E-boken och biblioteken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-boken och biblioteken"

Transkript

1 12 BOKSTAFETTER BIDRAR TILL BILDNING PÅ FORSKNINGSBIBLIOTEK 14 OENIGHET OCH OBALANS PRÄGLAR E-BOKSMARKNADEN 18 FBI SMYGER KRING BOKHYLLORNA Biblioteksbladet E-boken och biblioteken

2 FÖRORD Grattis till hundraåringen från 99-åringen Biblioteksbladet fyller 99 år i år. Jag borde naturligtvis nämna jubilaren först, men kan inte låta bli att inledningsvis ägna några tankar åt en tidskrift med så aktningsvärd ålder. Tidigare låg det på sätt och vis i en tidnings gener att bli gammal, och det finns tidskrifter som är äldre än denna. I vår tid startas det fler tidskrifter, tidningar och magasin än någon gång tidigare. Under 2014 tillkom 92 nya tidskrifter enligt Posten, men hos Kungliga biblioteket har det registrerats 96 stycken titlar. Det beror, som alltid, på hur man räknar. Det riktigt intressanta är att det samtidigt avfördes 129 titlar ur registret. Allt flera startas, men ännu fler läggs ner. De som startas blir mer nischade och riktar sig till människor med specialintressen, må det vara akvariefiskar, hälsa eller vin. Det finns också exempel på nya kulturmagasin, men de är få i förhållande till den flod av nya titlar som passerar branschorganisationen Sveriges Tidskrifter. En tidskrift som överlevt och fortfarande spelar en roll finns det anledning att värna om. Det blir en lämplig övergång till jubilerande Svensk biblioteksförening som bara ett år efter grundandet satte Biblioteksbladet till världen. Hundraåringen uppvisar oväntad spänst efter ett mycket händelserikt sekel. Det blir uppenbart för dem som läser jubileumsboken som utkommer i dagarna. Svensk biblioteksförenings aktningsvärda ålder UR INNEHÅLLET: 10 Debatt: Skapa nytt forum för folkbibliotekschefer Christer Fälldin har dokumenterats lagom till firandet med en jubileumsbok som täcker det första seklet: Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn: Svensk biblioteksförening med Margareta Lundberg Rodin som redaktör. Boken går att läsa på olika sätt, men för mig som journalist är verket framför allt en mycket god historia. Trots att information tryckt på papper befinner sig i en historisk utförslöpa spelar den fortfarande en viktig roll. Papper går att spara, länge. Det är en av finesserna med idén att trycka någonting foto: Ari Luostarinen på det. Det går för all del också att spara digital information, men har vi en aning om hur länge? Och hur vi hittar den om, säg 99 år? Självklart utvecklas teknologin i takt med att den behövs, men just nu verkar det vara de kommersiella frågorna kring utlånen av e-böcker som hindrar förlagen och biblioteken att komma vidare. I USA däremot ser bokförlagen kommersiella möjligheter med att teckna avtal med biblioteken. Om e-boken och biblioteken handlar bland annat detta nummers mini-tema. Skälet till det mindre utrymmet för temat är att de åtta sidor som löper över mittendelen i tidningen traditionsenligt tillägnas årsregistret över vad som förekom som artiklar i föregående årgång av denna tidskrift. Det är måhända lätt tråkiga sidor, men jag ser publiceringen av dem som ett litet men viktigt steg i den fortsatta dokumentationen av Svensk biblioteksförenings pågående historia. 12 Forskningsbibliotek: Bokstafetten i Malmö vinner ny terräng. MarieLouise Samuelsson 14 Mini-tema: E-boken fast mellan marknadens parter. Maja Aase 18 FBI spanar mellan bokhyllorna i stadsbiblioteket. Torbjörn Tenfält 28 Bibliotekskonferensen i Umeå: Systembolaget förebild för biblioteken. Yvonne Rittvall 32 Krönikan: Fira nationella biblioteksstrategin. Maria Ehrenberg Avdelningar 6 Månadens Elin 10 Debatt 34 Utblick 36 Recension 38 Så använder jag biblioteket 40 Aktuellt från SB 43 Kalendarium + Årsregister 2014 Biblioteksbladet 04:2015 Årgång 100 Postadress Box Stockholm Besöksadress World Trade Center, D5, Klarabergs viadukten 70 eller Kungsbron 1, Stockholm Tel Fax Biblioteksbladets hemsida Prenumeration på BBL För medlemmar i föreningen ingår BBL i medlemsavgiften, 350: för enskild medlem (heltidsstuderande och pensionärer 175: ). Övriga betalar 550: (Sverige), utanför Sverige, 700: Chefredaktör/ansv. utgivare Christer Fälldin Recensionsansvarig Johannes Rudberg Grafisk form: Paolo Sangregorio Omslag: Paolo Sangregorio Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera manus. För obeställt material ansvaras ej. Annonser Bo Eriksson Knut Wallenbergs väg Saltsjöbaden tel Moms/annonsskatt utgår ej! Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm ISSN: Biblioteksbladet produceras av Iris Media AB för Svensk biblioteksforening. Svensk biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att främja svenskt biblioteksväsen. Biblioteksbladet speglar föreningens verksamhet, åsikter och ställnings tagande men har också till uppgift att väcka egen debatt genom att ge utrymme åt andra åsiktsyttringar. Tidningen har en fri och självständig roll och bedrivs med tryckfrihets förordningen som grund. Denna tidning gick i tryck den 23 april. Den här tid skriften är TS-kontrollerad. 2 biblioteksbladet 04:2015

