E-boken och biblioteken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-boken och biblioteken"

Transkript

1 12 BOKSTAFETTER BIDRAR TILL BILDNING PÅ FORSKNINGSBIBLIOTEK 14 OENIGHET OCH OBALANS PRÄGLAR E-BOKSMARKNADEN 18 FBI SMYGER KRING BOKHYLLORNA Biblioteksbladet E-boken och biblioteken

2 FÖRORD Grattis till hundraåringen från 99-åringen Biblioteksbladet fyller 99 år i år. Jag borde naturligtvis nämna jubilaren först, men kan inte låta bli att inledningsvis ägna några tankar åt en tidskrift med så aktningsvärd ålder. Tidigare låg det på sätt och vis i en tidnings gener att bli gammal, och det finns tidskrifter som är äldre än denna. I vår tid startas det fler tidskrifter, tidningar och magasin än någon gång tidigare. Under 2014 tillkom 92 nya tidskrifter enligt Posten, men hos Kungliga biblioteket har det registrerats 96 stycken titlar. Det beror, som alltid, på hur man räknar. Det riktigt intressanta är att det samtidigt avfördes 129 titlar ur registret. Allt flera startas, men ännu fler läggs ner. De som startas blir mer nischade och riktar sig till människor med specialintressen, må det vara akvariefiskar, hälsa eller vin. Det finns också exempel på nya kulturmagasin, men de är få i förhållande till den flod av nya titlar som passerar branschorganisationen Sveriges Tidskrifter. En tidskrift som överlevt och fortfarande spelar en roll finns det anledning att värna om. Det blir en lämplig övergång till jubilerande Svensk biblioteksförening som bara ett år efter grundandet satte Biblioteksbladet till världen. Hundraåringen uppvisar oväntad spänst efter ett mycket händelserikt sekel. Det blir uppenbart för dem som läser jubileumsboken som utkommer i dagarna. Svensk biblioteksförenings aktningsvärda ålder UR INNEHÅLLET: 10 Debatt: Skapa nytt forum för folkbibliotekschefer Christer Fälldin har dokumenterats lagom till firandet med en jubileumsbok som täcker det första seklet: Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn: Svensk biblioteksförening med Margareta Lundberg Rodin som redaktör. Boken går att läsa på olika sätt, men för mig som journalist är verket framför allt en mycket god historia. Trots att information tryckt på papper befinner sig i en historisk utförslöpa spelar den fortfarande en viktig roll. Papper går att spara, länge. Det är en av finesserna med idén att trycka någonting foto: Ari Luostarinen på det. Det går för all del också att spara digital information, men har vi en aning om hur länge? Och hur vi hittar den om, säg 99 år? Självklart utvecklas teknologin i takt med att den behövs, men just nu verkar det vara de kommersiella frågorna kring utlånen av e-böcker som hindrar förlagen och biblioteken att komma vidare. I USA däremot ser bokförlagen kommersiella möjligheter med att teckna avtal med biblioteken. Om e-boken och biblioteken handlar bland annat detta nummers mini-tema. Skälet till det mindre utrymmet för temat är att de åtta sidor som löper över mittendelen i tidningen traditionsenligt tillägnas årsregistret över vad som förekom som artiklar i föregående årgång av denna tidskrift. Det är måhända lätt tråkiga sidor, men jag ser publiceringen av dem som ett litet men viktigt steg i den fortsatta dokumentationen av Svensk biblioteksförenings pågående historia. 12 Forskningsbibliotek: Bokstafetten i Malmö vinner ny terräng. MarieLouise Samuelsson 14 Mini-tema: E-boken fast mellan marknadens parter. Maja Aase 18 FBI spanar mellan bokhyllorna i stadsbiblioteket. Torbjörn Tenfält 28 Bibliotekskonferensen i Umeå: Systembolaget förebild för biblioteken. Yvonne Rittvall 32 Krönikan: Fira nationella biblioteksstrategin. Maria Ehrenberg Avdelningar 6 Månadens Elin 10 Debatt 34 Utblick 36 Recension 38 Så använder jag biblioteket 40 Aktuellt från SB 43 Kalendarium + Årsregister 2014 Biblioteksbladet 04:2015 Årgång 100 Postadress Box Stockholm Besöksadress World Trade Center, D5, Klarabergs viadukten 70 eller Kungsbron 1, Stockholm Tel Fax Biblioteksbladets hemsida Prenumeration på BBL För medlemmar i föreningen ingår BBL i medlemsavgiften, 350: för enskild medlem (heltidsstuderande och pensionärer 175: ). Övriga betalar 550: (Sverige), utanför Sverige, 700: Chefredaktör/ansv. utgivare Christer Fälldin Recensionsansvarig Johannes Rudberg Grafisk form: Paolo Sangregorio Omslag: Paolo Sangregorio Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera manus. För obeställt material ansvaras ej. Annonser Bo Eriksson Knut Wallenbergs väg Saltsjöbaden tel Moms/annonsskatt utgår ej! Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm ISSN: Biblioteksbladet produceras av Iris Media AB för Svensk biblioteksforening. Svensk biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att främja svenskt biblioteksväsen. Biblioteksbladet speglar föreningens verksamhet, åsikter och ställnings tagande men har också till uppgift att väcka egen debatt genom att ge utrymme åt andra åsiktsyttringar. Tidningen har en fri och självständig roll och bedrivs med tryckfrihets förordningen som grund. Denna tidning gick i tryck den 23 april. Den här tid skriften är TS-kontrollerad. 2 biblioteksbladet 04:2015

3 MAG-MAG: Smart exponering med praktisk förvaring annonce-marts.indd :33:47

4 Nyheter I Härnösand ska biblioteket halveras Härnösand fick en gång i tiden det första riktiga sambiblioteket, där folkbiblioteket integrerades med dåvarande Mitthög skolans bibliotek. Nästa år lämnar Mittuniversitetet Härnösand, vilket får stora konsekvenser för biblioteket. Härnösand har haft många fina epitet genom åren; skolstaden och Norrlands Aten är ett par av dem. På kort tid har många förutsättningar för kulturstaden förändrats. Mittuniversitetet lämnar Härnösand 2016, vilket är en mindre katastrof för staden, enligt Per- Erik Wik, länsbibliotekarie i Västernorrland. När Sambiblioteket byggdes upp runt millennieskiftet var det unikt. Per-Erik Wik säger att de på den tiden försökte hitta en motsvarighet till det storslagna bygget i Härnösand, men gick bet. De fann ingenting liknande någonstans i världen. Samordningen av biblioteksresurser har varit av mycket stor nytta, inte minst för Härnösand som tidigare hade ett betydligt mindre bibliotek. Det ledde till ökat öppethållande med större personalstyrka. Ännu viktigare var kanske att samordningen också genererade ökad kunskap hos personalen, och dessutom attraherade en hel del specialistkunskaper, säger Per-Erik Wik. I Härnösand har lärarutbildningen varit starkt förankrad genom åren och staden har präglats av administration och humaniora. Med dåvarande Mitthögskolans bibliotek tillfördes biblioteket ett betydande bokbestånd och en hel del databaser som det ganska enkelt gick att få åtkomst till som stadsbo. Vid skapandet av Sambiblioteket fanns en vision bland de olika parterna. De gick inte samman rent organisatoriskt, utan biblioteket har hela tiden fungerat med tre olika regelverk; statligt, kommunalt och landstingskommunalt. Trots det har bilden utåt varit just sambiblioteket. Det är så folk har sett på biblioteket. Det kvarvarande biblioteket i Härnösand blir nu ett av sju kommunbibliotek i länet, och det kommer inte att sticka ut på samma sätt. Allt som hör till dagens Mittuniversitet följer med flytten nästa år, all utrustning och alla böcker. Det innebär att nästan hälften av biblioteket fraktas till Sundsvall. Per-Erik Wik, länsbibliotekarie i Västernorrland Mittuniversitetet har stått för en hel del av infrastrukturen i biblioteket, vilket nu det kommunala biblioteket som blir kvar måste lösa med Härnösands kommun. De stora ytorna i byggnaden är ett exempel på ett problem som inte går att åtgärda omedelbart. Totalt rör det sig om kvadratmeter, varav av dem är publika ytor. Det är byggt som ett bibliotek, så det blir inte lätt för kommunen att hitta en ny hyresgäst. Kommunen sitter med Svarte Petter, eftersom hyresavtalet gäller i ytterligare tio år, säger Per-Erik Wik. En ny hyresgäst ska helst bedriva en verksamhet som på något sätt knyter an till kultur eller utbildning. Vi blev något av en förebild, redan från start. Det bildades ett nätverk av några fler sambibliotek som bestod av fem eller sex bibliotek i Baltikum och Norden. Men vi hade även kontakter med biblioteket i San José i Kalifornien. Representanter för Sambiblioteket i Härnösand har genom åren varit aktiva förespråkare för idén. De har ofta åkt runt och deltagit i olika processer, till exempel när Almedalsbiblioteket i Visby byggdes. Vi föreläste om sambibliotekstanken som passar bra för mindre orter, men där det finns en högskola eller ett universitet. Under femton år har utvecklingen gått åt ett annat håll. Det som förde samman forskningsbiblioteket och folkbiblioteket existerar inte lika starkt längre. På den tiden talade vi om livslångt lärande och vi såg en koppling till att föra ut högskola och universitet till mindre orter. Det var Socialdemokraterna och Centern som stod för den utvecklingen, men under senare tid har centraliseringen växt sig stark igen. I dag arbetar studenterna med olika elektroniska hjälpmedel, konstaterar Per-Erik Wik. Litteratur i form av e-böcker, tidskrifter på nätet och databaser. Man jobbar på distans och kommer åt information via studentportaler och webblösningar av olika slag, medan det tryckta ordet fortfarande dominerar i folkbiblioteket. Nästa år minskar personalen kraftigt i Sambiblioteket när Mittuniversitetets personal erbjuds nya tjänster i Sundsvall. För staden kommer universitetets flytt att kännas på flera sätt. Utbildningsstaden Härnösand har tidigare mist till exempel sjöbefälsutbildning, Statens Skola för Vuxna och Distansutbildningsmyndigheten. Jag tror att det finns ett intresse av att fortfarande hålla kvar satsningen på utbildning och kultur i Härnösand. Kanske måste man titta på andra skolmöjligheter. Yrkeshögskolan skulle kunna vara en sådan, säger Per-Erik Wik. Härnösandsborna var stolta över både universitetet och biblioteket, som var en mycket stor satsning från både kommunen och högskolan. Det fanns enligt Per-Erik Wik inget spartänkande i bygget när det begav sig. Det var en satsning som också bar frukt. Besöksantalet ligger över per år, vilket är mycket för en stad med invånare. Det är de högsta politikerna som engagerat sig från kommunens sida för att hitta en bra framtid för Sambiblioteket. Även Mittuniversitetet har trott på idén och de medverkade till att bygga en del nya lokaler bara för några år sedan. Det finns ett utbrett missnöje i Härnösand över att staden blir utan universitet och att biblioteket i princip halveras. När universitetets styrelse i början av 2013 fattade beslutet rörde det upp en regional storm. Förre statsministern Thorbjörn Fälldin, som var en av grundarna av Mittuniversitetet, lämnade tillbaka sin doktorshatt. Det gjorde också Bodil Malmsten som även lämnade universitetsstyrelsen i protest. På sin blogg skrev hon att Det här är, förutom mygel, exempellöst dålig timing. Det i sin tur samlade människor, 10 procent av stadens befolkning, som inne i biblioteket protesterade mot nedläggningen. Christer Fälldin foto: roland tiger 4 biblioteksbladet 04:2015

5 Bibliotekskort blir till avloppsrör! Vi satsar på att återvinna de plastkort vi levererar. Dessutom klimatkompenserar vi flygfrakter med köp av utsläppsrätter. Det är, tycker vi, en viktig anpassning som vi kan göra för att möta ökade miljökrav från våra existerande och framtida kunder. Sofos Card har utvecklat ett retursystem för plastkort. Enkelt förklarat innebär det att våra miljömedvetna kunder får av oss plastkortsholkar där besökarna kan slänga sina uttjänade plastkort. När holken är full så hämtar vi upp den och sorterar korten för återvinning. Läs mer på vår hemsida sofoscard.se/miljo/kretslopp. Sett över tiden är vi övertygade om att medvetenheten kring återvinning av plastkort kommer att bli större och större. Det viktigaste är att börja! Totalt gör vi av med ca 50 miljoner kort per år i Sverige och det skulle räcka till mer än meter avloppsrör! Närproducerat är bäst både för miljön likväl som arbetsmiljön! Vi erbjuder även plastkort som är till sin helhet producerade i Sverige av personal med kollektivavtal. Korta leveranser gynnar miljön och korten är också återvinningsbara. Vi klimatkompenserar för frakt! Nästan alla kort som säljs på den svenska marknaden tillverkas i Kina och flygs till Sverige. Vi klimatkompenserar varje plastkort som vi säljer för denna frakt. KOM OCH TRÄFFA OSS PÅ BIBLIOTEKSDAGARNA I LUND 6-7 MAJ, SÅ BERÄTTAR VI MER! Biblioteken Biblioteken LÅNEKORT BIBLIOTEKEN I AVESTA bibliotekuppsala.se Ä Älvkarleby folkbibliotek LÅNEKO RT Sofos Card Solutions AB

6 MÅNADENS ELIN elin lucassi et var en gång en magisk webb som hette cs library. Den satte en ny standard för biblioteken och alla var lyckliga. DMen allt förändras och något nytt behövde göras... Vad händer sedan? Under Biblioteksdagarna bjuder vi på en förhandsvisning av något helt nytt! Ons: 11:00, 14:15 Tors: 10:15, 11:15 Plats: Blå Vinden (AF Borgen) Välkomna! 6 biblioteksbladet 04:2015

7 Hundra år i bibliotekens tjänst Precis i tid till Svensk biblioteksförenings hundraårsjubileumsfirande på Biblioteksdagarna i Lund kommer den tredje boken om föreningens historia, en antologi som beskriver de stora biblioteksfrågorna, och många små. Kanske kan boken inspirera till forskning om svensk bibliotekshistoria, för i den finns mycket som är oskrivet, anser bokens redaktör Margareta Lundberg Rodin. De två första böckerna skrevs till 25- respektive 60-årsjubiléerna, 1940 och Dock är de sett till omfånget mer att räkna som pamfletter, eller häften. Men kunskaperna om föreningen från dess tidigare historia finns tillvaratagna i denna nya bok. De är en grund för att vi ska kunna veta någonting om åren då vi inte ens var födda. Vi vet ju lite mer om senare år eftersom de flesta av oss som arbetat med boken varit med länge i biblioteksvärlden, säger Margareta Lundberg Rodin, jubileumsbokens redaktör, till vardags prefekt på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås. Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn. Svensk biblioteksförening är bokens titel. Margareta Lundberg Rodin har förutom sitt redaktörskap även skrivit två av bokens 13 kapitel. Totalt har nio personer deltagit i skrivandet. Att ta sig an uppdraget att skildra en hundraårig historia kräver kanske en extra god blick för berättandet. Hur ska historien om föreningen egentligen skildras? Vilka skeenden är viktiga att ha med, och vilka blir lämnade utanför texten? Den typen av frågor fick Margareta Lundberg Rodin fundera en hel del på. I inledningen tar jag därför upp vad boken handlar om, och hur vi har jobbat och skrivit. Det finns också en beskrivning av vad varje kapitel handlar om. Redaktionsgruppen har tillsammans en mycket bred bild av biblioteksverksamhet, och flera av dem har varit aktiva i föreningen. Kunskapen finns och vi har använt många olika källor. Inte minst Biblioteksbladet har varit en viktig källa och en av de tidigare chefredaktörerna har medverkat som författare. Utöver tidningens texter finns mötesprotokoll, brev som förvaras på Riksarkivet och mycket annat. Vi har helt enkelt blivit tvungna att välja vissa områden före andra, säger Margareta Lundberg Rodin. Att vara redaktör i en sådan process har varit mycket intressant, särskilt när det gäller historiska perioder som jag inte visste så mycket om själv. Svensk biblioteksförening är högst levande, trots åldern, anser hon. En del frågor är eviga, de tar aldrig slut. En del av dem lyckas föreningen med, medan andra frågor blir kvar på dagordningen. Skolbiblioteken är ett exempel på en fråge ställning som funnits med i princip under hela föreningens levnad. Vi har slagits för dem hela tiden, men vi har inte lyckats, trots att det finns en speciell lag som reglerar frågan om skolbibliotek. Det är fortfarande så att de håller olika standard på olika håll i landet. Annat har utfallit mer lyckosamt. Margareta Lundberg Rodin nämner speciellt bibliotekslagen, kampen mot utlåningsavgifter och den nationella biblioteksstrategin. Föreningen är en ideell organisation, men det är samtidigt en mycket professionell organisation, eftersom dess medlemmar är professionella, säger hon. Föreningens historia löper parallellt med bibliotekens historia, påpekar Stefan Engström, Svensk biblioteksförenings kommunikationschef. Det går att se föreningens stora påverkan på det historiska skeendet, menar han. Uppdraget från Svensk biblioteksförening till Margareta Lundberg Rodin har varit att göra en sammanställning av föreningens hundraåriga historia. Det har genom åren skrivits väldigt lite bortsett från texterna i Biblioteksbladet. De båda övriga skrifterna om föreningen är tunna. Det har också varit en grannlaga och stor uppgift att ta sig an hundra år på den tid vi har haft till förfogande. Vi hoppas från före ningens sida att detta kan inspirera till ytterligare djupdykningar och kanske forskning om föreningens historia, säger Stefan Engström. Margareta Lundberg Rodin instämmer om jubileumsbokens funktion som inspiratör och hon påpekar att det finns referenser i alla kapitel. Det kanske kan väcka intresse för fördjupning, eller uppsatsämnen för studenter, säger hon och konstaterar att ännu är mycken bibliotekshistoria oskriven. Christer Fälldin Foto: Stefan Engström Delar av gruppen som skrev jubileumsboken. Från vänster Barbro Thomas, Gunnar Sahlin, Christina Stenberg, Tomas Lidman och Margareta Lundberg Rodin. BIBLIOTEKSDAGARNA biblioteksbladet 04:2015 7

8 En fråga till fyra författare BIBLIOTEKSDAGARNA Biblioteksbladet fick tillfälle att träffa fyra av medförfattarna vid förberedelserna inför Biblioteksdagarna i Lund, där seminariet om jubileumsboken lockat många. När detta skrivs i slutet av april har cirka 125 personer registrerat sig för programpunkten. Hur reagerade ni när ni fick förfrågan om uppdraget? Gud så roligt, blir den spontana kommentaren från Barbro Thomas. Det finns oerhört stora mängder material, från möten och inte minst Biblioteksbladet, som varit en guldgruva i arbetet, anser hon. Till det kommer annat arkivmaterial som tar vid där föreningens tidning slutar. Därför finns det många intressanta händelser och skeenden under seklet som inte har fått plats. Barbro Thomas tar som exempel på ett långt men intressant skeende hur avgiftsfrågan löpt som en röd tråd under större delen av dessa hundra år. Ingen människa kan väl i dag föreställa sig att 1930-talets författare drev frågan om låneavgifter. Att deras böcker lånades ut på biblioteken hämmade försäljningen av deras böcker vilket gick ut över deras inkomster. Som en direkt följd av föreningens engagemang genomfördes två bokutredningar, varav den senaste på 50-talet. Det har, anser jubileumsförfattarna, varit intressant att följa hur konstellationerna och åsikterna i Mått annons: denna fråga 59 successivt x 30 mm har förändrats. Tomas Lidman är historiker, och arbetar därför ofta med att göra research. Att ta itu med föreningens historia var ingenting som han väjde inför. Jag är van att ställa mig frågan var det Annons Wagner 1 8 biblioteksbladet 04: fyllde föreningen 60 år (bild ur Svensk biblioteksförenings arkiv). kan finnas material när ett stort researcharbete inleds. Här finns det mycket material att hitta och ta ställning till. Gunnar Sahlin vill gärna framhålla samarbetet med de övriga medförfattarna. Vi har kompletterat varandra på ett bra sätt. Dialogen har vuxit fram och det har höjt kvaliteten på vårt arbete. Det har varit mycket tillfredsställande, säger han. Var och en av författarna har haft sitt eget område att skriva om, men alla har varit aktiva inom de övrigas områden. Själv var Gunnar Sahlin aktiv i föreningen under försäljningen av BTJ, vilket han nu har skrivit om i boken. Det är stimulerande att se helheten, hur de olika delarna hänger ihop. Olika skeenden ledde fram till försäljningen, säger han. Annons till BBL 2013 från WAGNER Form AB Annons 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för införande i alla nummer löpande utom nr 6/7. (en tidig o en sen placering i tidningen enl. tidigare orderbekräftelse.) BiblioteksGUIDE för webben (OBS! Ingen svart ruta runt annonsen) (1) (2) Christina Stenberg, tidigare generalsekreterare i Svensk biblioteksförening, kände sig osäker i början av arbetet. Hennes uppdrag var att skriva om det internationella arbetet, men hon trodde att det gällde de tio år hon var generalsekreterare. När jag förstod att det handlade om föreningens internationella arbete under hundra år, tyckte jag att det var en ordentlig utmaning, men rolig, säger hon. Föreningen var redan från starten internationellt inriktad. Först det nordiska samarbetet, därefter det mer internationella. BiblioteksGUIDE i mobilen Perspektiven har varit flera och två av huvud tankarna har varit att dels utveckla professionen, dels solidariteten med andra länders föreningar. Vi har medverkat till att skapa starka biblioteksföreningar, vi har varit aktiva i demokratifrågorna och när det gäller upphovsrätten, säger hon. Slutligen, alla dessa historiska trådar är tänkta att vävas samman. Men vad säger de om vår tid? Mycket. Den digitala utvecklingen präglar tiden och utifrån det vi skrivit går det även att blicka framåt, vilket Inga Lundén gör, säger Tomas Lidman. Christer Fälldin Boken trycks i över tusen exemplar Jubileumsboken har tryckts i ex, varav hundra böcker utgör en speciell bibliofilupplaga. Alla medlemmar i Svensk biblioteksförening som deltar på Biblioteksdagarna i Lund får ett alldeles eget exemplar. Seminariet om jubileumsboken inleds med att författarna var och en (2 berättar st annonser vad de blev förvånade över i arbetet (olika) med boken. i BBL Därefter beskriver de vad de har alla skrivit nr utom om, och vad de har lärt. Avslutningsvis 6/7. diskuteras vad en återblickande jubileumsbok lär oss om framtiden.

