Media Smart För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Media Smart 4-61. För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam"

Transkript

1 Media Smart Lär eleverna att kritiskt granska reklam För årskurs 4-61

2 Media Smart läromedlet för morgondagens konsumenter Idag möts vi av en mängd information dagligen. Ett ständigt brus från tv, radio, tidningar och inte minst internet strömmar genom våra hjärnor. Detta gäller barn i lika hög utsträckning som vuxna. Det sägs att vi möter lika mycket information varje dag som medeltidsmänniskan utsattes för under en hel livstid. Barn och ungas mediekonsumtion innebär att de dagligen kommer i kontakt med såväl redaktionell information som kommersiella budskap. Reklam spelar en viktig roll i samhället den skapar konkurrens, den informerar, och inte minst, den bidrar till arbete och tillväxt. Reklam upplyser konsumenter om nya tjänster och produkter. Vad vore till exempel en brilliant uppfinning om ingen fick reda på att den existerade? Det är viktigt att barn lär sig urskilja vad som är reklam, samt att tolka och förstå den, för att på ett bra sätt kunna förhålla sig till reklamen. Reklambranschen har ett viktigt uppdrag att lära barn och ungdomar att kritiskt granska olika budskap för att bli morgondagens smartaste konsumenter. Intresseorganisationen Sveriges Annonsörer har alltid förespråkat att reklam- och marknadsföringsbranschen tar sitt ansvar för att den reklam som produceras följer de etiska riktlinjer som finns. När det gäller kommunikation till barn och ungdomar har vi i Sverige förbud och lagar som reglerar vad företag får och inte får göra. Läromedlet Media Smart är ett enkelt, roligt och relevant komplement till de lagar vi har. Med hjälp av Media Smart får eleverna bland annat lära sig: Vad som skiljer reklam från information. Att hantera och sålla i informationsbruset. Att känna till vilka olika kanaler som reklam kan använda. Att kritiskt kunna granska reklambudskap. Att kunna tyda och tolka en avsändare av ett budskap. Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer April

3 Innehåll Inledning....2 Så här använder du Media Smart....4 Utdrag läroplan/kursplan En introduktion till reklamens värld Att granska reklam och dess huvudsyften Reklam, barn och ungdomar Kändisar i reklamen Tjejer och killar i reklam Internet och sociala medier Regler och lagar kring reklam vad kan du göra? Gör en reklamkampanj Extramaterial Ordlista

4 Så här använder du Media Smart Läromedlet Media Smart för mellanstadiet omfattar åtta lektioner som var och en tar upp olika aspekter av det reklam- och informationssamhälle vi lever i. Materialet är uppbyggt för att det ska vara flexibelt och enkelt att använda. Du avgör själv hur många lektioner du vill hålla och vilka som passar just dig och din klass. Ordningen bestämmer du och du kan även plocka delar ur lektionerna och skapa egna övningar. Nästan alla övningar har tillhörande reklamexempel, dessa hittar du på den medföljande DVD-skivan och på vår hemsida, Det är en god idé att besöka hemsidan lite då och då för att på så sätt hålla dig uppdaterad. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med aktuella reklamexempel så att läromedlet hela tiden är relevant. Det gör att du som lärare alltid har tillgång till aktuella exempel. Om barn och reklam Reklam spelar en stor roll i barns värld och de exponeras dagligen för olika budskap genom reklam och information via tv, internet, spel, utomhusreklam, direktreklam, tidningar, mobiltelefoner, video och DVD etc. Vissa undersökningar visar att barn konsumerar media sex timmar om dagen i snitt. Andra säger att barn och unga lägger upp till sju timmar om dagen på olika medier. Eftersom de ofta använder dem parallellt, surfar, chattar, lyssnar på musik och smsar medan en film går i bakgrunden, kan den effektiva tiden sägas uppgå till hela 40 timmar om dygnet. Därför är det viktigt att barn tidigt får förmågan att skapa en egen uppfattning om reklam. Reklam och media är med andra ord en stor del av vår vardag och borde därför behandlas så även i skolan. Även om alla budskap inte är riktade direkt till barn så behöver de kunna tolka dem och bilda sig en uppfattning. Media Smarts syfte handlar inte om att förespråka eller att motverka reklam, utan om att diskutera fenomenet. Detta för att ge eleverna verktyg som gör att de kan ifrågasätta informationskällorna och att hjälpa dem att se hur de påverkas i sina dagliga beslut. Media Smarts upplägg ger eleverna möjlighet att tänka både kritiskt granskande och kreativt. Det ger dem möjlighet att diskutera sig fram till lösningar individuellt, i grupp och i helklass och hjälper dem att kunna förstå och ta ställning till omvärlden. Om Media Smart Media Smart är ett läromedel som ska göra barn i grundskolan mediekritiska. De skall kunna urskilja vad som är reklam och vem som är avsändare. De ska också kunna känna igen olika uttryck som kommersiella budskap använder, oberoende av mediet. Teknikutvecklingen i kombination med de nya former media kan ta, gör det allt svårare att urskilja vad som är reklam, information eller nyheter. Media Smart är från början ett internationellt program som introducerades i Sverige 2006 på initiativ av intresseorganisationen Sveriges Annonsörer. Media Smart interagerar och kompletterar läroplaner och kursplaner på flera sätt, med minimala förberedelser. Det finns element som fungerar både i Svenska, Samhällskunskap, Bild samt Hem- och Konsumentkunskap. Under utvecklingsarbetet med materialet har tester genomförts med hjälp av lärare och elever. Deras synpunkter har varit ovärderliga och vi har ödmjukt lyssnat, lärt och använt oss av deras behov och önskemål. Vi hoppas att du som lärare kommer ha nytta av Media Smart. Hör av dig till oss om du har frågor eller synpunkter. Kontakt Sveriges Annonsörer Klara Östra Kyrkogata 2C Box 1327, Stockholm

5 Del ur Lgr 11 Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden samt inse konsekvenserna av olika alternativ. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Kursplaner årskurs 4 6 Del ur Lgr 11: Kursplan i bild Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. Centralt innehåll Bildanalys Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Del ur Lgr 11: Kursplan i samhällskunskap Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Centralt innehåll - Information och kommunikation Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur. Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Del ur Lgr 11: Kursplan i svenska Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Centralt innehåll Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Del ur Lgr 11: Kursplan i hemoch konsumentkunskap Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Centralt innehåll Konsumtion och ekonomi Ungas ekonomi, sparande och konsumtion. Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris. 5

6 1 En introduktion till reklamens värld Tema: En inledning till reklamens värld. Lektionslängd: minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 7, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Du behöver kopiera övningsbilagan till eleverna. Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du är förberedd inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Syfte: I den här lektionen ska eleverna diskutera kring och fundera över hur och var någonstans de möter olika former av reklam, nyheter och information. Den låter eleverna fundera över och arbeta med de olika sätt reklam kan se ut på. Reklam för en produkt behöver inte alltid komma i annonsform eller som reklamfilm, utan kan se ut på helt andra sätt. Lektionen syftar även till att belysa varför reklam finns och vilken funktion den fyller i samhället. Arbetssätt: Muntlig diskussion. Grupparbete. Gruppdiskussion. Tillhörande material: DVD-klipp 1 7. Övningsbilaga. Inledning Den här övningen utgår ifrån tre grundläggande budskapskategorier; reklam, nyheter och information. Kategoriseringen kommer sig av de olika budskapens syften: Reklam har som huvudsyfte att sälja varumärken, produkter eller tjänster. Nyheter förmedlar aktuella händelser. Information är förmedlingen av allmännyttiga och viktiga upplysningar. I medievärlden flyter dessa kategorier ofta samman och ingenting är svart eller vitt. Det som verkar vara en nyhet kan innehålla ett kommersiellt budskap och fungera som reklam. Nyhetsvärdet består, men likaså dess värde som reklam. Information är sällan så objektiv som man kanske skulle önska. Det finns alltid ett syfte med formen, tillfället och avsändaren även i information. Det gör skillnad vem som säger det, hur det sägs och när. Övningen ger angreppssätt och tekniker som eleverna kommer ha nytta av när de granskar reklam och media. Framförallt är dess syfte att få eleverna att fundera och resonera kring medias mekanismer på ett sätt man kanske vanligtvis inte gör. Genom att diskutera skillnaderna mellan reklam, nyheter och information får eleverna ett första hum om källgranskning. De får fundera kring de olika framställningarnas syften, vilket är viktiga första steg för att kunna granska olika källor kritiskt. I Sverige investeras över 60 miljarder varje år i marknadskommunikation. Källa: IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik 6

7 Genomförande Inled lektionen med att diskutera följande frågor: Läser ni tidningar, kollar på nätet eller tittar på nyhetsprogram på tv? Hur ofta tar ni del av nyheter? Vilken var den senaste reklamen eller annonsen ni såg? Vad handlade den om? Varför finns det reklam? Vad fyller den för funktion? Skulle en morgontidning vara billigare eller dyrare att köpa om det inte var reklam i den? Hur skulle företag, organisationer och politiska partier kunna informera oss allmänheten om sina produkter, budskap och tjänster om det inte fanns reklam? Hur får ni reda på när det kommer nya produkter, vilka affärer som har mellandagsrea, vilka företag som säljer resor till solen eller vilka nya spel som finns att köpa till tv-spelet? Låt eleverna ha varsitt papper och först fundera själva över frågorna. Låt dem därefter diskutera frågorna parvis. Som avslutning kan du låta eleverna diskutera frågorna i helklass. Titta på de olika klippen (klipp 1 7) på DVD:n eller, om du har tillgång till internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. De olika klippen består av både reklamfilmer, nyheter, bloggar och annonser. Titta på ett klipp i taget och diskutera det med hjälp av de tillhörande frågorna. Klipp 1 (Reklamfilm) Vad är det här för något? Beskriv! Vad vill den att ni ska göra? Vill den att ni ska köpa något eller göra något? Är den bra/dålig? Varför? Klipp 2 (Reklamfilm) Vad är det här för något? Beskriv! Vad vill reklamen att ni ska göra? Vill den att ni ska köpa något eller göra något? Vad känner ni när ni ser reklamfilmen? Är den bra/dålig? Varför? Klipp 3 (Information) Vad är det här för något? Beskriv! Vad vill den här reklamen? Att ni ska tycka något, köpa något eller någonting helt annat? Är den bra/dålig? Varför? Klipp 4 5 (Trailer för tv-program) Vad är det här? Är det här reklam, information eller en nyhet? Är SVT gratis eller måste man betala för att titta på deras kanaler? Ser ni någon reklam i SVT? Är vissa program sponsrade? Hur märks det i så fall? Klipp 6 (Annons) Vad är det här för något? Vad gör annonsen reklam för? Tycker ni att den är bra? Var någonstans kan ni se annonser? Brukar ni läsa någon gratis nyhetstidning eller nyheter på internet? Hur kan vissa tidningar vara gratis och hur kan det vara gratis att läsa nyheter på internet? Klipp 7 (Reklamfilm) Varför tror ni att företag sponsrar olika lag eller tävlingar? Vad tjänar företag på att sponsra olika kändisar, idrottare eller tävlingar? Kommer ni ihåg vilka företag/märken som brukar sponsra OS eller fotbolls-vm? 7

8 Dela ut övningsbilagan och låt eleverna i mindre grupper arbeta med uppgiften. Berätta även att de ska redovisa och diskutera sina svar tillsammans med resten av klassen. Tanken är att grupperna ska fundera över vad och vilka som påverkar en till olika beslut. Eleverna ska också fundera över var någonstans de möts av reklam eller söker efter information när de exempelvis ska gå på bio eller köpa ett data- eller tv-spel. Låt grupperna kort presentera sina svar. Diskutera gärna de frågor som väcker elevernas intresse. Avsluta lektionen med följande frågor: Vad är det som påverkar er mest när ni ska välja en film? Är det kompisar eller vilket betyg filmen fått? Vad påverkar er när ni skriver era julklappsönskelistor? Som ni märker möts ni av reklam och information nästan överallt. Hur hade det sett ut om det inte fanns någon reklam eller annan möjlighet att informera om olika saker? Vad har ni lärt er under lektionen? Är det något som ni tycker är extra viktigt att tänka på? 8

9 1. En introduktion till reklamens värld Övningsbilaga Vad är det som egentligen påverkar vilka saker ni vill ha och vad ni köper? Exempelvis kan det vara reklam, kompisar, föräldrar, bloggar, chattforum, kändisar med mera. Fundera och skriv ner era svar på följande frågor. Vad eller vilka påverkar dig när ni till exempel: Ska se en film på bio? Var någonstans söker ni information när ni ska se en film? Hur vet ni vilka filmer som går på bio just för tillfället? Vem/vilka eller vad påverkas ni av när ni väljer film? Ska köpa ett data- eller tv-spel? Var någonstans söker ni information när ni ska köpa ett spel? Hur vet ni vilka spel som är bra? Vem/vilka eller vad påverkas ni av när ni ska köpa ett spel? 9

10 2 Att granska reklam och dess huvudsyften Tema: Att granska reklam och dess huvudsyften. Lektionslängd: minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 3, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Du behöver kopiera övningsbilagan till eleverna. Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du är förberedd inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Syfte: I den här övningen ska eleverna arbeta med reklamens huvudsyften och öva sig att förstå och kritiskt granska dessa. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Enskilt arbete. Tillhörande material: DVD-klipp 1 3. Övningsbilaga. Inledning Lektionen syftar till att fördjupa elevernas kunskaper om reklam. De får arbeta med frågor som rör hur och när vi möts av reklam, och om de olika budskap som reklamen förmedlar. För barn kan det vara svårt att se att reklam inte bara ska sälja en produkt, utan även har andra syften. Det är inte alltid så lätt att se skillnaden mellan att till exempel föra ut information och att försöka sälja en produkt. Under lektionen får också eleverna fundera över de olika sätt reklam kan se ut på. Till exempel att reklam för en produkt inte alltid behöver komma i annonsform eller som reklamfilm, utan kan se ut på helt andra sätt. Kunskap om reklams olika uttryck är viktigt för att man ska kunna förhålla sig till innehållet och väga det mot annan information, andra källor och egna erfarenheter. Det viktiga är att kunna kontrollera informationens ursprung och syfte, när och var informationen skapats, vem som är källan, vem som författat den och i vilket syfte detta skett. Genomförande Inled lektionen med att be eleverna fundera över hur många, och vilka, reklambudskap de sett under dagen? Be eleverna titta omkring i klassrummet efter olika former av reklam. Vad har eleverna på sig? Är det någon/några som har några synliga klädmärken logotyper på sig? Är det reklam? Har eleverna sett någon reklam under dagen på andra ställen? I tidningen? På gatan eller på bussen? På tv eller i radio? På internet? Har all reklam man ser syftet att sälja något? Finns det reklam som vill att man till exempel ska tänka på något eller göra något? 10

11 Låt eleverna diskutera följande frågor i helklass: Vad är reklam för något? Har ni några exempel på bra reklam? Exempel på dålig reklam? Har ni sett reklam för något politiskt parti? Vad vill den att man ska tänka eller göra? Berätta eller skriv på stora tavlan att reklam sägs ha tre olika syften: 1. Att föra ut information. 2. Att övertyga dig om att köpa en produkt, använda eller göra någonting. 3. Att förespråka en åsikt. Diskutera kort de tre olika syftena med reklam. Låt eleverna fundera över dessa och diskutera skillnaderna. Låt dem även fundera över exempel på vilka som kan vara avsändare för de olika syftena. Klipp 3 (Befintlig, här kommer skatteåterbäringen) Vad är det här för något? Beskriv! Vad vill reklamen att ni ska göra? Vill den att ni ska köpa något eller göra något? Är den bra/dålig? Varför? Dela ut övningsbilagan och låt eleverna enskilt arbeta med frågorna. Tanken är att de själva ska fundera över hur de skulle utforma en egen reklam utifrån ett av reklamens tre huvudsyften. Som nämndes tidigare är ett syfte med reklam att förespråka en åsikt och att få människor att samla in pengar till välgörande ändamål. Eleverna kan exempelvis välja att arbeta för Skogens Vänner (påhittad) eller välja någon annan organisation, till exempel Rädda Barnen. Poängtera att de ska redovisa och diskutera sina svar. Titta på de olika klippen (klipp 1 3) på DVD:n eller, om du har tillgång till internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. Titta på ett klipp i taget och diskutera det med hjälp av de tillhörande frågorna. Klipp 1 (Reklamfilm) Vad är det här för något? Beskriv! Vad vill reklamen att ni ska göra? Vill den att ni ska köpa något eller göra något? Är den bra/dålig? Varför? Klipp 2 (Reklamfilm) Vad är det här för något? Beskriv! Vad vill reklamen att ni ska göra? Vill den att ni ska köpa något eller göra något? Är den bra/dålig? Varför? Låt eleverna diskutera sina uppgifter och summera sedan lektionen med följande frågor: Reklam handlar inte bara om att sälja en produkt. Varför tror ni att företag och organisationer gör reklam? Vad vill företag och organisationer uppnå med sin reklam? Ge exempel! Kan ni komma på någon reklam som försöker att sälja något? Kan ni komma på någon reklam som istället vill att ni ska göra något? Vad har ni lärt dig under lektionen och vad kommer ni att tänka på i framtiden? 11

12 2. Att granska reklam och dess huvudsyften Övningsbilaga Nu är det din tur att själv arbeta med reklam. Du ska välja en av följande uppgifter. Hinner du kan du välja att göra även en andra uppgift. Använd ett löst blad om utrymmet nedan inte räcker till. Uppgift 1. Föra ut information Gör reklam så att barn och ungdomar använder cykelhjälm. Var skulle reklamen synas? På tv? Internet? Som annons i dagstidningar eller magasin? Höras i radio? Eller någon helt annanstans? Beskriv kort din reklamidé. Varför tror du att din reklam skulle fungera? Uppgift 2. Få människor att köpa eller använda en produkt Gör reklam för en ny mobiltelefon. Du ska vända dig till ungdomar. Var skulle reklamen synas? På tv? Internet? Som annons i dagstidningar eller magasin? Höras i radio? Eller någon helt annanstans? Beskriv kort din reklamidé. Varför tror du att din reklam skulle fungera? Uppgift 3. Förespråka en åsikt Gör reklam för Skogens Vänner (påhittad) eller för till exempel Rädda Barnen eller annan välgörenhetsorganisation. Målet är att få vuxna att skänka pengar. Var skulle reklamen synas? På tv? Internet? Som annons i dagstidningar eller magasin? Höras i radio? Eller någon helt annanstans? Beskriv kort din reklamidé. Varför tror du att din reklam skulle fungera? 12

13 1997 hade hälften av landets 15-åringar börjat använda internet, år 2004 var nybörjaråldern nere i 9 år och nu är den 4 år. Det betyder att hälften av fyraåringarna använder Internet. Källa: internetstatistik.se 13

14 3 Reklam, barn och ungdomar Tema: Barn- och ungdomsreklam. Lektionslängd: minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1-3, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Du behöver kopiera övningsbilagan till eleverna. Gå gärna igenom övningen och de olika klippen så att du är förberedd inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Syfte: Den här lektionen ska få eleverna att fundera över hur reklam som riktas till dem själva, barn och ungdomar, ser ut. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Individuellt arbete. Tillhörande material: DVD-klipp 1 3. Övningsbilaga. Inledning Barn och ungdomar möts dagligen av reklam som är riktad till just dem, i tv, i tidningar, på internet och på offentliga platser. Det finns många produkter där barn och ungdomar är viktiga konsumenter, till exempel godis, läsk, kläder, kosmetika, dataspel, filmer och musik. Dessa är naturligtvis till för vuxna också, men barn och ungdomar utgör en särskilt viktig målgrupp. Detta för att många av produkterna är storsäljare just för att de tilltalar en ung publik en väl avvägd mix som når vuxna som vill känna sig yngre och yngre som vill känna sig vuxna. Ungdomar är den allra mest styrande gruppen konsumenter, de är kräsna och ändrar sig snabbt. Trenderna är blixtsnabba och nästan ingen kan förutse dem. Men de produkter som fungerar väl i denna grupp når också andra målgrupper snabbt. Det är en anledning till att unga är reklambranschens absoluta målgrupp, det är här trendsättarna finns. De är också viktiga för att de fortfarande håller på att skapa ett konsumtionsmönster som sedan kommer att följa dem igenom livet. De kan förbli trogna kunder till ett företag för lång tid framöver om man bygger en hållbar relation till dem. Reklambranschen och företagen funderar mycket kring hur de ska nå och tilltala den här målgruppen. Det är också syftet med den här lektionen, att fundera över hur reklambranschen gör för att nå barn och ungdomar. Genom att fundera kring tillvägagångssätten får man en uppfattning som kan bli grunden för kritiskt granskande. Denna lektion låter eleverna reflektera över deras favoritreklam och fundera över hur reklamen är utformad för att passa dem. Tanken är att de ska bli medvetna om de tekniker som marknadsförare använder sig av för att locka barn och ungdomar. 14

15 Genomförande Inled lektionen med att i helklass diskutera elevernas favoritreklam. Låt varje elev föreslå sin favorit och lista dem på stora tavlan. Låt dem motivera och diskutera vad det är som gör just den reklamen bra. Dela ut övningsbilagan och låt eleverna arbeta individuellt med uppgiften. Låt de som sedan vill få presentera sina svar inför klassen. Tanken är att eleverna ska få fundera över deras favoritreklam och varför de gillar just den. Titta på de olika klippen (klipp 1 3) på DVD:n eller, om du har tillgång till internet i klassrummet, så kan du hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. De olika klippen består av reklamfilmer. Titta på ett klipp i taget och diskutera det med hjälp av de tillhörande frågorna. Klipp 1 (Reklamfilm) Vad handlar reklamen om eller vad går den ut på? Vad gör filmen reklam för? Vänder sig reklamen till barn, ungdomar eller vuxna? Motivera era svar. Tycker ni att den är bra? Klipp 2 (Reklamfilm) Vad handlar filmen om? Vad gör filmen reklam för? Vänder sig reklamen till barn, ungdomar eller vuxna? Motivera era svar. Tycker ni att den är bra? Klipp 3 (Reklamfilm) Vem står bakom den här reklamen? Vad handlar filmen om eller vad går den ut på? Vad gör filmen reklam för? Vänder sig reklamen till barn, ungdomar eller vuxna? Motivera era svar. Tycker ni att den är bra? Förklara att reklambranschen arbetar med att ta reda på hur de kan nå barn och ungdomar med sin reklam. Mycket av reklamen går ut på att underhålla barn och unga med saker de gillar och bryr sig om. Lyckas företagen med detta kommer målgruppen att tycka om reklamen och bli mer intresserad av produkten. Fortsätt med att diskutera: På vilka sätt, förutom att visa själva produkten, tror ni att man kan få barn och ungdomar att bli intresserade av en produkt? Vad får man mer än mat i ett Happy Meal? Vad finns ofta i flingpaket mer än flingor? Vad får man mer än godis när man köper ett Kinderägg? Kommer ni på fler exemel på liknande produkter? Avsluta lektionen med att reflektera kring vilka sätt reklambranschen använder för att göra barn och ungdomar intresserade av deras produkter. Tror ni att man får göra reklam till barn och ungdomar hur som helst? Se lärarmaterial för mer information. Tror ni att det finns olika regler för reklam mot barn och vuxna? Tror ni att barn är mer mottagliga för reklam än vad vuxna är? Varför/varför inte? Vill ni fördjupa er i vad som är tillåtet och inte tillåtet kan ni arbeta med lektion 7 Regler och lagar kring reklam vad kan du göra? 15

16 Lärarmaterial Nedan listar vi exempel på hur företag och organisationer använder sig av olika former av marknadsföring. Vi ger dig även lite information om vilka lagar och regler som gäller för reklam som vänder sig till barn. På tv Tv-reklam riktad till barn och ungdomar förekommer ofta tillsammans med snabbmatskedjor eller via leksaker som hänger samman med tecknade filmer och/eller spin-offer från olika barnprogram. Bio/filmer Barn exponeras för kringprodukter från olika filmer, det är exempelvis leksaker, kläder och datorspel. I många fall tas dessa kringprodukter fram innan filmen och blir en del av marknadsföringen. Ofta uppfattar man inte leksakerna kring en film som marknadsföring. Men om man tittar på ett välkänt och extremt framgångsrikt exempel som Stjärnornas Krig så är det uppenbart att kringprodukterna var oerhört viktiga för filmernas framgång. Viral reklam I vissa länder söker man upp de populäraste eleverna på skolor och andra platser. Dessa förses med det man vill sälja. Deras prestige i grupperna gör att saker blir populära bland de andra. Att man kallar detta viral kommer från engelskans virus, någonting som sprids vid kontakt. Man använder även begreppet viral reklam om de många småfilmer och spel som sprids via internet och mobiltelefoner. Man planterar någonting som är så pass underhållande att andra vill sprida det. Ringsignaler En variant av reklam direkt till barn som man sällan reflekterar över är ringsignaler i mobiltelefoner. Alla hitlistelåtar kommer idag med en ringsignalsvariant. Dessa säljs både för sig och används för att marknadsföra musiken. Lagar och regler I Sverige säger radio- och tv-lagen att det är förbjudet att sända reklam som riktar sig till barn under 12 år. Det är ett förbud som är svårtolkat då flera delar styr vad som blir förbjudet eller inte. Det som påverkar är produkten, sändningstiden och hur filmen är gjord, vem som är speaker och hur innehållet ser ut. För de kanaler som inte lyder under svensk lag gäller reglerna i EGs tv-direktiv och de kan i sin tur sägas bygga på de regelverk som bland annat finns i ICC:s regler. Dessa innebär i korthet att reklam alltid ska anpassas till målgruppen. Riktar man sin reklam till barn måste man också vara tydligare och inte vilseleda barn har inte samma erfarenhet som vuxna. Man får inte heller göra reklam på ett sätt som gör att barnen tror att de måste övertala sina föräldrar att köpa produkterna. Marknadsföringslagen gäller naturligtvis även reklam riktad till barn. I bilagan till marknadsföringslagen finns ett uttryckligt förbud mot att uppmana barn att köpa. När det gäller annonser riktade till barn finns inga generella förbud. Då gäller marknadsföringslagen och att budskap ska anpassas till målgruppen. Direktreklam är lite speciellt. Att skicka direktadresserad reklam till barn under 16 år är inte tillåtet enligt praxis i marknadsdomstolen och DM-nämnden. DM-nämnden DM-nämnden prövar ärenden som rör tillämpningen av god etik inom direktreklam och samverkar med myndigheter och andra organisationer. Du som konsument kan anmäla företag som du anser inte följt branschens goda sed gällande direktmarknadsföring. ICC Internationella Handelskammarens nationella kommitté ICC behandlar marknadsföringsfrågor av mer principiell och övergripande karaktär. ICC representerar företag av alla storlekar och ur alla branscher. Några av ICC:s huvudsyften är att främja ekonomisk frihet, fri handel och fri konkurrens och självreglering genom uppförandekoder som sätter etiska standarder. 16

17 3. Reklam, barn och ungdomar Övningsbilaga Det finns som du sett olika sätt att utforma reklam på. Reklamen anpassas ofta efter vad den vill säga och vem den vänder sig till. Du ska nu fundera på och försöka komma på två olika reklamer som du gillar och som du tror vänder sig till barn eller ungdomar. Favoritreklam 1 Beskriv reklamen. Tips: Vad gör den reklam för och vad handlar den om? Är den tecknad eller använder den sig av kända personer? Är den rolig eller är det coola effekter? Varför gillar du just den? Tips: Vad är det som gör att du gillar den? Vad känner du när du tittar och tänker på din favoritreklam? Favoritreklam 2 Beskriv reklamen. Tips: Vad gör den reklam för och vad handlar den om? Är den tecknad eller använder den sig av kända personer? Är den rolig eller är det coola effekter? Varför gillar du just den? Tips: Vad är det som gör att du gillar den? Vad känner du när du tittar och tänker på din favoritreklam? 17

18 4 Kändisar i reklamen Tema: Kändisar och reklam. Lektionslängd: minuter. Material och förberedelser: Till den här lektionen används DVD klipp 1 2, du hittar även klippen på Media Smarts hemsida, Du behöver kopiera övningsbilagan till eleverna. Gå igenom övningen och de olika klippen så att du är förberedd inför diskussionen med eleverna. Om du har möjlighet kan du ta med dig egna aktuella reklamexempel eller nyheter och diskutera dem som inledning eller komplement. Syfte: Den här lektionen ska få eleverna att fundera över hur deras favoritkändisar och andra kända människor används i reklam. Den låter även eleverna fundera över varför företag och organisationer sponsrar olika idrottsstjärnor, tävlingar eller events. Arbetssätt: Gruppdiskussion. Grupparbete. Muntlig presentation. Tillhörande material: DVD-klipp 1 2. Övningsbilaga. Inledning Kändisar är betydelsefulla för vårt samhälle. De står för underhållning, nyheter och bidrar till försäljning av olika produkter. De är också förebilder för barn och ungdomar. Kändisar lockar och fascinerar de flesta av oss. Tidningarna skriver om dem och varje steg de tar blir till nyheter. Media visar upp deras kläder, hem och bilar. Allt de stora kändisarna rör vid blir till guld. Fascinationen för kändisar finns i alla led och i alla åldrar men tar sig olika uttryck. För barn kan det vara kläder, parfym, läsk eller fotbollsskor som marknadsförs med hjälp av kända personer. De stora namnen har blivit egna varumärken som kan sättas på alla möjliga produkter för att sälja dem. Andra kändisar säljer sitt namn för att skänka sin stjärnglans till varor och tjänster genom att intyga att de gillar produkterna, så kallad intygsreklam. L Oréals Because you re worth it -kampanj som är full av framgångsrika kvinnor från olika delar av nöjesindustrin är ett exempel på detta. Men att arbeta med kändisar som profiler i reklam kan ibland ställa till problem. Kändisar är också människor av kött och blod med egna åsikter och egna agendor. Något som ibland krockar med de värden som olika varumärken vill förmedla. Om en kändis som representerar ett visst varumärke beter sig illa så kan det färga av sig på varumärket också. Det som företagen vill associeras med är den image som byggts upp kring en känd person. Men imagen styrs i slutändan av en privatperson och som ibland krockar med mediebilden av sig själv. Reklam och kändisskap har sedan länge varit intimt sammanflätade. Ordet såpa eller såpopera kommer sig faktiskt från det faktum att de första radiosåporna skapades och användes för att sälja tvål till amerikanska husmödrar. Därifrån soap-opera och försvenskningen såpopera. Det har också gett namn till dagens dokusåpor. När man tittar på innehållet i dagens nyhetsmedia så märker man hur mycket nyheter som kretsar kring olika kända personers förehavanden. Det handlar sällan om det som de är kända för, utan allt oftare om deras privatliv. Kändisarna är viktiga för vårt samhälle, de står för underhållningen, de står för nyheter och de står för försäljning av olika produkter. De är också oerhört viktiga förebilder för de ungdomar som är i åldern då idoldyrkan kan vara blodigt allvar. 18

19 Genomförande Inled lektionen med att låta eleverna diskutera följande frågor: Vilka är era idoler? Varför just dem? Är en kändis samma sak som en idol? Om inte, vad är skillnaden? Vilka är era favoritkändisar? Vad krävs för att räknas som kändis? Finns det kändisar ni inte gillar? Varför inte? Gör era idoler eller favoritkändisar reklam för någonting? Vad? Skriv ner de olika förslagen på tavlan eller låt eleverna själva anteckna. Titta på de olika klippen (klipp 1 2) på DVD:n eller, om du har tillgång till internet i klassrummet, hämta dem direkt från Media Smarts hemsida. Titta på ett klipp i taget och diskutera det med hjälp av de tillhörande frågorna. Klipp 1 (Annons) Varför tror ni att Lionel Messi gör reklam för Adidas? Eller varför använder sig Adidas av Lionel Messi i sin reklam? Hur tror ni att ni påverkas av kändisar i reklamen? Vad tror ni att Adidas vill att ni som ser reklamen ska känna? Klipp 2 (Reklamfilm) Känner ni igen personerna i filmen? Vad gör de för något? Vad får ni för intryck av dem och vad känner ni när ni ser filmen? Varför tror ni att man använder sig av just dessa personer? Har ni förslag på andra personer som skulle kunna medverka i filmen? Vilka? Dela ut övningsbilagan och låt eleverna arbeta med uppgiften i mindre grupper. Berätta även att de ska redovisa och diskutera sina svar. Uppgiften går ut på att eleverna ska fundera över vilka kändisar som skulle kunna göra reklam för olika produkter, tjänster och välgörenhetsorganisationer Sammanfatta diskussionen med följande frågor: Varför tror ni att kändisar används i reklam? Tror ni att det finns några risker eller problem för företagen att använda sig av kändisar i sin reklam och marknadsföring? Hur tror ni att ni påverkas av olika kändisar eller idoler? Försöker ni att efterlikna kändisar på något sätt? Hur? Tips! I reklam är det vanligt att använda sig av kända personer så att produkten kan låna stjärnans strålglans. Eleverna kan fundera över hur och på vilka sätt kändisar kan användas i reklam. Pepsi Cola och Nike lägger ned hundratals miljoner för att kändisar som till exempel Zlatan ska sälja deras produkt. Övningen låter klassen fundera över sin egen inställning till kändisar och hur de anser att förebilderna kan användas för att marknadsföra olika produkter. 19

20 4. Kändisar i reklamen Övningsbilaga I tabellen anges ett antal olika produkter. Fundera över vilken kändis som skulle kunna passa att göra reklam för varje produkt. Skriv ner ditt förslag och ge även en motivering. Produkt Kändis som skulle kunna göra reklam för produkten Motivering lista några kvalitéer som du tycker att den här kändisen står för Tuggummi Blöjor Lyxig choklad Mjölk Underkläder Motorcykel Chips Rädda skogenkampanj En ny juice En damparfym En herrparfym Folktandvården 20

Media Smart 7-91. För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam

Media Smart 7-91. För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam Media Smart Lär eleverna att kritiskt granska reklam För årskurs 7-91 Media Smart läromedlet för morgondagens konsumenter Idag möts vi av en mängd information dagligen. Ett ständigt brus från tv, radio,

Läs mer

Media Smart 1-31. För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam

Media Smart 1-31. För årskurs. Lär eleverna att kritiskt granska reklam Media Smart Lär eleverna att kritiskt granska reklam För årskurs 1-31 Media Smart läromedlet för morgondagens konsumenter Idag möts vi av en mängd information dagligen. Ett ständigt brus från tv, radio,

Läs mer

tv, internet, spel, utomhusreklam, direktreklam, tidningar, mobiltelefoner, video och DVD etcetera. sex timmar om dagen i genomsnitt.

tv, internet, spel, utomhusreklam, direktreklam, tidningar, mobiltelefoner, video och DVD etcetera. sex timmar om dagen i genomsnitt. Reklam Om barn, unga och reklam Reklam spelar en stor roll i barns och ungdomars värld och de exponeras dagligen för olika budskap genom reklam och information via tv, internet, spel, utomhusreklam, direktreklam,

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Tidskrifter säljer produkter!

Tidskrifter säljer produkter! säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse

Läs mer

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning Läroplan Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Lokal pedagogisk planering Bild -Reklam, a k 6 Inledning Vad har egentligen hänt innan en reklamfilm blir till. Hur har de som gjort den tänkt? Får man verkligen luras hur som helst för att få folk att

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet Inledning Det

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? 01 LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09)

HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) DOKUMENTATIONER IDÈSKISS ÄMNESOMRÅDE: Webbdesign och marknadsföring HANDLEDARE: Jonny Pedersen Datum: (Detta skrevs i November 09) Min idéskiss: Jag ska skapa en hemsida vars syfte är att tjäna pengar.

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Pass 3 Bygga ett samhälle

Pass 3 Bygga ett samhälle Kursplaner åk 1 3 Pass 1 Vad är ett samhälle? Samhällskunskap Att leva i närområdet Centrala samhälls funktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

Läs mer

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Det företagsamma Sverige. I geografiska områden med goda företagsmiljöer kan det uppstå utvecklingsblock

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Del 2 Underhållning och kultur

Del 2 Underhållning och kultur Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER

MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

lär dig söka och publicera på världens största videocommunity!

lär dig söka och publicera på världens största videocommunity! lär dig söka och publicera på världens största videocommunity! En guide av Jennifer Erlandsson och Youtube en stor community där du kan titta på och dela med dig av videoklipp. Det är ett utmärkt ställe

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag?

Instagram. Vad kan Instagram göra för ditt företag? Instagram Vad kan Instagram göra för ditt företag? Lite statistik 46 % män 54 % kvinnor 75 miljoner dagliga användare 1,2 biljoner gilla dagligen Många företag och offentliga personer väljer att använda

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK

TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK & TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADSJURIDIK Introduktion Denna lista vänder sig till dig som annonsör och till dig som arbetar med

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Välkommen tillbaka till den sista träffen!

Välkommen tillbaka till den sista träffen! DEL 3 Digidel är ett nationellt projekt som syftar till att få fler medborgare att bli digitalt delaktiga. I Sverige finns 1,5 miljoner personer som inte alls eller i mycket liten utsträckning använder

Läs mer

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR

Affärer direkt. 9 skäl att testa DR Affärer direkt 9 skäl att testa DR Direktreklam är en snabb, enkel och kostnadseffektiv marknadsföringskanal direkt till dina kunder. Du&Co listar några av de främsta skälen för dig att testa direktreklam.

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

Källkritik och integritet i en digitaliserad skola

Källkritik och integritet i en digitaliserad skola Källkritik och integritet i en digitaliserad skola Stockholm, 27 november 2014 Anette Holmqvist, Skolverket Innehåll behov av källkritik fokus sociala medier diskussionsexempel källkritiska frågor lite

Läs mer