3 MAG-MAG: Smart exponering med praktisk förvaring annonce-marts.indd :33:47

4 Nyheter I Härnösand ska biblioteket halveras Härnösand fick en gång i tiden det första riktiga sambiblioteket, där folkbiblioteket integrerades med dåvarande Mitthög skolans bibliotek. Nästa år lämnar Mittuniversitetet Härnösand, vilket får stora konsekvenser för biblioteket. Härnösand har haft många fina epitet genom åren; skolstaden och Norrlands Aten är ett par av dem. På kort tid har många förutsättningar för kulturstaden förändrats. Mittuniversitetet lämnar Härnösand 2016, vilket är en mindre katastrof för staden, enligt Per- Erik Wik, länsbibliotekarie i Västernorrland. När Sambiblioteket byggdes upp runt millennieskiftet var det unikt. Per-Erik Wik säger att de på den tiden försökte hitta en motsvarighet till det storslagna bygget i Härnösand, men gick bet. De fann ingenting liknande någonstans i världen. Samordningen av biblioteksresurser har varit av mycket stor nytta, inte minst för Härnösand som tidigare hade ett betydligt mindre bibliotek. Det ledde till ökat öppethållande med större personalstyrka. Ännu viktigare var kanske att samordningen också genererade ökad kunskap hos personalen, och dessutom attraherade en hel del specialistkunskaper, säger Per-Erik Wik. I Härnösand har lärarutbildningen varit starkt förankrad genom åren och staden har präglats av administration och humaniora. Med dåvarande Mitthögskolans bibliotek tillfördes biblioteket ett betydande bokbestånd och en hel del databaser som det ganska enkelt gick att få åtkomst till som stadsbo. Vid skapandet av Sambiblioteket fanns en vision bland de olika parterna. De gick inte samman rent organisatoriskt, utan biblioteket har hela tiden fungerat med tre olika regelverk; statligt, kommunalt och landstingskommunalt. Trots det har bilden utåt varit just sambiblioteket. Det är så folk har sett på biblioteket. Det kvarvarande biblioteket i Härnösand blir nu ett av sju kommunbibliotek i länet, och det kommer inte att sticka ut på samma sätt. Allt som hör till dagens Mittuniversitet följer med flytten nästa år, all utrustning och alla böcker. Det innebär att nästan hälften av biblioteket fraktas till Sundsvall. Per-Erik Wik, länsbibliotekarie i Västernorrland Mittuniversitetet har stått för en hel del av infrastrukturen i biblioteket, vilket nu det kommunala biblioteket som blir kvar måste lösa med Härnösands kommun. De stora ytorna i byggnaden är ett exempel på ett problem som inte går att åtgärda omedelbart. Totalt rör det sig om kvadratmeter, varav av dem är publika ytor. Det är byggt som ett bibliotek, så det blir inte lätt för kommunen att hitta en ny hyresgäst. Kommunen sitter med Svarte Petter, eftersom hyresavtalet gäller i ytterligare tio år, säger Per-Erik Wik. En ny hyresgäst ska helst bedriva en verksamhet som på något sätt knyter an till kultur eller utbildning. Vi blev något av en förebild, redan från start. Det bildades ett nätverk av några fler sambibliotek som bestod av fem eller sex bibliotek i Baltikum och Norden. Men vi hade även kontakter med biblioteket i San José i Kalifornien. Representanter för Sambiblioteket i Härnösand har genom åren varit aktiva förespråkare för idén. De har ofta åkt runt och deltagit i olika processer, till exempel när Almedalsbiblioteket i Visby byggdes. Vi föreläste om sambibliotekstanken som passar bra för mindre orter, men där det finns en högskola eller ett universitet. Under femton år har utvecklingen gått åt ett annat håll. Det som förde samman forskningsbiblioteket och folkbiblioteket existerar inte lika starkt längre. På den tiden talade vi om livslångt lärande och vi såg en koppling till att föra ut högskola och universitet till mindre orter. Det var Socialdemokraterna och Centern som stod för den utvecklingen, men under senare tid har centraliseringen växt sig stark igen. I dag arbetar studenterna med olika elektroniska hjälpmedel, konstaterar Per-Erik Wik. Litteratur i form av e-böcker, tidskrifter på nätet och databaser. Man jobbar på distans och kommer åt information via studentportaler och webblösningar av olika slag, medan det tryckta ordet fortfarande dominerar i folkbiblioteket. Nästa år minskar personalen kraftigt i Sambiblioteket när Mittuniversitetets personal erbjuds nya tjänster i Sundsvall. För staden kommer universitetets flytt att kännas på flera sätt. Utbildningsstaden Härnösand har tidigare mist till exempel sjöbefälsutbildning, Statens Skola för Vuxna och Distansutbildningsmyndigheten. Jag tror att det finns ett intresse av att fortfarande hålla kvar satsningen på utbildning och kultur i Härnösand. Kanske måste man titta på andra skolmöjligheter. Yrkeshögskolan skulle kunna vara en sådan, säger Per-Erik Wik. Härnösandsborna var stolta över både universitetet och biblioteket, som var en mycket stor satsning från både kommunen och högskolan. Det fanns enligt Per-Erik Wik inget spartänkande i bygget när det begav sig. Det var en satsning som också bar frukt. Besöksantalet ligger över per år, vilket är mycket för en stad med invånare. Det är de högsta politikerna som engagerat sig från kommunens sida för att hitta en bra framtid för Sambiblioteket. Även Mittuniversitetet har trott på idén och de medverkade till att bygga en del nya lokaler bara för några år sedan. Det finns ett utbrett missnöje i Härnösand över att staden blir utan universitet och att biblioteket i princip halveras. När universitetets styrelse i början av 2013 fattade beslutet rörde det upp en regional storm. Förre statsministern Thorbjörn Fälldin, som var en av grundarna av Mittuniversitetet, lämnade tillbaka sin doktorshatt. Det gjorde också Bodil Malmsten som även lämnade universitetsstyrelsen i protest. På sin blogg skrev hon att Det här är, förutom mygel, exempellöst dålig timing. Det i sin tur samlade människor, 10 procent av stadens befolkning, som inne i biblioteket protesterade mot nedläggningen. Christer Fälldin foto: roland tiger 4 biblioteksbladet 04:2015

5 Bibliotekskort blir till avloppsrör! Vi satsar på att återvinna de plastkort vi levererar. Dessutom klimatkompenserar vi flygfrakter med köp av utsläppsrätter. Det är, tycker vi, en viktig anpassning som vi kan göra för att möta ökade miljökrav från våra existerande och framtida kunder. Sofos Card har utvecklat ett retursystem för plastkort. Enkelt förklarat innebär det att våra miljömedvetna kunder får av oss plastkortsholkar där besökarna kan slänga sina uttjänade plastkort. När holken är full så hämtar vi upp den och sorterar korten för återvinning. Läs mer på vår hemsida sofoscard.se/miljo/kretslopp. Sett över tiden är vi övertygade om att medvetenheten kring återvinning av plastkort kommer att bli större och större. Det viktigaste är att börja! Totalt gör vi av med ca 50 miljoner kort per år i Sverige och det skulle räcka till mer än meter avloppsrör! Närproducerat är bäst både för miljön likväl som arbetsmiljön! Vi erbjuder även plastkort som är till sin helhet producerade i Sverige av personal med kollektivavtal. Korta leveranser gynnar miljön och korten är också återvinningsbara. Vi klimatkompenserar för frakt! Nästan alla kort som säljs på den svenska marknaden tillverkas i Kina och flygs till Sverige. Vi klimatkompenserar varje plastkort som vi säljer för denna frakt. KOM OCH TRÄFFA OSS PÅ BIBLIOTEKSDAGARNA I LUND 6-7 MAJ, SÅ BERÄTTAR VI MER! Biblioteken Biblioteken LÅNEKORT BIBLIOTEKEN I AVESTA bibliotekuppsala.se Ä Älvkarleby folkbibliotek LÅNEKO RT Sofos Card Solutions AB

6 MÅNADENS ELIN elin lucassi et var en gång en magisk webb som hette cs library. Den satte en ny standard för biblioteken och alla var lyckliga. DMen allt förändras och något nytt behövde göras... Vad händer sedan? Under Biblioteksdagarna bjuder vi på en förhandsvisning av något helt nytt! Ons: 11:00, 14:15 Tors: 10:15, 11:15 Plats: Blå Vinden (AF Borgen) Välkomna! 6 biblioteksbladet 04:2015

7 Hundra år i bibliotekens tjänst Precis i tid till Svensk biblioteksförenings hundraårsjubileumsfirande på Biblioteksdagarna i Lund kommer den tredje boken om föreningens historia, en antologi som beskriver de stora biblioteksfrågorna, och många små. Kanske kan boken inspirera till forskning om svensk bibliotekshistoria, för i den finns mycket som är oskrivet, anser bokens redaktör Margareta Lundberg Rodin. De två första böckerna skrevs till 25- respektive 60-årsjubiléerna, 1940 och Dock är de sett till omfånget mer att räkna som pamfletter, eller häften. Men kunskaperna om föreningen från dess tidigare historia finns tillvaratagna i denna nya bok. De är en grund för att vi ska kunna veta någonting om åren då vi inte ens var födda. Vi vet ju lite mer om senare år eftersom de flesta av oss som arbetat med boken varit med länge i biblioteksvärlden, säger Margareta Lundberg Rodin, jubileumsbokens redaktör, till vardags prefekt på Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås. Till det mänskliga ordets trygga beredskap och värn. Svensk biblioteksförening är bokens titel. Margareta Lundberg Rodin har förutom sitt redaktörskap även skrivit två av bokens 13 kapitel. Totalt har nio personer deltagit i skrivandet. Att ta sig an uppdraget att skildra en hundraårig historia kräver kanske en extra god blick för berättandet. Hur ska historien om föreningen egentligen skildras? Vilka skeenden är viktiga att ha med, och vilka blir lämnade utanför texten? Den typen av frågor fick Margareta Lundberg Rodin fundera en hel del på. I inledningen tar jag därför upp vad boken handlar om, och hur vi har jobbat och skrivit. Det finns också en beskrivning av vad varje kapitel handlar om. Redaktionsgruppen har tillsammans en mycket bred bild av biblioteksverksamhet, och flera av dem har varit aktiva i föreningen. Kunskapen finns och vi har använt många olika källor. Inte minst Biblioteksbladet har varit en viktig källa och en av de tidigare chefredaktörerna har medverkat som författare. Utöver tidningens texter finns mötesprotokoll, brev som förvaras på Riksarkivet och mycket annat. Vi har helt enkelt blivit tvungna att välja vissa områden före andra, säger Margareta Lundberg Rodin. Att vara redaktör i en sådan process har varit mycket intressant, särskilt när det gäller historiska perioder som jag inte visste så mycket om själv. Svensk biblioteksförening är högst levande, trots åldern, anser hon. En del frågor är eviga, de tar aldrig slut. En del av dem lyckas föreningen med, medan andra frågor blir kvar på dagordningen. Skolbiblioteken är ett exempel på en fråge ställning som funnits med i princip under hela föreningens levnad. Vi har slagits för dem hela tiden, men vi har inte lyckats, trots att det finns en speciell lag som reglerar frågan om skolbibliotek. Det är fortfarande så att de håller olika standard på olika håll i landet. Annat har utfallit mer lyckosamt. Margareta Lundberg Rodin nämner speciellt bibliotekslagen, kampen mot utlåningsavgifter och den nationella biblioteksstrategin. Föreningen är en ideell organisation, men det är samtidigt en mycket professionell organisation, eftersom dess medlemmar är professionella, säger hon. Föreningens historia löper parallellt med bibliotekens historia, påpekar Stefan Engström, Svensk biblioteksförenings kommunikationschef. Det går att se föreningens stora påverkan på det historiska skeendet, menar han. Uppdraget från Svensk biblioteksförening till Margareta Lundberg Rodin har varit att göra en sammanställning av föreningens hundraåriga historia. Det har genom åren skrivits väldigt lite bortsett från texterna i Biblioteksbladet. De båda övriga skrifterna om föreningen är tunna. Det har också varit en grannlaga och stor uppgift att ta sig an hundra år på den tid vi har haft till förfogande. Vi hoppas från före ningens sida att detta kan inspirera till ytterligare djupdykningar och kanske forskning om föreningens historia, säger Stefan Engström. Margareta Lundberg Rodin instämmer om jubileumsbokens funktion som inspiratör och hon påpekar att det finns referenser i alla kapitel. Det kanske kan väcka intresse för fördjupning, eller uppsatsämnen för studenter, säger hon och konstaterar att ännu är mycken bibliotekshistoria oskriven. Christer Fälldin Foto: Stefan Engström Delar av gruppen som skrev jubileumsboken. Från vänster Barbro Thomas, Gunnar Sahlin, Christina Stenberg, Tomas Lidman och Margareta Lundberg Rodin. BIBLIOTEKSDAGARNA biblioteksbladet 04:2015 7

8 En fråga till fyra författare BIBLIOTEKSDAGARNA Biblioteksbladet fick tillfälle att träffa fyra av medförfattarna vid förberedelserna inför Biblioteksdagarna i Lund, där seminariet om jubileumsboken lockat många. När detta skrivs i slutet av april har cirka 125 personer registrerat sig för programpunkten. Hur reagerade ni när ni fick förfrågan om uppdraget? Gud så roligt, blir den spontana kommentaren från Barbro Thomas. Det finns oerhört stora mängder material, från möten och inte minst Biblioteksbladet, som varit en guldgruva i arbetet, anser hon. Till det kommer annat arkivmaterial som tar vid där föreningens tidning slutar. Därför finns det många intressanta händelser och skeenden under seklet som inte har fått plats. Barbro Thomas tar som exempel på ett långt men intressant skeende hur avgiftsfrågan löpt som en röd tråd under större delen av dessa hundra år. Ingen människa kan väl i dag föreställa sig att 1930-talets författare drev frågan om låneavgifter. Att deras böcker lånades ut på biblioteken hämmade försäljningen av deras böcker vilket gick ut över deras inkomster. Som en direkt följd av föreningens engagemang genomfördes två bokutredningar, varav den senaste på 50-talet. Det har, anser jubileumsförfattarna, varit intressant att följa hur konstellationerna och åsikterna i Mått annons: denna fråga 59 successivt x 30 mm har förändrats. Tomas Lidman är historiker, och arbetar därför ofta med att göra research. Att ta itu med föreningens historia var ingenting som han väjde inför. Jag är van att ställa mig frågan var det Annons Wagner 1 8 biblioteksbladet 04: fyllde föreningen 60 år (bild ur Svensk biblioteksförenings arkiv). kan finnas material när ett stort researcharbete inleds. Här finns det mycket material att hitta och ta ställning till. Gunnar Sahlin vill gärna framhålla samarbetet med de övriga medförfattarna. Vi har kompletterat varandra på ett bra sätt. Dialogen har vuxit fram och det har höjt kvaliteten på vårt arbete. Det har varit mycket tillfredsställande, säger han. Var och en av författarna har haft sitt eget område att skriva om, men alla har varit aktiva inom de övrigas områden. Själv var Gunnar Sahlin aktiv i föreningen under försäljningen av BTJ, vilket han nu har skrivit om i boken. Det är stimulerande att se helheten, hur de olika delarna hänger ihop. Olika skeenden ledde fram till försäljningen, säger han. Annons till BBL 2013 från WAGNER Form AB Annons 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för införande i alla nummer löpande utom nr 6/7. (en tidig o en sen placering i tidningen enl. tidigare orderbekräftelse.) BiblioteksGUIDE för webben (OBS! Ingen svart ruta runt annonsen) (1) (2) Christina Stenberg, tidigare generalsekreterare i Svensk biblioteksförening, kände sig osäker i början av arbetet. Hennes uppdrag var att skriva om det internationella arbetet, men hon trodde att det gällde de tio år hon var generalsekreterare. När jag förstod att det handlade om föreningens internationella arbete under hundra år, tyckte jag att det var en ordentlig utmaning, men rolig, säger hon. Föreningen var redan från starten internationellt inriktad. Först det nordiska samarbetet, därefter det mer internationella. BiblioteksGUIDE i mobilen Perspektiven har varit flera och två av huvud tankarna har varit att dels utveckla professionen, dels solidariteten med andra länders föreningar. Vi har medverkat till att skapa starka biblioteksföreningar, vi har varit aktiva i demokratifrågorna och när det gäller upphovsrätten, säger hon. Slutligen, alla dessa historiska trådar är tänkta att vävas samman. Men vad säger de om vår tid? Mycket. Den digitala utvecklingen präglar tiden och utifrån det vi skrivit går det även att blicka framåt, vilket Inga Lundén gör, säger Tomas Lidman. Christer Fälldin Boken trycks i över tusen exemplar Jubileumsboken har tryckts i ex, varav hundra böcker utgör en speciell bibliofilupplaga. Alla medlemmar i Svensk biblioteksförening som deltar på Biblioteksdagarna i Lund får ett alldeles eget exemplar. Seminariet om jubileumsboken inleds med att författarna var och en (2 berättar st annonser vad de blev förvånade över i arbetet (olika) med boken. i BBL Därefter beskriver de vad de har alla skrivit nr utom om, och vad de har lärt. Avslutningsvis 6/7. diskuteras vad en återblickande jubileumsbok lär oss om framtiden.

9 Nytt expertnätverk om upphovsrätt Inga-Lill Nilsson, förste bibliotekarie på Universitetsbiblioteket i Karlstad är en av initiativtagarna till och kontaktperson för det nya expertnätverket om upphovsrätt. Det nya expertnätverket Bibliotek och upphovsrätt samlas för första gången under Biblioteksdagarna i Lund. Syftet med expertnätverket är att öka intresset för upphovsrättsfrågorna och att vara en resurs genom att sprida kunskap, säger Inga-Lill Nilsson. Den tekniska utvecklingen, nya sätt att publicera forskningsresultat och att sprida information har ökat behovet av att klargöra de rättsliga förhållandena när det gäller upphovsrätten, anser hon. Upphovsrätt i dag handlar också om att se de möjligheter som olika avtal och licenser innebär. Tyvärr håller inte reformeringen av lagstiftningen och den tekniska utvecklingen jämn takt. De frågor som är aktuella på universiteten, är till exempel Open Access och parallellpublicering. För lärarna, hur man kan använda tryckt och elektroniskt material i undervisningen och det finns även ett ökat behov hos studenter som inte alltid är medvetna om de begränsningar som finns. Det som fått Inga-Lill Nilsson extra intresserad är olika pågående projekt i Europa där man identifierat de behov av kompetenshöjning som finns på biblioteken och där man använder sig av begreppet copyright literacy som en viktig del av bibliotekariers profession. Många undrar kanske varför vi engagerar oss i upphovsrätten men vi har alltid varit förmedlare av information och vi fungerar som mellanhand mellan förlagen och användarna av upphovsrättsligt skyddat material. Det är en naturlig fråga för oss på biblioteken, och den ligger rätt i tiden. Genom att öka intresset för upphovsrätt och höja kompetensen kan vi bättre se att vi har en roll att spela, inte att ge juridisk vägledning men att visa på möjligheter och ge råd i upphovsrättsliga frågor. Biblioteken är också en viktig part i reformeringen av upphovsrätten, därför behöver vi skapa nätverk nationellt men även vara mer aktiva internationellt, säger Inga-Lill Nilsson. Upphovsrätten är komplex och det är svårt att via handledningar och guider ge klara besked i varje enskild fråga men genom att bygga upp någon slags resursbank och anordna seminarier eller workshops kring aktuella frågor kan det vara en hjälp för biblioteken. Inga-Lill Nilsson har arbetat med upphovsrättsfrågor i snart 10 år och under den tiden har mycket förändrats genom ökad digitalisering, nya avtal och fler fria resurser. I det framtida digitala biblioteket har upphovsrättsfrågorna en given plats. Christer Fälldin BIBLIOTEKSDAGARNA et var en gång en magisk webb som hette cs library. Den satte en ny standard för biblioteken och alla var lyckliga. DMen allt förändras och något nytt behövde göras... Vad händer sedan? Under Biblioteksdagarna bjuder vi på en förhandsvisning av något helt nytt! Ons: 11:00, 14:15 Tors: 10:15, 11:15 Plats: Blå Vinden (AF Borgen) Välkomna! biblioteksbladet 04:2015 9

10 BBL DEBATT Har du en åsikt? Skriv till Biblioteksbladet Debatt. Skriv kort, samt mejla ditt debattinlägg till Anonyma inlägg publiceras inte. Bifoga gärna en tryckbar bild på dig själv. Välkommen med ditt inlägg. Skapa nytt forum för folkbibliotekschefer De kommunala folkbiblioteken är i allt väsentligt finansierade med kommunala medel och får sina uppdrag från lokala styrelser och nämnder. Bibliotekslagen är en ramlag och ger övergripande styrning för alla offentligt finansierade bibliotek. Trots folkbibliotekens lokala prägel, är regional, nationell och i vissa fall även internationell samverkan av stor vikt. Alla bibliotek är till exempel beroende av en fungerande infrastruktur för en effektiv informationsförsörjning till medborgarna och för att kunna ställa litteratur ur de egna samlingarna till förfogande ing i 12 nr 2013 av Biblioteksbladet enl. ök med Bo Eriksson sida, i början av tidningen. Vårt förslag är därför att någon form av forum för folkbibliotekschefer inrättas med mandat från SKL. för användare utanför den egna kommunen, vilket är ett krav i bibliotekslagen. Kungliga biblioteket har ett särskilt uppdrag att ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Regeringen har dessutom aviserat att Kungliga biblioteket kommer att få ett uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling. För att samverkan ska fungera och strategin få betydelse, krävs att de olika biblioteks typernas behov och synpunkter blir uttalade i dialog med framför allt Kungliga biblioteket, men även med andra myndigheter som till exempel Kulturrådet och MTM. För universitets- och högskolebiblioteken finns ett forum för bibliotekschefer inom SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) som fungerar som dialogpart, men folkbiblioteken saknar helt ett sådant forum. När samordning saknas på folkbiblioteksområdet är risken antingen att andra än kommunerna själva talar för folkbiblioteken eller att våra intressen helt förbises. Det är olyckligt och leder i värsta fall till att förståelsen för kommunernas och folkbibliotekens behov och förutsättningar saknas på nationell nivå. Vårt förslag är därför att någon form av forum för folkbibliotekschefer inrättas med mandat från SKL. Vi har lyft frågan tidigare i olika sammanhang. Eftersom vi bedömer att frågan är viktig för att stärka folkbibliotekens strategiska utveckling och möjligheter, väljer vi att lyfta den på nytt. Peter Alsbjer, bibliotekschef i Örebro Lena Axelsson, bibliotekschef i Linköping Karin Hane, bibliotekschef i Falun Åsa Hansen, bibliotekschef i Karlstad Johanna Hansson, bibliotekschef i Uppsala Birgitta Hjerpe, bibliotekschef i Norrköping Eva Matsson, bibliotekschef i Västerås Karin Zetterberg, bibliotekschef i Eskilstuna WagnerPhone Annons Wagner 1 VISSA FRÅGOR HAR INGA ENKLA SVAR. Varje dag blir vi kontaktade av ensamma och utsatta unga som vill att någon vuxen tar dem på allvar. Smsa bris50 till så ger du 50 kronor och hjälper oss att fortsätta svara. WagnerGUIDE - vägvisare i mobilen 10 biblioteksbladet 04: :30

11 Personalen får höra många positiva kommentarer kring den utökade servicen och vi är nöjda med hela konceptet. Maria Christensen Rydsgårds bibliotek, Skurups kommun Öppet bibliotek ger låntagarna tillgång till biblioteket dygnet runt I Skurups kommun vill man öka tillgängligheten för medborgarna i kommunen. Man bestämde sig för att satsa på biblioteksfilialen i Rydsgård och installerade Öppet bibliotek. Vad är det sammanfattande omdömet efter att ha kommit igång? Maria Christensen och Lars Kensjö Rydsgårds bibliotek, Skurups kommun Personalen får höra många positiva kommentarer kring den utökade servicen och vi är nöjda med hela konceptet. Tekniken har fungerat fint med både scanner och entrédator. Systemet är enkelt och självinstruerande. Supporten är mycket bra och som kunder har vi fått den hjälp vi efterfrågat. Framförallt har besökarna varit väldigt nöjda över satsningen på Rydsgårds bibliotek. Med Öppet bibliotek från Bibliotekscentrum och Cordura ger man låntagarna tillgång till biblioteket även när biblioteket är obemannat. Systemet styr belysning, larm, lås och dörrar och är kompatibelt med olika bibliotekssystem. Låntagarna loggar smidigt in med sina befintliga lånekort och PIN-koder via en entrédator. Tel biblioteksbladet 04:

12 Bokstafetter bidrar till bildning på forskningsbibliotek Skönlitteratur och läsfrämjande har knappast någon framskjuten plats vid forskningsbiblioteken. Men konceptet Bokstafetter visar att forskares personliga läsupplevelser kan profilera biblioteken som högskoleövergripande arena. av MarieLouise Samuelsson I dén med bokstafetter hämtade Malmö hög - skolas bibliotek från Köpenhamns universitetsbibliotek. Bokstafetten i Malmö har i sin tur inspirerat Linköpings universitetsbibliotek som är i färd med att lansera sin egen stafett. Stafetten har också nått Karlstad universitetsbibliotek, där den kompletteras med Lyssnarluncher. Bokstafetten fungerar bland annat som ett sätt att presentera forskare och annan högskolepersonal genom att låta dem välja ut och presentera sina bokfavoriter. Vid Malmö högskola har det exempelvis inneburit att anställda och studenter nyligen har fått veta mera om författare som John Steinbeck och Jack Kerouac. Detta eftersom Riddarna kring Dannys bord och Dharma bums finns på den lista över tjugo favoritböcker som den senaste deltagaren i Bokstafetten, Torsten Buhre, lektor i idrottsvetenskap, ville lyfta fram. Maria Brandström, bibliotekarie vid Malmö högskolas bibliotek, berättar att forskare och andra kan bli påtagligt nervösa inför att offentliggöra privata läsupplevelser och preferenser. Som medverkande i Bokstafetten hamnar man i ett nytt sammanhang, utanför sin professionella hemma plan. Vi började därför Bokstafetten med att kontakta Margareta Ekborg, professor i ämnesdidaktik med naturvetenskaplig inriktning, som vi visste hade ett stort bokintresse. Ekborgs lista började med Astrid Lindgrens Mio min Mio och avslutades med Joyce Carol Oates Blonde. Skönlitteratur och biografier är också det som dominerar de flesta deltagarnas urval. Vid det här laget har sammanlagt nio personer medverkat i Bokstafetten vid Malmö högskolas bibliotek, där varje ny omgång inleds med vernissage där de tjugo böckerna ställs ut och presenteras. I konceptet ingår att överlämna stafettpinnen till nästa bokläsare och då någon som är verksam inom ett annat forskningsområde. Vi ser det som att biblioteket stärker sin roll som högskoleövergripande arena och mötesplats, säger Lotta Wogensen, enhetschef vid Pedagogisk verksamhet och lärandemiljö, som var den som plockade hem idén från Köpenhamn till Malmö. Sassa Persson, kontaktbibliotekarie för sociala medier vid Linköpings universitets bibliotek, snappade upp vad som pågick i Malmö och Linköpingsbiblioteket drar igång i höst igång en egen stafett. Denna har redan förhandslanserats i samband med Världsbokdagen den 23 april, i form av en öppen träff för allmänheten och universitetsanställda. I samband med detta presenterade bibliotekspersonalen egna läsfavoriter, för att inspirera forskare och övriga anställda att framöver göra samma sak. Vi är ju ett forskningsbibliotek och ingenting annat, stafetten kommer inte heller att utgöra mer än 1 procent av vår arbetstid, säger Kristin Krantz, biträdande överbibliotekarie. Att skönlitteratur vanligtvis inte har någon framskjuten plats i forskningsbiblioteket bekräftar Kristin Krantz som också berättar att bibliotekarierna till och med har blivit anklagade för att gömma skönlitteraturen, eftersom den är placerad två trappor upp i lokalen. Men man kan ju också se avskildheten som en skattkammare, i stället för att tro att skönlitteraturen skulle ha hamnat i skamvrån. Det ligger nära till hands att förknippa pågående och kommande bokstafetter vid universitets- och högskole bibliotek med de regelbundet återkommande diskussionerna om bildning. I rapporten Bildning för vår tids bibliotek från Södertörns högskolebibliotek (2014) konstaterade Karin Grönvall och Jan Hjalmarsson också att det akademiska biblioteket står för traditionen men också för förnyelsen. Det utgör en fortsatt viktig och central lärandemiljö på ett universitet eller högskola och det bidrar till att skapa förutsättningar för bildning. Grönvall/Hjalmarsson tar avstamp i filosofen Bengt Kristensson Ugglas bok Gränspassager i bildningens tid, en samtida bildningsfilosofi som bygger på ett tolkningsmedvetet bildningsbegrepp som innebär att bildning i vår tid förutsätter att förmågan att tolka och skapa mening i det globala informationsflödet stärks. Ett annat bildningstänkande som man möjligen kan kalla mer traditionellt och framförallt entydigt förankrat i skönlitteratur, fanns hos nu avlidne juristen och universitetslektorn Leif Alsheimer, som med 12 biblioteksbladet 04:2015

13 foto: Maria Brandström sitt manifest Core curriculum krävde att juridikstudenterna vid Jönköpings högskola skulle läsa viktig och relevant skönlitteratur. Lars Lindkvist, professor i företagsekonomi vid Linné universitetet, är ytterligare en bildningsförespråkare som knyter an till Leif Alsheimer, exempelvis medverkade Lindkvist förra året på Svensk biblioteksförenings seminarium om bibliotekens roll för läsfrämjande. Han talade då om att humaniorastudenter är bättre än ekonomistudenter, när det kommer till kritiskt tänkande. Ett annat exempel på akademiskt främjande av litteratur inom högskolan är Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (KIB) som har samlingen Camera Obscura, drygt tusen titlar med inriktning på idéhistoria, allmän humaniora och skönlitteratur med medicinsk anknytning. Men generellt har alltså inte den skönlitteratur som inte är kurslitteratur någon framträdande plats inom forskningsbiblioteken, vilket givetvis hör samman med att verksamhet och uppdrag domineras av sådant som informationsförsörjning, vetenskapliga publiceringar, bibliometri och inte minst stöd till studenter, bland annat i form av språkverkstäder med vägledning i skriftlig framställning. Utifrån detta reflekterar Jakob Harnesk, biblioteksdirektör vid Karlstad universitetsbibliotek, över om inte skönlitteraturen borde få en betydligt större roll i stödet till studenterna. Vi lär dem akademiskt skrivande, men för att kunna skriva måste man också utveckla sina färdigheter i att läsa. Också vid Karlstad universitetsbibliotek finns en Bokstafett i liten skala, men mer krut läggs på så kallade Lyssnarluncher som innebär att forskare, lärare och studenter varje torsdag läser högt ur sina favoritböcker. Med anledning av PISA-rapporter och andra larm om svenska elevers (och därmed blivande studenters) bristande kunskaper menar Jakob Harnesk att man kan fundera på om man ska införliva läsning av skönlitteratur i språkverkstäderna, att det så att säga inte räcker med Bokstafett och Lyssnarlunch. Och så finns förstås, förutom användbarhet och nytta relaterad till studenters färdigheter och profilering av forskare och bibliotek, aspekten att skönlitteratur och läsupplevelser har ett egenvärde, något som står på egna ben och som ligger också forskningsbibliotekarier varmt om hjärtat. Eller som Maria Brandström vid Malmö högskolas bibliotek uttrycker saken: Det är inte så ofta, men när det kommer en fråga om skönlitteratur blir alla bibliotekarier väldigt glada! foto: Åke E:son Lindman Professor Margareta Ekborg presenterar sin skönlitterära favoritläsning när Bokstafetten inleddes vid Malmö högskolas bibliotek. Fasaden till biblioteket på Malmö högskola. biblioteksbladet 04:

14 Oenighet och obalans på e-bokmarknaden I vår är frågan om e-böckerna och biblioteken extra aktuell. Kulturministern gör utspel, arbetet med en nationell bibliotekstrategi drar igång, IT-företaget Axiell köper dominanten Elib och SKL viskar om förhandlingar med ännu fler bokförlag. Men ännu har ingen lösningen på e-boksutlåningen, som gör alla parter sprudlande glada. av Maja Aase A tt kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke gillar bibliotek är det ingen tvekan om. Men ministern är oroad: biblioteken får allt svårare att leva upp till sina syften. Målet med nya biblioteksstrategin är bland annat att e- böcker ska få större spridning, eftersom de är viktiga för hela Sveriges folk. Det är e-böckerna som ska få de unga att läsa, det är e-böckerna som är framtiden ja, det är lätt att hitta dem, som liksom statsrådet Bah Kuhnke, får något religiöst i rösten när det handlar om litteratur som inte ges ut på papper. I mars köpte IT-företaget Axiell 70 procent av e-boksdistributören Elib, en affär som inte väckte nämnvärd uppmärksamhet i medierna. Genom försäljningen minskar Bonnierförlagen, Natur & Kultur, Piratför lagen och Norstedts sitt ägande i Elib till 30 procent. Carl Hamilton, styrelseordförande i Piratförlaget och avgående styrelseordförande i Elib, förklarar att affären får alla att bli nöjda och att tidpunkten är den rätta: Vi fyra är bokförlag och inte specialister på att hantera stora it-system. Vi hade också lite olika uppfattning om i vilken riktning bolaget skulle utvecklas. Enligt TT och Dagens Industri blir Axiell nu den ledande distributören av e-böcker i Sverige, och Axiell kallar sig för leading supplier of IT systems and services to European archives, libraries and museums. Joel Sommerfeldt, koncernchef och VD för Axiell Group AB, har betalat jävligt bra för Elib och talar om att skapa nya tjänster: För Elib är det viktigt att ge så goda förutsättningar som möjligt för alla parter och att skapa lösningar som gör det enklare och mer attraktivt, både att låna ut och att publicera och sälja e-böcker. Vi ser framför oss nya paketerade tjänster som bättre ska möta kundgruppers efterfrågan och behov. Några veckor efter Elibaffären markerar SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, sitt stöd för en offentligt finansierad lösning för bibliotekens e-bokshantering. Kulturministerns utspel om de viktiga e-böckerna ligger i tiden: Just nu vill vi verkligen understryka behovet av en nationell teknisk infrastruktur, säger Louise Andersson, kulturpolitisk expert på SKL. Den bör vara oberoende och offentligt ägd. När bibliotekens kompetens kan frigöras genom effektivare infrastruktur, som i högre grad stödjer bibliotekens uppdrag och prioriteringar, bör man kunna få bättre e-service från biblioteken. SKL bekräftar också att det pågår samtal med flera förlag, vilket betyder att även andra kan nappa på ett avtal av den typ Natur & Kultur har med SKL: bibliotekets snittpris för utlån ska inte överstiga 20 kronor. Nyare titlar har maxpriset 30 kronor, medan titlar äldre än två år kostar 13 kronor att låna ut. Ett avtal som Per Almgren, vd för Natur & Kultur, är nöjd med, vi kan ju inte skänka bort böcker till biblioteksmarknaden. Det handlar om att skapa en fin och bra balans mellan en vital biblioteksmarknad och en vital förlagsmarknad. Vi hoppas att vårt avtal innebär att en sådan balans uppnås, med en rimlig ersättning till förlagen, säger Per Almgren. Ett av de förlag som diskuterar med SKL är Elibsäljaren Norstedts. Vi vet inte hur villkoren i just Natur & Kulturs avtal ser ut, men Norstedts har haft mycket givande samtal med SKL som dock ännu inte resulterat i en överenskommelse. Vårt mål är att även vi ska få till en överenskommelse med SKL på sikt, säger förlagschefen Eva Gedin. Att locka fler förlag till avtal är en fråga som, ur bibliotekens perspektiv, inte bara handlar om pengar, utan även om demokrati och tillgänglighet. Mikael Petrén, enhetschef för digitala biblioteket på Stockholms stadsbibliotek (och som också har expertuppdrag åt SKL), ogillar förlagens undanhållande av litteratur: 14 biblioteksbladet 04:2015

15 Joel Sommerfeldt, koncernchef och VD för Axiell Group AB. Per Almgren, VD för Natur & Kultur,. foto: Norstedts foto: Marie Walther Sölve Dahlgren, författare och en av grundarna till Hoi Förlag. Eva Gedin, förlagschef för Norstedts skönlitteratur. biblioteksbladet 04:

16 80:- när förlagen överprissätter leder det till att andra än bibliotekspersonalen avgör vilka böcker medborgarna ska kunna låna. Genom att förlagen sätter omotiverat höga priser på e-böcker blir biblioteken vingklippta. Att de fortsätter att göra så är dålig tajming, nu när det i samhällsdebatten handlar så mycket om att barn läser allt mindre och e-böckerna spås en allt större betydelse, säger Mikael Petrén. Ett exempel på ett högt pris är de 80 kronor som Norstedts tar för ett bibliotekslån av Ödesgudinnan på Salong d Amour av Anna Jansson, som fick recensionen CHICK LIT och tre hjärtan i tidningen Femina. Vår modell för prissättning går ut på att helt färska nyheter ska ha ett högre pris än äldre titlar. Det tycker vi är helt rimligt med tanke på vårt ansvar för författarens intäkter och även våra kostnader för att producera en bok och marknadsföra den. Det stämmer ju också med en boks värde på marknaden i övrigt, säger Eva Gedin, förlagschef på Norstedts. Hon anser att det vore bra om biblioteken i högre grad fokuserar på att vara ett komplement till den kommersiella marknaden som fokuserar (ibland alltför mycket) på nyheter och topplistor. Att biblioteken ska ägna mer tid åt att rekommendera äldre och svårare kvalitetslitteratur är en återkommande åsikt. Jag har noterat att många bibliotek har en e-boksutlåning som på ett slående sätt påminner om försäljningen, säger Piratförlagets Carl Hamilton, som gärna ser fler ambitiösa bibliotekarier med egen hållning och policy och som jobbar för att öka utlåningen av böcker utanför det mediala strålkastarljuset. 16 biblioteksbladet 04:2015 Tvärtom stödjer utlåningen och försäljningen varandra. Ju mer läsning biblioteken erbjuder åt folket, desto mer ökar efterfrågan och försäljningen, och även intresset för biblioteken. Atingo het potatis För ett par år sedan lanserade e-boksdistributören Publit, tillsammans med Elib, utlåningsplattformen Atingo. Publit och Elib delar ägandet av Atingo, som haft en del problem och just nu verkar ha en osäker framtid. I samband med köpet av Elib förklarade Axiell att Atingo skulle läggas i malpåse. I dag vill inte Axiell kännas vid malpåsen och Publit har inga kommentarer: Dessvärre inte i nuläget. Jag är ledsen och hoppas att du har förståelse, mejlar Publits vd Per Helin till Biblioteksbladet. Mikael Petrén ger svar direkt: Vad de menar är att om vi sköter försäljningen av frontlist så får biblioteken hantera backlist, vilket skulle vara en historisk försämring och betyda en degradering av folkbiblioteken. Studier gjorda av Natur & Kultur och Stockholms stadsbibliotek visar att vissa förlags skräck för att bibliotekens e-boksutlåning hotar försäljningen är omotiverad. Elibs vd Eva Houltzén tror att studierna stämmer och ifrågasätter den så kallade kannibaliseringseffekten: Tvärtom stödjer utlåningen och försäljningen varandra. Ju mer läsning biblioteken erbjuder åt folket, desto mer ökar efterfrågan och försäljningen, och även intresset för biblioteken. Enligt John Augustsson, digital projektledare på Natur & Kultur, har förlagets försäljning av e-böcker förändrats kraftigt mellan 2010 och var intäkten från utlåningen på biblioteken dubbelt så stor som den kommersiella försäljningen. Men från och med 2014 är det tvärtom. Vi vill få till en livskraftig, kommersiell marknad utan att hindra bibliotekens viktiga verksamhet. Vi har en typ av utgivning som gynnas av att våra böcker får läsare genom att vara tillgängliga på bibliotek. Författaren Sölve Dahlgren, en av grundarna till Hoi Förlag, ser i sin kristallkula en ljus framtid för kombinationen e-böcker och folkbibliotek, särskilt på mindre orter. Övergången till e-böcker skulle kunna betyda en fantastisk möjlighet för bibliotek som kanske inte har en så stor budget. De skulle kunna erbjuda ett mycket större urval och på så sätt gynnas enormt av digitaliseringen.

17 USA-förlagen ser affärsmöjligheter med biblioteksavtalen Efterfrågan på e-böcker har börjat plana ut i bokhandlarna, men stadsbiblioteket i San Francisco märker ändå ett stort intresse från låntagarna. Alla de större förlagen har sett att de kan tjäna pengar på att teckna avtal med biblioteken. av Torbjörn Tenfält Låntagarna har fått upp ögonen för att vi kan erbjuda fler och fler titlar, säger Michael Lambert på San Francisco Public Library. N är tidningen Wall Street Journal nyligen jämförde några bibliotek med kommersiella bokhandlare på nätet drog San Francisco Public Library längsta strået. Biblioteket kunde erbjuda klart flest e-boksversioner av de böcker som då låg på den amerikanska topp 20-listan. Låntagarna har fått upp ögonen för att vi kan er bjuda fler och fler titlar, säger biträdande stadsbibliotekschefen Michael Lambert. Den goda tillgången på e-böcker beror på omfattande lobbyarbete av American Library Association, men också på bibliotekets egen ambition att ha ett brett digi talt utbud. Stadsbiblioteket i centrala San Francisco började låna ut e-böcker Förra året använde det en fjärdedel av driftsbudgeten på totalt cirka hundra miljoner kronor till investeringar i digitala produkter. Förutom avtalen kring skönlitteratur och facklitteratur handlade det bland annat om digitala tidningar och rörlig bild. Michael Lambert är särskilt nöjd med att The big five nu är med på båten: Hachette, HarperCollins, Macmillan, Penguin Random House, and Simon & Schuster. Tillsammans kontrollerar de omkring två tredjedelar av bokutgivningen i USA. Dammet efter förhandlingarna har inte lagt sig ännu, men förlagen verkar nu känna sig säkrare på att de kan tjäna pengar på det här, säger han. Förlagen har begränsningar, både för vilka böcker biblioteken får erbjuda som e-litteratur och på vilket sätt utlåningen ska gå till. Ännu finns ingen samsyn i vilka villkor förlagen ställer för licensieringen. Vissa föredrar licenser som är knutna till en viss tidsperiod, till exempel ett år. Andra, som HarperCollins, låter biblioteket låna ut en bok 26 gånger, därefter måste man avtala om en ny kopia. Vi försöker navigera så bra som möjligt för att våra låntagare ska få tillgång till många e-böcker, säger Michael Lambert. Över 90 procent av biblioteken i USA lånar nu ut e-böcker var motsvarande andel 76 procent. Däremot har den sammanlagda läsningen av e-böcker planat ut i USA. Vi ser att intresset inte växer i samma fart som tidigare. Folk har vant sig vid tekniken och nyhetens behag verkar ha gått över, säger Michael Lamberts kollega Marcia Schneider. biblioteksbladet 04: Foto: Magnus Hartman

18 Myndigheter hålls på armlängds avstånd Snokande federala myndigheter hålls på armlängds avstånd. Biblioteken i Kalifornien släpper ogärna ifrån sig information om låntagarna och går i bräschen för de amerikanska biblio tek ariernas kritik mot USA:s antiterroristlagar. av Torbjörn Tenfält INTEGRATION & INTEGRITET 18 biblioteksbladet 04:2015 T vå civilklädda FBI-agenter smyger in mellan bokhyllorna och övermannar en misstänkt brottsling i en av stadsbibliotekets filialer i San Francisco. En ung man arresteras för grovt narkotikabrott. Händelsen inträffade för ett och ett halvt år sedan, men väcker fortfarande olustkänslor hos de biblioteksanställda. Framför allt för att en brottsmisstänkt vistades i biblioteket, men också för att FBI befann sig där utan att någon i personalen kände till det. Vi är mycket strikta, säger biträdande stadsbibliotekschefen Michael Lambert, när Biblioteksbladet träffar honom och några av hans medarbetare i den kvadratiska byggnaden vid Marshall Square nära City Hall i centrala San Francisco. Gripandet i filialen i Glen Park i södra delen av staden hade inget med terroristbekämpning att göra och den gripne använde inte bibliotekets utrustning. I stället hade han en bärbar dator med sig och utnyttjade bibliotekets wifi. Men händelsen blev ändå en påminnelse om att biblioteksmiljön kan utnyttjas av kriminella personer och att myndigheterna kan ha ett intresse av att samla kunskaper om dem. Med hänvisning till Patriot Act kan den federala polisen skaffa information om personer som besöker biblioteken eller använder dess tjänster från annat håll. Det kan handla om vilka böcker de lånar och vilken information de söker från bibliotekets datorer. Lagen infördes efter terrorattentaten mot World Trade Center i New York den 11 september American Library Association har ända sedan lagen trädde i kraft påpekat att det är för stor obalans mellan skyddet av nationens säkerhet och individens rättigheter. Den intellektuella friheten har sin grund i våra kärnvärderingar. Vi försvarar individens rätt att söka information utan att behöva vara rädd för att bli efterforskad, säger Michael Lambert.

19 Stadsbiblioteket i San Francisco. På en av dess filialer smög för ett drygt år sedan civilklädda FBI-agenter omkring bland bokhyllorna för att gripa en misstänkt brottsling som använt bibliotekets wifi. Foto: Magnus Hartman biblioteksbladet 04:

20 Foto: Magnus Hartman Flera väggar i biblioteket är klädda med kollage av katalogiseringskort, de klassiska korten som innehåller nedskrivna uppgifter om olika böcker. Nu när korten inte längre behövs när katalogerna digitaliserats har det blivit kult bland bibliotekarier att samla på dem. Foto: Magnus Hartman Kalifornien är också en av de delstater i USA som tydligast markerar att federala myndigheter måste ha mycket starka skäl för att kunna få del av information om låntagares förehavanden. Om Department of Homeland Security begär en så kallad subpoena, det vill säga en kallelse till domstol, har delstatsregeringen beslutat att en sådan förfrågan måste gå via The Board of Supervisors (en blandning av verkställande och lagstiftande organ på delstatsnivå). Homeland Security kan inte bara gå in och säga att man vill veta vilka personer som de senaste tio dagarna har lånat böcker om hur man tillverkar bomber. Man måste vara mycket mer specifik och kunna visa att man misstänker en speciell person. I höstas såg det ut som om en ny lag, USA Freedom Act, skulle möta en del av de krav American Library Association framfört för att få till stånd en reformering av Patriot Act. Bland annat genom en förbättring av den del av lagen som brukar kallas biblioteksbestämmelsen (Library Provision). Men i november röstade senaten ner Freedom Act med bara två rösters övervikt. Ett olyckligt beslut, konstaterar Michael Lambert. Individens rätt och delstatens liberala hållning är manifesterad på flera sätt i det sex våningar höga stadsbiblioteket i San Francisco. Det invigdes den 18 april 1996, på dagen 90 år efter den fruktansvärda jordbävning som tillsammans med de efterföljande bränderna totalförstörde stora delar av staden. På tredje våningen ligger African American Center med ett stort utbud av böcker och tidskrifter som informerar om den svarta delen av befolkningen och den historiska kopplingen till Afrika. Chinese Center och Filipino American Center breddar den internationella bilden och i en annan del av huvudbiblioteket ligger Gay & Lesbian Center. Även här finns en rik samling Foto: Magnus Hartman Foto: Magnus Hartman Jim Jeske (ovan), barnbibliotekarie och Marcia Schneider (till vänster), bibliotekarie med ansvar för bibliotekets utåtriktade arbete. Båda förordar en strikt hållning gentemot myndigheternas krav på information. 20 biblioteksbladet 04:2015

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar

Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket - en skrift om tillgänglighet, inspiration och läslust i alla åldrar Det digitala biblioteket Bibliotek har alltid legat i framkant för det digitala, och det genomsyrar nu ofta

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

Biblioteksplan 2015-2016

Biblioteksplan 2015-2016 Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik

KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 18 februari 2009 kl. 10.00-16.00 Plats: Nationell samverkan, KB, Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg

Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet

Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Digidel 2013 - kampanj för ökad digital delaktighet Hur kan biblioteken bidra? Presentation av mig Bibliotekschef i Mjölby kommun sedan mars 2011 Bakgrund som journalist och bibliotekskonsulent Har jobbat

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening

När kommer boomen? E-boksutredningen. En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk. Biblioteksförening När kommer boomen? E-boksutredningen En utredning beställd av Kungliga biblioteket och Svensk Biblioteksförening Göran Konstenius Kungliga biblioteket Avd. för nationell samverkan Sidnummer 1 Varför en

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Bibliotekets förändrade roll i samhället Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling

Läs mer

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014

Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Vad betyder bibliotekslagen och de internationella manifesten för gymnasiebiblioteken? Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare Allas gymnasiebibliotek? Stockholm, 28 november 2014 Artikel 19

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02

Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019. Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 Biblioteksplan för kommunbiblioteken 2015-2019 Antagen av Kultur- och Fritidsnämnden 2015-09-02 2 Bakgrund Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen betonar

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek Program hösten 2013 Sjöbo bibliotek Biblioteket - allt från böcker till barnteater Biblioteket erbjuder böcker inom många olika ämnesområden. Här finns ljudböcker, e-böcker, film, tv-spel, tidningar och

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

Vi arbetar i medborgarnas tjänst

Vi arbetar i medborgarnas tjänst Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument Uppdrag Svensk biblioteksförening 2014 Åsa Söderlind Gullvor Elf Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009

Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 alla medlemmar i styrelsen för FoU Välfärd! Årets första styrelsemöte blev inställt. Därför skickar jag ändå här

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Program. Bellevuegårdsbiblioteket

Program. Bellevuegårdsbiblioteket Program Bellevuegårds Hösten 2014 Vi gör mer än lånar ut böcker! Biblioteken är viktiga för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Det slår

Läs mer

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Biblioteksplan. Kramfors kommun STYRDOKUMENT Sida 1(6) Biblioteksplan Kramfors kommun 2016-2019 Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd BKU-nämnd 160525 63 Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2016/166 2

Läs mer

Välkomna till Bibliotekschefskonferensen. #bibchef16

Välkomna till Bibliotekschefskonferensen. #bibchef16 Välkomna till Bibliotekschefskonferensen #bibchef16 Chefsknytis kl 14.10 14.35 Utbildningarna och professionen, Hagaparken (Peter Alsbjer) Hur kan vi hjälpa B/I-utbildningarna att få fokus på bibliotekens

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Biblioteksplan 2011-2014

Biblioteksplan 2011-2014 Biblioteksplan 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-21, 53, dnr 2010.0111 Inledning Enligt bibliotekslagens 7 ska kommuner och landsting efter den 1 januari 2005 anta planer för biblioteksverksamheterna.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer