Skolbeslut för grundskola

Transkript

1 " Skolinspektionen Beslut Älvbinkens skola och Ämsele skola Segestålsvägen 5 Dn : Vindeln Skolbeslut fö gundskola efte tillsyn i Älvbinkens skola och Amsele skola i Vindelns kommun

2 .\ Skolinspektionen Beslut Tillsyn i Älvbinkens skola och Ämsele skola (4) Dn :5 946 Rekton vid Älvbinkens och Ämsele skolo Segestålsvägen Vindeln agneta.lundstedt@vindeln.se Vindelns kommun Vindeln vindelns.kommun@vindeln.se Tillsyn i Älvbinkens skola och Amsele skola Föskoleklass Gundskola åskusena 1-6 Obligatoisk säskola åskusena 1-6 Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokusea på sådana faktoe som ha betydelse fö en god läandemiljö och fö elevenas möjlighete att uppnå kunskapsnålen. Ganskningen avse inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolona. Istället ha en bedömning gjots av i vilken utstäckning skolona, vid det aktuella ganskningstillfället, avvike fån de kav och föväntninga som uttycks i skollag, läoplane och öviga föfattninga som ö skolväsendet, inom de ganskade omådena. Beskivningana och bedömningana i detta beslut gundas på de dokument som Älvbinkens skola, Åmsele skola och Vindelns kommun skickat in, de veksamhetsedogöelse de lämnat samt på de iakttagelse och intevjue som genomföts vid besök i veksamheten. Vid Åmsele småbansskola uppge ekton att de flesta elevena uppnå målen i åskus 3. Även vid Älvbinkens skola uppge ekton att de flesta elevena nå målen i åskus 3 och 5. Skolona sakna dock en skolövegipande sammanställning av esultaten i föhållande till kusplanenas mål att uppnå i åskus 3 och 5. Dämed saknas ett viktigt undelag fö att genomföa föändinga av undevisningen i syfte att öka måluppfyllelsen. Det ä Skolinspektionens bedömning att ekton me systematiskt behöve följa upp och utvädea skolonas esultat så att både väl fungeande insatse synliggös men också så att föbättingsinsatse tydliggös. Rektos oll ä att leda detta kvalitetsabete Skoiinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan Telefon: , Fax:

3 " Skolinspektionen Beslut Tillsyn i Älvbinkens skola och Amsele skola (4) Dn :5 946 och initiea föändinga inom de omåden som ha betydelse fö måluppfyllelsen. Som ett led i detta abete behöve ekto inhämta kunskap om och fö lja upp läanas undevisning. Det ä däfö angeläget att även läana i stöe utstäckning dokumentea den uppföljning och utvädeing de gö av elevenas kunskapsutveckling och a tt detta gös i samtliga ämnen och utifån kusplanenas och läoplanens kav. Tillsynen visa även att Älvbinkens och Åmsele skolo ebjude elevena en tygg studiemiljö. Dagligen bedivs ett aktivt vädegundsabete på båda skolona. Fö att ytteligae stäka det måliniktade abetet med att föebygga känkninga behöve skolona vaje å utabeta en plan mot känkande behandling som utgå fån en aktuell katläggning av veksamhetenas specifi ka behov. En viktig föutsättning fö elevenas måluppfyllelse ä att skolona ha pesonal som ha utbildning fö den undevisning de i huvudsak bedive. Medan Älvbinkens skola ha hög läatäthet med utbildad pesonal ä situationen en annan vid Åmsele småbansskola. En gundläggande uppgift fö ekton ä också att säkeställa att alla eleve ebjuds den gaanteade undevisningstiden i alla ämnen. I nuläget behöve ekto fövissa sig om att så ä fauet vid Åmsele småbansskola. Fö ekton ä det nu väsentligt att inikta abetet mot uppföljning, utvädeing och bedömning av elevenas kunskapsesultat. Rekto behöve också tillse att de plane och dokument som ska finnas bli uppdateade och föankade i veksamhetena. Skolinspektionen ha i tillsynen av Älvbinkens skola identifieat följande biste som ska åtgädas Skolan ha inte vidtagit tilläckliga åtgäde så att aua eleve ges föutsättninga att lägst nå målen att uppnå i alla ämnen (Lpo 94, avsnitt 2.2 Kunskape, 2 kap. 6 gundskoleföodningen och kusplanena). Bedömning av elevenas kunskape utgå inte autid fån de nationella målen och kaven i kusplanena (Lpo 94, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg). De individuella utvecklingsplane skolan uppätta uppfylle inte föodningens kav (7 kap. 2 gundskoleföodningen). Rekton genomfö inte kontinueliga uppföljninga och utvädeinga i tilläcklig omfattning (2 kap. 2 skollagen och Lpo 94, avsnitt 1 Skolans vädegund och uppdag samt avsnitt 2.8 Rektos ansva). Rekton u tvädea och ompöva inte egelbundet på övegipande nivå de säskilda stödinsatse som ges (5 kap. gundskoleföodningen och Lpo 94 avsnitt 2.8 Rektos ansva). Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan Telefon: Fax:

