Cirkulär migration och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cirkulär migration och utveckling"

Transkript

1 Cirkulär migration och utveckling kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas Delbetänkande av Kommittén för cirkulär migration och utveckling Stockholm 2010 SOU 2010:40

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Tobias Billström Den 2 juli 2009 beslutade regeringen om direktiv (dir. 2009:53) som gav en parlamentarisk kommitté i uppdrag att identifiera vilka faktorer som påverkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer. I uppdraget ingår även att kartlägga migranternas rörelsemönster och analysera hur ökad rörlighet kan bidra till utveckling i migranternas ursprungsländer samt ge positiva effekter i Sverige. Kommittén ska även redovisa vilka förutsättningar som i dag finns för cirkulär migration till och från Sverige. Med utgångspunkt i denna kartläggning och analys ska kommittén föreslå eventuella författningsändringar och andra åtgärder som bidrar till att underlätta cirkulär migration till respektive från Sverige i syfte att öka de positiva utvecklingseffekterna av dessa rörelsemönster. En grundläggande utgångspunkt för utredningsarbetet ska vara att inom ramen för den reglerade invandringen i största möjliga mån undanröja hinder för ökad rörlighet. Statsrådet Billström förordnade den 2 juli 2009 riksdagsledamoten Mikaela Valtersson (mp) som ordförande i kommittén. Statsrådet Billström förordade den 6 oktober 2009 riksdagsledamöterna Mikael Cederbratt (m). Fredrick Federley (c), Anna Kinberg Batra (m), Kalle Larsson (v), Ulf Nilsson (fp), Désirée Pethrus Engström (kd), Maria Stenberg (s) samt Göte Wahlström (s) som ledamöter i kommittén. Genom beslut den 6 oktober 2009 förordnade statsrådet Billström departementssekreterarna Stephen Dippel och Anna Envall, rådgivaren Esse Nilsson, rättssakkunniga Susanna Pohl Söderman, kanslirådet Anna Santesson, ämnesrådet Eva Tobisson, verksamhetschefen Monika Wendleby samt departementssekreteraren Esbjörn Åkesson som experter i kommittén. Genom beslut den 12 mars 2010 entledigades departementssekreteraren Anna Envall från sin expertfunktion i kommittén och vid samma tillfälle förordnades i stället departementssekreteraren Jens Ölander.

4 Den 17 augusti 2009 anställdes departementsrådet Peter Springfeldt som huvudsekreterare i kommittén. Som sekreterare anställdes den 15 oktober 2009 Anna Tillander vars anställning genom beslut den 18 februari 2009 förlängdes. Den 4 januari 2009 anställdes departementssekreteraren Helena Reitberger som sekreterare. Kommittén, som har antagit namnet Kommittén för cirkulär migration och utveckling (CiMU), överlämnar härmed delbetänkandet Cirkulär migration och utveckling Kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas (SOU 2010:40). Delbetänkandet innehåller framför allt en kartläggning av cirkulär migration och dess koppling till utveckling. I ett avslutande kapitel drar kommittén slutsatser av kartläggningen och visar vilken inriktning det fortsatta arbetet ska ges. Kommittén redovisar ett slutbetänkande i mars år Stockholm i maj 2010 Mikaela Valtersson Mikael Cederbratt Anna Kinberg Batra Ulf Nilsson Maria Stenberg Fredrick Federley Kalle Larsson Désirée Pethrus Engström Göte Wahlström /Peter Springfeldt Helena Reitberger Anna Tillander

5 Innehåll Begreppsförklaringar Förkortningar Sammanfattning Summary Utgångspunkter och avgränsningar Utgångspunkter Migration spelar en viktig roll i ett lands utveckling Migration har alltid funnits och spelar en allt viktigare roll i och med globaliseringen. Detta påverkar alla länder och kräver både ett nationellt och internationellt förhållningssätt Migration påverkar utvecklingen i såväl ursprungs- som destinationslandet både i direkt och indirekt form Reformen med möjlighet till arbetskraftsinvandring till Sverige från länderna utanför EU/EES har givit värdefulla bidrag till den svenska arbetsmarknaden Det finns många olika former av cirkulär migration En diaspora påverkar utvecklingen i sitt hemland Invandring är inte lösningen på en åldrande befolkning, men påverkar befolkningens åldersstruktur i positiv riktning Avgränsningar och förtydliganden