9 Nytt expertnätverk om upphovsrätt Inga-Lill Nilsson, förste bibliotekarie på Universitetsbiblioteket i Karlstad är en av initiativtagarna till och kontaktperson för det nya expertnätverket om upphovsrätt. Det nya expertnätverket Bibliotek och upphovsrätt samlas för första gången under Biblioteksdagarna i Lund. Syftet med expertnätverket är att öka intresset för upphovsrättsfrågorna och att vara en resurs genom att sprida kunskap, säger Inga-Lill Nilsson. Den tekniska utvecklingen, nya sätt att publicera forskningsresultat och att sprida information har ökat behovet av att klargöra de rättsliga förhållandena när det gäller upphovsrätten, anser hon. Upphovsrätt i dag handlar också om att se de möjligheter som olika avtal och licenser innebär. Tyvärr håller inte reformeringen av lagstiftningen och den tekniska utvecklingen jämn takt. De frågor som är aktuella på universiteten, är till exempel Open Access och parallellpublicering. För lärarna, hur man kan använda tryckt och elektroniskt material i undervisningen och det finns även ett ökat behov hos studenter som inte alltid är medvetna om de begränsningar som finns. Det som fått Inga-Lill Nilsson extra intresserad är olika pågående projekt i Europa där man identifierat de behov av kompetenshöjning som finns på biblioteken och där man använder sig av begreppet copyright literacy som en viktig del av bibliotekariers profession. Många undrar kanske varför vi engagerar oss i upphovsrätten men vi har alltid varit förmedlare av information och vi fungerar som mellanhand mellan förlagen och användarna av upphovsrättsligt skyddat material. Det är en naturlig fråga för oss på biblioteken, och den ligger rätt i tiden. Genom att öka intresset för upphovsrätt och höja kompetensen kan vi bättre se att vi har en roll att spela, inte att ge juridisk vägledning men att visa på möjligheter och ge råd i upphovsrättsliga frågor. Biblioteken är också en viktig part i reformeringen av upphovsrätten, därför behöver vi skapa nätverk nationellt men även vara mer aktiva internationellt, säger Inga-Lill Nilsson. Upphovsrätten är komplex och det är svårt att via handledningar och guider ge klara besked i varje enskild fråga men genom att bygga upp någon slags resursbank och anordna seminarier eller workshops kring aktuella frågor kan det vara en hjälp för biblioteken. Inga-Lill Nilsson har arbetat med upphovsrättsfrågor i snart 10 år och under den tiden har mycket förändrats genom ökad digitalisering, nya avtal och fler fria resurser. I det framtida digitala biblioteket har upphovsrättsfrågorna en given plats. Christer Fälldin BIBLIOTEKSDAGARNA et var en gång en magisk webb som hette cs library. Den satte en ny standard för biblioteken och alla var lyckliga. DMen allt förändras och något nytt behövde göras... Vad händer sedan? Under Biblioteksdagarna bjuder vi på en förhandsvisning av något helt nytt! Ons: 11:00, 14:15 Tors: 10:15, 11:15 Plats: Blå Vinden (AF Borgen) Välkomna! biblioteksbladet 04:2015 9

10 BBL DEBATT Har du en åsikt? Skriv till Biblioteksbladet Debatt. Skriv kort, samt mejla ditt debattinlägg till Anonyma inlägg publiceras inte. Bifoga gärna en tryckbar bild på dig själv. Välkommen med ditt inlägg. Skapa nytt forum för folkbibliotekschefer De kommunala folkbiblioteken är i allt väsentligt finansierade med kommunala medel och får sina uppdrag från lokala styrelser och nämnder. Bibliotekslagen är en ramlag och ger övergripande styrning för alla offentligt finansierade bibliotek. Trots folkbibliotekens lokala prägel, är regional, nationell och i vissa fall även internationell samverkan av stor vikt. Alla bibliotek är till exempel beroende av en fungerande infrastruktur för en effektiv informationsförsörjning till medborgarna och för att kunna ställa litteratur ur de egna samlingarna till förfogande ing i 12 nr 2013 av Biblioteksbladet enl. ök med Bo Eriksson sida, i början av tidningen. Vårt förslag är därför att någon form av forum för folkbibliotekschefer inrättas med mandat från SKL. för användare utanför den egna kommunen, vilket är ett krav i bibliotekslagen. Kungliga biblioteket har ett särskilt uppdrag att ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Regeringen har dessutom aviserat att Kungliga biblioteket kommer att få ett uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling. För att samverkan ska fungera och strategin få betydelse, krävs att de olika biblioteks typernas behov och synpunkter blir uttalade i dialog med framför allt Kungliga biblioteket, men även med andra myndigheter som till exempel Kulturrådet och MTM. För universitets- och högskolebiblioteken finns ett forum för bibliotekschefer inom SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) som fungerar som dialogpart, men folkbiblioteken saknar helt ett sådant forum. När samordning saknas på folkbiblioteksområdet är risken antingen att andra än kommunerna själva talar för folkbiblioteken eller att våra intressen helt förbises. Det är olyckligt och leder i värsta fall till att förståelsen för kommunernas och folkbibliotekens behov och förutsättningar saknas på nationell nivå. Vårt förslag är därför att någon form av forum för folkbibliotekschefer inrättas med mandat från SKL. Vi har lyft frågan tidigare i olika sammanhang. Eftersom vi bedömer att frågan är viktig för att stärka folkbibliotekens strategiska utveckling och möjligheter, väljer vi att lyfta den på nytt. Peter Alsbjer, bibliotekschef i Örebro Lena Axelsson, bibliotekschef i Linköping Karin Hane, bibliotekschef i Falun Åsa Hansen, bibliotekschef i Karlstad Johanna Hansson, bibliotekschef i Uppsala Birgitta Hjerpe, bibliotekschef i Norrköping Eva Matsson, bibliotekschef i Västerås Karin Zetterberg, bibliotekschef i Eskilstuna WagnerPhone Annons Wagner 1 VISSA FRÅGOR HAR INGA ENKLA SVAR. Varje dag blir vi kontaktade av ensamma och utsatta unga som vill att någon vuxen tar dem på allvar. Smsa bris50 till så ger du 50 kronor och hjälper oss att fortsätta svara. WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen 10 biblioteksbladet 04: :30

11 Personalen får höra många positiva kommentarer kring den utökade servicen och vi är nöjda med hela konceptet. Maria Christensen Rydsgårds bibliotek, Skurups kommun Öppet bibliotek ger låntagarna tillgång till biblioteket dygnet runt I Skurups kommun vill man öka tillgängligheten för medborgarna i kommunen. Man bestämde sig för att satsa på biblioteksfilialen i Rydsgård och installerade Öppet bibliotek. Vad är det sammanfattande omdömet efter att ha kommit igång? Maria Christensen och Lars Kensjö Rydsgårds bibliotek, Skurups kommun Personalen får höra många positiva kommentarer kring den utökade servicen och vi är nöjda med hela konceptet. Tekniken har fungerat fint med både scanner och entrédator. Systemet är enkelt och självinstruerande. Supporten är mycket bra och som kunder har vi fått den hjälp vi efterfrågat. Framförallt har besökarna varit väldigt nöjda över satsningen på Rydsgårds bibliotek. Med Öppet bibliotek från Bibliotekscentrum och Cordura ger man låntagarna tillgång till biblioteket även när biblioteket är obemannat. Systemet styr belysning, larm, lås och dörrar och är kompatibelt med olika bibliotekssystem. Låntagarna loggar smidigt in med sina befintliga lånekort och PIN-koder via en entrédator. Tel biblioteksbladet 04:

12 Bokstafetter bidrar till bildning på forskningsbibliotek Skönlitteratur och läsfrämjande har knappast någon framskjuten plats vid forskningsbiblioteken. Men konceptet Bokstafetter visar att forskares personliga läsupplevelser kan profilera biblioteken som högskoleövergripande arena. av MarieLouise Samuelsson I dén med bokstafetter hämtade Malmö hög - skolas bibliotek från Köpenhamns universitetsbibliotek. Bokstafetten i Malmö har i sin tur inspirerat Linköpings universitetsbibliotek som är i färd med att lansera sin egen stafett. Stafetten har också nått Karlstad universitetsbibliotek, där den kompletteras med Lyssnarluncher. Bokstafetten fungerar bland annat som ett sätt att presentera forskare och annan högskolepersonal genom att låta dem välja ut och presentera sina bokfavoriter. Vid Malmö högskola har det exempelvis inneburit att anställda och studenter nyligen har fått veta mera om författare som John Steinbeck och Jack Kerouac. Detta eftersom Riddarna kring Dannys bord och Dharma bums finns på den lista över tjugo favoritböcker som den senaste deltagaren i Bokstafetten, Torsten Buhre, lektor i idrottsvetenskap, ville lyfta fram. Maria Brandström, bibliotekarie vid Malmö högskolas bibliotek, berättar att forskare och andra kan bli påtagligt nervösa inför att offentliggöra privata läsupplevelser och preferenser. Som medverkande i Bokstafetten hamnar man i ett nytt sammanhang, utanför sin professionella hemma plan. Vi började därför Bokstafetten med att kontakta Margareta Ekborg, professor i ämnesdidaktik med naturvetenskaplig inriktning, som vi visste hade ett stort bokintresse. Ekborgs lista började med Astrid Lindgrens Mio min Mio och avslutades med Joyce Carol Oates Blonde. Skönlitteratur och biografier är också det som dominerar de flesta deltagarnas urval. Vid det här laget har sammanlagt nio personer medverkat i Bokstafetten vid Malmö högskolas bibliotek, där varje ny omgång inleds med vernissage där de tjugo böckerna ställs ut och presenteras. I konceptet ingår att överlämna stafettpinnen till nästa bokläsare och då någon som är verksam inom ett annat forskningsområde. Vi ser det som att biblioteket stärker sin roll som högskoleövergripande arena och mötesplats, säger Lotta Wogensen, enhetschef vid Pedagogisk verksamhet och lärandemiljö, som var den som plockade hem idén från Köpenhamn till Malmö. Sassa Persson, kontaktbibliotekarie för sociala medier vid Linköpings universitets bibliotek, snappade upp vad som pågick i Malmö och Linköpingsbiblioteket drar igång i höst igång en egen stafett. Denna har redan förhandslanserats i samband med Världsbokdagen den 23 april, i form av en öppen träff för allmänheten och universitetsanställda. I samband med detta presenterade bibliotekspersonalen egna läsfavoriter, för att inspirera forskare och övriga anställda att framöver göra samma sak. Vi är ju ett forskningsbibliotek och ingenting annat, stafetten kommer inte heller att utgöra mer än 1 procent av vår arbetstid, säger Kristin Krantz, biträdande överbibliotekarie. Att skönlitteratur vanligtvis inte har någon framskjuten plats i forskningsbiblioteket bekräftar Kristin Krantz som också berättar att bibliotekarierna till och med har blivit anklagade för att gömma skönlitteraturen, eftersom den är placerad två trappor upp i lokalen. Men man kan ju också se avskildheten som en skattkammare, i stället för att tro att skönlitteraturen skulle ha hamnat i skamvrån. Det ligger nära till hands att förknippa pågående och kommande bokstafetter vid universitets- och högskole bibliotek med de regelbundet återkommande diskussionerna om bildning. I rapporten Bildning för vår tids bibliotek från Södertörns högskolebibliotek (2014) konstaterade Karin Grönvall och Jan Hjalmarsson också att det akademiska biblioteket står för traditionen men också för förnyelsen. Det utgör en fortsatt viktig och central lärandemiljö på ett universitet eller högskola och det bidrar till att skapa förutsättningar för bildning. Grönvall/Hjalmarsson tar avstamp i filosofen Bengt Kristensson Ugglas bok Gränspassager i bildningens tid, en samtida bildningsfilosofi som bygger på ett tolkningsmedvetet bildningsbegrepp som innebär att bildning i vår tid förutsätter att förmågan att tolka och skapa mening i det globala informationsflödet stärks. Ett annat bildningstänkande som man möjligen kan kalla mer traditionellt och framförallt entydigt förankrat i skönlitteratur, fanns hos nu avlidne juristen och universitetslektorn Leif Alsheimer, som med 12 biblioteksbladet 04:2015

13 foto: Maria Brandström sitt manifest Core curriculum krävde att juridikstudenterna vid Jönköpings högskola skulle läsa viktig och relevant skönlitteratur. Lars Lindkvist, professor i företagsekonomi vid Linné universitetet, är ytterligare en bildningsförespråkare som knyter an till Leif Alsheimer, exempelvis medverkade Lindkvist förra året på Svensk biblioteksförenings seminarium om bibliotekens roll för läsfrämjande. Han talade då om att humaniorastudenter är bättre än ekonomistudenter, när det kommer till kritiskt tänkande. Ett annat exempel på akademiskt främjande av litteratur inom högskolan är Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (KIB) som har samlingen Camera Obscura, drygt tusen titlar med inriktning på idéhistoria, allmän humaniora och skönlitteratur med medicinsk anknytning. Men generellt har alltså inte den skönlitteratur som inte är kurslitteratur någon framträdande plats inom forskningsbiblioteken, vilket givetvis hör samman med att verksamhet och uppdrag domineras av sådant som informationsförsörjning, vetenskapliga publiceringar, bibliometri och inte minst stöd till studenter, bland annat i form av språkverkstäder med vägledning i skriftlig framställning. Utifrån detta reflekterar Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstad universitetsbibliotek, över om inte skönlitteraturen borde få en betydligt större roll i stödet till studenterna. Vi lär dem akademiskt skrivande, men för att kunna skriva måste man också utveckla sina färdigheter i att läsa. Också vid Karlstad universitetsbibliotek finns en Bokstafett i liten skala, men mer krut läggs på så kallade Lyssnarluncher som innebär att forskare, lärare och studenter varje torsdag läser högt ur sina favoritböcker. Med anledning av PISA-rapporter och andra larm om svenska elevers (och därmed blivande studenters) bristande kunskaper menar Jakob Harnesk att man kan fundera på om man ska införliva läsning av skönlitteratur i språkverkstäderna, att det så att säga inte räcker med Bokstafett och Lyssnarlunch. Och så finns förstås, förutom användbarhet och nytta relaterad till studenters färdigheter och profilering av forskare och bibliotek, aspekten att skönlitteratur och läsupplevelser har ett egenvärde, något som står på egna ben och som ligger också forskningsbibliotekarier varmt om hjärtat. Eller som Maria Brandström vid Malmö högskolas bibliotek uttrycker saken: Det är inte så ofta, men när det kommer en fråga om skönlitteratur blir alla bibliotekarier väldigt glada! foto: Åke E:son Lindman Professor Margareta Ekborg presenterar sin skönlitterära favoritläsning när Bokstafetten inleddes vid Malmö högskolas bibliotek. Fasaden till biblioteket på Malmö högskola. biblioteksbladet 04:

14 Oenighet och obalans på e-bokmarknaden I vår är frågan om e-böckerna och biblioteken extra aktuell. Kulturministern gör utspel, arbetet med en nationell bibliotekstrategi drar igång, IT-företaget Axiell köper dominanten Elib och SKL viskar om förhandlingar med ännu fler bokförlag. Men ännu har ingen lösningen på e-boksutlåningen, som gör alla parter sprudlande glada. av Maja Aase A tt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke gillar bibliotek är det ingen tvekan om. Men ministern är oroad: biblioteken får allt svårare att leva upp till sina syften. Målet med nya biblioteksstrategin är bland annat att e- böcker ska få större spridning, eftersom de är viktiga för hela Sveriges folk. Det är e-böckerna som ska få de unga att läsa, det är e-böckerna som är framtiden ja, det är lätt att hitta dem, som liksom statsrådet Bah Kuhnke, får något religiöst i rösten när det handlar om litteratur som inte ges ut på papper. I mars köpte IT-företaget Axiell 70 procent av e-boksdistributören Elib, en affär som inte väckte nämnvärd uppmärksamhet i medierna. Genom försäljningen minskar Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Piratför lagen och Norstedts sitt ägande i Elib till 30 procent. Carl Hamilton, styrelseordförande i Piratförlaget och avgående styrelseordförande i Elib, förklarar att affären får alla att bli nöjda och att tidpunkten är den rätta: Vi fyra är bokförlag och inte specialister på att hantera stora it-system. Vi hade också lite olika uppfattning om i vilken riktning bolaget skulle utvecklas. Enligt TT och Dagens Industri blir Axiell nu den ledande distributören av e-böcker i Sverige, och Axiell kallar sig för leading supplier of IT systems and services to European archives, libraries and museums. Joel Sommerfeldt, koncernchef och VD för Axiell Group AB, har betalat jävligt bra för Elib och talar om att skapa nya tjänster: För Elib är det viktigt att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla parter och att skapa lösningar som gör det enklare och mer attraktivt, både att låna ut och att publicera och sälja e-böcker. Vi ser framför oss nya paketerade tjänster som bättre ska möta kundgruppers efterfrågan och behov. Några veckor efter Elibaffären markerar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sitt stöd för en offentligt finansierad lösning för bibliotekens e-bokshantering. Kulturministerns utspel om de viktiga e-böckerna ligger i tiden: Just nu vill vi verkligen understryka behovet av en nationell teknisk infrastruktur, säger Louise Andersson, kulturpolitisk expert på SKL. Den bör vara oberoende och offentligt ägd. När bibliotekens kompetens kan frigöras genom effektivare infrastruktur, som i högre grad stödjer bibliotekens uppdrag och prioriteringar, bör man kunna få bättre e-service från biblioteken. SKL bekräftar också att det pågår samtal med flera förlag, vilket betyder att även andra kan nappa på ett avtal av den typ Natur & Kultur har med SKL: bibliotekets snittpris för utlån ska inte överstiga 20 kronor. Nyare titlar har maxpriset 30 kronor, medan titlar äldre än två år kostar 13 kronor att låna ut. Ett avtal som Per Almgren, vd för Natur & Kultur, är nöjd med, vi kan ju inte skänka bort böcker till biblioteksmarknaden. Det handlar om att skapa en fin och bra balans mellan en vital biblioteksmarknad och en vital förlagsmarknad. Vi hoppas att vårt avtal innebär att en sådan balans uppnås, med en rimlig ersättning till förlagen, säger Per Almgren. Ett av de förlag som diskuterar med SKL är Elibsäljaren Norstedts. Vi vet inte hur villkoren i just Natur & Kulturs avtal ser ut, men Norstedts har haft mycket givande samtal med SKL som dock ännu inte resulterat i en överenskommelse. Vårt mål är att även vi ska få till en överenskommelse med SKL på sikt, säger förlagschefen Eva Gedin. Att locka fler förlag till avtal är en fråga som, ur bibliotekens perspektiv, inte bara handlar om pengar, utan även om demokrati och tillgänglighet. Mikael Petrén, enhetschef för digitala biblioteket på Stockholms stadsbibliotek (och som också har expertuppdrag åt SKL), ogillar förlagens undanhållande av litteratur: 14 biblioteksbladet 04:2015

15 Joel Sommerfeldt, koncernchef och VD för Axiell Group AB. Per Almgren, VD för Natur & Kultur,. foto: Norstedts foto: Marie Walther Sölve Dahlgren, författare och en av grundarna till Hoi Förlag. Eva Gedin, förlagschef för Norstedts skönlitteratur. biblioteksbladet 04:

16 80:- när förlagen överprissätter leder det till att andra än bibliotekspersonalen avgör vilka böcker medborgarna ska kunna låna. Genom att förlagen sätter omotiverat höga priser på e-böcker blir biblioteken vingklippta. Att de fortsätter att göra så är dålig tajming, nu när det i samhällsdebatten handlar så mycket om att barn läser allt mindre och e-böckerna spås en allt större betydelse, säger Mikael Petrén. Ett exempel på ett högt pris är de 80 kronor som Norstedts tar för ett bibliotekslån av Ödesgudinnan på Salong d Amour av Anna Jansson, som fick recensionen CHICK LIT och tre hjärtan i tidningen Femina. Vår modell för prissättning går ut på att helt färska nyheter ska ha ett högre pris än äldre titlar. Det tycker vi är helt rimligt med tanke på vårt ansvar för författarens intäkter och även våra kostnader för att producera en bok och marknadsföra den. Det stämmer ju också med en boks värde på marknaden i övrigt, säger Eva Gedin, förlagschef på Norstedts. Hon anser att det vore bra om biblioteken i högre grad fokuserar på att vara ett komplement till den kommersiella marknaden som fokuserar (ibland alltför mycket) på nyheter och topplistor. Att biblioteken ska ägna mer tid åt att rekommendera äldre och svårare kvalitetslitteratur är en återkommande åsikt. Jag har noterat att många bibliotek har en e-boksutlåning som på ett slående sätt påminner om försäljningen, säger Piratförlagets Carl Hamilton, som gärna ser fler ambitiösa bibliotekarier med egen hållning och policy och som jobbar för att öka utlåningen av böcker utanför det mediala strålkastarljuset. 16 biblioteksbladet 04:2015 Tvärtom stödjer utlåningen och försäljningen varandra. Ju mer läsning biblioteken erbjuder åt folket, desto mer ökar efterfrågan och försäljningen, och även intresset för biblioteken. Atingo het potatis För ett par år sedan lanserade e-boksdistributören Publit, tillsammans med Elib, utlåningsplattformen Atingo. Publit och Elib delar ägandet av Atingo, som haft en del problem och just nu verkar ha en osäker framtid. I samband med köpet av Elib förklarade Axiell att Atingo skulle läggas i malpåse. I dag vill inte Axiell kännas vid malpåsen och Publit har inga kommentarer: Dessvärre inte i nuläget. Jag är ledsen och hoppas att du har förståelse, mejlar Publits vd Per Helin till Biblioteksbladet. Mikael Petrén ger svar direkt: Vad de menar är att om vi sköter försäljningen av frontlist så får biblioteken hantera backlist, vilket skulle vara en historisk försämring och betyda en degradering av folkbiblioteken. Studier gjorda av Natur & Kultur och Stockholms stadsbibliotek visar att vissa förlags skräck för att bibliotekens e-boksutlåning hotar försäljningen är omotiverad. Elibs vd Eva Houltzén tror att studierna stämmer och ifrågasätter den så kallade kannibaliseringseffekten: Tvärtom stödjer utlåningen och försäljningen varandra. Ju mer läsning biblioteken erbjuder åt folket, desto mer ökar efterfrågan och försäljningen, och även intresset för biblioteken. Enligt John Augustsson, digital projektledare på Natur & Kultur, har förlagets försäljning av e-böcker förändrats kraftigt mellan 2010 och var intäkten från utlåningen på biblioteken dubbelt så stor som den kommersiella försäljningen. Men från och med 2014 är det tvärtom. Vi vill få till en livskraftig, kommersiell marknad utan att hindra bibliotekens viktiga verksamhet. Vi har en typ av utgivning som gynnas av att våra böcker får läsare genom att vara tillgängliga på bibliotek. Författaren Sölve Dahlgren, en av grundarna till Hoi Förlag, ser i sin kristallkula en ljus framtid för kombinationen e-böcker och folkbibliotek, särskilt på mindre orter. Övergången till e-böcker skulle kunna betyda en fantastisk möjlighet för bibliotek som kanske inte har en så stor budget. De skulle kunna erbjuda ett mycket större urval och på så sätt gynnas enormt av digitaliseringen.

17 USA-förlagen ser affärsmöjligheter med biblioteksavtalen Efterfrågan på e-böcker har börjat plana ut i bokhandlarna, men stadsbiblioteket i San Francisco märker ändå ett stort intresse från låntagarna. Alla de större förlagen har sett att de kan tjäna pengar på att teckna avtal med biblioteken. av Torbjörn Tenfält Låntagarna har fått upp ögonen för att vi kan erbjuda fler och fler titlar, säger Michael Lambert på San Francisco Public Library. N är tidningen Wall Street Journal nyligen jämförde några bibliotek med kommersiella bokhandlare på nätet drog San Francisco Public Library längsta strået. Biblioteket kunde erbjuda klart flest e-boksversioner av de böcker som då låg på den amerikanska topp 20-listan. Låntagarna har fått upp ögonen för att vi kan er bjuda fler och fler titlar, säger biträdande stadsbibliotekschefen Michael Lambert. Den goda tillgången på e-böcker beror på omfattande lobbyarbete av American Library Association, men också på bibliotekets egen ambition att ha ett brett digi talt utbud. Stadsbiblioteket i centrala San Francisco började låna ut e-böcker Förra året använde det en fjärdedel av driftsbudgeten på totalt cirka hundra miljoner kronor till investeringar i digitala produkter. Förutom avtalen kring skönlitteratur och facklitteratur handlade det bland annat om digitala tidningar och rörlig bild. Michael Lambert är särskilt nöjd med att The big five nu är med på båten: Hachette, HarperCollins, Macmillan, Penguin Random House, and Simon & Schuster. Tillsammans kontrollerar de omkring två tredjedelar av bokutgivningen i USA. Dammet efter förhandlingarna har inte lagt sig ännu, men förlagen verkar nu känna sig säkrare på att de kan tjäna pengar på det här, säger han. Förlagen har begränsningar, både för vilka böcker biblioteken får erbjuda som e-litteratur och på vilket sätt utlåningen ska gå till. Ännu finns ingen samsyn i vilka villkor förlagen ställer för licensieringen. Vissa föredrar licenser som är knutna till en viss tidsperiod, till exempel ett år. Andra, som HarperCollins, låter biblioteket låna ut en bok 26 gånger, därefter måste man avtala om en ny kopia. Vi försöker navigera så bra som möjligt för att våra låntagare ska få tillgång till många e-böcker, säger Michael Lambert. Över 90 procent av biblioteken i USA lånar nu ut e-böcker var motsvarande andel 76 procent. Däremot har den sammanlagda läsningen av e-böcker planat ut i USA. Vi ser att intresset inte växer i samma fart som tidigare. Folk har vant sig vid tekniken och nyhetens behag verkar ha gått över, säger Michael Lamberts kollega Marcia Schneider. biblioteksbladet 04: Foto: Magnus Hartman

18 Myndigheter hålls på armlängds avstånd Snokande federala myndigheter hålls på armlängds avstånd. Biblioteken i Kalifornien släpper ogärna ifrån sig information om låntagarna och går i bräschen för de amerikanska biblio tek ariernas kritik mot USA:s antiterroristlagar. av Torbjörn Tenfält INTEGRATION & INTEGRITET 18 biblioteksbladet 04:2015 T vå civilklädda FBI-agenter smyger in mellan bokhyllorna och övermannar en misstänkt brottsling i en av stadsbibliotekets filialer i San Francisco. En ung man arresteras för grovt narkotikabrott. Händelsen inträffade för ett och ett halvt år sedan, men väcker fortfarande olustkänslor hos de biblioteksanställda. Framför allt för att en brottsmisstänkt vistades i biblioteket, men också för att FBI befann sig där utan att någon i personalen kände till det. Vi är mycket strikta, säger biträdande stadsbibliotekschefen Michael Lambert, när Biblioteksbladet träffar honom och några av hans medarbetare i den kvadratiska byggnaden vid Marshall Square nära City Hall i centrala San Francisco. Gripandet i filialen i Glen Park i södra delen av staden hade inget med terroristbekämpning att göra och den gripne använde inte bibliotekets utrustning. I stället hade han en bärbar dator med sig och utnyttjade bibliotekets wifi. Men händelsen blev ändå en påminnelse om att biblioteksmiljön kan utnyttjas av kriminella personer och att myndigheterna kan ha ett intresse av att samla kunskaper om dem. Med hänvisning till Patriot Act kan den federala polisen skaffa information om personer som besöker biblioteken eller använder dess tjänster från annat håll. Det kan handla om vilka böcker de lånar och vilken information de söker från bibliotekets datorer. Lagen infördes efter terrorattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september American Library Association har ända sedan lagen trädde i kraft påpekat att det är för stor obalans mellan skyddet av nationens säkerhet och individens rättigheter. Den intellektuella friheten har sin grund i våra kärnvärderingar. Vi försvarar individens rätt att söka information utan att behöva vara rädd för att bli efterforskad, säger Michael Lambert.

19 Stadsbiblioteket i San Francisco. På en av dess filialer smög för ett drygt år sedan civilklädda FBI-agenter omkring bland bokhyllorna för att gripa en misstänkt brottsling som använt bibliotekets wifi. Foto: Magnus Hartman biblioteksbladet 04:

20 Foto: Magnus Hartman Flera väggar i biblioteket är klädda med kollage av katalogiseringskort, de klassiska korten som innehåller nedskrivna uppgifter om olika böcker. Nu när korten inte längre behövs när katalogerna digitaliserats har det blivit kult bland bibliotekarier att samla på dem. Foto: Magnus Hartman Kalifornien är också en av de delstater i USA som tydligast markerar att federala myndigheter måste ha mycket starka skäl för att kunna få del av information om låntagares förehavanden. Om Department of Homeland Security begär en så kallad subpoena, det vill säga en kallelse till domstol, har delstatsregeringen beslutat att en sådan förfrågan måste gå via The Board of Supervisors (en blandning av verkställande och lagstiftande organ på delstatsnivå). Homeland Security kan inte bara gå in och säga att man vill veta vilka personer som de senaste tio dagarna har lånat böcker om hur man tillverkar bomber. Man måste vara mycket mer specifik och kunna visa att man misstänker en speciell person. I höstas såg det ut som om en ny lag, USA Freedom Act, skulle möta en del av de krav American Library Association framfört för att få till stånd en reformering av Patriot Act. Bland annat genom en förbättring av den del av lagen som brukar kallas biblioteksbestämmelsen (Library Provision). Men i november röstade senaten ner Freedom Act med bara två rösters övervikt. Ett olyckligt beslut, konstaterar Michael Lambert. Individens rätt och delstatens liberala hållning är manifesterad på flera sätt i det sex våningar höga stadsbiblioteket i San Francisco. Det invigdes den 18 april 1996, på dagen 90 år efter den fruktansvärda jordbävning som tillsammans med de efterföljande bränderna totalförstörde stora delar av staden. På tredje våningen ligger African American Center med ett stort utbud av böcker och tidskrifter som informerar om den svarta delen av befolkningen och den historiska kopplingen till Afrika. Chinese Center och Filipino American Center breddar den internationella bilden och i en annan del av huvudbiblioteket ligger Gay & Lesbian Center. Även här finns en rik samling Foto: Magnus Hartman Foto: Magnus Hartman Jim Jeske (ovan), barnbibliotekarie och Marcia Schneider (till vänster), bibliotekarie med ansvar för bibliotekets utåtriktade arbete. Båda förordar en strikt hållning gentemot myndigheternas krav på information. 20 biblioteksbladet 04:2015

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Region Skåne 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Region Skåne regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Örebro län 2012. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk Biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen för

Läs mer

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Kalmar län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad rapporter om

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västra Götalands län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västra Götalands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008

Gemensam e-kampanj i Östergötland. Birgitta Hellman Magnusson, Länsbibliotek Östergötland, maj 2008 Gemensam e-kampanj i Östergötland Bakgrund Presskonferens om östgötabibliotekens gemensamma e-tjänster november 2006 Beslut om gemensam handlingsplan för 24- timmarsbiblioteket, april 2007 Lansering av

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER

Vad händer i Kina? KOSMOPOLITISKA KINESER Vad händer i Kina? Publicerad: 2011-09-25 15:20 Ändrad: 2011-09-25 15:35 Fredrik Härén ägnade flera år i början av detta millennium åt att förstå vad det betyder att utvecklingsländer bestämt sig för att

Läs mer

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Västmanlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Västmanlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2011. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län 2011 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Bibliotek en institution i tiden Introduktion Svensk Biblioteksförening presenterar för sjunde året i rad

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Politikerbesök i Mjölby Den 16 mars besökte socialdemokraternas It politiska

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer

Har du en idé? Vi hjälper dig vidare. Skydda dina idéer Har du en idé? Vi hjälper dig vidare Skydda dina idéer Välkommen till PRV:s bibliotek PRV:s bibliotek är ett expertbibliotek inom immaterialrätt och patentinformation. Det fungerar som en kanal där allmänheten

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Lilla Edet 2015-06-02 En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Med anledning av majoritetens förslag till biblioteksflytt till Folkets Hus vill oppositionen lämna följande yttrande. Barn och ungdomsverksamhet

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Stockholms län 2005. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i s län 2005 regionala förutsättningar för kunskapssamhället 1. Inledning Bibliotek för bildning, information och kultur I takt med en ökande internationell konkurrens inom fler och fler

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Dalarnas län 2009. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Dalarnas län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig

Läs mer