Överenskommelse om åtgärdsplan för sjukskrivningsprocessen

Transkript

1 LANDSTINGET I VÄRMLAND ÖVERENSKOMMELSE LK/ FÖRSÄKRINGSKASSAN VÄRMLAND Överenskommelse om åtgärdsplan för sjukskrivningsprocessen i Värmland Sammanfattning Försäkringskassan Värmland och Landstinget i Värmland har en etablerad samverkan med andra huvudmän för att minska ohälsan. Detta arbete kommer att fullföljas inom ramen för frivillig samverkan inom rehabiliteringsområdet (FRISAM) och finansiell samordning (FINSAM). Här aktuell överenskommelse behandlar inte detta arbete utan redovisas i annat sammanhang. Rubricerade överenskommelse avser endast sjukskrivningsprocessen och tecknas mot bakgrund av statens strategiska satsning i syfte att minska sjukfrånvaron i arbetslivet. Socialstyrelsen har konstaterat att landstingens avsaknad av prioritering och riktlinjer för sjukskrivningsarbetet får kostnadsdrivande effekt på socialförsäkringssystemet. Det ligger därför i både landstingets och försäkringskassans intresse att även denna del av det medicinska arbetet bedrivs utifrån hälso- och sjukvårdslagens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet, god vård på lika villkor, hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Den överordnat mest kraftfulla åtgärden under den närmaste treårsperioden är utarbetande av ledningssystem för sjukskrivningsprocessen enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS:12) innefattande organisatorisk struktur samt ansvaret för var och en av de tre nivåerna; vårdgivaren (landstingsledningen), verksamhetschefen och hälso- och sjukvårdspersonalen samt utarbetande av riktlinjer och rutiner för processer som berör sjukskrivningsprocessen samt implementeringsrutiner och uppföljning av dessa. Bakgrund Den 12 januari 2006 godkände regeringen en överenskommelse med Landstingsförbundet som innebär att Landstinget i Värmland får ca 8 mnkr/år (nationellt 250 mnkr/år) i befolkningsbaserat statsbidrag för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Syftet är att minska statens sjukskrivningskostnader och förbättra rehabiliteringsprocessen. Ytterligare statsbidrag (nationellt 750 mnkr/år) kan påräknas om antalet sjukpenningdagar minskas i länet och kostnadsutvecklingen för sjuk- och aktivitetsersättning hålls på en rimlig nivå. Sjuk- och aktivitetsersättning är nya benämningar från 2003 för det som tidigare var förtidspension och sjukbidrag.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ Krav för erhållande av statsbidrag Landstinget ska göra en analys av utgångsläget, upprätta en åtgärdsplan för 3-årsperioden och genomföra och följa upp planen. Åtgärdsplanen ska godkännas av försäkringskassan i en regional överenskommelse. Bidraget betalas ut med början 2007 efter det att landstinget rapporterat vilka åtgärder som vidtagits. Nuläge Nedanstående är utdrag ur Nulägesanalys om sjukskrivningsprocessen i landstinget och samverkan med försäkringskassan på rehabiliteringsområdet, , dnr LK/ Situationen inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsen och Karolinska Institutet har konstaterat att sjukskrivningsprocessen, dvs. läkarens sjukskrivningsarbete, inte visas tillräcklig uppmärksamhet i den svenska sjukvården. Övervägande del av landstingen har inga enhetliga rutiner, inte avsatt tillräcklig besökstid för bedömning av arbetsförmåga och saknar snabba kontaktvägar till annan medicinsk, försäkringsmedicinsk eller psykosocial kompetens som läkare behöver i sjukskrivningsuppgiften. Detta kan leda till onödigt lång sjukskrivning och höga socialförsäkringskostnader. Läkare som deltagit i de nationella undersökningarna uppfattar att ingen äger eller lyfter sjukskrivningsfrågan i landstingen. De saknar också riktlinjer och rutiner för sjukskrivning. Få vårdcentraler i landet bedriver kvalitetsarbete och kompetensutveckling om sjukskrivning. Journaldokumentationen om målet med sjukskrivningen och rehabiliteringen är bristfällig liksom uppföljningen av långtidssjuka. Fokus inom sjukvården ligger på utredning, behandling, vård och medicinsk rehabilitering, inte på bedömning av arbetsförmåga och sjukskrivning. Strukturella åtgärder, ledning och styrning av sjukskrivningsarbetet har därför inte prioriterats.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ Även om situationen här i landstinget i vissa hänseenden överensstämmer med den nationella, finns upparbetade kanaler och en lång samverkanstradition att framhålla. Landstinget och försäkringskassan har erfarenheter av bedömningsteam för patienter med sammansatta sjukdomsbesvär, gemensam sjukskrivningskommitté, försäkringsmedicinsk utbildning om ryggbesvär, axelledsbesvär och stressrelaterade sjukdomar. Landstingets och Föreningen Svensk Företagshälsovård Värmlands avtal sedan drygt 10 år tillbaka ger landstingets läkare m.fl. möjlighet att remittera patienter med arbetsrelaterade problem till företagshälsovården för bedömning. Ohälsosituationen Ohälsotalet är det genomsnittliga antalet utbetalda dagar, med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning, per registrerad försäkrad i åldern år. Ohälsotalet i Värmland var 48,9 dagar per registrerad försäkrad 2005 och är det fjärde högsta i landet. Endast Norrbotten, Jämtland och Gävleborg har ett högre ohälsotal. De vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna är besvär från rörelseorganen t.ex. smärta i rygg, nacke, axlar, armar, höfter och knän. Av samtliga sjukskrivna män har 44 % dessa diagnoser och 39 % av de sjukskrivna kvinnorna. De näst vanligaste sjukskrivningsdiagnoserna är psykisk ohälsa. 26,9 % av sjukskrivna män tillhör denna grupp och 41,7 % av sjukskrivna kvinnor. Psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterade tillstånd, har ökat som sjukskrivningsdiagnos från 18,5 % 1997 till 36,3 % av samtliga sjukfall Andelen psykisk ohälsa bland sjukskrivna landstingsanställda är hela 45,5 %. Ännu högre andel 45,7 % - har unga sjukskrivna under 40 år. Kvinnor och arbetslösa yngre personer har en högre sjukskrivning än andra. 48 % av de förvärvsarbetande i Värmland är kvinnor men utgör 64 % av de långvarigt sjukskrivna. Den klart dominerande sjukskrivningsorsaken bland kvinnor är psykisk ohälsa. År 2000 var de sammantagna kostnaderna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare benämnt förtidspension och sjukbidrag) ca 2, 178 miljarder kronor i länet. Fem år senare, 2005, var kostnaden 3, 050 miljarder, en ökning med 872 miljoner kronor motsvarande 40 %. I det sammanhanget hade sjukpenningkostnaden stigit med endast 2 % medan kostnaden för sjuk- och aktivitetsersättningen steg med hela 72 %. Kostnaden totalt för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad i Värmland uppgick till kronor och i hela landet kronor. Värmland har den 5:e högsta kostnaden per försäkrad av alla 20 län i Sverige (exklusive Gotland som inte kan jämföras eftersom även kostnader för utlandsärenden ingår).

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ Mål Nationellt mål Regeringen har beslutat att sjukfrånvaron skall vara halverad 2008 i förhållande till Konkret rör det sig om en halvering av sjukpenningdagarna utan att sjuk- och aktivitetsersättningen ökar. Effektmål på lokalt plan Försäkringskassans mål för Värmland är att ohälsotalet skall vara 41,3 dagar/år att jämföras med nuvarande 48,9. Projektmål för landstinget Nedanstående åtgärdsplan med 31 punkter kommer att brytas ned i en projektplan med målformulerade och tidsatta aktiviteter. Målet är att dessa aktiviteter ska vara genomförda senast Målet om etablerat ledningssystem för sjukskrivningsprocessen har särställning. Åtgärdsplan för sjukskrivningsprocessen i Värmland./. Åtgärdsplanen omfattar 31 strukturella och konkreta åtgärder grundade på genomförd nulägesanalys , ska vara genomförda senast Åtgärderna ska leda till att ledningen (vårdgivaren, verksamhetschefen m.fl) ger sjukskrivningsfrågorna högre prioritet, samverkan med landstingsinterna verksamheter och externa aktörer utvecklas och kunskapsläget förbättras. Samtliga åtgärder ska särskilt beakta kvinnors ohälsa. Projektorganisation Projektägare är biträdande landstingsdirektör Hans Karlsson, styrgrupp är beredningsgruppen för samverkan mellan landstinget och försäkringskassan och projektgrupp är landstingets och försäkringskassans sjukskrivningskommitté. Process- och projektledning jämte erforderligt kanslistöd utses av Hans Karlsson. Fortlöpande rapportering till politiska ledningen i landstinget görs av landstingets representanter i styrgruppen och försäkringskassans representanter informerar försäkringsdelegationen.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ Utvärdering Nationell utvärdering kommer att ske utifrån de data som framkommit i nationella rapporter och regeringens mål om halverad sjukfrånvaro. Försäkringskassan Värmland kommer att utvärdera effektmålet sänkt ohälsotal. Landstinget kommer att dels utreda möjligheten att samordna utvärderingsarbetet med andra landsting och dels utvärdera projektmålet genom måluppfyllelseanalys och process- eller projektbeskrivning. Den slutgiltiga utvärderingsmodellen kommer att kommuniceras med landstingets utvecklingsstab. Ekonomi Åtgärdsplanen genomförs inom ramen för tilldelat statsbidrag. I det fall aktiviteter bedöms helt eller delvis som FRISAM-projekt, kommer även alternativ finansiering att utredas. Projektägaren Hans Karlsson svarar ytterst för projektbudgeten och kommunicerar frågan om alternativ finansiering med försäkringskassans ledning. Karlstad den./ För Landstinget i Värmland Karlstad den / För Försäkringskassan Värmland Catarina Segersten Larsson Ordförande Landstingsstyrelsen Elisabeth Hultengren Länsdirektör Tore Olsson Landstingsdirektör