president Alvaro Uribes ansträngningar för att reformera sitt lands institutioner och utveckla en fullt fungerande demokratisk stat på Colombias hela territorium på grundval av respekten för de mänskliga rättigheterna och välbefinnandet och säkerheten för landets samtliga invånare. Rådet uttryckte också sitt stöd för Colombias regering i dess kamp mot terrorism och olaglig handel med narkotika och uttryckte en förhoppning om förstärkt samarbete inom regionen på dessa områden. Rådet bekräftade sitt fullständiga stöd till president Uribes ansträngningar att finna en förhandlingslösning på konflikten i Colombia och betonade den vikt det fäster vid bidraget från FN:s särskilde rådgivare för Colombia vid denna process. Rådet förklarade att EU är redo att bistå den colombianska regeringen för att uppnå en fredlig lösning på konflikten.

9 Rådet uttryckte djup oro över den allt sämre humanitära situationen och situationen för de mänskliga rättigheterna i Colombia och uppmanade den colombianska regeringen att intensifiera sina ansträngningar på dessa områden och vidta effektiva åtgärder mot att brott inte bestraffas och mot hemlig samverkan. Rådet välkomnade de politiska och ekonomiska reformer som president Uribe tillkännagav i syfte att bekämpa den ojämlikhet som finns i landet och främja en hållbar utveckling och uppmanade samtidigt den colombianska regeringen att stödja det civila samhället och de icke-statliga organisationerna, i egenskap av viktiga aktörer för genomförandet av dessa reformer och för en förhandlingslösning av den inhemska väpnade konflikten. Slutligen uppmanade rådet medlemsstaterna och kommissionen att förbättra EU:s arbetsprogram för att bidra till att förstärka statliga institutioner, mildra den humanitära krisen och finna alternativ till narkotikaproduktionen. EU:s insatser bör planeras i nära samråd med Colombias regering, Förenta nationerna och världssamfundet i Bogotà. Denna inställning har slagits fast vid olika möten med de colombianska myndigheterna och dessutom offentliggjorts. EU känner till riskerna att civilbefolkningen involveras i den väpnade konflikten i landet och fortsätter att aktivt stödja insatser för att uppnå en förhandlingslösning på den väpnade konflikten i Colombia bland annat genom att på lång sikt eliminera de ekonomiska och sociala orsakerna till den. När så är möjligt samordnas detta arbete noggrant med övriga bidragsgivare och berörda partner i och utanför regionen. Det möte som kommer att hållas i London den 10 juli syftar till att ta fram en eventuell framtida bidragsgivargrupp. Skyndsamma förberedelser för mötet pågår. Vid detta tillfälle tänker EU sända ett tydligt budskap om behovet av ett globalt svar på krisen. EU uppmanar alla parterna i konflikten att acceptera en förhandlingslösning och har med kraft fördömt de nyligen inträffade morden och kidnappningarna. EU är fast övertygad om att det, särskilt vid denna tidpunkt, är nödvändigt att undvika ytterligare upptrappningar av våldet och att man på alla sätt så snart som möjligt måste inleda ett konkret arbete med att komma fram till en humanitär överenskommelse och en politisk förhandlingslösning på konflikten När det gäller brott som inte bestraffas är det av grundläggande vikt att eventuella framtida överenskommelser inte urskillningslöst beviljar medlemmar i olagliga väpnade grupper som har begått grymheter mot civilbefolkningen straffrihet. Dessutom är det viktigt att ta itu med de återstående frågorna som har med den drabbade civilbefolkningen att göra, både med tanke på eventuella skadestånd och vikten av att människor som har tvingats evakuera sina hem åter kan få leva i trygghet. Angående: Open skies-avtal Fråga nr 26 från John Walls Cushnahan (H-0419/03) Under rådets (transport) möte den 5 juni i Luxemburg gav transportministrarna Europeiska kommissionen i uppdrag att med Förenta staterna förhandla om inrättandet av ett öppet luftrum som skall ersätta de elva bilaterala open skies-avtal som undertecknats av medlemsstaterna. Skulle rådet kunna klarlägga om det är nödvändigt med enhällighet eller kvalificerad majoritet i rådet i samband med omröstningen om en ratificering, i den händelse kommissionen och Förenta staterna når en överenskommelse? Rådet antog den 5 juni 2003 ett beslut som ger kommissionen befogenhet att inleda förhandlingar med Förenta staterna inom området för lufttransporter. I beslutet förutses en bred överenskommelse som leder till upprättandet av ett öppet luftrum mellan och inom Förenta staterna och Europeiska unionen. Undertecknande och ingående av avtal som utgör resultat av dessa förhandlingar måste enligt artikel i fördraget, utgöra föremål för ytterligare ett rådsbeslut som grundar sig på ett förslag från kommissionen.

10 Röstningsförfarandet för detta beslut är beroende av innehållet i det avtalsförslag som resulterar ur förhandlingarna. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet förutom om avtalet omfattar ett område där enhällighet krävs vid antagande av interna bestämmelser. När det gäller Europaparlamentets deltagande har ett yttrande efter första behandlingen av utkastet till förordning om förhandling om och genomförande av luftfartsavtal mellan medlemsstater och tredje länder redan efterfrågats och skall antas i september. Rådet är av uppfattningen att ett beslut beträffande röstningsförfaranden bör fattas när innehållet i avtalsförslaget blivit känt. Angående: Narkotikabekämpning Fråga nr 27 från Brian Crowley (H-0420/03) Kan det kommande ordförandelandet Italien redogöra för vilka nya initiativ det anser att bör vidtas på EU-nivå, och också i kandidatländerna, för att råda bot på narkotikaproblemet som väcker oro i hela EU? Rådets italienska ordförandeskap delar parlamentsledamotens synpunkt att narkotikaproblemet alltjämt är en stor orsak till oro inom Europeiska unionen. Av denna anledning har ett omfattande program, grundat på de ledande principerna om kontinuitet, samordning, enhetlighet och effektivitet, upprättats för det andra halvåret Viktiga beståndsdelar är konkreta åtgärder som finns uppräknade i överenskomna genomförandedokument om minskning av tillgång och efterfrågan och syntetiska droger. Dessutom kommer Europeiska unionens handlingsplan mot narkotika med västra Balkan, som godkändes den 5 juni 2003, att befinna sig i en första genomförandefas. Arbetet med handlingsplanerna för Centralasien och Latinamerika/Västindien kommer att skrida framåt inte minst efter det framgångsrika mötet den maj 2003 i Cartagena med latinamerikanska och västindiska partner. Det italienska ordförandeskapet har, som särskilda initiativ, lagt fram resolutionstexter om Balkan, bilkörning och narkotika, utbildning av narkotikabekämpande poliser med medverkan av nya medlemsstater och kandidatländer, och om familjens roll i det förebyggande arbetet. Ett möte mellan de nationella narkotikasamordnarna kommer att hållas i Rom i november 2003 med en särskild inriktning på samordningen av biståndet till tredje länder. Ordförandeskapet har för avsikt att genomföra sitt program under fullt samarbete med kommande ordförandeskap inom Europeiska unionen, kommissionen, Europol och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Angående: Öppenhet Fråga nr 28 från Hans-Peter Martin (H-0425/03) Klagomålen om att det är svårt att förstå och nå rådets hemsida blir allt fler. I det avseendet är öppenhet en viktig grundprincip för att ge EU-medborgarna möjlighet att åtminstone förstå politiska beslutsprocesser. I denna process deltar dessutom många företrädare för intressegrupper och lobbyister. Vad tänker rådet göra för att omsider utforma sin hemsida på ett sätt som motsvarar internationell standard när det gäller service och begriplighet? Och när skall det ske? Varför blundar rådet för att lobbyister är lika verksamma vid rådet som vid kommissionen och parlamentet? Varför försöker inte rådet tillsammans med kommissionen och parlamentet få till stånd enhetliga bestämmelser för att tillsammans börja registrera och kontrollera lobbyisternas verksamhet?

11 Rådet känner inte till de klagomål som ledamoten anför angående den hemsida på Internet som rådets generalsekretariat sköter. Rådets generalsekretariat håller på att uppdatera rådets webbplats och den kommer inom kort att vara helt omgjord. Om vi lämnar frågan om hur informationen presenteras därhän erbjuder ju rådets webbplats, som ledamoten vet, redan utförlig information om rådets verksamhet. Detta gäller till exempel de senaste nyheterna under rubriken Newsroom, som rådets presstjänst sköter och där man i förväg kan hitta bland annat information om rådets sammanträdessessioner och de ämnesvisa pressmeddelandena efter varje session. Dessutom har det skapats särskilda sidor med fullständig information om Europeiska rådets möten. Detsamma gäller rubriken Öppenhet under vilken det offentliga registret över rådets handlingar finns. Det offentliga registret skapades i januari 1999 och är en databas som ger direkt tillgång till rådets olika dokument, som t.ex. dagordningar, informationsblad, arbetsresultat, betänkanden etc. från det ögonblick då de produceras eller, om det är lagstiftningsakter, när de har godkänts av det lagstiftande rådet. Den 3 juni 2003 innehåll rådets register hänvisningar till dokument, av vilka var tillgängliga för allmänheten. Under 2002 använde sig medborgare av rådets offentliga register. Under 2002 hade hela rådets webbplats besökare, som öppnade totalt sidor. Således kan påtryckningsgrupper och lobbyister om de så önskar följa beslutsprocessen i rådet med hjälp av ovanstående instrument, som komplement till andra åtgärder som rådet har vidtagit för att öka insynen, såsom offentliga överläggningar och debatter och den direkta kontakten med tjänstemännen i enlighet med den uppförandekod som styr förhållandet mellan rådets tjänstemän och medborgarna. Dessutom kan företrädare för branschorganisationerna få komma in i rådets pressrum i samband med ministermötena, i mån av plats. För att komma till den konkreta fråga som ledamoten tar upp, angående möjligheterna att reglera förhållandet mellan rådet och påtryckningsgrupperna, ser rådet för närvarande inga sådana möjligheter. Eftersom rådet endast får fatta beslut på förslag av kommissionen när det fungerar som lagstiftare inom de sektorer som tillhör den första pelaren, framstår det som lämpligt att samrådet med berörda parter sköts av kommissionen i enlighet med de regler som denna har antagit (KOM(2002) 704 slutlig). Fråga nr 29 från Ioannis Patakis (H-0403/03) Angående: Polisinsatser mot demonstrationer under toppmötet i Thessaloniki De övervaknings- och repressionsåtgärder som den grekiska regeringen vidtog inför demonstrationerna, som lockat deltagare från hela Europa, under Europeiska rådet i Thessaloniki den juni väckte starka protester från arbetstagarna. Särskild indignation väckte övervakningen och registreringen med hjälp av 26 övervakningskameror i staden, samtidigt som arbetet i Europeiska rådet inte ens var förlagt till Thessaloniki utan till Chalkidiki, långt från kritiska blickar och störande demonstrationer. Vidtogs dessa åtgärder på rådets begäran eller på initiativ av den grekiska regeringen? Samtycker rådet till åtgärderna, som äventyrar de demokratiska rättigheterna och friheterna, och samtycker rådet till tillämpningen av dessa åtgärder sedan rådet avslutats? Enligt artikel 33 i Fördraget om Europeiska unionen får rådet inte ta ställning i fråga om upprätthållande av den allmänna ordningen i medlemsstaterna. Detta gäller också säkerhetsåtgärderna vid Europeiska rådets möten.

12 De åtgärder som värdlandet vidtog utanför den ort där Europeiska rådet sammanträdde ligger därför utanför rådets befogenheter. FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN Fråga nr 45 från Astrid Thors (H-0411/03) Angående: Ändringen av växtskyddsdirektivet Den planerade ändringen av växtskyddsdirektivet (2000/29/EG 1 ) kan medföra allvarliga konsekvenser för den finländska industrin. Utöver dessa svårigheter kan ändringen även ha konsekvenser för unionens utrikesförhållanden. Direktivändringen skulle innebära att förhållandena i närområden försämras. Det är fråga om träexport från Ryssland till Finland som hållit på i 100 år utan problem. Flora och fauna är likadana i våra länder. Undersökningarna har visat att det i de i Ryssland aktuella områdena inte finns risk för barrträds skadeinsekter. De finländska växtskyddsinspektionsmyndigheterna har redan i många år kontrollerat importerat trä från de västliga delarna av Ryssland och inga alarmerande observationer har gjorts. Därför är kravet på intyg för varje barrträdstransport oskälig. Delar kommissionen vår uppfattning att det inte behövs ändringar i direktivet? Ifall det inte är möjligt, är det möjligt att närområden i så fall skulle kunna lämnas utanför direktivet? Kommissionen är i färd med att förbereda ett förslag till direktiv från kommissionen, och att diskutera detta med medlemsstaterna, om en ändring av bilagorna till direktiv 2000/29/EG, bland annat i syfte att stärka vissa av skyddsbestämmelserna beträffande träimport från de europeiska delarna av Ryssland. Efter diskussioner vid regelkommitténs senaste sammanträde den 17 juni 2003 beslutade man att de nya bestämmelserna inte skall gälla träimport med ursprung i områden som gränsar till östra Finland, d.v.s. Murmansk Oblast, Karelska republiken och Leningrad Oblast. Denna hållning, som kommissionen stöder, utgår från en lämplig riskbedömning. En lagtext håller på att förberedas i detta syfte. Fråga nr 46 från Richard Howitt (H-0414/03) Angående: Ineffektiviteten i Europeiska rådets resolution 92/C172/01 om marknadsföring av modersmjölksersättning i tredje land av tillverkare som är etablerade i gemenskapen Resolutionen 92/C172/01 antogs av Europeiska rådet 1992 för att garantera att gemenskapsbaserade tillverkare av barnmat genomför en korrekt marknadsföring i tredje land, där det yttersta syftet är att skydda amningen och spädbarns hälsa. Med tanke på att ingenting hittills har gjorts för att ge verkan åt denna åtgärd, skulle kommissionen kunna ägna vederbörlig uppmärksamhet åt de återkommande och välgrundade klagomålen från icke-statliga organisationer i Kenya, Indonesien, Argentina och Albanien mellan 1999 och 2002 angående olämplig marknadsföring från gemenskapsbaserade tillverkares sida. Dessa klagomål har systematiskt ignorerats av EU-delegationerna med motiveringen att icke-statliga organisationer inte har befogenhet att inlämna klagomål som behöriga myndigheter. Håller kommissionen med om att detta procedurhinder på ett allvarligt sätt hämmar effektiviteten i resolution 92/C172/01 och skulle den kunna tänka sig en omarbetning av klagomålsförfarandet i avsikt att tillse att klagomål från icke-statliga organisationer får en officiell behandling? 1 EGT L 169, , s. 1.

13 Den internationella lagen om marknadsföring av modersmjölkersättning 1 som offentliggjordes av Världshälsoorganisationen syftar till att bidra till tillhandahållandet av säker och lämplig näring för spädbarn, genom skydd och främjande av amning, och genom att garantera att modersmjölksersättning, när sådan behövs, används på rätt sätt, med hjälp av lämplig information och lämplig marknadsföring och distribution. Inom gemenskapen reglerar kommissionens direktiv 91/321/EEG 2 om modersmjölkersättning och tillskottsnäring kraven beträffande sammansättning samt metoderna gällande marknadsföring av dessa produkter. Det är de nationella myndigheterna som ansvarar för tillämpningen av dessa bestämmelser i medlemsstaterna. Gemenskapen kan inte lagstifta för tredje länder. Det är därför upp till dessa länder att vidta nödvändiga åtgärder för att kunna tillämpa Världshälsoorganisationens lagar på sitt territorium, vilket de lämpligen bör. I rådets resolution 92/C 172/01 3 om marknadsföringsmetoder för modersmjölksersättning i tredje land avseende tillverkare inom gemenskapen uppmanas till respekt för Världshälsoorganisationens lagar. Här erbjuds även möjlighet till granskning av klagomål eller kritik mot marknadsföringsmetoder i tredje länder avseende tillverkare inom gemenskapen, om dessa klagomål meddelas av de behöriga myndigheterna i tredje land. Kommissionen vill försäkra ledamoten om att resolutionen har trätt i kraft. Gemenskapen har instruerat sina delegationer i tredje land att tjäna som kontaktpunkter om behöriga myndigheter vill framföra några sådana klagomål. En del icke-statliga organisationer har kontaktat kommissionens delegationer beträffande opassande marknadsföringsmetoder från tillverkare av modersmjölkersättning eller tillskottsnäring inom gemenskapen. Klagomål från icke-statliga organisationer omfattas dock inte av resolutionen. Inga klagomål har hittills mottagits från behöriga myndigheter i tredje länder. Ledamoten har bett kommissionen om att överväga en omarbetning av resolutionen så att klagomål eller kritik från ickestatliga organisationer kan granskas. Denna fråga diskuterades i stor omfattning under antagandet av resolutionen och det framgick tydligt att gemenskapen och kommissionen inte kunde ta emot sådana klagomål eller genomföra granskning av dem på tredje lands territorium. Kommissionen anser därför definitivt inte att det vore lämpligt att omarbeta resolutionen, utan att endast klagomål som lämnas in av de behöriga myndigheterna i tredje länder skall kunna godkännas och granskas av kommissionen. Fråga nr 47 från Josu Ortuondo Larrea (H-0353/03) Angående: Självmordsattacker riktade mot europeiska mål i Casablanca Den 17 maj 2003 genomfördes fem självmordsattacker i Casablanca som resulterade i 41 döda och ett hundratal sårade, däribland flera spanjorer. Attackerna riktades bland annat mot det spanska kulturcentret Casa de España och den spanska handelskammaren, samt en italiensk restaurang. Den spanska regeringen har förnekat att det skulle finnas ett samband mellan dessa attentat och dess stöd till kriget i Irak, medan framstående skribenter som Antonio Gala hävdat motsatsen i den spanska pressen. Gala framhöll att terrorism inte kan bekämpas med terrorism, vare sig den är nationell eller internationell, och F. López Agudín framhöll det självklara i att ett olagligt krig, ett slags ogenerad statsstödd terrorism, underblåser den islamiska terrorismen. Liknande åsikter framfördes i andra medier i Europa. Rodríguez Zapatero sade att han var rädd för att de som hävdade att det mest oroande massförstörelsevapnet var det hat och den fanatism som kriget (i Irak) skulle kunna ge upphov till skulle få rätt. Förutom att fördöma dessa handlingar och uttrycka min solidaritet med offren, vill jag också ställa följande frågor: Har kommissionen tagit ställning till dessa attentat riktade mot europeiska mål? Anser kommissionen att vissa styresmäns uttalanden om att världen i dag är säkrare, och att riskerna att råka ut för terrorattentat har minskat, är välgrundade? 1 Världshälsoorganisationen. Internationell lag om marknadsföring av modersmjölksersättning. Genève, EGT L 175, , s EGT C 172, , s. 1.

14 Europeiska unionen har fördömt de barbariska terroristattentat som ägt rum i Casablanca. Kommissionen har uttryckt sitt djupaste deltagande med familjerna till dem som dödades och skadades i attentaten, såväl som sin djupaste solidaritet med Marocko, vilket även medlemsstaterna har gjort. Terroristrelaterat våld går aldrig att rättfärdiga oavsett var det äger rum eller under vilka omständigheter. Ingen förevändning, om den så har en politisk, etnisk eller religiös karaktär, kan användas som ursäkt. Kommissionen kan endast spela en liten roll vid bedömningen av det hot möjliga terroristattacker utgör mot de europeiska medborgarnas säkerhet och mot europeiska intressen mer generellt. Detta är en uppgift för samtliga medlemsstater såväl som för ordförandeskapet och generalsekreteraren/den höga representanten. Europeiska unionen är dock beredd att göra sitt yttersta för att förebygga och utrota detta hot. Agerandet mot terrorismen inbegriper dock mer än en bedömning av hotbilden. Kommissionen anser att Europeiska unionen bör tillämpa alla hjälpmedel man har till sitt förfogande för att bekämpa terrorismen: utvecklingspolitik, handelspolitik, politik när det gäller rättsliga och inrikes frågor och även andra delar av Barcelonaprocessen, samt åtgärder inom området för säkerhet. Det är ingenting man genomför över en natt, men ett samlat och vittomspännande internationellt angreppssätt kommer att vara avgörande för om framsteg skall kunna uppnås. Fråga nr 48 från José Manuel García-Margallo y Marfil (H-0357/03) Angående: Beskattning av vägtransporter - franskt initiativ Den franska regeringen har meddelat att den från och med 2006 beslutat att införa en ny avgift för lastbilar som använder det franska vägnätet. Denna avgift är tänkt att finansiera landsvägs- och järnvägsinfrastrukturen. Detta beslut kan få mycket allvarliga konsekvenser för vissa sektorer av ekonomin och för landsvägstransporter av gods i länder som Spanien och för vissa konkreta regioner, som till exempel den autonoma regionen Valencia, vars export per landsväg är oerhört omfattande. Vad anser kommissionen om den franska regeringens beslut? På EU-nivå har man inte lyckats sluta något avtal om beskattning av landsvägstransporter. Anser inte kommissionen därför att det franska initiativet är diskriminerande, förutom att det är föga lämpligt? Angående: Vägtullar för tunga fordon Fråga nr 49 från Manuel Pérez Álvarez (H-0383/03) I flera olika massmedier har det förekommit uppgifter om att man i vissa EU-medlemsstater (t.ex. Frankrike) överväger och/eller beslutat att inrätta genomfartsvägtullar för tunga fordon. Detta har orsakat stor oro inom den spanska transportsektorn, liksom inom produktionssektorn, framför allt inom branscher vars produkter huvudsakligen eller till stor del är avsedda för den spanska exportmarknaden. Anser kommissionen att införandet av genomfartsvägtullar för tunga fordon skadar eller utgör en klar snedvridning av den fria rörligheten för varor och friheten på den inre marknaden? Vilka åtgärder eller beslut har tagits eller kommer omedelbart att tas för att mot bakgrund av det ovanstående förhindra ett sådant oberättigat beslut? Planerar man att vidta någon åtgärd eller något beslut på gemenskapsnivå om denna fråga? Gemensamt svar Den franska regeringen har ännu inte meddelat kommissionen några planer avseende avgifter för användande av infrastrukturen från 2006 och framåt.

15 Om införandet av ett nytt system för användande av infrastrukturen i Frankrike bekräftas, vilket för närvarande är fallet i en annan medlemsstat, kommer kommissionen att se till att gemenskapsrätten, inklusive principen om icke-diskriminering, respekteras vid tillämpningen av samtliga delar av detta nya avgiftssystem. Kommissionen engagerar sig fullt ut för en välfungerande inre marknad för transporttjänster, vilket förutsätter lika behandling av samtliga operatörer. Kommissionen förbereder för närvarande en omarbetning av Eurovinjettdirektivet 1, som Europeiska rådet efterfrågat. Syftet är att bidra till upprättandet av en gemenskapsram som bland annat skulle kunna förhindra antagandet av unilaterala initiativ på detta område. Angående: Ingenjörs- och seismologexpedition till Algeriet Fråga nr 50 från Mihail Papayannakis (H-0358/03) Efter den förödande jordbävning som nyligen drabbade Algeriet blir behovet av att lokalisera känsliga byggnadskonstruktioner i jordbävningsområden allt tydligare. Undersöker kommissionen möjligheten att inom ramen för det pågående programmet för civilskydd skicka en särskild expedition av seismologer och ingenjörer med uppgift att studera området och dess byggnadskonstruktioner och att föreslå eventuella åtgärder för att minska jordbävningarnas skadeverkningar? Efter jordbävningen i Algeriet har kommissionen inom ramen för den så kallade gemenskapsmekanismen samordnat det skyndsamma ivägsändandet av grupper och biståndsmedel för att underlätta ett starkare samarbete när det gäller biståndsingripanden med avseende på civilskydd. Kommissionen sände inom ramen för ingripandet iväg en grupp sakkunniga (inklusive geologer) för att de skulle göra en bedömning av situationen och samordna stödet. Andra åtgärder för katastrofhantering eller avhjälpande åtgärder ryms inte inom det traditionella civilskyddet. Dessutom omfattar det nuvarande handlingsprogrammet för civilskydd endast medlemsstater och länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Det är därför inte möjligt att inom detta program sända en särskild expedition av seismologer och ingenjörer till Algeriet. Säkrare byggnadskonstruktioner för att minska konsekvenserna av jordbävningar är naturligtvis av växande betydelse. Om Algeriet skulle be om hjälp i detta avseende kommer kommissionen att undersöka andra möjligheter att bemöta en sådan begäran. Fråga nr 51 från Caroline F. Jackson (H-0360/03) Angående: Effekter av EG-domstolens dom i mål C-458/00 om avfallsförbränning Domstolen förefaller att i sin dom i detta mål ha kommit fram till att avfallsförbränning med åtföljande energiåtervinning skall anses som en deponeringsverksamhet och inte som en återvinningsverksamhet. Instämmer kommissionen i denna tolkning? Om den inte gör det, utan anser att det bara är avfallsförbränning utan energiåtervinning som nu måste anses som deponeringsverksamhet och inte återvinningsverksamhet, vilka följder anser den då att denna dom och tolkning har med avseende på framtiden för förbränningsugnar, som inte kommer att tillhöra kategorin energiåtervinning ur avfall, och för dem som använder sig av dessa ugnar för att minska den avfallsmängd som deponeras i syfte att uppfylla målsättningarna i direktiv 1999/31/EG 2 om deponering av avfall? 1 Ref. EGT L 187, EGT L 182, , s. 1.

16 Enligt domstolen avgör det huvudsakliga målet för hanteringen inom anläggningen om det handlar om återvinning eller bortskaffande. Hanteringen beskrivs som återvinning endast om avfallet ersätter användning av naturresurser. Värmeåtervinning som en sekundäreffekt av en hantering vars huvudsakliga syfte är bortskaffande av avfall, förändrar inte att hanteringen klassificeras som bortskaffande, även om värmeåtervinningen i sig själv får ses som positiv. Domstolen konstaterade också att transport av avfall för förbränning vid en anläggning som är utformad för bortskaffande av avfall inte kan anses ha återvinning av avfall som huvudsakligt mål, även om all eller delar av den värme som alstras vid förbränningen av avfallet återvinns. 1 I Luxemburgärendet argumenterade kommissionen för att förbränning av avfall där energin helt eller delvis återvinns bör klassificeras som återvinning. Detta avslogs dock av domstolen. et på ledamotens fråga är därför att förbränning med energiåtervinning enligt dessa domar betraktas som bortskaffande om det är det huvudsakliga syftet med hanteringen. Som anges i meddelandet mot en temainriktad strategi för förebyggande och återvinning av avfall utvärderar kommissionen fortfarande följderna av domstolens dom i syfte att ta samtliga rättsliga, tekniska såväl som ekonomiska aspekter i beaktande. Detta kommer att innebära kontakter med medlemsstater och berörda parter. Kommissionen skulle även välkomna bidrag från andra institutioner under processens gång, i synnerhet från Europaparlamentet och dess ledamöter. Domarnas eventuella inverkan på utvecklingen av förbränningskapaciteten i medlemsstaterna är svår att förutse eftersom investeringsbeslut är beroende av ett antal rättsliga, ekonomiska och lokala omständigheter. Klassificeringen av förbränning som bortskaffande inom vissa anläggningar bör utifrån den information som finns tillgänglig inte förhindra att man kan uppnå målen för minskning när det gäller deponering av biologiskt nedbrytbart avfall. Enligt direktivet om deponering får biologiskt nedbrytbart avfall inte placeras på avfallsdeponier, men det krävs inte att sådant avfall återvinns. Vidare finns det andra sätt att hantera biologiskt nedbrytbart avfall, som exempelvis återanvändning, kompostering, metanisering och användning som bränsle vid en produktionsanläggning. Angående: Mänskliga rättigheter i Ryssland Fråga nr 52 från John Joseph McCartin (H-0364/03) Känner kommissionen till omfattningen av våld mot kvinnor i Ryssland och särskilt våld i hemmen som årligen beräknas orsaka kvinnors död? Känner kommissionen till att den ryska regeringen inte ratificerat det frivilliga protokollet till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, vilken ger CEDAW befogenhet att undersöka klagomål från individer och grupper? Kan kommissionen försäkra att den kommer att sätta sig in i detta problem och sedan rapportera till parlamentet? Kommissionen fördömer den beklagliga omfattningen av våld mot kvinnor i Ryssland. Kommissionen följer noggrant alla människorättsfrågor i Ryssland och lyfter regelbundet fram sin oro inför de ryska myndigheterna inom ramen för den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och Ryssland. Kommissionen har för avsikt att ta upp problemet med våld mot kvinnor med Ryssland vid lämpligt tillfälle. Man kommer även att fortsätta att stödja arbetet i internationella forum, som t.ex. Förenta nationerna och Europarådet, för att främja en ökad respekt för kvinnors rättigheter. Kommissionen har ingen information om varför Duman inte ratificerat protokollet till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, vilket undertecknades av Ryssland i maj Kommissionen erinrar sig dock att ett antal medlemsstater ännu inte ratificerat protokollet. Främjandet av jämlikhet mellan könen har också fastställs som ett område som bör beaktas vid all människorättsverksamhet som kommissionen bedriver. Särskilda projekt för att förbättra kvinnornas situation finansieras inom Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter. 1 C-458/00, punkt 41

17 Fråga nr 53 från Rosa M. Díez González (H-0365/03) Angående: Bedrägligt utnyttjande av gemenskapsbidrag för linodling i Spanien Domare Garzón som handlägger linodlingsärendet i Spanien, som utreds av OLAF, har anklagat Gonzalo Ruiz Paz, före detta ekonomisk direktör för Mercasa, och Nicolás López de Coca, före detta generaldirektör för den spanska garantifonden för jordbruket, för bedrägerligt förfarande med gemenskapens medel. Bägge utnämndes av den dåvarande spanska jordbruksministern och nuvarande kommissionsledamoten Loyola de Palacio till att inneha synnerligen viktiga poster med ansvar för gemenskapens stöd när bedrägeriet begicks. Med tanke på att Loyola de Palacio, vid den intervju som föregick hennes utnämning till kommissionsledamot, hävdade att hon skulle vara beredd att avgå om någon av hennes främsta medarbetare blev inblandad i denna rättsprocess önskar jag ställa följande fråga: Ämnar De Palacio avgå som kommissionsledamot med tanke på att hennes medarbetare anklagats för bedrägligt förfarande med gemenskapens stöd till linodling? Ämnar kommissionens ordförande vidta åtgärder med tanke på att denna kommissionsledamot har ett uppenbart ansvar för sina medarbetare som förfarit bedrägligt med gemenskapens medel? Kommissionen är informerad om avgörandet av den nationella domstol som preliminärt beslutar beträffande en rad aspekter av den rättsprocess som inletts av Loyola de Palacio i Spanien. Vi erinrar om att kommissionen är intervenient i detta ärende. I övrigt hänvisas ledamoten till Prodis svar av den 25 april 2001 på fråga P-1198/01 från Bouwman 1. Angående: Införandet av tysk kilometerskatt för lastbilar Fråga nr 54 från Herman Vermeer (H-0367/03) Känner kommissionen till de praktiska problemen i samband med införandet av den tyska kilometerskatten på tunga lastbilar den 1 augusti 2003? De obligatoriska betalkorten och de tillhörande enheterna för kilometerregistreringen finns ej i tillräckliga mängder, särskilt för åkerier utanför Tyskland. Utan denna utrustning är det inte möjligt att på ett smidigt sätt avlägga avgiften och åka igenom Tyskland. Avser kommissionen att med tyska myndigheter ta upp frågan om denna ännu så länge diskriminerande metod som kräver fast utrustning för kilometerregistrering och betalkort? Är kommissionen också beredd att såsom kommissionsledamoten Loyola De Palacio meddelat göra en prövning av de kilometeravgifter som tyska myndigheter avser att införa i förhållande till de budgetinkomster som man behöver för att underhålla det tyska vägnätet? Tyskland har meddelat kommissionen sin avsikt att införa ett nytt vägskattesystem för tunga godsfordon på de tyska motorvägarna. Kommissionen har skrivit till de tyska myndigheterna för att kunna bedöma systemets förenlighet med gemenskapens lagstiftning, och i synnerhet med direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999, både när det gäller nivån på skatterna och andra relevanta aspekter av systemet. Ärendet är för närvarande under granskning. Kommissionen kommer att se till att gemenskapsrätten respekteras vid tillämpningen av alla aspekter av det nya systemet för vägskatt i Tyskland. Angående: Skotsk lax Fråga nr 55 från Catherine Stihler (H-0368/03) 1 EGT C 318 E,

18 Kan kommissionen meddela om följande fall bryter mot gemenskapens bestämmelser? En brittisk stormarknad säljer för närvarande lax styckevis, vilken sägs komma från Skottland eller Norge. Konsumenter som vill köpa skotsk lax har ingen möjlighet att avgöra från vilket land produkten verkligen kommer. Många tror sig ha köpt en skotsk produkt trots att detta kanske inte är fallet. Bryter detta mot existerande bestämmelser? Om det inte bryter mot existerande bestämmelser, kan kommissionen överväga att i framtiden ge konsumenterna en mer omfattande och noggrann information? I kommissionens förordning (EG) Nr 2065/2001 fastställs detaljerade bestämmelser beträffande konsumentinformation inom sektorn för fiskeri- och vattenbruksprodukter. På de produkter som säljs i detaljhandeln skall anges artens handelsbeteckning, produktionsmetod och det område där fisken fångades. För vattenbruksprodukter består angivelsen av fångstområde av en uppgift om den medlemsstat eller det tredje land där produkten har genomgått sitt slutliga utvecklingsskede. Om uppfödning har skett i flera medlemsstater eller tredje länder får den medlemsstat där försäljningen äger rum tillåta att uppgift även lämnas om dessa medlemsstater eller tredje länder. Aktörerna tillåts även genom förordningen att tillhandahålla mer exakt information om fångstområdet. Enligt förordning 2065/2001 av den 22 oktober 2001 är den korrekta informationen för odlad lax som genomgick sitt slutliga utvecklingsskede i Skottland lax odlad i Förenade kungariket. Det är också möjligt att lägga till en hänvisning till Skottland och skriva lax odlad i Förenade kungariket (Skottland). I fall när produkten är odlad i både Norge och Skottland kan Förenade kungariket tillåta angivelsen lax odlad i Norge och Förenade kungariket eller lax odlad i Norge och Förenade kungariket (Skottland). I det fall som ledamoten tar upp framgår inte tydligt huruvida kommer från Skottland eller Norge är den enda tillgängliga informationen för konsumenten om produkten. Om detta skulle vara fallet är den beskrivning som tillhandahålls av den brittiska stormarknaden inte förenlig med förordning 2065/2001. Inte nog med att denna information inte lever upp till kraven i förordningen, utan den är också uppenbart missvisande i fråga om det verkliga ursprunget för produkten ( Skottland eller Norge ) och i fråga om produktionsmetod ( kommer från ). Det bör också noteras att kontroll och genomförande av förordning 2065/2001 vilar på medlemsstaterna. Enligt artikel 9 i förordningen är medlemsstaterna förpliktade att vidta lagstiftningsåtgärder angående spårbarhet och kontroller. Kommissionen noterar dock att en begäran från Förenade kungariket angående registrering av beteckningen skotskodlad lax som en skyddad geografisk beteckning håller på att granskas av kommissionstjänsterna inom ramen för förordning (EEG) 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel. Angående: Partikelkoncentrationer i Atens luft Fråga nr 56 från Alexandros Alavanos (H-0371/03) Enligt uppgifter i pressen visar mätningar av koncentrationerna av de inandningsbara partiklarna PM10 och PM2,5 att mängderna i många områden i Aten överstiger de gränser som sätts av EU i bilaga III till direktiv 1999/30/EG 1. I artikel 5.2 i direktivet heter det att medlemsstaterna skall en gång om året, senast nio månader efter årets utgång, till kommissionen överlämna det aritmetiska medelvärdet, medianvärdet, och enligt artikel 5.4 skall medlemsstaterna vid överskridanden av gränsvärdena informera kommissionen i enlighet med artikel 11.1 i direktiv 96/61/EG 2 tillsammans med nödvändiga bevis för att visa att dessa överskridanden beror på naturliga orsaker. I många delar av Aten pågår arbeten inför OS, vilket förvärrar situationen. Kan kommissionen därför upplysa mig om vilka uppgifter den har, i enlighet med ovanstående artiklar, om mätningarna av inandningsbara partiklar i huvudstadsregionen? Vilka är kommissionens slutsatser? Vilket är förhållandet mellan luftföroreningar och den dagliga dödligheten eller andra återverkningar på Atenbornas hälsa (APHEA-2-projekt inom det fjärde ramprogrammet)? Fullgör 1 2 EGT L 163, , s. 41. EGT L 257, , s. 26.

19 Grekland sin skyldighet att se till att en plan eller ett program utarbetas eller genomförs som gör det möjligt att nå gränsvärdet inom den tidsfrist som fastställts (direktiv 96/62/EG 1, artikel 8.3)? Grekland driver åtta partikel (PM10)-övervakningsstationer i Atticaregionen. När det gäller år 2001 har här rapporterats om överskridande av det dagliga gränsvärdet, inklusive toleransmarginal, vid fem stationer och överskridande av det årliga gränsvärdet, inklusive toleransmarginal, vid sex stationer. Grekland har när det gäller samtliga stationer angivit att överskridandena av gränsvärdena beror på naturliga orsaker, och hävdar som rättfärdigande att ett projekt beträffande inverkan från naturliga orsaker är under genomförande. Hittills har Grekland inte lämnat in några upplysningar beträffande PM2.5. Upplysningar angående 2002 skall lämnas in senast september Såvida motivering till avvikelse till följd av naturliga orsaker inte kan lämnas (t.ex. med hjälp av ovan nämnda projekt som genomförs av Grekland), måste Grekland enligt artikel 8.3 i direktiv 96/62/EG senast den 31 december 2003 lägga fram planer och program. Kommissionen mottog nyligen en Systematisk granskning av hälsoaspekter gällande luftkvaliteten i Europa från Världshälsoorganisationen. Enligt denna rapport kan långvarig exponering för de aktuella partikelkoncentrationerna i omgivningen leda till en betydande minskning av livslängden. Minskningen av livslängden beror i huvudsak på en ökning av dödligheten i hjärt- och lungsjukdomar och i lungcancer. Det är troligt att det sker en ökning vad beträffar sjukdomar i de nedre luftvägarna och reducerad lungkapacitet hos barn, samt kronisk obstruktiv lungsjukdom och reducerad lungkapacitet hos vuxna. Resultat från projektet APHEA2 visar att inverkan från PM10 på dödligheten är allvarligare vid högre kvävedioxidnivåer och i varmare klimat. Angående: Kontrollstämpling av ädelmetaller Fråga nr 57 från Malcolm Harbour (H-0373/03) Kommer kommissionen att föreslå specifika åtgärder för den inre marknaden för att harmonisera testning och märkning av ädelmetaller? Kommer dessa åtgärder att basera sig på den existerande internationella konventionen om kontrollstämpling av ädelmetaller, som har resulterat i ett ytterst respekterat konsumentskydd och främjat gränsöverskridande handel sedan 1973? Kommissionen föreslog 1993 ett direktiv för harmonisering av nationell lagstiftning med artikel 95 som grund. I förslaget fastställs innehållet i artiklar som innefattar ädelmetaller och tillverkare ges möjlighet till bedömning om överensstämmelse (tredje man, kvalitetssäkring, tillverkarens försäkran). Det finns starka och skilda traditioner i medlemsstaterna. Omkring hälften av medlemsstaterna tillämpar certifiering som tredje man utför, medan den andra hälften koncentrerar sig på kontroll av tillverkarens försäkran efter det att produkten saluförts. Direktivförslaget är för närvarande under en första behandling i rådet. Där har dödläge rått sedan 1998 och ingen lösning förväntas inom den närmaste framtiden. Det är upp till rådet att fortsätta att söka en kompromiss så att den första behandlingen skall kunna avslutas. Den konvention som ledamoten nämner har ännu inte undertecknats av Europeiska unionen och framhävs inte uttryckligen i förslaget. I det senare föreskrivs dessutom kvalitetssäkring och tillverkarens försäkran, vilket inte är fallet för konventionen. Fråga nr. 58 från Pernille Frahm (H-0374/03) 1 EGT L 296, , s. 55.

20 Angående: Kemikaliedirektivet I en rapport från den danska miljömyndigheten visas att kemikalier i våra kläder kan skada konsumenters och anställda i kläd- och tygaffärers hälsa, samt att ursköljning av dessa kemikalier kan skada miljön. När kommer kommissionens förslag till kemikaliedirektiv att läggas fram så att vi, även på detta område, får en säker miljö och säkerhet för konsumenter och arbetstagare? Kommissionen förutsätter att ledamoten talar om en rapport om nonylfenol och andra kemikalier. Om så är fallet erinrar kommissionen ledamoten om att ett direktiv om användning och utsläppande på marknaden av nonylfenol antogs den 19 maj. Detta innebär begränsningar beträffande nonylfenol mot bakgrund av en riskbedömning gällande nio olika användningsområden, i synnerhet med avseende på textilbehandling. Toluidin är ett annat ämne som nämns i denna rapport och som också har belagts med begränsningar avseende vissa textilier, inom ramen för den nittonde ändringen av direktiv 76/769 av den 27 juli När det gäller andra kemikalier kommer kommissionen att överväga att lägga fram lämpliga förslag om nödvändigt. Angående: Miljöförstöring p.g.a. NATO-anläggningar Fråga nr 59 från Efstratios Korakas (H-0375/03) Enligt artiklar i pressen har NATO och den grekiska regeringen för avsikt att vid Eleftheron-bukten anlägga en militärhamn åt NATO, vilket kommer att skapa nya risker för landets säkerhet, bli en stötesten vid eventuella konflikter och leda till oåterkalleliga skador på miljön. Samtidigt utreds byggande av ett energicentrum med depåer av flytande bränsle nära havsviken Vasova och minst tre energiproduktionsenheter om 1560 MW. Har kommissionen för avsikt att vidta åtgärder för att uppfylla folkets önskan om färre militära anläggningar och skydda miljön i detta område utanför staden Kavalla genom att förbjuda anläggandet av dessa enheter? Tänker den införliva nationalparken för Östra Makedonien och Trakien samt Eleftheron-bukten i NATURAprogrammet (GR m.fl.) och (GR ), vilket den redan fått förslag om? Havsviken Vasova är en del av området Delta Nestou och Limnothalasses Keramotis (GR ), medan Eleftheronbukten utgör en del av området Kolpos Palaiou - Ormos Eleftheron (GR ). Grekland har föreslagit att båda platserna skall betraktas som områden av gemenskapsintresse (SCI) och de ingår följaktligen i det grekiska förslaget gällande områden som skall inkluderas i nätverket Natura 2000 som upprättades genom direktiv 92/43/EEG 1. När det gäller införlivandet av nationalparken för Östra Makedonien och Trakien i Natura 2000 skulle kommissionen vilja informera ledamoten om att det gemensamma ministeriebeslutet 5796/1999 enligt vilket områdena Nestos Delta, Vistonidasjön och Ismaridasjön utnämns till nationalpark inte längre är i kraft. Enligt grekisk lagstiftning utgörs den nödvändiga lagstiftningsram som syftar till att skydda områdena och som är förenlig med målen som ställts upp i direktiv 79/409/EEG 2 och direktiv 92/43/EEG av en godkänd förvaltningsplan (särskild miljöstudie), ett gemensamt ministeriebeslut och ett förvaltningsorgan. De grekiska myndigheterna har antagit lag 3044/2002, i vilken man föreskriver inrättande av 25 förvaltningsorgan för ett antal områden vars införlivande i nätverket Natura 2000 Grekland redan har föreslagit inom ramen för direktiv 92/43/EEG. Enligt bestämmelserna i denna lagstiftning skall ett förvaltningsorgan inrättas för området Nestos-Vistonida-Ismarida-deltat. Processen för grundande och igångsättning av verksamheten håller på att avslutas för samtliga 25 förvaltningsorgan. Inrättandet av dessa förvaltningsorgan förväntas bidra till uppnåendet av målen för bevarande av dessa områden, till genomförandet av de godkända förvaltningsplanerna för områdena och till ett effektivt skydd av dessa. Vad beträffar rådets direktiv 85/337/EEG 3 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, ändrat genom direktiv 97/11/EG 1, så måste medlemsstaterna garantera att det för projekt som kan antas medföra en 1 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer och av vilda djur och växter, EGT L 206, Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar, EGT L 103, EGT L 175,