4 " Skolinspektionen Beslut Tillsyn i Älvbinkens skola och Amsele skola (4) Dn :5946 Läana vid skolan samveka inte i tilläcklig omfattning så att undevisningen ge elevena möjlighet att få öveblick och se sammanhang (Lp o 94, avsnitt 1 Skolans vädegund och uppdag, 2.2 Kunskape, avsnitt 2.8 Rektos ansva). Skolan abeta inte i tilläcklig omfath1ing med att öka elevenas möjlighete till inflytande öve utbildningens utfomning utifån stigande ålde och mognad (4 kap. 2 skollagen och Lpo 94, avsnitt 2.3 Elevenas inflytande och ansva samt avsnitt 2.8 Rektos ansva). Skolan ha inte en ålig plan mot känkande behandling som motsvaa kaven i skollagen (14 a kap. 8 skollagen). De åtgädspogam som skolan utabeta uppfylle inte föodningens kav (5 kap. 1 gundskoleföodningen). Skolinspektionen ha i tillsynen av Amsele skola identifieat följande biste som ska åtgädas Skolan säkeställe inte att den pedagogiska pesonalen ha utbildning fö den undevisning de i huvudsak bedive (2 kap. 3 skollagen). Skolan abeta inte i tilläcklig omfattning med att följa upp, utvädea och dokunlentea, elevenas kunskapsutveckling i olika ämnen utifån stydokumentens kav (Lp o 94, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg). De individuella utvecklingsplane skolan uppätta uppfylle inte föodningens kav (7 kap. 2 gundskoleföodningen). Rekton genomfö inte kontinueliga uppföljninga och utvädeinga i tilläcklig omfattning (2 kap. 2 skollagen och Lpo 94, avsnitt 1 Skolans vädegund och uppdag samt avsnitt 2.8 Rektos ansva). Skolan ha inte en ålig plan mot känkande behandling som motsvaa kaven i skollagen (14 a kap. 8 skollagen). Bedömningana edovisas i bilagona 2-3. Rekto och Vindelns kommun ha ansva fö att skolonas biste åtgädas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast te månade fån den dag beslu tet fö Vindelns kommun meddelas. Skol inspektionen komme då att följa upp beslutet. Skol inspektionen föutsätte dock au ekton och Vindelns kommun snaast vidta åtgäde fö att ätta till bistena. Skolinspektionen kan komma att tidigae än angivet datum begäa att få ta del av abetet med att åtgäda bistena. Skolinspektionen, Box 3177, Umeå, Besök: Nygatan 18~20 Telefon: Fax:

5 " Beslut Skolinspektionen Tillsyn i Älvbinkens skola och Ämsele skola (4) Dn :5946 l äendets slutliga handläggning ha undevisningsåden Solweig Bäckman och Jonas Hedstöm samt juisten Andes Canbeg deltagit. På Skolinspektionens vägna AnnaCain Ni lsson Undevisningsåd Bilago: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Allmänt om tillsynen och beskivning av skolan Tillsynspotokoll och bedömninga fö Älvbinkens skola Tillsynspotokoll och bedömninga fö Åmsele skola SI<alinspeldionen, Box 3177,90304 Umeå, Besök: Nygatan Telefon: , Fax:

6 Skolinspektionen Bilaga 1 1 (3) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomfö tillsyn i Vinde~ls kommun unde våen Vid tillsynen besöke Skolinspektionen samtliga skolo i kommunen. Skolinspektionen besökte Älvbinkens skola den 25 januai 2011 och Åmsele skola den 3 febuai 201]. Vaje skola få efte besöket ett beslut dä iakttagelse och bedömninga som ö den ganskade skolan edovisas. Nä tillsynen ha genomföts i hela kommunen sammanställs iakttagelse och bedömninga SOfi1 ö huvudlnannens ansva fö utbildningsveksamheten i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten fån samtliga skolo i kommunen fogas då till det beslutet som bilago. Skolinspektionen komme att följa upp vilka åtgäde som vidtagits i anledning av påtalade biste senast te månade efte att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen imiktas mot fya huvudomåden: måluppfyllelse och esultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans läandemiljö samt enskild elevs ätt. Bedönmingana av hu väl veksamheten uppfylle statens kav gös utifån skollagen, läoplane och öviga föfattninga som ö skol väsendet. Den nya skollagen tädde i kaft den 1 augusti 2010, men 1985 ås skollag ska fotsätta att tillämpas fam till den 1 juli Det innebä att 1985 ås skollag ä utgångspunkten fö Skolinspektionens tillsyn och ganskning fant tills dess. Undelaget fö Skolinspektionens bedömning ä dels dokument fån kommunen samt Älvbinkens och Åmsele skolo, dels den infomation som samlats in unde besöket. I Älvbinkens skola intevjuades ekton, läae, annan pesonal och eleve. I ÅITIsele skola intevjuades ekton och läae. Ä ven annan infonnation mn kommunen och skolan fån Skolvekets nationella uppföljningssystem, elle som finns publicead på annat sätt, ha använts. Rekton ha tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkte på sakuppgifte i appoten. Ytteligae infomation om den egelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

7 Skol inspektionen Bilaga 1 2(3) Beskivning av skolona Tabell!.: Antal eleve på Älvbinkens skola Älvbinkens skola Antal eleve Gundskola 198 Obligatoisk säskola 4 Föskoleklass 38 Källa: Vindelns kommun Älvbinkens skola ä kommunens stösta F-6-skola. Utbildningen omfatta föskoleklass, gundskola åskusena 1-6, obligatoisk säskola åskusena 1-6 sa mt fitidshem. Gundsäskolans eleve få i huvudsak sin undevisning i gundskoleklasse medan täningsskolan ha veksamhet i egna lokale. Elevena i gundskolan ä oganiseade i åskusvisa klasse. Den pedagogiska pesonalen ä oganisead i fya abetslag med indelningen F-2 och fitidshem, 3-4 och 5-6 samt ett abetslag fö elevhälsoteamet. Älvbinkens skola ha en höge andel läae med pedagogisk högskoleutbildning än iket (9,6 läae/lod eleve jämföt med ikets genomsnitt 7,3). Utbildade specialpedagoge med iniktning mot utvecklingsstöning ansvaa fö undevisningen av täningsskolans eleve. Specialpedagoge finns som stöd till pesonal som undevisa eleve mottagna i gundsäskolan. Även assistente finns anställda fö säskolans eleve. Veksamhetena vid Älvbinkens skola leds aven ekto, vilken också ha ektosansva fö Åmsele skola. Bedömningen av skolbansomsogens veksamhet edovisas i ett kommunövegipande beslut. Elevena fotsätte sin skolgång vid Renfosskolan.

8 Skolinspeklionen Bilaga 1 3(3) Tabell 2.: Antal eleve på Ämsele skola Amsele skola Antal eleve Gundskola 8 Föskoleklass 4 Källa: Vindelns kommun Ämsele småbansskola bedive integead pedagogisk veksamhet fö ban i föskola, föskoleklass och gundskolans åskuse 1-3. Banen utgö en bangupp dä läae och föskolepesonal abeta tillsammans med alla ban. Veksamheten utgå dock fån espektive skolfoms stydokument och pesonalen ha olika ansvas- och kompetens omåden. Elevena i åskus 1 ha fyadagasvecka och elevena i åskus 3 åke till Hällnäs skola en dag i veckan fö undevisning i slöjd, elevens val, teknik samt anda ämnen. Elevena få simundevisning fån åskus 1 i Vindeln. Elevena fotsätte i åskus 4 vid Hällnäs skola. Rekto fö Älvbinkens skola ha även ansva fö Ämsele skola.

9 Skolinspektionen Bilaga 2 1(7) Tillsynspotokoll fö Älvbinkens skola Rutan unde vaje bedömningspunkt fylls endast i nä Skolinspektionen bedömt att åtgäde behövs. Bedömninga och motiveinga fö detta edovisas i det följande. Måluppfyllelse och esultat Kunskape Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdag Skolans läandemiljö Läanas bedömning och utvädeing Rektons ansva fö uppföljning och utvädeing Enskild elevs ätt Fokus på läande Tillit till elevens fömåga Tygghet och studieo Bedömning Undevisningstid och val Säskilt stöd Studie- och ykesvägledning Avgifte Rektons beslutsfattande

10 Skolinspektionen Bilaga 2 2(7) Bedömninga och motiveinga Huvudomåde: Måluppfyllelse och esultat Bedömningsomåde: Kunskape Bedömning: Skolinspektionen bedöme att Älvbinkens skola behöve vidta ytteligae åtgäde så att alla eleve ges föutsättninga att lägst nå målen att uppnå i alla ämnen. Föfattningsstöd: Lpo 94, avsni tt 2.2 Kunskape 2 kap. 6 gundskoleföodningen Kusplanena Motiveing: Älvbinkens skola genomfö nationella ämnespov i åskus 3 och 5. Enligt skolans kvalitetsedovisning visa esultaten fö å 2010 att alla eleve i åskus 3 uppnå kavnivåena fö godkänt på de nationell a poven i matematik. I svenska ha 82 pocent av elevena klaat kavnivåena fö godkänt. I åskus 5 ha 90 pocent av elevena klaat nivån fö godkänt i svenska och matematik. I engelska ä motsvaande siffa 82 pocent. Sammantaget ha esultaten fösämats något de senaste åen. Tydligast ä det i ämnet engelska. Läae och ekto uppge att sa mtliga eleve i åskus 5 klaa målen i öviga ämnen/ämnesblock. Mot bakgund av att alla eleve inte uppnå målen fö utbildningen och att skolan sakna en systematisk uppföljning och utvädeing av abetet med säskilt stöd samt genomfö begänsat analysabete av kunskapsesultaten behöve skolan vidta åtgäde. Se vidae nedan unde bistolmådena Rektoms ansva fö uppföljning och utvädeing och Säskilt stöd. Huvudomåde: Pedagogisk utveckling och ledning av skolan Bedömningsomåde: Läanas bedömning och utvädeing Bedömning: Skolinspektionen bedöme att skolan måste säkeställa att bedömning av elevenas kunskape utgå fån de nationella målen och kaven i kusplanena.

11 Skolinspektionen Bilaga 2 3(7) Skolinspektionen gö också bedömningen alt Älvbinkens skola behöve utveckla de individuella utvecklingsplanena så alt de tydligt sammanfalla vilka kunskape och fömågo som eleven ska utveckla. De skiftliga omdömena behöve också utvecklas och tydligae elateas till målen i vaje ämne som eleven få undevisning i. Föfattningsstöd: 7 kap. 2 gundskoleföodningen Lpo 94, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg Motiveing: Bedömning och utvädeing Älvbinkens skola ha tillsammans med öviga skolo i kommunen abetat fam lokala beabetninga av de nationella målen i alla ämnen och fö alla åskuse. Det anges att mål att uppnå i slutet av det femte skolået ä hämtade fån de nationella kusplanena i de olika ämnena. Genom stickpov kan Skolinspektionen konstatea alt det vaiea i vad mån de lokalt beabetade kusplanenålen öveensstämme med de nationella målen. Exempelvis ha målfomuleingana i ämnet fysik fö åskus 5 som avse insikt i ljudets utbedning samt inblick i väldens uppkomst flyttats till åskus 6. Det ä helle inte tydligt om hänsyn tagits till olika kvalitetsnivåe i de olika ämnena. Läae uppge i intevjue behov av att diskutea tolkninga av begepp som känna till, ha insikt, kunna och eflektea samt hu dessa ska bedömas. Likväl gö läana bedömninga av elevenas kunskapsutveckling utifån dessa lokala beabetninga. Iniktningen ä att alla eleve ska nå de uppsatta målen i espektive åskus och ämne. Med lokala beabetningana kan det, enligt Skolinspektionen, finnas isk fö att man nöje sig med de mål som ä uppsatta fö espektive åskus och dämed inte ge alla eleve tilläckliga utmaninga fö all utvecklas så långt som möjligt. Skolinspektionen bedöme att skolan behöve fotsätta diskussionen om de kunskapskvalitete som läoplan och kusplane ta upp. Vidae måste skolan säkeställa sina lokala kusnål så att de stämme öveens med de nationella målen. Individuell utvecklingsplan med skiftliga omdömen Älvbinkens skola uppätta individuella utvecklingsplane fö samtliga eleve i samband med utvecklingssamtalen. De plane som Skolinspektionen tagit del av ä av skiftande kvalitet. Beskivningana unde de olika omådena vaiea till sin kaaktä. Gelnensamt ä att de inte tydligt beskive skolans insatse fö att eleven ska nå målen. En individuell utvecklingsplan ska sammanfatta vilka insatse som behövs fö att eleven ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Skolans ansva fö undevisningen och dess insatse ä således centala att edogöa fö. Elevena lyfte i intevjue även fam att de individuella utvecklingsplanena inte används som ett vektyg fö läandet.

12 Skol inspektionen Bilaga 2 4(7) Skiftliga omdömen ges i fom av kyssmakeinga, om eleven ha uppnått målen, föväntas uppnå målen elle inte uppnått målen. Utgångspunkten i bedömningen ä de lokalt beabetade målen i kusplanena. Det famgå dock inte vilka mål som bedömningen elatea till då läana inte alltid lämna kommentae till makeingen. De kommentae som Skolinspektionen tagit del av ge inte en bild av va eleven befinne sig i sitt läande, exempelvis vilka fädighete och fömågo som eleven visa elle vad eleven behöve abeta vidae med. Fö stöd i abete se Skol vekets allmänna åd om den individuella utvecklingsplanen med skiftliga omdömen (SKOLFS 2009:16). Bedömningsomåde: Rektos ansva fö utvädeing och uppföljning Bedömning: Skolinspektionen bedöme att ekto behöve ta ett stöe ansva fö att säkeställa att elevenas kunskapsesultat egelbundet följs upp och utvädeas på skolnivå i samtliga ämnen. Skolinspektionen gö också bedömningen att ekto på skolnivå behöve föbätta uppföljning och utvädeing av de säskilda stödinsatse som ges. Föfattningsstöd: 2 kap. 2 skollagen Lpo 94, avsnitt 1 Skolans vädegund och uppdag samt avsnitt 2.8 Rektos ansva 5 kap. gundskoleföodningen Motiveing: Utvädeing av kunskapsesultat Av dokumentstudie och intevju med ekto famkomme att de kunskapsesultat som fämst följs upp och som edovisas i skolans kvalitetsedovisning ä esultaten på de nationella ämnespoven i åskus 3 och 5. Analyse av dessa esultat som lede till föslag på åtgäde ä dock begänsade. Någa öviga kunskapsesultat fö åskus 5 edovisas inte. Läae och ekto uppge emelletid i intevjue att samtliga eleve i åskus 5 klaa målen i öviga ämnen/ämesblock. Någon dokumentead sammanställning av dessa esultat edovisas inte. Det saknas också en dokumentead analys om vafö esultaten se ut som de gö. Skolan sakna dämed viktiga undelag fö att kunna vidta elevanta åtgäde fö att öka måluppfyllelsen. Det ä Skolinspektionens bedömning att ekto me systematiskt behöve följa upp och utvädea skolans esultat så att både väl fungeande insatse synliggös men också så att föbättingsinsatse tydliggös. Rektos oll ä att leda detta kvalitetsabete och initiea föändinga inom de omåden som ha betydelse fö måluppfyllelsen. Som ett led i detta abete behöve ekto inhämta kunskap om och följa upp läanas undevisning.

13 Skolinspektionen Bilaga 2 5(7) Utvädeing av stödinsatse Skolan ha utabetat utine fö hu abetet med eleve i behov av säskilt stöd ska bedivas. Rekton uppge att de stödinsatse som skolan ge till enskilda eleve i behov av säskilt stöd följs upp genom samtal med läae och specialpedagog. På skolnivå ha ekton däemot inte genomföt någon samlad uppföljning och utvädeing öve hu stödinsatse används och vilka effekte de få. Huvudomåde: Skolans läandemiljö Bedömningsomåde: Fokus på läande Bedömning: Skolinspektionen bedöme att läana vid Älvbinkens skola behöve föbätta samvekan såväl inom som mellan skolo fö att ge elevena möjlighet att få öveblick och se sammanhang i undevisningen. Skolinspektionen gö också bedömningen att skolan behöve föbätta abetet fö att öka elevenas möjlighet till inflytande öve utbildningens utfomning utifån stigande ålde och mognad. FöfattningSSlöd: Lpo 94, avsnitt 1 Skolans vädegund och uppdag, avsnitt 2.2 Kunskape, avsnitt 2.8 Rektons ansva samt avsnitt 2.3 Elevenas ansva och inflytande. 4 kap. 2 skollagen Motiveing: Samvekan I olika intevjue famkomme en samstämmig bild av att samvekan mellan skolona i kommunen behöve föbättas. "Den öda tåden" behöve enligt intevjue utvecklas. I böjan av hösten 2010 genomfödes pedagogiska samtal i olika ämnesguppe med epesentante fån alla stadie, vilket upplevdes positivt av pesonal och ektoe. Detta esulteade i, som tidigae nämnts, lokala beabetninga av de nationella målen. I intevjue famkomme behov av att fotsätta dessa pedagogiska samtal både inom och mellan skolo. Plane som tas fam måste diskuteas fö att kunna bli levande vektyg i undevisningen. Dock saknas oganiseade foum fö kontinueliga pedagogiska diskussione vid skolan. Skolinspektionen konstatea att skolan behöve skapa en stuktu fö samvekan i syfte att stödja elevenas allsidiga utveckling och läande i ett långsiktigt pespektiv. I det abetet behövs än me av övegipande diskussione om hu läae ska kunna sti-

14 Skolinspektionen Bilaga 2 6(7) mulea och utmana elevenas i deas läande. Bist på smnvekan fösvåa elevenas möjlighet att få öveblick och se sammanhang. Elevinflytande Elevinflytande i de fomella samvekansogan som klassåd och elevåd fungea ba vid Älvbinkens skola. Elevena ha tillgång till vuxenstöd och abetet följs också upp. Enligt skolans kvalitetsedovisning och av intevjue famgå att abetet med inflytande och delaktighet ä ett utvecklingsomåde. Exempelvis uttycks att eleve behöve täna sig i att ta ansva fö sina studie. Av intevjue famgå också en otydlighet i vad mån elevena ges möjlighet att abeta med de mål som uppättas i deas lup. Vidae famkomme att inom omådet elevinflytande sakna skolan" en öd tåd". l nuläget finns inte en tydlig pogession i elevenas möjlighet till inflytande. Någon tydlig stategi fö att med stigande ålde öka elevenas fömåga till ansva och inflytande famgå inte helle. Bedömningsomåde: Tygghet och studieo Bedömning: Skolinspektionen bedöme att Älvbinkens skola inte ha en ålig plan mot känkande behandling som motsvaa kaven i skollagen. Föfattningsstöd: 14 a kap. 8 skollagen 2 föodning om bans och eleves deltagande i abetet med plane mot diskimineing och känkande behandling Motiveing: Vindelns kommun utabetade å 2006 en gemensam likabehandlingsplan fö kommunens utbildningsveksamhet. Älvbinkens skola ha unde hösten 2010 utabetat en egen likabehandlingsplan som ä datead i januai Skolinspektionen vill famhålla att skollagen käve att en ålig plan mot känkande behandling utabetas fö vaje enskild veksamhet utifån en aktuell katläggning av den enskilda veksamhetens behov. Älvbinkens plan innehålle bland annat exempel på föebyggande åtgäde som geneellt genomfös på skolan och utine fö hu skolan ska agea nä en elev upplevt sig utsatt fö känkande behandling. Av planen famgå dock inte att insatsena som beskivs utgå fån en aktuell katläggning av de behov som Älvbinkens skola ha. Planen sakna vidae en edogöelse fö vilka åtgäde som skolan avse påböja elle genomföa unde det kommande ået. En edogöelse fö hu de planeade åtgädena ha genomföts ska tas in i efteföljande ås plan.

15 Skolinspektionen Bilaga 2 7(7) Fö stöd i abetet med planen mot känkande behandling se Skolvekets allmänna åd och kommentae fö att fämja likabehandling och föebygga diskimineing och känkande behandling. Se även Diskilnineingsombudsnannens, Ban- och elevombudsmannens och Skolinspektionens handledning fö att utfoma en likabehandlingsplan/plan mot känkande behandling (2009). Huvudomåde: Enskild elevs ätt Bedömningsomåde: Säskilt stöd Bedömning: Skolinspektionen bedöme att de åtgädspogam som skolan uppätta behöve föbättas fö att uppfylla gundskoleföodningens kav. Föfattningsstöd: 5 kap. 1 gundskoleföodningen Motiveing: Älvbinkens skola utabeta åtgädspogam till de eleve som ä i behov av säskilt stöd. Pogammen utabetas av ansvaig läae, ibland med stöd specialpedagog. Skolans åtgädspogam ha en stuktu med ubikena; nuläge, vad vill vi nämast uppnå, på vilket sätt (vem, vilka, hu, nä). Däemot famgå inte elevenas behov och det famgå inte helle hu åtgädena konket ska följas upp och utvädeas. Endast datum fö utvädeing anges. Enligt gundskoleföodningen ska det av åtgädspogammet även famgå vilka behoven ä och hu åtgädena ska följas upp och utvädeas.

16 Skolinspektionen Bilaga 3 1(5) Tillsynspotokoll fö Amsele skola Rutan unde vaje bedömningspunkt fylls endast i nä Skolinspektionen bedömt att åtgäde behövs. Bedömninga och motiveinga fö detta edovisas i det följande. Måluppfyllelse och esultat Kunskape Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Fokus på skolans uppdag Läanas bedömning och utvädeing Skolans läandemiljö Enskild elevs ätt Rektons ansva fö uppföljning och utvädeing Fokus på läande Tillit till elevens fömåga Tygghet och studieo Bedömning Undevisningstid och val Säskilt stöd Studie- och ykesvägledning Avgifte Rektons beslutsfattande

17 Skolinspektionen Bilaga 3 2(6) Bedömninga och motiveinga Huvudomåde: Pedagogisk ledning och utveckling av skolan Bedömningsomåde: Fokus på skolans uppdag Bedömning: Skolinspektionen bedöme att skolan måste säkeställa att den pedagogiska pesonalen ha utbildning fö den undevisning de i huvudsak bedive. Föfattningsstöd: 2 kap. 3 skollagen Motiveing: Åmsele skola ha en 1-7-läae anställd på 80 pocent av heltid. Läaen som ha huvudansvaet lö löskoleklassen och gundskolan ä ledig vaje tisdag. Även elevena i åskus 1 ä lediga, samtidigt som elevena i åskus 3 få undevisning i Hällnäs skola på tisdaga. Den elev som gå i åskus 2 ha på tisdaga undevisning ti llsammans med föskoleklassen unde ledning aven banskötae. Elevena i föskoleklass och gundskolan undevisas även vaannan tosdag av banskötae fån föskolan i något som kallas fö natuskolan. Dessa daga fullgö 1-7 läaen sin tjänst i föskolan. Vaannan tosdag följe 1-7-läaen med antingen elevena fån åskus 1-3 elle föskoleklassen fö simundevisning i Vindeln. Den tosdag som elevena i åskus 1-3 inte ha simundevisning undevisas de j ÅlTIsele av banskötaen. Ovan beskivna lösning innebä fö elevena i åskus 1 och 3 att de te av fya tasdaga undevisas av pesonal som sakna utbildning fö den undevisning de bedive. Eleven i åskus 2 få däutöve vaje tisdag sin undevisning av obehöig pesonal. Vid intevjue av anställda och ekto vid Åmsele skola famkomme att den valda oganisationen ha att göa med föskolans öppettide och antal ban i föskoleguppen. Rekto mena också att detta ä ett sätt att ta vaa på kompetense. Utgångspunkten ä, enligt Skolinspektionen, att undevisningen i gundskolan ska bedivas av pesonal med läautbildning. Undantag fån detta få göas om det saknas behöiga läae elle om det finn s något annat säskilt skäl med hänsyn till elevena. I Åmsele skola bedivs en inte oansenlig del av undevisningen av banskötae tots att det på skolan finns tillgång till behöig pesonal. Skolinspektionen vill famhålla att egelveket medge att fdskolläae och fitidspedagoge få undevisa i gundskolan. Detta föutsätte dock att ekto gö en bedömning av föskolläaens elle fitidspedagogens kompetens utifån de åldesguppe som de ska undevisa i. Det föutsätte också att undevisningen bedivs i ett abetslag och planeas tillsammans llled läae.

18 Skol inspektionen Bilaga 3 3(5) Bedömningsomåde: Läanas bedömning och utvädeing Bedömning: Skolinspektionen bedöme att skolan behöve föbätta abetet med att följa upp, utvädea och dokumentea, elevenas kunskapsutveckling i olika ämnen utifån stydokulnentens kav. Skolinspektionen gö också bedömningen att Ämsele skola behöve utveckla de individuella utvecklingsplanena så att de tydligt sammanfatta vilka kunskape och fömågo som eleven ska utveckla. De skiftliga omdömena behöve också utvecklas och tydligae elateas till målen i vaje ämne som eleven få undevisning i. Föfattningsstöd: 7 kap. 2 gundskoleföodningen Lpo 94, avsnitt 2.7 Bedömning och betyg Motiveing: Bedömning och utvädeing I intevjue famkomme att skolan inte alltid följe upp, utvädea och dokumentea elevenas kunskapsutveckling i olika ämnen utifån stydokumentens kav. Läae mena att de ha kännedom om elevenas kunskapsutveckling, att de ha det i huvudet, även om det inte alltid dokumenteas. Däutöve påtala läae att det saknas tid fö eflektion och uppföljning. Mot bakgund av att elevena undevisas även i Hällnäs skola och av pesonal fån föskolan ä det, enligt Skolinspektionen, angeläget att elevenas kunskapsutveckling egelbundet dokumenteas, följs upp och utvädeas. I annat fall iskeas att undevisningen inte ta sin utgångspunkt i vaje elevs föutsättninga och behov och att elevena inte få tilläckliga utmaninga fö att utvecklas så långt som möjligt. Vid Skolinspektionens besök ä det också otydligt hu samvekan med Hällnäs skola gå till fö att den enskilde eleven ska få öveblick och sammanhang i sitt läande. Individuell utvecklingsplan med skiftliga omdömen Ämsele skola uppätta individuella utvecklingsplane fö samtliga eleve i samband med utvecklingssamtalen. De plane som Skolinspektionen tagit del av innehålle mål, metod, nä abetet ska ske, uppföljning och utvädeing. Beskivningana unde exempelvis mål ha mea av innehåll än mål till sin kaaktä. Gemensamt ä att de inte tydligt beskive skolans insatse fö att eleven ska nå målen. En individuell utvecklingsplan ska sammanfatta vilka insatse som behövs fö att eleven ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Skolans ansva fö undevisningen och dess insatse ä således centala att edogöa fö.

19 Skolinspektionen Bilaga 3 4(5) Skiftliga omdömen ges i fom av kyssmakeinga, om eleven ha uppnått målen, föväntas uppnå målen elle inte uppnått målen. Det famgå dock inte vilka mål som bedömningen elatea till då läana inte alltid lämna kommentae till makeingen. De kommentae som Skolinspektionen tagit del av ge inte en bild av va eleven befinne sig i sitt läande, exempelvis vilka fädighete och fömågo som eleven visa elle vad eleven behöve abeta vidae med. Fö stöd i abete se Skolvekets allmänna åd om den individuella utvecklingsplanen med skiftliga omdömen (SKOLFS 2009:16). Bedömningsomåde: Rektons ansva fö uppföljning och utvädeing Bedömning: Skolinspektionen bedöme att skolans esultat me systematiskt behöve följas upp och utvädeas. Föfattningsstöd: 2 kap. 2 skollagen Lpo 94, avsnitt 1 Skolans vädegund och uppdag samt avsnitt 2.8 Rektos ansva Motiveing: Som tidigae nämnts ä Åmsele skola en småbansskola som bedive integead pedagogisk veksamhet dä elevena få undevisning av flea olika läae och även vid Hällnäs skola. Vilken betydelse detta ha haft fö elevenas måluppfyllelse ha exempelvis inte följts upp och utvädeats. Det ä Skolinspektionens uppfattning att ekto me systematiskt behöve följa upp och utvädea skolans esultat så att både väl fungeande insatse synliggös men också så att föbättingsinsatse tydliggös. Vidae bö ekto följa upp och utvädea samvekan med Hällnäs skola. Rektos oll ä att leda detta kvalitetsabete och initiea föändinga inom de omåden som ha betydelse fö måluppfyllelsen. Som ett led i detta abete behöve ekto inhämta kunskap om och följa upp läanas undevisning. Huvudomåde: Skolans läandemiljö Bedömningsomåde: Tygghet och studiea Bedömning: Skolinspektionen bedöme att Åmsele skola inte ha en ålig plan mot känkande behandling som motsvaa kaven i skollagen.

20 Skolfnspektlonen Bilaga 3 5(5) Föfattningsstöd: 14 a kap. 8 skollagen 2 föodning om bans och eleves deltagande i abetet med plane mot diskimineing och känkande behandling Motiveing: Vindelns kommun utabetade å 2006 en likabehandlingsplan som sedan dess vait gemensam fö kommunens utbildningsveksamhet. Åmsele skola ha påböjat utm'betandet aven plan fö den egna veksamheten. Vid tidpunkten fö Skolinspektionens besök va dock den kommunövegipande planen fån 2006 fotfaande aktuell. Enligt skollagen ska en ålig plan mot känkande behandling utabetas föl' vaje enskild veksamhet. Den kommunövegipande planen innehålle bland annat exempel på föebyggande åtgäde som geneellt genomfös på skolan och utine fö hu skolan ska agea nä en elev upplevt sig utsatt fö känkande behandling. Planen utgå dock inte fån en aktuell katläggning av den enskilda veksamhetens behov och den sakna en edogöelse fö vilka åtgäde som veksamheten avse att påböja elle genomföa unde det kommande ået. En edogöelse fö hu de planeade åtgädena ha genomföts ska tas in i efteföljande ås plan. Skolinspektionen vill famhålla att planen ska utabetas unde medvekan av ban och eleve. Fö stöd i abetet med planen mot känkande behandling se Skolvekets allmänna åd och kommentae fö att fämja likabehandling och föebygga diskimineing och känkande behandling. Se även Diskimineingsombudsmannens, Ban- och elevombudsmannens och Skolinspektionens handledning fö att utfoma en Iikabehandlingsplan/plan mot känkande behandling (2009).