Hälsa och utveckling i småföretag Programverksamhet vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och utveckling i småföretag Programverksamhet 1997-2001 vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro."

Transkript

1 Hälsa och utveckling i småföretag Programverksamhet vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Rapport S1/02 ISSN X Programmet har pågått under fyra år från starten 1 augusti Utförare i programmet har varit Enheten för Hälsa och Utveckling i Småföretag (EHUS, även kallad Småföretagsenheten), vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. EHUS inrättades enligt ett särskilt avtal mellan Arbetslivsinstitutet och dåvarande Regionsjukhuset i Örebro med ekonomiskt bidrag från båda parter för att verka under en fyraårig kontraktstid. Huvudförfattare: Sten Bornberger-Dankvardt, programkoordinator Enheten för Hälsa och Utveckling i Småföretag (EHUS)

2 Innehållsförteckning 1. FÖRORD SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG, VISION OCH MÅLGRUPPER SMÅFÖRETAGEN OCH SMÅFÖRETAGANDET BILDEN AV SMÅFÖRETAGEN Småföretag definieras i vårt land vanligen som företag med under 50 anställda Nästan alla företag är små Var tredje förvärvsarbetande svensk arbetar i småföretag Det lilla företaget präglas starkt av ägarens egna kunskaper och värderingar Oro för personalen, ständig tidspress och osäkerhet inför framtiden stressar småföretagaren Frihetslängtan och att få pröva de egna vingarna är en viktig drivkraft för den som startar företag De största företagen dominerar inom varusektorn men småföretagen betyder mest i tjänstesektorn ARBETSMILJÖN I SMÅFÖRETAG Arbetsolycksfall Det kan vara mer riskfyllt att jobba i små företag än i större Sjukfrånvaron i småföretag är lägre än i större företag, men sjuknärvaron kan vara högre Arbetsorsakade besvär kan leda till utslagning i småföretag Ergonomin är sämre i de minsta företagen - variationen i arbetet motverkar besvär Buller och vibrationer i småföretag utgör fortfarande ett stort problem Kemisk exponering i småföretag kan vara hög där den förekommer Stressen kan vara hög i småföretagen, men man kan oftast påverka sin situation Småföretagare löper generellt sett inte större risk än andra att drabbas av hjärtinfarkt ARBETSMILJÖARBETET I SMÅFÖRETAG Storleken på företaget har betydelse för arbetsmiljöarbetet Trögt att komma igång med Systematiskt Arbetsmiljöarbete Regionala skyddsombud har en viktig uppgift som Instruktörer i SAM-arbete HÄLSA OCH LIVSSTIL I SMÅFÖRETAG Ytterst jag själv som avgör om jag har god hälsa Symtomen behandlas men problemen förblir olösta För småföretagare är hälsofrämjande positivt Företagarna känner sig ofta pigga och engagerade trots besvär Goda exempel är svåra att finna HÄLSOAKTÖRER Företagshälsovården och småföretagen har svårt att finna varandra MILJÖARBETET I SMÅFÖRETAG KÖNSPERSPEKTIV I SMÅFÖRETAGANDET Att starta företag är mer ett medel än ett mål för kvinnorna Det kan vara svårt för kvinnor att få EU-bidrag Kvinnor har svårt att försörja sig på sitt företagande Dubbelarbetande kvinnor kan löpa ökad risk för hjärtinfarkt Män jobbar mera övertid och kvinnor slarvar med maten Bra med ökad könsblandning

3 7. REDOVISNING AV PROGRAMMET INTERNT ARBETE REDOVISNING AV PROJEKT Traditionella mikroföretag Tillverkningsföretag Framtidsföretag Nystartade företag Övriga projekt STATISTIK OM SMÅFÖRETAGANDET METODER/VERKTYG FÖR MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖARBETE I SMÅFÖRETAG Branschundersökningar - uppläggning och genomförande Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM-arbete) i det lilla företaget Goda exempel Nätverk WORKSHOPS KONFERENSER/UTBYTE/KONTAKTER HANDLEDNING AV STUDENTER AVSTÄMNING MOT PROGRAM FÖR VERKSAMHETEN INFORMATIONS- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHET UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER HAR PROGRAMMET GIVIT ÖNSKAT RESULTAT? VILKA NYA KUNSKAPER HAR FRAMKOMMIT? VAD KAN MAN LÄRA AV ERFARENHETERNA? VILKA REKOMMENDATIONER KAN GES INFÖR FRAMTIDA SATSNINGAR? VILKA NYA FORSKNINGSFRÅGOR HAR VÄCKTS? EKONOMISK AVSTÄMNING RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER LITTERATUR OCH REFERENSLISTA

4 1. Förord Denna rapport redovisar den verksamhet och det utvecklingsarbete som bedrivits vid Enheten för Hälsa och Utveckling i Småföretag (EHUS) som etablerades vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid Regionsjukhuset i Örebro under tiden 1 augusti 1997 fram till 31 juli år EHUS inrättades enligt ett särskilt avtal mellan Arbetslivsinstitutet och Regionsjukhuset i Örebro med ekonomiskt bidrag från båda parter för att verka under en fyraårig kontraktstid. En ledningsgrupp för EHUS etablerades med Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet som ordförande, Gun Carlsson, Arbetslivsinstitutet som sekreterare och Sten Bornberger-Dankvardt, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro som föredragande och tillika programkoordinator. Syftet var att undersöka hur arbetsrelaterade hälso- och miljöfrågor hanteras i små företag, hur transaktionen av kunskaper och erfarenheter från en specialiserad enhet av typ EHUS, ingående i landstingets offentliga hälso- och sjukvårdsorganisation, kommer till stånd och omsätts till utveckling i företagen. Som viktiga värdekriterier sågs den påverkan och de nyttoeffekter som kunde fås till stånd hos tjänsternas konsumenter eller avnämare. Först som sist var det ett angeläget mål att få fram erfarenheter och kunskap om förutsättningarna för en offentlig sjukvårdshuvudman att organisera och utveckla ett utbud av tjänster inom området arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa till kategorin små företag. De båda kontraktsslutande parterna Arbetslivsinstitutet respektive Regionsjukhuset var redan tidigt medvetna om att ett viktigt utvecklingssteg var att följa EHUS utveckling med en s.k. formativ utvärdering. Med detta avses en utvärdering som syftar till förbättring av verksamhetens kvalitet i viktiga avseenden. Utvärderingen utformades följande detta övergripande mål och resulterade efterhand i att EHUS fick en tydligare kontur med verksamheten i ökande utsträckning knuten till operationella och utvärderingsbara mål. Avsikten var att göra EHUS kompetens och potential mera känd för de företag som anlitade och kom att anlita EHUS som expertorgan. Detta ledde också till ökade insikter om EHUSprogrammet hos landstingsledningen och hos andra utomstående intressenter. En viktig observation var att den ledde den till en ökad medvetenhet hos EHUS egna personal om EHUS uppgifter på de små företagens hälsomarknad, om de egna personliga arbetsuppgifterna och om behoven av egen kompetensutveckling på både kort och lång sikt. I de promemorior skrivna av Jan-Axel Kylén som ingår som rapportbilagor ett till tre redovisas hur utvärderingen var upplagd och dess resultat. Eftersom kompetensutveckling har varit något av en röd tråd i EHUS historia under den fyraåriga kontraktsperioden har bilaga 3 inriktats mot en diskussion av just kompetensbegreppet som en hörnsten i en organisations i detta fall EHUS omstöpning till en organisation där kvalitet och dess fortlöpande förbättring sätts som ett centralt verksamhetsmål. Frågan om EHUS är en bra organisationsform för tillhandahållande av offentliga tjänster till små företag på arbetsmiljöområdet kan besvaras jakande med tillägget att som förutsättning gäller att den skall kunna utveckla tjänster av en kvalitet som gör organisationen konkurrenskraftig och dess tjänster efterfrågade på marknaden. Frågan om verksamheten vid EHUS på kort sikt kan göras ekonomiskt självbärande är inte möjlig att besvara efter denna fyraåriga kontraktsperiod. En existens på en fri hälsomarknad är i grunden beroende av i vilken utsträckning organisationens tjänster efterfrågas och dess förmåga att svara mot marknadens / kundernas behov och förväntningar. För EHUS del har de erfarenheter som vunnits under denna fyraåriga kontraktstid visat att EHUS har goda möjligheter att etablera 3

5 sig som en kompetent och från småföretagens sida efterfrågad expertinstans på arbetsmiljöområdet. Dock synes det fortfarande osäkert om en helt marknadsberoende och genom marknaden helt finansierad organisation för närvarande kan prestera den kontinuerliga kvalitetsförbättring och den utveckling av kompetenser och arbetsmetodik som skett inom ramen för EHUS under denna fyraåriga projekttid. I varje diskussion om hur små företag skall försörjas med kompetenta arbetsmiljö och rehabiliteringstjänster förtjänar denna rapport från EHUS-programmet att läsas av alla som berörs av dessa spörsmål. I rapporten har i anslutning till den löpande texten inredigerats hänvisningar till litteratur och EHUS-programmets rapporter i fotnotsform. Dessutom finns en samlad rapport- respektive litteraturförteckning i kapitel 13 och 14. Stockholm i mars 2002 Peter Westerholm Professor emeritus Redaktör 4

6 2. Sammanfattning Vid EHUS (Enheten för Hälsa och Utveckling i Småföretag = Småföretagsenheten) har under åren pågått en programverksamhet med syfte att lyfta fram arbetsmiljöfrågorna i småföretagen, beskriva situationen, pröva nya angreppssätt i arbetsmiljöarbetet samt tillhandahålla metoder och verktyg anpassade till småföretagens behov så att utvecklingen mot en bättre arbetsmiljö för målgruppen påskyndas. Programverksamheten grundas på ett avtal mellan Arbetslivsinstitutet i Solna och Universitetssjukhuset i Örebro. Verksamheten har följts av utvärderare för att med hjälp av formativ metodik medverka till att enhetens prestationer gentemot småföretagen hela tiden förbättrats. Primär målgrupp under programperioden har varit mikroföretagen (<10 anställda) samt tillverkningsföretag, framtidsföretag och nystartade företag med upp till 49 anställda. Sekundär målgrupp är aktörer/intressenter som kan bidra till bättre hälsa och utveckling i småföretagen (exempelvis företagshälsovården, regionala skyddsombud, näringslivsaktörer, primärvården, utbildare, finansiärer och politiker). Småföretag definieras i vårt land som företag med under 50 anställda, samt inkluderar även vissa ekonomiska nyckeltal. De största företagen dominerar inom varusektorn medan småföretagen betyder mest i tjänstesektorn. Det finns skillnader mellan kvinnor och män i företagandet. Kvinnor väljer att starta verksamhet inom tjänster/service samt varuhandel, medan männens val är mera jämnt fördelade på olika sektorer. En större andel av männen har expansionsplaner och de har även en högre omsättning visade en enkätundersökning riktad till företag som startats Skillnader fanns också när det gällde hur man bedömde utvecklingsmöjligheterna. I Sverige utgör småföretagen drygt 99% av alla privata företag och sysselsätter 1/3 av arbetskraften. Andelen företagare utgör närmare 10 procent av de förvärvsarbetande. Frihetslängtan och att få pröva de egna vingarna är en viktig drivkraft för den som startar företag. Det lilla företaget präglas starkt av ägarens egna kunskaper och värderingar. Småföretagen är sårbara. Det finns sällan ekonomiska förutsättningar i de minsta företagen att klara av långtidsfrånvaro, storkunder som inte betalar i tid, stora investeringar eller liknande. Allas närvaro behövs. Följden blir att man går till jobbet även när man inte mår riktigt bra. Det ges då sämre möjlighet till återhämtning, vilket kan förvärra besvär eller sjukdom. Arbetsorsakade besvär och återkommande sjukskrivningar kan i ett senare förlopp slå hårt mot företagets och den enskildes ekonomi. I vissa småföretagsbranscher finns påtagliga arbetsmiljörisker. Exempel på sådana branscher/yrken är frisörer, bilplåtslagare, tandtekniker, billackerare, kemtvättare, restauranger, snickerier med flera. Få studier har genomförts i slumpvisa urval av småföretag, varför det kan vara svårare att uttala sig generellt om hälsoriskerna i småföretagen. Det förefaller dock vara så att tunga lyft och svåra arbetsställningar är generellt sett vanligare i små företag än i större. Färsk statistik över arbetsorsakade besvär från nacke, axlar, rygg visar genomgående högre siffror för sysselsatta inom typiska småföretagsbranscher. Stressen kan också vara hög i småföretagen. Exempel på Stressorer i det lilla företaget kan vara alldeles för stor arbetsbörda, brist på tid att göra jobbet bra (tidspress) och ekonomisk 5

7 press. I enkätundersökning i nya småföretag svarade 83 procent av företagarna att de alltid eller ofta arbetade på högvarv. Att småföretagandet är ett ensamarbete speglades också av svaret på frågan: Kan Du få hjälp om det kör ihop sig?, där nästan hälften svarade aldrig eller sällan. EU-statistiken ger vid handen att olycksfallrisken är mycket större i små än i stora företag, särskilt vad gäller olycksfall med dödlig utgång. Svensk statistik visar en likartad bild. Det är främst företag med 1-9 anställda med 6,7 procent av arbetskraften inom jordbruk, byggverksamhet och transport som svarar för 20 procent av olyckorna. Soloentreprenörer inom jordbruk, skogsbruk och fiske är kraftigt överrepresenterade bland arbetsrelaterade dödsfall. Huvudaktörerna vid hälsoproblem i småföretag är den offentliga sjukvården och företagshälsovården. Den typiske småföretagaren är intresserad av närmast omedelbar tillgänglighet och servicenivå från sjukvårdssystemet när hjälpbehov föreligger. För preventiva insatser som långsiktigt kan vara ett medel att förbättra arbetshälsan finns ett mycket begränsat intresse i småföretagen. På frågan Anser Du att de små företagen köper rätt tjänster från FHV (företagshälsovården) utifrån de behov ni själva ser att företagen har? svarade endast 28 procent av FHV-enheterna JA. FHV som svarade JA kännetecknades av att de hade en stark medicinsk profilering. Samtidigt tyder denna och tidigare undersökningar på att de små företagen inte är särskilt medvetna om vad företagshälsovården kan erbjuda utöver sjukvård och hälsokontroller. Det är trögt att komma igång med Systematiskt Arbetsmiljöarbete i småföretag. Vid Temos undersökning våren 2001 fann man att systematiskt arbetsmiljöarbete var fullt infört på en tredjedel av de svenska arbetsplatserna. Särskilt låg var andelen inom handeln och byggbranschen. Det är framförallt de minsta arbetsplatserna med 1-4 anställda som inte har påbörjat arbetsmiljöarbetet. Hälften ansåg att det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver för mycket papper och dokumentation. För att underlätta arbetet har Småföretagsenheten utarbetat en metod och ett verktyg som gör att tre av fyra företag kan arbeta vidare på egen hand efter att ha fått hjälp i starten. Regionala skyddsombuden har utbildats till instruktörer och hjälper företagen att komma igång. I småföretagen finns även friskfaktorer som gör att brister i arbetsmiljön inte får samma genomslag i ökad ohälsa som man kan förvänta sig. Exempel på det är möjligheten att påverka, att man ingår i en liten grupp där alla behövs, man har kontakt med kunden och får direkt feedback, det finns en tydlighet i vilka arbetsprestationer som förväntas av den enskilde, arbetsuppgifterna kan vara ganska variationsrika, stämningen är familjär m.m. Enhetens kartläggning av småföretag inom tillverkningsindustrin visade att det miljömedvetna företaget ser arbetsmiljö, övrig miljö, produktionsteknik och ekonomi i ett helhetsperspektiv. Att aktivt satsa på miljön stärker företagets strategiska position och ökar konkurrenskraften på marknaden. Miljöfrågor berör alla och väcker engagemang. Förbättring av rutiner för sortering eller återvinning av avfall och reducering av utsläpp till luft eller vatten hade genomförts av drygt hälften. De faktorer som mest ansågs påverka att miljöaktiviteter startades var det egna intresset för hälsofrågor och miljökunskap samt krav från kunder och myndigheter. Då det gäller att väcka medvetenhet och att föra ut arbetsmiljökunskap till småföretagen är principen hjälp-till-självhjälp sannolikt den mest framgångsrika. Konsultens roll i det 6

8 sammanhanget är inte att göra jobbet utan att väcka intresset. Konsulten ska lära företagare och anställda att själva undersöka sin arbetsmiljö och att söka kunskap. Småföretagens medvetenhet väcks vid kontakter med arbetsmiljöinspektörer, regionala skyddsombud, företagshälsovårdspersonal, hälsorådgivare, arbetsmiljökonsulter och studenter. Men kanske ännu viktigare är kontakten med andra företagare (råd från en jämlike), de anställdas krav, information från leverantörer eller krav från kunderna. Programmet har gett nya kunskaper om hur man får småföretagen att delta i projekt- /förändringsarbete, i kartläggningsarbete, intervention, uppföljning/utvärdering. Hur rapporteringen bör göras. Hur metodutvecklingen ska bedrivas. Vi har fått till stånd internationellt erfarenhetsutbyte och konsensus i många småföretagsfrågor. Aktörssamverkan. Gemensamma kriterier när man väljer ut goda exempel. Effektmått. Allt har gett oss nya kunskaper som var för sig kan ses som små steg mot bättre kännedom om småföretagens hälso- och miljöfrågor. Som ett resultat av programmet kan vi märka ett ökat intresse för hälsofrågor hos småföretagare, studenter, journalister och småföretagsforskare. Vi kan mäta positiva hälsoeffekter i vissa projekt och vi vet mycket mer om småföretagens situation som vi delar med oss av via olika kanaler. Spridningen av resultaten i olika form kommer att fortsätta i flera år framåt och kommer att tillämpas i nya projekt. Man måste använda sig av många kanaler för att nå ut till småföretagen och kunna påverka dem mot ett hälsosammare företagande och leverne. Det är ett svårt arbete som lyckas först när man fått förtroende och respekt hos företagen. Småföretagsenheten har lyckats ganska bra med sitt uppdrag men är samtidigt en mycket begränsad resurs. Flera måste driva de här frågorna, inte minst småföretagen själva. Genom samarbete med hälsoaktörer ökar möjligheten att allt fler företag kan bli hälsosamma, livskraftiga och attraktiva som arbetsgivare. Programmets olika projekt har hittills resulterat i 30 rapporter, en bok och medverkan i flera andra böcker. För den som vill läsa valda avsnitt i rapporten rekommenderas en titt i innehållsförteckningen. Rubrikerna i kapitel 6 sammanfattar slutsatserna. En kort sammanfattning av respektive projekt redovisas i kapitel 7. Vi hoppas att läsningen blir intressant. 7

9 3. Inledning Medvetenheten och kunskapen om hur en hälsosam och utvecklande arbetsmiljö skapas är ofta otillräcklig, speciellt i småföretagen. Inte därför att småföretagare anser att det är mindre viktigt med en bra arbetsmiljö, utan för att tid, pengar och engagemang inte alltid räcker till för annat än ren produktion. Men när konkurrensen ökar kan dålig arbetsmiljö vara ett hinder. Företag som skapat förutsättningar för god hälsa och utveckling har också skapat förutsättningar för framgång och bidrar i förlängningen till ökad välfärd för oss alla. Syftet med programmet har varit att lyfta fram arbetsmiljöfrågorna i småföretagen, beskriva situationen, pröva nya angreppssätt i arbetsmiljöarbetet samt tillhandahålla metoder och verktyg anpassade till småföretagens behov så att utvecklingen mot en bättre arbetsmiljö för målgruppen påskyndas. Vi som under de fyra åren medverkat i programmet har varit: Anette Holm, Informatör Anna Andreasson, Informatör Anna-Lisa Hellsing, Ergonom Annika Gelin, Informatör Carina Ångman, Sekreterare Carl-Göran Ohlsson, Forskningsansvarig Görel Fredriksson, Miljöhandläggare Kenneth Malm, Beteendevetare Lars-Åke Karlsson, Arbetsmiljöingenjör Sofia Loodh, Miljösköterska Sten Bornberger-Dankvardt, Programkoordinator Ulf Millgårdh, konsult, Civilekonom Wenche Aslaksen, Sekreterare Åke Oliv, Arbetsmiljöingenjör Studenter från Örebro universitet och Mälardalens högskola har genomfört arbeten som bidragit till helhetsbilden av småföretagen. I ledningsgruppen för programmet har ingått: Professor emeritus Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet Professor Ewa Menckel, Arbetslivsinstitutet Klinikchef Edvard Lidén, Yrkes- och miljömedicinska kliniken Fd Klinikchef Gunnar Ahlborg jr Byrådirektör Gun Carlsson, Arbetslivsinstitutet Programkoordinator Sten Bornberger-Dankvardt, Småföretagsenheten Verksamheten har under programperioden följts av utvärderare: Jan-Axel Kylén, Kylén Utbildning AB, Stockholm Rapportens disposition Programmet har gjort det möjligt att finna de pusselbitar som saknades för att kunna presentera en bild av hälsan, arbetsmiljön och miljöarbetet i småföretagen. Vi har valt att disponera rapporten så att vi först beskriver uppdraget, för att sedan ge vår bild av situationen i småföretagen utifrån erfarenheterna i programmet varvat med tidigare kunskaper. Vi övergår sedan till en mer kvantitativ redovisning av programmet och avslutar rapporten med diskussion och rekommendationer för fortsättningen. 8

10 4. Bakgrund Det är svårt att få fram korrekt statistik om antalet småföretag och anställda. Många nya företag uppstår och andra läggs ned, rörligheten är stor. En kombination av eget företagande och anställning är vanligt förekommande. Den s.k. informella ekonomin växer. Vi kan ändå konstatera att sysselsättningen i småföretag (0-49 anst) inom EU visar en stigande trend sedan mitten av nittiotalet. Expansion av servicesektorn, outsourcing och tillväxt inom IT-sektorn uppges som orsaker. Småföretagen svarar idag för hälften av sysselsättningen enligt EU-statistiken. Det typiska företaget inom EU har i genomsnitt 6 anställda. 1 I Sverige utgör småföretagen drygt 99% av alla privata företag och sysselsätter 1/3 av arbetskraften. Andelen företagare utgör närmare 10 procent av de förvärvsarbetande. I september 2001 fanns det småföretag inom näringslivet. 2 De flesta av dessa, cirka företag (81%), hade ingen anställd. Enligt statistik från augusti 2001 fanns det företagare med anställda och utan anställda (sammanlagt företagare), dvs. varje företagare har i genomsnitt 1,8 företag. En småföretagare måste vara allkonstnär för att klara av att hantera problem som dyker upp. De är beroende av att personalen finns på plats och att de själva får vara friska. Produktionen går i första hand. Småföretagaren har intresse av att de anställda inte råkar ut för ohälsa eller skada till följd av arbetet men medvetenheten och kunskapen om hur man skapar en god arbetsmiljö är ofta bristfällig. Inom gruppen småföretag återfinns många kända riskyrken/riskbranscher som genererar både arbetsolycksfall och arbetsskador så som tidig förslitning. Exempel på sådana branscher är transport, restaurang, handel, städning, byggnation, bilreparation, bagerier, frisörer, kemtvätt m.fl.). Företag med minst fem arbetstagare ska enligt lag ha skyddsombud. I verkligheten är det färre än 25% av dessa företag som har ett skyddsombud och de regionala skyddsombuden har många gånger en tuff uppgift att hinna besöka alla småföretag där de har medlemmar. Arbetsmiljöinspektionen hinner besöka de minsta företagen i genomsnitt en gång vart tionde år om det inte finns särskilda risker. Färre än 20% av mikroföretagen (<10 anställda) kan antas ha avtal om företagshälsovård. 3 Då man undersöker hur stor andel av de sysselsatta som uppger att de har tillgång till företagshälsovård är siffran högre. Enligt Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning 1999 hade i genomsnitt 45% av de sysselsatta i de minsta företagen (0-9 anst) tillgång till företagshälsovård. 4 Svaren speglar vad den svarande uppfattar som företagshälsovård och kan inkludera en brokig flora av verksamheter. Vid hälsoproblem söker anställda i småföretag oftast hjälp inom den allmänna hälsovården. De utgör närmare hälften av de arbetsrelaterade besöken där, men arbetsgivaren får sällan kännedom om problemen. 5 Sammantaget finns i småföretag ett mycket svagt skyddsnät för att komma till rätta med hälsoproblem som har med arbetet att göra. Småföretagen är sällan själva medvetna om problemet och man saknar i hög utsträckning kunskap om metoder/verktyg för att på egen hand skapa en bättre arbetsmiljö. Sysselsättningen i småföretagen ökar och det blir allt viktigare att kunskaper inom arbetsmiljöområdet även kommer småföretagen till del. 1 (European Network for SME research (ENSR) 2000, 2 Databearbetning CFAR (SCB) koncernrensat material, dvs bara ett arbetsställe per företag har medräknats. 3 Miljöservice och företagshälsovård för småföretag s Arbetsmiljöverkets rapport Företagshälsovård, korta sifferfakta nr 8, Bornberger-Dankvardt S, Dahlin I. Uppföljning - Handläggning av patienter med arbetsrelaterade åkommor vid en vårdcentral (1993) 9

11 5. Uppdrag, vision och målgrupper Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro har lång erfarenhet av arbetsmiljöprojekt i småföretag. Redan några år efter det att klinikens verksamhet startade 1966, genomfördes de första undersökningarna i småföretagen. Man konstaterade då att anslutningen av småföretag har varit synnerligen dålig och en allmän omedvetenhet om arbetsmiljöfrågor tycks föreligga, samt vidare att En objektiv miljöinventering är väsentlig för alla former av företagshälsovård och samlade bedömningar av teknisk och medicinsk personal bör göras. 6 Från 1980 har det funnits en särskild Småföretagsenhet vid kliniken som genomfört ett 60-tal projekt. Arbetet har bl.a. bestått i att undersöka hälsorisker inom olika branscher, stimulera och underlätta företagshälsovårdens arbete samt att uppmuntra till arbetsmiljöåtgärder i företagen. Enhetens uppdrag i det nu aktuella samarbetsprogrammet har varit att ta ett samlat grepp för att utveckla arbetsmiljöarbete, produktivitet, organisation och kompetens inom regionens småföretag, samt finna utvärderingsbara modeller och metoder efter vilka företagen kan arbeta för att uppnå en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa. Verksamhetens inriktning kan sammanfattas i följande fem punkter: 1. Kartläggning av arbetsrelaterad ohälsa, överföring av kunskaper och information om åtgärder som kan förebygga ohälsa i småföretagen. 2. Hälsobefrämjande åtgärder sammanhängande med bl.a. livsstilsfrågor och yrkeskulturella faktorer. 3. Evaluering av metoder/modeller för arbetsmiljö- och utvecklingsarbete i småföretagen. 4. Helhetssyn på företagen (innefattande även organisation, kompetensutveckling och ekonomi). 5. Genusperspektiv. Småföretagsenhetens vision är friska småföretag där såväl företagare som anställda mår bra, där risken för arbetsskador är mycket liten och där var och en ges möjlighet att fullt ut bruka och utveckla sina resurser i samklang med företagets mål för verksamheten. Dvs. både hälsa och personlig utveckling ska kunna tillgodoses på ett bra sätt i de minsta företagen. Viktiga mål med verksamheten är att : Förebygga miljöbetingad ohälsa Främja hälsa och kvalitet i småföretag Förena produktivitet och hälsa Primär målgrupp (figur 1) är sysselsatta i småföretag (< 50 anställda). Verksamheten inriktades under programperioden mot sysselsatta inom fyra typer av småföretag, nämligen traditionella mikroföretag (<10 anställda), tillverkningsföretag, framtidsföretag och nystartade företag. 6 Axelson, Olav et al; Arbetsmiljö och hälsa vid småföretag, Läkartidningen,

12 Traditionella mikroföretag Nystartade företag Tillverkningsföretag Framtidsföretag Figur 1. De primära målgrupperna under programperioden Sekundär målgrupp är aktörer/intressenter som kan bidra till bättre hälsa och utveckling i småföretagen (exempelvis företagshälsovården, regionala skyddsombud, näringslivsaktörer, primärvården, utbildare, finansiärer och politiker). Användarnyttan är en ledstjärna för verksamheten. Projekten ska utmynna i ett användbart material, som kan användas av småföretagen själva eller av deras konsulter. Verktyg och metoder ska bidra till en bättre hälsa och utveckling i småföretagen. 11

13 6. Småföretagen och småföretagandet 6.1 Bilden av småföretagen Den gängse bilden av småföretagen växer fram i kontakter med hantverkare, handel och service. Det är snickaren som hjälper oss under några sommarveckor, frisören som ser till att försköna vårt yttre, den lilla butiken, bageriet och pizzarestaurangen på hörnet som alla är viktiga verksamheter för vår närservice. Men småföretagandet är mycket mer mångfacetterat än så. Ingen företagare är den andra lik. Det är individer det handlar om, vilket också återspeglas i företagandet. Småföretag definieras i vårt land vanligen som företag med under 50 anställda Småföretag definieras i vårt land som företag med under 50 anställda, samt inkluderar även vissa ekonomiska nyckeltal. Som undergrupp förekommer ofta benämningen mikroföretag, vilket är företag med under tio anställda. Begrepp som används internationellt är Small Scale Enterprises (SSE) eller bara Small Enterprises (SE). Många upplever nog ett företag med närmare femtio anställda som ganska stort, och visst är det stor skillnad mellan de minsta och de största småföretagen. Vi återkommer till det. Nästan alla företag är små Mer än 99 procent av alla arbetsställen i Sverige har färre än 50 anställda. Ibland sätts likhetstecken mellan små arbetsställen och småföretag, vilket inte är korrekt. Små arbetsställen i SCBs Centrala företags- och arbetsställeregister (CFAR) kan även vara offentligt ägda eller ingå i större koncerner. Vid rensning av statistiken kommer man fram till att de äkta småföretagen utgör 92 procent av samtliga arbetsställen, 98 procent av de privata arbetsställena eller 99,9 procent av de privata företagen. Vi kommer i fortsättningen att särskilja det som i registret benämns arbetsställe och det vi benämner företag. Totalt fanns det i september 2001 cirka arbetsställen. Av dessa var privat ägda småföretag, de flesta ( ) var företag utan anställda (figur 2). Småföretagen utgör över 99 procent av företagen inom samtliga privata sektorer utom tillverkning och industri där de utgör 90.8 procent respektive 95.5 procent av företagen. Två tredjedelar av småföretagen finns inom tjänstesektorn. Av samtliga nystartade företag 1999 var 14 procent av industriföretagen och 21 procent av tjänsteföretagen startade av en person med invandrarbakgrund. Av de som startade nytt företag under angav 40 procent av kvinnorna och 32 procent av männen att de drev företaget jämsides med anställning. 7 Småföretagsenhetens högst prioriterade målgrupp är mikroföretag (företag med färre än tio anställda) i Örebro, Värmlands, Västmanlands och Södermanlands län. I oktober 2001 fanns det mikroföretag ( soloföretag, företag med 1-4 anställda och företag med 5-9 anställda) i regionen. 8 7 SCB, Nyföretagandet i Sverige 1998 och CFAR, SCB juridisk form 81-85, borttagna 12

14 Figur 2. Antal privata företag inom respektive storleksklass i september 2001 (företag som ingår i koncern med fler än 49 anställda är undantagna). 9 Antal företag Antal småföretag inom respektive storleksklass Företagsstorlek (ant anställda) Var tredje förvärvsarbetande svensk arbetar i småföretag Det totala antalet sysselsatta i Sverige uppgick till närmare 4,3 miljoner hösten Av dessa arbetade drygt 1,4 miljoner i privata företag med färre än 50 anställda, varav närmare var aktiva företagare. 10 Osäkerheten i statistiken är stor. Även om vissa blir vid sin läst så är rörligheten stor mellan att t.ex. ha en fast anställning och att ha ett företag vid sidan av eller att pendla mellan eget företagande och ett fast arbete beroende på arbetstillgång. Man talar exempelvis om arbetets flexibilisering, eller om atypiska anställningar, med lösa anställningsvillkor såsom att vara projektanställd, behovsanställd, vikarie, projektnomad. Många arbeten genomförs i nätverksorganisationer. 9 Uppgifter från SCB:s företagsregister (CFAR) Uppgifter från CFAR (koncernrensade), AKU och RAMS, SCB 13

15 Figur 3. Antal anställda i företag (arbetsställe) fördelat på storleksklass för åren Anställda i företag (CFAR) efter storleksklass och år anställda 5-9 anställda anställda anställda anställda anställda anställda 500+ anställda Företagsstorlek Som nämnts tidigare har sysselsättningen i småföretagen ökat inom EU sedan mitten av nittiotalet. Som framgår av figur 3 är ökningen i företag med anställda tydligast, medan storföretag minskat sin personal i samma takt. Orsaker till småföretagens tillväxt står, som tidigare nämnts, att finna i bl.a. servicesektorns expansion, outsourcing av vissa verksamheter och nya sektorer som ökat kraftigt, t.ex. IT-branschen. 11 Det lilla företaget präglas starkt av ägarens egna kunskaper och värderingar Företagaren ägnar mycket tid och energi åt sitt arbete och eftersträvar att ha en god kontroll över verksamheten. I de minsta företagen är företagaren ofta direkt engagerad i produktionen och påverkas i arbetet av samma arbetsmiljöfaktorer som personalen. Starka psykologiska drivkrafter binder samman företagaren med företaget. Det egna företaget representerar även immateriella eller abstrakta värden för företagaren. För småföretagaren är företaget och den egna identiteten en mycket viktig helhet. 12 Hur ser det typiska småföretaget ut? Det finns vissa karaktäristika som är gemensamma för ett stort antal små företag: Det är ett familjeföretag. 2. Ägaren/grundaren har tidigare arbetat i ett större företag med likartade produkter som det egna företaget har. 2. Företagarens formella utbildning varierar starkt, många har låg formell utbildning i förhållande till sina arbetsuppgifter och kompetens. 3. De mål företagaren vill förverkliga är att tjäna pengar, att vara oberoende och att nå en högre grad av självförverkligande. 4. Företaget har ofta en bräcklig ekonomisk bas. 5. Man arbetar alltid under tidspress. 11 Report on the Current Status of Workplace Health Promotion in SMEs, 2001, sid Beckérus Å, Roos B Affärer som livsstil (1985) 13 Ramström D, Åberg S. Att ge småföretagen kompetens för arbetslivet, bilaga SOU 1994:48 14

16 6. De har inga specialistresurser (utom ägarens specialistkompetens, som utgör kärnan i företaget). 7. De har en minimal administration. 6. Kontakten med omvärlden är beroende av den lokala företagarmiljön (för företagaren är det viktigt att känna samhällets och företagarkollegornas stöd och uppskattning). Oro för personalen, ständig tidspress och osäkerhet inför framtiden stressar småföretagaren Upplevda problem är koncentrerade till personal, ekonomi och planering. 14 Det är sällan lagom mycket att göra. Kundens krav är leverans helst igår. Det är med andra ord ständig stress och tidspress. Förutom detta känner småföretagaren ofta oro för framtiden, orderingången, egna och andras kompetens, rekryteringsproblem, familjen-relationer-nätverk, litet handlingsutrymme med begränsade resurser, ekonomiskt och personellt, kanske somatiska besvär eller psykosomatiska besvär I de fall man drabbas av arbetsrelaterad överbelastning så tar man sig inte tid att söka vård, utan går och drar på krämpor. 17 Om man söker hjälp vid vårdcentral eller dylikt så är kunskapen där om arbetsrelationen och lämpliga arbetsmiljöåtgärder oftast otillräcklig. 18 Kontakten med myndigheterna är det svåraste för många småföretagare. Småföretagarens situation som mångsysslare och avsaknad av specialistfunktion i företaget gör det stundom svårt att hålla sig underrättad om gällande regelverk. Osäkerheten om lagar och regler föder osäkerhet vilket gör kontakterna med myndigheter oangenäma. I de små företagen känns det ofta främmande att hantera frågor på ett uppdelat sätt. Mycket av frustrationen och de negativa attityderna i umgänget mellan småföretagare och myndigheter emanerar även ur olikheter i synsätt mellan den specialiserade myndigheten och den sammansatta och mycket mer komplexa verklighet som småföretagaren verkar i. 19 Frihetslängtan och att få pröva de egna vingarna är en viktig drivkraft för den som startar företag Många småföretagare anser att det enda sättet att bli en verkligt fri människa är att driva ett eget företag. Nästan hälften startade företaget för att nå självständighet, visades i en undersökning av företag som startat sin verksamhet Skillnader fanns mellan branschgrupperna så att 44 procent av dem inom tjänsteföretag, men endast 18 procent av företagarna inom bygg-/tillverkningsföretag uppgav självständighet som startmotiv. 20 Trots stora påfrestningar i arbetssituationen upplevs arbetet positivt. Ledarskapet i småföretag bygger på värden som att vara vän och kamrat, välgörare, familjefar etc. 21 Småföretag har lätt att ta till sig tekniska nyheter. De senaste årens snabba genomslag av nya kommunikationsmedel som faxar, mobiltelefoner, internet etc bland småföretagare visar detta. Genom användningen av Internet som hjälpmedel för samarbete och information har en ny marknad öppnats för småföretagen, som dittills varit förbehållen storföretagen. Bland annat kan man då för en relativt billig penning marknadsföra sin verksamhet på nätet Bornberger-Dankvardt S, Karlsson E: Problemlösning i småföretag, rapport S 10/95, s Olle Persson, Att leva som småföretagare (1991) 16 Små- och ensamföretagarens företagshälsovård sid Bornberger-Dankvardt S, Dahlin I. Rehabilitering i småföretag (1992) 18 Bornberger-Dankvardt S, Dahlin I. Uppföljning - Handläggning av patienter med arbetsrelaterade åkommor vid en vårdcentral (1993) 19 Jan Holzhausen. Kunskapscentra för utveckling av små företag, Arbetslivsfonden, s. 40 (1995) 20 Hellsing A-L, Loodh S. Nya Småföretagare Hälsa, livsstil och arbete, Rapport S6/98, s Bo Johansson, Småföretagares analys och hantering av risker i arbetsmiljön (1995) 22 En studie av småföretagandet i Europa, European Network for SME research (ENSR) 2000, sid

17 Ett villkor för att småföretagare ska vara intresserade är dock att nyttan av anskaffningen visar sig direkt i förenkling, insparad tid eller ökade intäkter. 23 Då det gäller satsningar som kräver mera uthållighet och en mer avlägsen nytta, har de små företagen svårare att komma till skott, vilket gäller exempelvis förebyggande arbetsmiljöarbete. De största företagen dominerar inom varusektorn men småföretagen betyder mest i tjänstesektorn Tjänstesektorn domineras i hög grad av företag med färre än 20 anställda. Förädlingsvärdet 24 eller näringslivets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) uppgick till totalt miljarder kronor Av detta stod de varuproducerande företagen för 46 procent och de tjänsteproducerande företagen för 54 procent. De största varuproducerande företagen hade högst förädlingsvärde per anställd, kronor. För tjänsteföretagen var situationen den omvända. De minsta tjänsteföretagen hade i genomsnitt kronor i förädlingsvärde per anställd medan förädlingsvärdet i storföretagen var Mönstret när det gäller nettoomsättningens fördelning mellan storleksklasserna följer ganska väl fördelningen för förädlingsvärdet. Bland de varuproducerande företagen står den största storleksklassen för den största andelen, 59 procent av nettoomsättningen, medan de minsta företagen bidrar med störst andel inom tjänstesektorn. Företag med under 20 anställda hade en nettoomsättning på 2 miljoner per anställd Arbetsmiljön i småföretag Arbetsolycksfall Det kan vara mer riskfyllt att jobba i små företag än i större Svensk statistik över arbetsolyckor och arbetssjukdomar förs av ISA (Informationssystemet om arbetsskador på Arbetsmiljöverket) och brukar redovisas för branscher och olika yrkesområden. ISA-statistik indelas i arbetsolyckor och arbetssjukdomar: - Arbetsolyckor, akuta olyckor som inträffat på en arbetsplats eller på annan plats där den skadade vistats för arbetets räkning. Olyckor som lett till sjukskrivning eller sjuklön ingår samt olyckor som lett till tandskador, akut hörselskada och akut psykisk reaktion (t.ex. vid hot och rån) oberoende av sjukskrivningstid. - Arbetssjukdomar, "annan skadlig inverkan", t ex skador orsakade av belastning, kemiska ämnen, buller, vibrationer samt av sociala eller organisatoriska arbetsförhållanden, oberoende av om de lett till sjukfrånvaro eller ej. På senare år har incidenstalen 26, dvs antal fall per tusen anställda, nedbrutet på arbetsställen efter storleksklasser publicerats. I tabell 1 ges incidensen för arbetsolyckor och arbetssjukdomar för Som framgår av tabellen varierar incidenstalen kraftigt mellan olika branscher och är högst inom lantbruk, industri (framförallt byggverksamhet) och transport, och lägst inom tjänstebranscherna. 23 Jan Holzhausen, Kunskapscentra för utveckling av små företag, Arbetslivsfonden, s. 18 (1995) 24 Förädlingsvärdet brukar uttryckas som företagens bidrag till BNP och definieras i företagsstatistiken som produktionsvärdet minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner och sociala avgifter eller inköpskostnaden för varor som säljs utan vidare bearbetning (handelsvaror). 25 SCBs statistiska meddelande NV 19 SM Incidenstalet anger antalet fall per personer och år 16

18 Tabell 1. Incidens per tusen anställda av arbetsolyckor (alla olyckor inklusive dödsfall samt olyckor som föranlett mer än tre dagars sjukskrivning) och arbetssjukdomar som rapporterats till ISA Typ av verksamhet Företagsstorlek (antal förvärvsarbetande) Alla olyckor Olyckor >3 dagars Arbetssjukdomar sjukskrivning Jordbruk, fiske och 12,3 8,1 9,5 9,1 7,5 5,2 5,9 5,8 2,1 2,2 3,4 3,3 skogsbruk Industri: Hantverk och verkstäder 5,4 7,6 12,2 20,3 3,5 5,2 7,6 12,4 4,6 3,8 5,0 8,5 Byggverksamhet 11,5 10,3 14,9 32,3 7,3 7,0 9,0 19,4 6,1 3,8 5,9 11,7 Tillverkningsindustri 21,4 7,4 11,8 14,9 12,4 4,8 7,5 8,6 7,2 3,1 4,1 6,1 Tjänste: Parti- och detaljhandel 4,1 3,3 4,9 6,9 2,2 1,8 2,7 3,9 1,8 1,9 2,6 3,1 Hotell och restaurang 8,3 4,1 4,6 4,3 4,2 2,6 2,7 2,3 5,8 3,0 2,6 2,9 Transport och 13,1 9,2 10,7 14,5 8,2 5,2 6,5 7,7 3,7 2,1 3,5 4,8 kommunikationer Banker, fastighetsbolag 3,5 3,5 4,2 4,7 2,1 1,9 2,5 2,4 2,2 1,3 2,2 2,8 och företagstjänster inkl IT-företag Annan serviceverksamhet 2,3 5,9 5,9 6,8 0,9 3,2 2,7 2,6 3,9 3,6 2,9 2,8 Alla olyckor Arbetssjukdomar Alla verksamheter Ur annan källa 27 har hämtats incidenstal för alla sektorer med företagen uppdelade i tre storlekskategorier. Incidensen av alla olyckor per anställda var 4,0 för företag med 1-4 anställda, 8,0 för företag med 5-49 anställda och 9,5 olyckor för företag med 50 eller fler anställda. Motsvarande incidenstal avseende arbetssjukdomar var 1,7; 3,9 respektive 5,0. Det kan tilläggas att företag med färre än 20 anställda svarar för ca 44% av dödsolyckorna (men troligen ännu mer eftersom företagsstorlek inte finns angiven i 15% av fallen) samtidigt som denna storleksgrupp bara omfattar 27% av arbetskraften. Det är främst företag med 1-9 anställda med 6,7% av arbetskraften inom jordbruk, byggverksamhet och transport som svarar för 20% av olyckorna. Soloentreprenörer inom jordbruk, skogsbruk och fiske är kraftigt överrepresenterade bland arbetsrelaterade dödsfall, 1998 inträffade 12 av de 68 arbetsrelaterade dödsfallen i dessa branscher. Under tioårsperioden var i genomsnitt 24% av de förolyckade egenföretagare (227 av 945 dödsolyckor i samtliga branscher) mot förväntat cirka 10 procent. 28 Underrapportering är den största bristen i ISA. Man vet inte vad man inte får in i systemet. Dessutom skiljer anmälningsbenägenheten mellan individer, företag och bransch beroende på företagskultur, rutiner och den skyddsorganisation man har på arbetsstället ISA-statistik hämtad ur David Walters rapport Health and Safety in small enterprises, s. 81 o Arbetssjukdomar och arbetsolyckor s ISA i utveckling, Rapport 1999:11, s

19 Rapporter som baseras på säkrare information är få men de som finns indikerar en högre risk för olyckor i små företag. En försiktig slutsats blir därför att det torde vara mer riskabelt att arbeta i små företag än i större. EU-statistiken ger vid handen att olycksfallrisken är mycket större i små än i stora företag, särskilt vad gäller olycksfall med dödlig utgång, vilket stärker vårt antagande. 30 Sjukfrånvaron i småföretag är lägre än i större företag, men sjuknärvaron kan vara högre Det är allmänt känt att allas närvaro behövs i det lilla företaget. Det är svårt att vara sjukskriven (vid en av fem borta är frånvaron 20%). Följden blir att man går till jobbet även när man inte mår riktigt bra. Det ges sämre möjlighet till återhämtning, vilket kan förvärra besvären/sjukdomen. Svenskt Näringsliv (tidigare SAF) har fört ett register över arbetstid och frånvaro sedan början av 1980-talet (tidsanvändningsstatistiken). Uppgifter levereras från 500 företag med arbetsplatser och sammanlagt anställda. Merparten, 80%, av dessa företag är industriföretag och denna studiebas är därför inte representativ för den svenska arbetskraften i sin helhet. Styrkan med detta register är dock att information insamlats under två decennier på ett likartat sätt vilket tillåter analyser av trender och förändringar över åren. I figur 4 visas sjukfrånvarons utveckling under åren (mätning utförd under 2a kvartalet varje år). Som framgår av figuren har sjukfrånvaron sjunkit markant under 90-talet, med en lägsta punkt 1997, för att därefter åter stiga. Fluktuationen är störst för gruppen arbetare. Andra kvartalet 2001 hade sjukfrånvaron ökat sexton kvartal i rad. Nästan hela sjukfrånvaroökningen faller på den långa sjukfrånvaron. Sjukfall överstigande en månad (20 arbetsdagar) ökade med 15.7 procent. 31 Figur 4. Sjukfrånvarons utveckling i näringslivet utryckt i procent för åren (SAFs tidsanvändningsstatistik för 2a kvartalet varje år) 14 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arb.tid 2a kvartalet varje år Arbetare Tjänstemän Årtal 30 Report on the Current Status of Workplace Health Promotion in SMEs, 2001, sid Tidsanvändning 2A kvartalet

20 I tabell 2 och figur 5 visas sjukfrånvaron efter uppdelning på företagsstorlek för 2000 med 1998 med 1989 som jämförelse. Tabell 2. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid bland anställda inom privata industriföretag. Storlek på företaget refererar till arbetsplatsens antal anställda År Arbetsplatsens storlek (anställda) > ,4 7,6 7,5 9,2 10,9 12,2 12,4 12,8 12, ,2 5,6 4,9 5,3 5,7 5,6 6,1 6,6 5, ,8 6,8 7,5 5,9 6,6 6,4 7,1 8,4 7,7 Figur 5. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid efter företagsstorlek (SAFs tidsanvändningsstatistik) Linjär (2000) Linjär (1998) till 5 6 till till till till >1000 Företagsstorlek Den typiska sjukfrånvaron i mindre företag med färre än 50 anställda är enligt SAF-statistiken 6-7 procent. Man kan se en ökning av sjukfrånvaron med ökad företagsstorlek, men de senaste åren har skillnaden varit liten. Regressionslinjerna för 1998 och 2000 visar endast marginell lutning, men däremot en parallell förskjutning som innebär att den genomsnittliga sjukfrånvaron ökat 1.5 procent. I den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) från SCB insamlades uppgift om sjukfrånvaro via postenkät till ett urval av cirka privata arbetsställen fördelade på tre 19

Arbetsmiljö- och hälsoarbete i småföretag

Arbetsmiljö- och hälsoarbete i småföretag Sten Bornberger-Dankvardt, Carl-Göran Ohlson och Peter Westerholm Arbetsmiljö- och hälsoarbete i småföretag - försök till helhetsbild ARBETSLIV I OMVANDLING 2003:1 ISBN 91-7045-661-5 ISSN 1404-8426 a Arbetslivsinstitutet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker 2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A

Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Gör jobbet bättre F Ö R E T A G S H Ä L S A Människor som mår bra ger framgångsrika företag Det är ingen hemlighet. Människor som mår bra gör ett bättre arbete. Inte helt förvånande är det dessutom så

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Hälsan & Arbetslivet

Hälsan & Arbetslivet Hälsan & Arbetslivet Lust i arbetet Arbetslust är en kraft som stimulerar till effektivitet, utveckling och lönsamhet. Den genererar mervärde för organisationen och bidrar till hälsa för individen. Det

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen

Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen 1 Effekter av arbetsmiljöförbättringar i bilbranschen Rapport S2/98 Arbetsgrupp Åke Oliv, arbetsmiljöingenjör Anna-Lisa Hellsing, ergonom Sten Bornberger-Dankvardt, arbetsmiljöingenjör Carl-Göran Ohlson,

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

en hälsoförsäkring från Euro Accident

en hälsoförsäkring från Euro Accident en hälsoförsäkring från Euro Accident OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE FRISKA FÖRETAG SKAPAR LÖNSAMMA AFFÄRER» Det ska vara enkelt att utveckla företagets hälsosituation. Därför har vi tagit fram Friska

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg

Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor. Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Handlingsprogram SAM, sanktionsavgifter, tillsynsinsats bemanningsbranschen och statistik truckolyckor Carl Axel Sundström & Ulf Strandberg Arbetsmiljöverket 2014-02-14 1 Handlingsprogram SAM (2012-15)

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer