Beslut för Vuxenutbildning

Transkript

1 Beslut Dnr :3755 Beslut för Vuxenutbildning efter tillsyn av Komvux Malmö Pauli på Pauli gymnasium i Malmö kommun

2 Beslut (3) Dnr :3755 Rektorn vid Komvux Malmö Pauli på Pauli gymnasium Tillsyn av Komvux Malmö Pauli på Pauli gymnasium Vuxenutbildning Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers och studerandes möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Komvux Malmö Pauli och Malmö kommun skickat in, de verksamhetsredogörelser de lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Vid Skolverkets tillsyn av Komvux Kronborg (nuvarande Komvux Malmö Pauli) 2005 gjordes bedömningen att verksamheten övergripande var av god kvalitet, men behövde förbättras inom några områden såsom studerandes inflytande över utbildningen, klargörande av mål och kriterier för de studerande, stöd och upprättandet av individuella studieplaner. Nu genomförda tillsyn visar att verksamheten alltjämt håller god kvalitet vad gäller exempelvis lärarnas kompetens och utbildningsnivå, komvuxrektorernas förtrogenhet med verksamheten och tankar kring pedagogik och utveckling samt att skolan sedan förra tillsynen arbetat mycket med att öka graden av studerandeinflytande. Det finns emellertid ett behov av mer pedagogisk ledning och ett större fokus på frågor som är specifika för vuxenutbildningen, bland annat för att underlätta och förbättra samverkan mellan lärare och motverka skillnader i undervisningen vad gäller individanpassning och klargörande av mål och kriterier. Rektorerna behöver också se till att samtliga studerande har en individuell studieplan som uppfyller förordningens krav. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom dessa områden är också väsentligt i arbetet för en ökad måluppfyllelse. Skolinspektionen, Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

3 Beslut (3) Dnr :3755 Skolinspektionen har i tillsynen av Komvux Malmö Pauli identifierat följande brister som ska åtgärdas Vuxenutbildningen ger, trots gjorda ansträngningar, inte alla studerande tillräckliga förutsättningar att nå målen i de kurser de läser (Lpf 94, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, utbildning för vuxna, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna, Kursplanerna). Rektorerna tar inte tillräckligt ansvar för att verksamheten är fokuserad på de studerandes utveckling och lärande (2 kap. 2 första stycket, tredje meningen 1985 års skollag, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar). Mål och krav klargörs inte i tillräcklig utsträckning för de studerande (2 kap. 6 förordningen om kommunal vuxenutbildning, Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, Rättigheter och skyldigheter). Undervisningen anpassas inte i tillräcklig omfattning efter de studerandes behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning, Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar). Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande i enlighet med förordningens krav (Lpf 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv, Riktlinjer, Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar, 2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning). Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte i enlighet med skollagens krav (11 kap. 10 och års skollag). Bedömningarna redovisas i bilagorna 1-2. Rektor och utbildningsnämnden har ansvar för att vuxenutbildningens brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast sex månader från den dag beslutet för utbildningsnämnden meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och utbildningsnämnden snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.

4 Beslut (3) Dnr :3755 I ärendets slutliga handläggning har undervisningsrådet Michael Erenius deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Maria Rydnér Utredare/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för vuxenutbildningen

5 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Malmö kommun under 2010 och Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Pauli gymnasiums vuxenutbildning den 4 och 5 april Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen av samtliga kommunala gymnasieskolor och vuxenutbildningen har genomförts sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för gymnasie- och vuxenutbildningen i kommunen i ett beslut (slutligt beslut) till utbildningsnämnden. Skolbesluten från samtliga kommunala gymnasieskolor och vuxenutbildningen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast sex månader efter att beslutet till utbildningsnämnden meddelats. Skolinspektionens tillsyn i Malmö kommun kommer slutligen att redovisas i ett kommunövergripande beslut som även avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden. Beslutet riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010, men för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare ska 1985 års skollag fortsätta att tillämpas fram till den 1 juli Det innebär att 1985 års skollag är utgångspunkten för Skolinspektionens tillsyn och granskning fram till dess. Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Pauli gymnasium, dels den information som samlats in under besöket. På Pauli gymnasium intervjuades samordnande rektor, rektorer för vuxenutbildningen, lärare och studerande. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.

6 Bilaga 1 2 (2) Beskrivning av Komvux Malmö Pauli Tabell 1: Antal studerande på vuxenutbildningen Skolan Antal studerande Gymnasial vuxenutbildning 1394 Grundläggande vuxenutbildning 205 Källa: Skolans uppgifter ht 2010 Komvux Kronborg lades ner 2009 och verksamheten flyttade till Pauli gymnasium den 1 juli Vuxenutbildningen på Pauli gymnasium, Komvux Malmö Pauli, består idag till största delen av gymnasial vuxenutbildning men också av grundläggande vuxenutbildning. Samordnande rektor för Pauli gymnasium har ett övergripande ansvar för Komvux Malmö Pauli men det operativa rektorsansvaret fördelas på två rektorer för vuxenutbildningen. Verksamheten bedrivs förutom i lokaler på Pauli gymnasium också i lokaler på Malmö Latinskola. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds nästan samtliga kurser från naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet men också andra kurser inom datoranvändning, ekonomi, media, scenisk gestaltning och språk.

7 1 (6) Tillsynsprotokoll för vuxenutbildningen Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på skolans uppdrag Lärarnas bedömning och utvärdering Lärandemiljön Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering Fokus på lärande Tillit till elevens förmåga Enskild elevs rätt Trygghet och studiero Bedömning och betyg Undervisningstid och tillgång Särskilt stöd Studie- och yrkesvägledning Avgifter Rektorns beslutsfattande

8 2 (6) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Vuxenutbildningen ger, trots gjorda ansträngningar, inte alla studerande tillräckliga förutsättningar att nå målen i de kurser de läser. Lpf 94, 1.3 Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, utbildning för vuxna Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Mål att uppnå i de frivilliga skolformerna Kursplanerna Av dokumentation som Skolinspektionen tagit del av framgår att måluppfyllelsen ökat något de senaste åren, vilket verksamheten ser som ett resultat av det interna utvecklingsarbetet. Det framgår dock av kvalitetsredovisningen för läsåret 2009/2010 att det finns stora variationer i måluppfyllelse mellan olika kurser och delkurser. Andelen IG av satta betyg på samtliga kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen var under förra läsåret 14,6 procent medan andelen IG av satta betyg på kurserna inom grundläggande vuxenutbildning var 6,9 procent. För att öka måluppfyllelsen kan ett fortsatt utvecklingsarbete inom nedan nämnda områden såsom förstärkt pedagogisk ledning, klargörande av mål och krav för studerande, ökad individanpassning och bättre samverkan vara en bidragande faktor. Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bedömningsområde: Fokus på skolans uppdrag Rektorerna tar inte tillräckligt ansvar för att verksamheten är fokuserad på de studerandes utveckling och lärande. 2 kap. 2 första stycket, tredje meningen 1985 års skollag Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Det framgår av inspektionen att flytten av Komvux Kronborg till Pauli gymnasium medfört en hel del förändringar för vuxenutbildningen, både organisatoriskt och ar-

9 3 (6) betsmässigt. Intervjuerna visar att det har lagts ned stora ansträngningar på att integrera vuxenutbildningen med gymnasieskolan, exempelvis genom gemensamma konferenser, gemensam kompetensutveckling och gemensamma villkor för samtliga verksamheter. Intervjuade lärare uppger att det är svårt att kombinera gymnasiespecifika frågor och frågor kring vuxenutbildningen på exempelvis ämneskonferenser, vilket har lett till att pedagogiska diskussioner kring vuxenutbildningen har minskat. Det är tydligt att det finns ett påbörjat arbete kring exempelvis språkutveckling och en tanke avseende kompetensutveckling för vuxenutbildning, men det upplevs av intervjuade lärare som att utvecklingsarbetet legat på is sedan flytten till Pauli gymnasium och uppslukats av tid för gemensamma satsningar såsom exempelvis PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens). Med hänsyn till de utvecklingsområden som skolan behöver arbeta med inom avsnittet Fokus på lärande, som beskrivs i bedömningspunkterna nedan, är det väsentligt att den pedagogiska diskussionen och utvecklingen inom vuxenutbildningen prioriteras och leds av rektorerna. Även om integration av de olika verksamheterna är en förståelig satsning, är det viktigt att varje verksamhet inom skolan får utrymme för sina specifika frågor så att fokus främst ligger på elevernas och de studerandes utveckling och lärande. Huvudområde: Lärandemiljön Bedömningsområde: Fokus på lärande Mål och krav klargörs inte i tillräcklig utsträckning för de studerande. 2 kap. 6 förordningen om kommunal vuxenutbildning Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, Rättigheter och skyldigheter Inspektionen visar att det varierar i vilken utsträckning mål och krav klargörs för studerande. Det framgår att mål och kriterier gås igenom vid kursens början men att det varierar stort mellan olika lärare i vilken mån mål och kriterier hålls levande under kursens gång och kopplas till de olika kursmomenten. I lärar- och studerandeintervjuer framkommer flera goda exempel på hur lärare arbetar systematiskt med mål och kriterier, vilket också verkar sammanfalla med att de studerande förstår varför de får ett visst betyg samt möjligheten att utöva inflytande. Det ges emellertid också exempel på att ett papper med mål och kriterier för kursen lämnas ut vid kursstarten men att lära-

10 4 (6) ren därefter inte ger de studerande någon koppling mellan mål och kriterier och moment i kursen, vilket gör det svårt för de studerande att följa med i kursen. Undervisningen anpassas inte i tillräcklig omfattning efter de studerandes behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Lpf 94, 1.1 Grundläggande värden, En likvärdig utbildning Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar Av intervjuer med rektorer, lärare och studerande framgår att det varierar i vilken utsträckning undervisningen är individanpassad. Intervjuade lärare uppger att det till viss del beror på gruppstorlek då grupperna kan vara på allt från tretton till trettio personer. I vissa kurser inom grundläggande vuxenutbildning kan grupperna delas vilket underlättar individualisering och i svenska som andraspråk till exempel flyttar man studerande mellan olika nivåer så fort man märker att någon går fortare eller långsammare fram än förväntat. För de studerande som läser flexibelt är möjligheterna att individanpassa stora, vilket också bekräftas i intervjuer med studerande. Däremot uppger studerande inom både grundläggande och gymnasial vuxenutbildning att det är lätt att försvinna i stora grupper och att vissa lärare lägger ett stort ansvar på de studerande att sköta sina studier själva. Det ges exempel på en kurs där man som studerande inte vågar fråga och ta upp lärarens tid och där tempot är så högt att många studerande väljer att hoppa av alternativt byta kurs hellre än att be om hjälp. Studerande som läser på det så kallade Annexet ger däremot en helt annan bild av en undervisning med mycket hjälp och stöd och stor hänsyn till individens behov och önskemål. Av studerandeintervjuer är det tydligt att skillnaderna mellan olika kurser och framförallt lärare är stora vad gäller individanpassning. Rektorerna ser inte till att lärarna samverkar i tillräcklig utsträckning. Lpf 94, 2.1 Kunskaper, Riktlinjer Intervjuer med rektorer och lärare visar att samverkan förekommer i varierande utsträckning beroende på lärare och ämne. Intervjuade lärare anser att tid och forum för

11 5 (6) frågor kring vuxenutbildningen har minskat till fördel för gemensamma möten med gymnasieskolan, vilket bland annat gör att samarbete och gemensamma diskussioner får ske på eget initiativ. Inom grundläggande vuxenutbildning saknas organiserat samarbete kring betyg och bedömning men det framgår av intervjuer att ett samarbete med Komvux Södervärn är på gång. Huvudområde: Enskild elevs rätt Bedömningsområde: Undervisningstid och tillgång Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande i enlighet med förordningens krav. Lpf 94, 2 Mål och riktlinjer, 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv, Riktlinjer Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar 2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning Det framgår av intervju med rektorerna att det numera är Vägledningscentrums ansvar att upprätta individuella studieplaner och att det enligt deras erfarenhet varierar om planerna uppfyller förordningens krav. Ingen av de studerande som intervjuas känner emellertid till om det upprättas någon motsvarighet till individuell studieplan på Vägledningscentrum. I så fall görs det utan de studerandes vetskap. Det framgår också av intervjuer med studerande att det inte är alla som gått via Vägledningscentrum när de sökt in till skolans vuxenutbildning utan flera studerande uppger att de hittat utbildningen själva via katalog eller Internet och sedan sökt till skolan direkt. Oavsett var planen upprättas är det enligt läroplanen och förordningen om kommunal vuxenutbildning rektor som ansvarar för att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare i utbildningen. Av planen ska den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå. Den individuella studieplanen ska vidare utarbetas i samverkan med den enskilde och upprättas i nära anslutning till intagningen samt vid behov revideras. I intervjuer med studerande framkommer också att deras erfarenheter av vägledning på Vägledningscentrum varierar och att kvaliteten på den vägledning man får är beroende av vägledarens kunskap och kompetens. Det är tydligt att det finns stora variationer i kvalitet beroende på vem den studerande har talat med. De studerande som intervjuas uppger också att det är så långa köer på Vägledningscentrum att många undviker att gå dit med sina frågor om det inte är helt nödvändigt. Istället försöker de få svar från lärare och administration på skolan. Något som bekräftas av intervjuade

12 6 (6) lärare som säger att de försöker att svara så gott det går men att de saknar tillräcklig sakkunskap för att kunna vägleda de studerande. Det framkommer också i intervjuer med studerande att vägledarna på Vägledningscentrum generellt sett endast kan ge allmän information om de olika utbildningarna medan behovet hos de studerande av en vägledare, som kan svara på frågor om den enskildes utbildning, är stort. Vägledningscentrums funktion i förhållande till reglerna i förordningen om kommunal vuxenutbildning och läroplanen behandlas i det övergripande beslutet avseende gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö kommun. Grundläggande vuxenutbildning erbjuds inte i enlighet med skollagens krav. 11 kap. 10 och års skollag Av skollagen framgår att varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från och med det andra kalenderåret det år han fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet. Av kurskatalogen för kommunal vuxenutbildning i Malmö hösten 2011 framgår att det finns lokala bestämmelser om förkunskapskrav där de studerande som inte har svenska som modersmål, ska ha grundläggande svenska som andraspråk delkurs D och i något fall E, eller motsvarande, för att kunna läsa vissa kurser på grundläggande nivå. De lokala förkunskapskraven begränsar möjligheterna för studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen att kombinera kurser på samma nivå. De lokala förkunskapskraven i förhållande till reglerna i skollagen behandlas även i det övergripande beslutet avseende gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö kommun.