6 Innehåll SOU 2010:40 Utvecklingen i Sverige och i utvecklingsländer utanför EU/EES...48 Svenska medborgare och deras cirkulära migration...49 Personer som inte själva har invandrat, men vars föräldrar har invandrat, har i många fall ett starkt engagemang för sina föräldrars födelseland...49 Kommittén koncentrerar sin kartläggning och analys till migrationsrörelser som inkluderar Sverige...50 Utstationerade arbetstagare berörs endast i begränsad omfattning...50 Några ursprungsländer behandlas mer utförligt och används som exempel i framställningen...50 Koncentrationen ligger på laglig invandring Migration har under lång tid påverkat Sveriges befolkning Varför flyttar man till ett annat land? Sveriges migrationshistoria från utvandrings-till invandringsland Sveriges befolkning blir allt äldre Kartläggning av migration och cirkulär migration i Sverige Vad är cirkulär migration?...59 Definitioner på cirkulär migration...61 Kriterierna för cirkulär migration vidgas utvecklingsdimensionen betonas...63 Permanenta eller temporära migranter vistelsetiden avgör...64 Virtuell cirkulär migration...64 Styrd eller spontan cirkulär migration...65 Från gästarbetare till cirkulär migrant två exempel...66 Mer fakta behövs för att förstå den cirkulära migrationen...69 Kommitténs syn på cirkulär migration Hur kan man beskriva cirkulär migration med statistik? Befolkningen basen för cirkulär migration

7 SOU 2010:40 Innehåll Befolkningen i Sverige alla är potentiella cirkulärmigranter Utrikes födda har redan migrerat minst en gång och utgör nu diasporor i Sverige Cirkulärmigranter i Sverige vad kännetecknar dem? En svensk diaspora Hur många svenskar finns utomlands? Hur många migranter finns det utomlands som har bott en period i Sverige? Flyttningen ett nytt beslut bakom varje flyttning In- och utvandringen till Sverige Cirkulärmigranters flyttningar in och ut ur Sverige personers berörs Flyttrörelser av cirkulärflyttare Vad säger statistiken om migranter och flyttningar? Speciella kategorier av migranter i Sverige Olika anledningar och möjligheter till att vara bosatt i Sverige Arbetskraftsinvandrare med tidsbegränsade tillstånd Speciella grupper av arbetstagare enligt de nya reglerna Vilka yrken hade de som kom till Sverige? Vilka länder kom arbetskraftsinvandrarna ifrån? För hur lång tid var uppehålls- och arbetstillståndet i Sverige giltigt? Behov av fortsatt analys Rörlighet inom koncerner Svenska företag och global rekrytering Cirkulär migration inom koncerner exemplet Ericsson EU:s direktiv för utstationering av anställda Internationella studenter Internationella studenter kvalificerad arbetskraft och resurs för utveckling Fakta om internationella studenter i Sverige Utbildning på hög nivå Internationell utblick Avgifter för studenter från tredje land

8 Innehåll SOU 2010:40 Från student till arbetstagare Personer som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd Migration och arbetsmarknad Utrikes födda på arbetsmarknaden Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden avgörande för kompetensutvecklingen Anknytningen till arbetsmarknaden är sämre bland utrikes födda Orsaker till de utrikes föddas svaga ställning på den svenska arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetskraft i lågkonjunktur I vilken utsträckning har arbetskraftsinvandringen skett i bristsektorer? Företagare med utländsk bakgrund Vanligt med egenföretagare bland utrikes födda Varför egenföretagande? Hinder och svårigheter Utländska företagare med verksamhet i både Sverige och ursprungslandet Svenska språkets betydelse Erkännandet av tredjelandsmedborgares yrkeskvalifikationer Olika begränsningar i tillträde till arbetsmarknaden Valideringsdelegationen Uppföljning av valideringsdelegationens förslag Processen för validering Legitimationsyrken Arbetsmarknadens centrala organisationer och cirkulär migration Referensgrupp med arbetsmarknadens centrala organisationer Förutsättningarna för cirkulär migration till och från Sverige Regelverk för migration

9 SOU 2010:40 Innehåll 6.2 Social trygghet och cirkulär migration Begreppet portabilitet och cirkulär migration Cirkulär migration och dess olika faser Svensk social trygghet Pensioner centrala i diskussionen om portabla rättigheter Skatter och cirkulär migration Frågeställningen från en migrants perspektiv Dubbelbeskattning Praktikaliteter vid inflyttning till Sverige Steg-för-steg för den nyanlände Information finns Medborgarskap Medborgarskap som instrument för att främja cirkulär migration det brittiska exemplet Den svenska medborgarskapslagstiftningen Cirkulär migration och integration Brain waste, cirkulär migration och återetablering i destinationslandet Svenska organisationers arbete med återvandring Återvandringsbarometern Den svenska integrationspolitiken Den globala familjen Cirkulär migration och utveckling Vad är utveckling? Utveckling ett mångfacetterat begrepp Olika sätt att se på och mäta utveckling Millenniemålen Utvecklingsbegreppet i svensk utvecklingspolitik Cirkulär migration och utveckling alla är potentiella vinnare WIN för ursprungslandet WIN för destinationslandet WIN för individen Remitteringarnas betydelse för utveckling

10 Innehåll SOU 2010:40 Remitteringarnas fattigdomsminskande effekt Altruism eller egenintresse varför remitterar man? Kollektiva remitteringar Effektivisering av remitteringsflöden De interna remitteringsflödenas betydelse för utveckling exemplet Kina Remitteringar från Sverige Sociala remitteringar Diasporans roll för utveckling Vad är en diaspora? Ursprungsländernas arbete med diasporan Diasporan som finansiell resurs Destinationsländernas arbete med diasporaorganisationer det holländska exemplet Diasporor i Sverige och deras bidrag till utveckling i ursprungsländerna Ekonomiskt stöd till diasporaorganisationer Exempel på svenska organisationer som samarbetar med diasporaorganisationer Kunskapsflykt, kunskapsåterföring och kunskapscirkulation Handel, migration och utveckling Personrörlighet inom GATS-avtalet GATS-avtalet i korthet Internationella projekt för cirkulär migration och utveckling Säsongsarbetsprogram Matchningsprojekt Diasporans roll projekt för kunskapsöverföring Cirkulär migration som utvecklingsstrategi exemplet Mauritius Svenska myndigheters arbete med migration och utveckling Migrationsströmmar uppmärksammas som en av vår tids stora utmaningar

11 SOU 2010:40 Innehåll 8.2 Sidas arbete med migration och utveckling Insatser för migration och utveckling Samarbete med andra aktörer Migrationsverkets arbete med migration och utveckling Migrationsverkets vision Migrationsverket efterlyser mer samarbete med andra aktörer Swedfunds roll i utvecklingssamarbetet Tillväxtverket främjande av utrikes föddas företagande ALMI Företagspartner Cirkulär migration och utveckling hanteringen på EU-nivå Samarbete kring arbetskraftsmigration Samarbete kring migration och utveckling Partnerskap för rörlighet Samarbetet kring cirkulär migration och utveckling Fem direktiv för laglig migration Direktiv om migranters rättigheter och utformningen av ett gemensamt uppehålls- och arbetstillstånd det s.k. ramdirektivet Direktiv om högkvalificerad arbetskraft det s.k. blåkortsdirektivet Direktiv om säsongsarbetare Direktiv om företagsinternt stationerad personal Direktiv om avlönade praktikanter Andra direktiv av betydelse för cirkulär migration och utveckling Kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Stockholmsprogrammet Migration i ett globalt perspektiv

12 Innehåll SOU 2010: Globala migrationsmönster Globala konventioner av betydelse för internationell migration Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga status Tortyrkonventionen Migrantarbetarkonventionen Andra regelverk med betydelse för migranters rättigheter Globala initiativ Globala kommissionen om internationell migration Högnivådialog om migration och utveckling i FN:s generalförsamling Globalt forum för migration och utveckling Kommitténs slutsatser och fortsatta arbete Källförteckning Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv Bilaga 2 Bilaga 3 Migrationskontexten i våra exempelländer Index som mäter utveckling

13 Begreppsförklaringar Arbetskraftsdeltagande Asyl Cirkulärmigrant Destinationsland Diaspora Etablering EU-direktiv Expatriat Andelen av befolkningen som är antingen sysselsatt eller arbetssökande. Uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. (UtlL 2005:716). En person som har migrerat upprepade gånger. Begreppet inrymmer många olika former av migration. I det statistiska materialet från SCB definieras en cirkulärmigrant som en person som i folkbokföringshänseende flyttat minst två gånger över den svenska nationsgränsen. Det land till vilket en internationell migrant flyttar i syfte att tillbringa längre eller kortare tid. Befolkningsgrupper som vistas utanför sitt ursprungsland och som vanligtvis upprätthåller banden och utvecklar kontakterna med sitt ursprungsland. Begreppet avser, i integrationssammanhang, nyanlända migranters inträde i det svenska samhället, dvs. boende, arbete, utbildning och samhällsliv i övrigt. Lagstiftning antagen av EuropeiskaRådet. Ordagrant person som bor och arbetar (är stationerad) utomlands. Ordet expatriat används inom många företag som ett allmänt begrepp för en utlandsarbetande medarbetare. 13

14 Begreppsförklaringar SOU 2010:40 Flykting Individ eller grupp av individer som flytt sitt hemland p.g.a. välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför sitt hemland och inte kan, eller på grund av rädsla inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Som flykting ska även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit. (UtlL 2005:716). Grönbok Diskussionsdokument som EU-kommissionen sammanställer och ger ut inför ny lagstiftning. I grönboken ges olika instanser tillfälle att inkomma med synpunkter. Avsikten är att konsultera berörda parter innan lagstiftningsarbetet tar sin början. Baserat på de synpunkter som inkommer presenterar kommissionen en mer utarbetad handlingsplan och konkreta lagförslag. Illegal migration En individs rörelse över nationsgränser utan innehav av vederbörlig dokumentation eller tillstånd. Integration Begreppet är mångtydigt men avser den ömsesidiga process där migranter finner sig till rätta i destinationslandet och där samhället samtidigt anpassas efter en befolkning som består av människor med olika härkomst och kulturell bakgrund. 14

15 SOU 2010:40 Begreppsförklaringar Internflykting Internmigration Kunskapsöverföring Meddelande Migrant Migrantarbetare Människor på flykt Nettomigration Individer som har tvingats fly eller lämna sitt hem eller sin stadigvarande bostad, i synnerhet till följd av eller för att undkomma effekterna av väpnade konflikter, situationer med allmänt våld, brott mot mänskliga rättigheter, naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, och som inte har passerat någon internationellt erkänd nationsgräns. Flyttning inom ett lands nationsgräns. Överföring av kunskap och kompetens från internationella migranter i utlandet till ursprungslandet. En kommunikationsform som används av framför allt EU-kommissionen för att presentera dess syn på en viss fråga. En person som flyttar permanent eller tillfälligt. En person som varit, är eller väntas bli sysselsatt inom avlönad verksamhet i ett annat land än sitt ursprungsland där han eller hon inte är medborgare. (Migrantarbetarkonventionens definition) Individer eller grupper av individer som flyr undan mänskligt lidande och umbäranden men som inte klassificerats som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt. Skillnaden mellan in- och utvandring till ett land. Nettomigration kan vara positiv eller negativ. 15

16 Begreppsförklaringar SOU 2010:40 Officiellt bistånd Remitteringar Rådsslutsatser Samordningsnummer Skyddsbehövande Bidrag eller lån till utvecklingsländer och till multilaterala organisationer som a) genomförs av den offentliga sektorn; b) främjar ekonomisk utveckling och välfärd; c) ges under förmånliga finansiella villkor (vid lån ska bidragsdelen uppgå till minst 25 procent). Utöver de finansiella flödena utgör även tekniskt samarbete bistånd. Bidrag, lån eller krediter för militära ändamål är exkluderade. Överföring till privatpersoner räknas normalt inte som bistånd. (Definition enligt OECD/DAC) Privata inkomster som överförs av internationella migranter till mottagare i ursprungslandet eller i något annat land där migranten tidigare varit bosatt. Icke-rättsligt bindande beslut fattade av Europeiska rådet. Ett löpnummer som bl.a. ges till personer som betalar inkomstskatt i Sverige, men som inte är folkbokförda här och ej heller har något personnummer. Utlänning som i andra fall än som avses i UtlL (2005:716 flyktingdefinitionen) befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. (UtlL 2005:716; Lag 2009:1542) 16

17 SOU 2010:40 Begreppsförklaringar Skyddsbehövande i övrigt Sociala remitteringar Sysselsatt Transitland Tredje land Tredjelandsmedborgare Ursprungsland Med skyddsbehövande i övrigt avses en individ eller en grupp av individer som i andra fall än vad som anges med avseende på flykting lämnat det land där han eller hon är medborgare p.g.a. välgrundad fruktan för att utsättas för tortyr eller dödsstraff, p.g.a. miljökatastrof inte kan återvända eller p.g.a. kön eller sexuell läggning känner välgrundad fruktan för förföljelse (UtlL 2005:716) Överföring av idéer, värderingar, sedvänjor etc. via internationella migranter till mottagare i ursprungslandet. Personer som under en referensvecka arbetat minst en timme som arbetstagare, egen företagare eller som oavlönad medarbetare samt de som hade anställning men var tillfälligt frånvarande under referensveckan. Även personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta. Personer som är föräldralediga eller som studerar räknas inte som sysselsatta. Ett land genom vilket en individ eller en grupp individer reser och eventuellt vistas i eller är bosatta i, på väg till ett destinationsland. Stat som inte utgör ett EU-land, annat EESland eller Schweiz Med tredjelandsmedborgare avses en utlänning som inte är medborgare i en EU-stat, i en annan EES-stat eller i Schweiz. (UtlL 2005:716) Det land som en internationell migrant lämnar i syfte att bosätta sig tillfälligt eller permanent någon annanstans, vanligen födelselandet. 17

18 Begreppsförklaringar SOU 2010:40 Validering Virtuella remitteringar Återvandring Återvändande Den process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.(valideringsdelegationens definition) Överföring av idéer, värderingar etc. på virtuell väg, dvs. överföringen involverar ingen fysisk kontakt eller mänskliga möten utan sker via Internet, e-post, sociala medier som Facebook, chatrum etc. Individer med permanent uppehållstillstånd i destinationslandet som väljer att återvända tillfälligt eller permanent till sitt ursprungsland. Termen avser, med dagens språkbruk, individer som innehar tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige, bl.a. som asylsökande och som, efter att tillståndet löpt ut, antingen frivilligt återvänder till sitt ursprungsland, eller avvisas genom polisens försorg. 18

19 Förkortningar AKI AT AT-UND BNP (GDP) BRP (GRP) CEIFO CSO DfID ECOSOC EES EG EU FARR FN FoU FTWP GATS GCIM GFMD HDI IDP ILO IMF IOM Arbetskraftsinvandring Arbetstillstånd Undantag från kravet på arbetstillstånd Bruttonationalprodukt (Gross Domestic Product) Bruttoregionalprodukt (Gross Regional Product) Centre for Research in International Migration and ethnic relations (Stockholms universitet) Civilsamhällesorganisation (frivilligorganisation) Department for International Development (Storbritannien) Economic and Social Council (FN:s kommitté för ekonomiska och sociala frågor) Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Gemenskaperna Europeiska Unionen Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd Förenta Nationerna Forskning och Utveckling Foreign Temporary Workers Programme General Agreement of Trade in Services (Tjänstehandelsavtalet) Global Commission on International Migration (Internationella migrationskommissionen) Global Forum on Migration and Development (Globala forumet för migration och utveckling) Human Development Index Internally Displaced Person International Labour Organisation International Monetary Fund International Organisation for Migration (Internationella Migrationsorganisationen) 19

20 Förkortningar SOU 2010:40 KTH LO MDGs MIDA MIS MPI MR NGO OECD PGU PPP PUT Saco SBIF SCB SKL TCLM TCO TOKTEN UM UN UNCTAD UNDP UNHCR UT UtlL WB WHO WTO Kungliga Tekniska Högskolan Landsorganisationen Millennium Development Goals (Millennieutvecklingsmålen) Migration for Development in Africa Migration Information Source Migration Policy Institute Mänskliga rättigheter Non Governmental Organisation (frivilligorganisation) Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) Politik för Global Utveckling Purchasing Power Parity (köpkraftsanpassning) Permanent uppehållstillstånd Sveriges Akademikers Centralorganisation Skogsbärbranschens Intresseförening Statistiska Centralbyrån Sveriges Kommuner och Landsting Temporary and Circular Labour Migration Tjänstemännens Centralorganisation Transfer of Knowledge Through Expatriate Nationals Utlandsmyndighet United Nations (Förenta Nationerna) United Nations Conference on Trade and Development United National Development Program United Nations High Commissioner for Refugees Uppehållstillstånd Utlänningslagen World Bank (Världsbanken) World Health Organisation (Världshälsoorganisationen) World Trade Organisation (Världshandelsorganisationen) 20

21 Sammanfattning Regeringen beslutade i juli 2009 om att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att belysa kopplingarna mellan cirkulär migration och utveckling. Kommitténs uppdrag är att kartlägga den cirkulära migrationen och identifiera vilka faktorer som påverkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer. I detta delbetänkande presenteras kartläggningen. I ett slutbetänkande i mars 2011 presenteras förslag i syfte att i största möjliga mån undanröja hinder för ökad rörlighet. Kommittén har konstaterat att såväl historiska som nutida exempel visar att migration till och från ett land påverkar landets utveckling på olika sätt. I och med att migration över nationsgränser per definition berör flera länder krävs i ökad omfattning bilaterala, regionala och globala förhållningssätt. Migration påverkar utvecklingen i såväl ursprungs- som destinationslandet. Migration har under lång tid påverkat Sverige Det är svårt att förstå dagens migration utan att beröra att migrationen under lång tid har påverkat Sveriges befolkning. Under den senare hälften av 1800-talet och två decennier in på 1900-talet, dominerade den stora Amerikautvandringen. Många av de som flyttade ut återvände efter ett par år till Sverige. Bara under talets sista decennium var strömmen av återinvandrare till Sverige en fjärdedel så stor som den av emigranter. Redan då fanns starka kopplingar mellan cirkulär migration och utveckling. Efter andra världskriget rekryterade svenska företag arbetskraft i många länder i Europa. Under mitten av 1960-talet försämrades den ekonomiska konjunkturen och efterfrågan på arbetskraft minskade. År 1967 avskaffades i politiskt samförstånd därför dåvarande system för arbetskraftsinvandring. En stor del av arbetskraftsmigrationen har, både då och senare, skett till och från de nordiska länderna. Den 21

22 Sammanfattning SOU 2010:40 öppna nordiska arbetsmarknaden har möjliggjort ett omfattande migrationsutbyte mellan de nordiska länderna. När den ekonomiska konjunkturen och utvecklingen har gått i otakt har arbetskraft kunnat strömma fram och tillbaka över gränserna. Perioden kan ses som en övergångsfas från arbetskraftsinvandring invandring av personer som söker uppehållstillstånd grundat på skydds- eller familjeskäl. I dag är det denna migration som är dominerande. I och med Sveriges medlemskap i EU 1995 har också migrationsutbytet mellan medlemsländerna ökat. Som en följd av den ökande invandringen följer också en ökande utvandring. Såväl in- som utvandringen ligger på en allt högre nivå. I det stora flödet av in- och utvandrare inkluderas också personer som är födda i Sverige. I takt med att befolkningens sammansättning ändras har en allt större andel av de utvandrade svenskarna anknytning till utlandet genom en eller båda sina föräldrar. Kartläggning av migration och cirkulär migration i Sverige En central del av kommitténs uppdrag är att kartlägga cirkulär migration till och från Sverige. Kommittén konstaterar att det inte finns en enhetlig definition av begreppet cirkulär migration och att det inte heller finns anledning för kommittén att låsa fast sig i en definition. Istället är det tydligt att det inom begreppet ryms många olika former av migration. Kommittén menar att det är den spontana cirkulära migrationen till skillnad från den styrda, som sker inom program och projekt, som är den form som kommittén ska främja. Den traditionella uppfattningen att migration handlar om förflyttning från en plats till en annan, där migranten avser uppehålla sig permanent, har visat sig alltmer otillräcklig för att beskriva vår tids migrationsmönster. Cirkulär migration som så är dock inget nytt fenomen tvärtom tyder mycket på att cirkulära rörelsemönster är normen när gränserna är öppna och systemet så tillåter. Vidare har teknikutvecklingen skapat nya möjligheter för kommunikation genom Internet, Facebook, chatrum och liknande. Detta har öppnat möjligheten för virtuell cirkulation där den cirkulära rörligheten inte är knuten till en rumslig förflyttning, utan också kan ske på virtuell väg. 22

23 SOU 2010:40 Sammanfattning I princip är hela Sveriges befolkning potentiella cirkulärmigranter och en del har redan hunnit med att bo och arbeta en period av sina liv utanför Sveriges gränser. De som aldrig lämnat Sverige kan senare i livet såväl flytta ut ur Sverige som flytta tillbaka igen och därmed bli cirkulärmigranter. På samma sätt kan de som tidigare flyttat till Sverige senare i livet lämna landet och därmed bli återvandrare och cirkulärmigranter i sitt ursprungsland eller något annat land. Vid årsskiftet 2009/2010 var Sveriges befolkning personer och av hela befolkningen var ca 14 procent födda utomlands och har redan påbörjat sin migrationskarriär. Av Sveriges totala befolkning är det personer, 3 procent, som har flyttat minst två gånger över nationsgränsen och därmed enligt kommitténs synsätt anses vara cirkulärmigranter i statistisk mening. Av dessa är personer födda i Sverige och har alltså minst en gång flyttat ut ur landet och sedan återkommit. Av Sveriges befolkning är en knapp procent, personer, utrikes födda cirkulärmigranter, de har alltså minst en gång både flyttat hit, flyttat ut ur landet och flyttat in igen. Av de utrikes födda cirkulärmigranterna i Sverige utgörs en stor del av personer som är födda i ett annat nordiskt land, 41 procent av dem är ursprungligen från Norden. Knappt var femte person kommer från ett land inom EU och ytterligare 10 procent kommer från ett annat land i Europa. Av de utrikes födda cirkulärmigranterna i Sverige kommer alltså närmare 70 procent från Europa, och resterande 30 procent från länder utanför Europa. Det är också de som kommer från Sveriges närområde som har gjort flest flyttningar. Bland cirkulärmigranterna är det en större andel som har eftergymnasial utbildning än i befolkningen som helhet. För de cirkulärmigranter som inte är högutbildade är utbildningsnivån istället lägre än genomsnittet i Sverige. Få äldre har gjort en cirkulär flyttning, men i hela den utrikes födda befolkningen är antalet pensionärer eller personer som inom ett par år kommer att pensioneras cirka personer. De utgör en grupp potentiella cirkulärmigranter. Många utrikes födda i åldrarna 55 år och äldre har varit så pass länge i Sverige att de har hunnit bli svenska medborgare. Det finns en grupp personer som tidigare bott i Sverige, men som nu lämnat landet och utgör en svensk diaspora utomlands. Till en del handlar det om personer födda i Sverige. Det finns svenskfödda cirkulärmigranter utomlands som har lämnat Sverige under 2000-talet. De flesta, 32 procent, har flyttat till andra EU- 23

Cirkulär migration och utveckling

Cirkulär migration och utveckling Cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick Slutbetänkande av Kommittén för cirkulär migration och utveckling Stockholm 2011 SOU 2011:28 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar Bfd22 080929 1 (8) Rättslig styrning 2014-04-24 RCI 12/2014 Rättsligt ställningstagande angående skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar

Läs mer

Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants

Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2009-04-28 1(10) Annex 3a Intervjuarinstruktion till AKU EU-tillägg 2008 Migrants Inledning Samtliga medlemsländer i EU skall enligt ett beslut av EUkommissionen redovisa uppgifter

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Remissvar Cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick (SOU 2011:28)

Remissvar Cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick (SOU 2011:28) Stockholms Handelskammares Service AB Box 16050, 103 21 Stockholm Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 9 Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se www.chamber.se Org. 556095-7952

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:20 Målnummer: UM3524-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: Lagrum: En utlänning kan inte få status som flykting, alternativt skyddsbehövande

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58 Lättläst Lättläst version Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar.

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: www.migrationsverket.se/kvot för att hitta mer information om kvotflyktingar. Denna presentation har tagits fram av Migrationsverket inom projektet Vidarebosättning i ord, bilder och siffror som medfinansierats av Europeiska flyktingfonden (ERF). Använd den gärna för att sprida

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Alexandra Wilton Wahren (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 mars 2014 Beatrice Ask Alexandra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015

Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2013-09-18 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 795-12 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

International Migration Outlook: SOPEMI 2009. SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

International Migration Outlook: SOPEMI 2009. SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska International Migration Outlook: SOPEMI 2009 Summary in Swedish SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva Sammanfattning på svenska Migrationen till OECD-länderna har ökat kraftigt under de två

Läs mer

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb

Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Statistik Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade jobb Den första undersökningen i sitt slag Juseks undersökningar visar stora skillnader beroende på etnisk bakgrund Svårt för invandrarakademiker

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Fler platsannonser i december

Fler platsannonser i december Kontakt: Stefan Rizvi Monster Worldwide Sweden +46 8506 523 61 stefan.rizvi@monster.se Fler platsannonser i december Sammanfattning december 20: Monster Employment Index steg två punkter i december till

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång.

Vi Gröna ser mångfald som någonting positivt. Vi är inte rädda för samhällsförändringar, och vi stöder inkludering i form av dialog, inte tvång. Europa är en migrationskontinent Både den fria rörligheten och friheten att stanna på en plats är mänskliga rättigheter. Migranter har format kulturer och samhällen genom historien och kommer att fortsätta

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Välja ut invandrare är inte så enkelt som det låter, och inte alla invandrare kan väljas

Välja ut invandrare är inte så enkelt som det låter, och inte alla invandrare kan väljas International Migration Outlook: SOPEMI - 2006 Edition Summary in Swedish Ledare: Att reglera migrationen en ömtålig balansgång Sammanfattning på svenska Ledare Att reglera migrationen en ömtålig balansgång

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer