Cirkulär migration och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cirkulär migration och utveckling"

Transkript

1 Cirkulär migration och utveckling kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas Delbetänkande av Kommittén för cirkulär migration och utveckling Stockholm 2010 SOU 2010:40

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Tobias Billström Den 2 juli 2009 beslutade regeringen om direktiv (dir. 2009:53) som gav en parlamentarisk kommitté i uppdrag att identifiera vilka faktorer som påverkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer. I uppdraget ingår även att kartlägga migranternas rörelsemönster och analysera hur ökad rörlighet kan bidra till utveckling i migranternas ursprungsländer samt ge positiva effekter i Sverige. Kommittén ska även redovisa vilka förutsättningar som i dag finns för cirkulär migration till och från Sverige. Med utgångspunkt i denna kartläggning och analys ska kommittén föreslå eventuella författningsändringar och andra åtgärder som bidrar till att underlätta cirkulär migration till respektive från Sverige i syfte att öka de positiva utvecklingseffekterna av dessa rörelsemönster. En grundläggande utgångspunkt för utredningsarbetet ska vara att inom ramen för den reglerade invandringen i största möjliga mån undanröja hinder för ökad rörlighet. Statsrådet Billström förordnade den 2 juli 2009 riksdagsledamoten Mikaela Valtersson (mp) som ordförande i kommittén. Statsrådet Billström förordade den 6 oktober 2009 riksdagsledamöterna Mikael Cederbratt (m). Fredrick Federley (c), Anna Kinberg Batra (m), Kalle Larsson (v), Ulf Nilsson (fp), Désirée Pethrus Engström (kd), Maria Stenberg (s) samt Göte Wahlström (s) som ledamöter i kommittén. Genom beslut den 6 oktober 2009 förordnade statsrådet Billström departementssekreterarna Stephen Dippel och Anna Envall, rådgivaren Esse Nilsson, rättssakkunniga Susanna Pohl Söderman, kanslirådet Anna Santesson, ämnesrådet Eva Tobisson, verksamhetschefen Monika Wendleby samt departementssekreteraren Esbjörn Åkesson som experter i kommittén. Genom beslut den 12 mars 2010 entledigades departementssekreteraren Anna Envall från sin expertfunktion i kommittén och vid samma tillfälle förordnades i stället departementssekreteraren Jens Ölander.

4 Den 17 augusti 2009 anställdes departementsrådet Peter Springfeldt som huvudsekreterare i kommittén. Som sekreterare anställdes den 15 oktober 2009 Anna Tillander vars anställning genom beslut den 18 februari 2009 förlängdes. Den 4 januari 2009 anställdes departementssekreteraren Helena Reitberger som sekreterare. Kommittén, som har antagit namnet Kommittén för cirkulär migration och utveckling (CiMU), överlämnar härmed delbetänkandet Cirkulär migration och utveckling Kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas (SOU 2010:40). Delbetänkandet innehåller framför allt en kartläggning av cirkulär migration och dess koppling till utveckling. I ett avslutande kapitel drar kommittén slutsatser av kartläggningen och visar vilken inriktning det fortsatta arbetet ska ges. Kommittén redovisar ett slutbetänkande i mars år Stockholm i maj 2010 Mikaela Valtersson Mikael Cederbratt Anna Kinberg Batra Ulf Nilsson Maria Stenberg Fredrick Federley Kalle Larsson Désirée Pethrus Engström Göte Wahlström /Peter Springfeldt Helena Reitberger Anna Tillander

5 Innehåll Begreppsförklaringar Förkortningar Sammanfattning Summary Utgångspunkter och avgränsningar Utgångspunkter Migration spelar en viktig roll i ett lands utveckling Migration har alltid funnits och spelar en allt viktigare roll i och med globaliseringen. Detta påverkar alla länder och kräver både ett nationellt och internationellt förhållningssätt Migration påverkar utvecklingen i såväl ursprungs- som destinationslandet både i direkt och indirekt form Reformen med möjlighet till arbetskraftsinvandring till Sverige från länderna utanför EU/EES har givit värdefulla bidrag till den svenska arbetsmarknaden Det finns många olika former av cirkulär migration En diaspora påverkar utvecklingen i sitt hemland Invandring är inte lösningen på en åldrande befolkning, men påverkar befolkningens åldersstruktur i positiv riktning Avgränsningar och förtydliganden

6 Innehåll SOU 2010:40 Utvecklingen i Sverige och i utvecklingsländer utanför EU/EES...48 Svenska medborgare och deras cirkulära migration...49 Personer som inte själva har invandrat, men vars föräldrar har invandrat, har i många fall ett starkt engagemang för sina föräldrars födelseland...49 Kommittén koncentrerar sin kartläggning och analys till migrationsrörelser som inkluderar Sverige...50 Utstationerade arbetstagare berörs endast i begränsad omfattning...50 Några ursprungsländer behandlas mer utförligt och används som exempel i framställningen...50 Koncentrationen ligger på laglig invandring Migration har under lång tid påverkat Sveriges befolkning Varför flyttar man till ett annat land? Sveriges migrationshistoria från utvandrings-till invandringsland Sveriges befolkning blir allt äldre Kartläggning av migration och cirkulär migration i Sverige Vad är cirkulär migration?...59 Definitioner på cirkulär migration...61 Kriterierna för cirkulär migration vidgas utvecklingsdimensionen betonas...63 Permanenta eller temporära migranter vistelsetiden avgör...64 Virtuell cirkulär migration...64 Styrd eller spontan cirkulär migration...65 Från gästarbetare till cirkulär migrant två exempel...66 Mer fakta behövs för att förstå den cirkulära migrationen...69 Kommitténs syn på cirkulär migration Hur kan man beskriva cirkulär migration med statistik? Befolkningen basen för cirkulär migration

7 SOU 2010:40 Innehåll Befolkningen i Sverige alla är potentiella cirkulärmigranter Utrikes födda har redan migrerat minst en gång och utgör nu diasporor i Sverige Cirkulärmigranter i Sverige vad kännetecknar dem? En svensk diaspora Hur många svenskar finns utomlands? Hur många migranter finns det utomlands som har bott en period i Sverige? Flyttningen ett nytt beslut bakom varje flyttning In- och utvandringen till Sverige Cirkulärmigranters flyttningar in och ut ur Sverige personers berörs Flyttrörelser av cirkulärflyttare Vad säger statistiken om migranter och flyttningar? Speciella kategorier av migranter i Sverige Olika anledningar och möjligheter till att vara bosatt i Sverige Arbetskraftsinvandrare med tidsbegränsade tillstånd Speciella grupper av arbetstagare enligt de nya reglerna Vilka yrken hade de som kom till Sverige? Vilka länder kom arbetskraftsinvandrarna ifrån? För hur lång tid var uppehålls- och arbetstillståndet i Sverige giltigt? Behov av fortsatt analys Rörlighet inom koncerner Svenska företag och global rekrytering Cirkulär migration inom koncerner exemplet Ericsson EU:s direktiv för utstationering av anställda Internationella studenter Internationella studenter kvalificerad arbetskraft och resurs för utveckling Fakta om internationella studenter i Sverige Utbildning på hög nivå Internationell utblick Avgifter för studenter från tredje land

8 Innehåll SOU 2010:40 Från student till arbetstagare Personer som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd Migration och arbetsmarknad Utrikes födda på arbetsmarknaden Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden avgörande för kompetensutvecklingen Anknytningen till arbetsmarknaden är sämre bland utrikes födda Orsaker till de utrikes föddas svaga ställning på den svenska arbetsmarknaden Efterfrågan på arbetskraft i lågkonjunktur I vilken utsträckning har arbetskraftsinvandringen skett i bristsektorer? Företagare med utländsk bakgrund Vanligt med egenföretagare bland utrikes födda Varför egenföretagande? Hinder och svårigheter Utländska företagare med verksamhet i både Sverige och ursprungslandet Svenska språkets betydelse Erkännandet av tredjelandsmedborgares yrkeskvalifikationer Olika begränsningar i tillträde till arbetsmarknaden Valideringsdelegationen Uppföljning av valideringsdelegationens förslag Processen för validering Legitimationsyrken Arbetsmarknadens centrala organisationer och cirkulär migration Referensgrupp med arbetsmarknadens centrala organisationer Förutsättningarna för cirkulär migration till och från Sverige Regelverk för migration

9 SOU 2010:40 Innehåll 6.2 Social trygghet och cirkulär migration Begreppet portabilitet och cirkulär migration Cirkulär migration och dess olika faser Svensk social trygghet Pensioner centrala i diskussionen om portabla rättigheter Skatter och cirkulär migration Frågeställningen från en migrants perspektiv Dubbelbeskattning Praktikaliteter vid inflyttning till Sverige Steg-för-steg för den nyanlände Information finns Medborgarskap Medborgarskap som instrument för att främja cirkulär migration det brittiska exemplet Den svenska medborgarskapslagstiftningen Cirkulär migration och integration Brain waste, cirkulär migration och återetablering i destinationslandet Svenska organisationers arbete med återvandring Återvandringsbarometern Den svenska integrationspolitiken Den globala familjen Cirkulär migration och utveckling Vad är utveckling? Utveckling ett mångfacetterat begrepp Olika sätt att se på och mäta utveckling Millenniemålen Utvecklingsbegreppet i svensk utvecklingspolitik Cirkulär migration och utveckling alla är potentiella vinnare WIN för ursprungslandet WIN för destinationslandet WIN för individen Remitteringarnas betydelse för utveckling

10 Innehåll SOU 2010:40 Remitteringarnas fattigdomsminskande effekt Altruism eller egenintresse varför remitterar man? Kollektiva remitteringar Effektivisering av remitteringsflöden De interna remitteringsflödenas betydelse för utveckling exemplet Kina Remitteringar från Sverige Sociala remitteringar Diasporans roll för utveckling Vad är en diaspora? Ursprungsländernas arbete med diasporan Diasporan som finansiell resurs Destinationsländernas arbete med diasporaorganisationer det holländska exemplet Diasporor i Sverige och deras bidrag till utveckling i ursprungsländerna Ekonomiskt stöd till diasporaorganisationer Exempel på svenska organisationer som samarbetar med diasporaorganisationer Kunskapsflykt, kunskapsåterföring och kunskapscirkulation Handel, migration och utveckling Personrörlighet inom GATS-avtalet GATS-avtalet i korthet Internationella projekt för cirkulär migration och utveckling Säsongsarbetsprogram Matchningsprojekt Diasporans roll projekt för kunskapsöverföring Cirkulär migration som utvecklingsstrategi exemplet Mauritius Svenska myndigheters arbete med migration och utveckling Migrationsströmmar uppmärksammas som en av vår tids stora utmaningar

11 SOU 2010:40 Innehåll 8.2 Sidas arbete med migration och utveckling Insatser för migration och utveckling Samarbete med andra aktörer Migrationsverkets arbete med migration och utveckling Migrationsverkets vision Migrationsverket efterlyser mer samarbete med andra aktörer Swedfunds roll i utvecklingssamarbetet Tillväxtverket främjande av utrikes föddas företagande ALMI Företagspartner Cirkulär migration och utveckling hanteringen på EU-nivå Samarbete kring arbetskraftsmigration Samarbete kring migration och utveckling Partnerskap för rörlighet Samarbetet kring cirkulär migration och utveckling Fem direktiv för laglig migration Direktiv om migranters rättigheter och utformningen av ett gemensamt uppehålls- och arbetstillstånd det s.k. ramdirektivet Direktiv om högkvalificerad arbetskraft det s.k. blåkortsdirektivet Direktiv om säsongsarbetare Direktiv om företagsinternt stationerad personal Direktiv om avlönade praktikanter Andra direktiv av betydelse för cirkulär migration och utveckling Kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Stockholmsprogrammet Migration i ett globalt perspektiv

12 Innehåll SOU 2010: Globala migrationsmönster Globala konventioner av betydelse för internationell migration Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga status Tortyrkonventionen Migrantarbetarkonventionen Andra regelverk med betydelse för migranters rättigheter Globala initiativ Globala kommissionen om internationell migration Högnivådialog om migration och utveckling i FN:s generalförsamling Globalt forum för migration och utveckling Kommitténs slutsatser och fortsatta arbete Källförteckning Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv Bilaga 2 Bilaga 3 Migrationskontexten i våra exempelländer Index som mäter utveckling

13 Begreppsförklaringar Arbetskraftsdeltagande Asyl Cirkulärmigrant Destinationsland Diaspora Etablering EU-direktiv Expatriat Andelen av befolkningen som är antingen sysselsatt eller arbetssökande. Uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande. (UtlL 2005:716). En person som har migrerat upprepade gånger. Begreppet inrymmer många olika former av migration. I det statistiska materialet från SCB definieras en cirkulärmigrant som en person som i folkbokföringshänseende flyttat minst två gånger över den svenska nationsgränsen. Det land till vilket en internationell migrant flyttar i syfte att tillbringa längre eller kortare tid. Befolkningsgrupper som vistas utanför sitt ursprungsland och som vanligtvis upprätthåller banden och utvecklar kontakterna med sitt ursprungsland. Begreppet avser, i integrationssammanhang, nyanlända migranters inträde i det svenska samhället, dvs. boende, arbete, utbildning och samhällsliv i övrigt. Lagstiftning antagen av EuropeiskaRådet. Ordagrant person som bor och arbetar (är stationerad) utomlands. Ordet expatriat används inom många företag som ett allmänt begrepp för en utlandsarbetande medarbetare. 13

14 Begreppsförklaringar SOU 2010:40 Flykting Individ eller grupp av individer som flytt sitt hemland p.g.a. välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, etnisk tillhörighet eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför sitt hemland och inte kan, eller på grund av rädsla inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Som flykting ska även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit. (UtlL 2005:716). Grönbok Diskussionsdokument som EU-kommissionen sammanställer och ger ut inför ny lagstiftning. I grönboken ges olika instanser tillfälle att inkomma med synpunkter. Avsikten är att konsultera berörda parter innan lagstiftningsarbetet tar sin början. Baserat på de synpunkter som inkommer presenterar kommissionen en mer utarbetad handlingsplan och konkreta lagförslag. Illegal migration En individs rörelse över nationsgränser utan innehav av vederbörlig dokumentation eller tillstånd. Integration Begreppet är mångtydigt men avser den ömsesidiga process där migranter finner sig till rätta i destinationslandet och där samhället samtidigt anpassas efter en befolkning som består av människor med olika härkomst och kulturell bakgrund. 14

15 SOU 2010:40 Begreppsförklaringar Internflykting Internmigration Kunskapsöverföring Meddelande Migrant Migrantarbetare Människor på flykt Nettomigration Individer som har tvingats fly eller lämna sitt hem eller sin stadigvarande bostad, i synnerhet till följd av eller för att undkomma effekterna av väpnade konflikter, situationer med allmänt våld, brott mot mänskliga rättigheter, naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, och som inte har passerat någon internationellt erkänd nationsgräns. Flyttning inom ett lands nationsgräns. Överföring av kunskap och kompetens från internationella migranter i utlandet till ursprungslandet. En kommunikationsform som används av framför allt EU-kommissionen för att presentera dess syn på en viss fråga. En person som flyttar permanent eller tillfälligt. En person som varit, är eller väntas bli sysselsatt inom avlönad verksamhet i ett annat land än sitt ursprungsland där han eller hon inte är medborgare. (Migrantarbetarkonventionens definition) Individer eller grupper av individer som flyr undan mänskligt lidande och umbäranden men som inte klassificerats som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt. Skillnaden mellan in- och utvandring till ett land. Nettomigration kan vara positiv eller negativ. 15

16 Begreppsförklaringar SOU 2010:40 Officiellt bistånd Remitteringar Rådsslutsatser Samordningsnummer Skyddsbehövande Bidrag eller lån till utvecklingsländer och till multilaterala organisationer som a) genomförs av den offentliga sektorn; b) främjar ekonomisk utveckling och välfärd; c) ges under förmånliga finansiella villkor (vid lån ska bidragsdelen uppgå till minst 25 procent). Utöver de finansiella flödena utgör även tekniskt samarbete bistånd. Bidrag, lån eller krediter för militära ändamål är exkluderade. Överföring till privatpersoner räknas normalt inte som bistånd. (Definition enligt OECD/DAC) Privata inkomster som överförs av internationella migranter till mottagare i ursprungslandet eller i något annat land där migranten tidigare varit bosatt. Icke-rättsligt bindande beslut fattade av Europeiska rådet. Ett löpnummer som bl.a. ges till personer som betalar inkomstskatt i Sverige, men som inte är folkbokförda här och ej heller har något personnummer. Utlänning som i andra fall än som avses i UtlL (2005:716 flyktingdefinitionen) befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. (UtlL 2005:716; Lag 2009:1542) 16

17 SOU 2010:40 Begreppsförklaringar Skyddsbehövande i övrigt Sociala remitteringar Sysselsatt Transitland Tredje land Tredjelandsmedborgare Ursprungsland Med skyddsbehövande i övrigt avses en individ eller en grupp av individer som i andra fall än vad som anges med avseende på flykting lämnat det land där han eller hon är medborgare p.g.a. välgrundad fruktan för att utsättas för tortyr eller dödsstraff, p.g.a. miljökatastrof inte kan återvända eller p.g.a. kön eller sexuell läggning känner välgrundad fruktan för förföljelse (UtlL 2005:716) Överföring av idéer, värderingar, sedvänjor etc. via internationella migranter till mottagare i ursprungslandet. Personer som under en referensvecka arbetat minst en timme som arbetstagare, egen företagare eller som oavlönad medarbetare samt de som hade anställning men var tillfälligt frånvarande under referensveckan. Även personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta. Personer som är föräldralediga eller som studerar räknas inte som sysselsatta. Ett land genom vilket en individ eller en grupp individer reser och eventuellt vistas i eller är bosatta i, på väg till ett destinationsland. Stat som inte utgör ett EU-land, annat EESland eller Schweiz Med tredjelandsmedborgare avses en utlänning som inte är medborgare i en EU-stat, i en annan EES-stat eller i Schweiz. (UtlL 2005:716) Det land som en internationell migrant lämnar i syfte att bosätta sig tillfälligt eller permanent någon annanstans, vanligen födelselandet. 17

18 Begreppsförklaringar SOU 2010:40 Validering Virtuella remitteringar Återvandring Återvändande Den process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.(valideringsdelegationens definition) Överföring av idéer, värderingar etc. på virtuell väg, dvs. överföringen involverar ingen fysisk kontakt eller mänskliga möten utan sker via Internet, e-post, sociala medier som Facebook, chatrum etc. Individer med permanent uppehållstillstånd i destinationslandet som väljer att återvända tillfälligt eller permanent till sitt ursprungsland. Termen avser, med dagens språkbruk, individer som innehar tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige, bl.a. som asylsökande och som, efter att tillståndet löpt ut, antingen frivilligt återvänder till sitt ursprungsland, eller avvisas genom polisens försorg. 18

19 Förkortningar AKI AT AT-UND BNP (GDP) BRP (GRP) CEIFO CSO DfID ECOSOC EES EG EU FARR FN FoU FTWP GATS GCIM GFMD HDI IDP ILO IMF IOM Arbetskraftsinvandring Arbetstillstånd Undantag från kravet på arbetstillstånd Bruttonationalprodukt (Gross Domestic Product) Bruttoregionalprodukt (Gross Regional Product) Centre for Research in International Migration and ethnic relations (Stockholms universitet) Civilsamhällesorganisation (frivilligorganisation) Department for International Development (Storbritannien) Economic and Social Council (FN:s kommitté för ekonomiska och sociala frågor) Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Gemenskaperna Europeiska Unionen Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd Förenta Nationerna Forskning och Utveckling Foreign Temporary Workers Programme General Agreement of Trade in Services (Tjänstehandelsavtalet) Global Commission on International Migration (Internationella migrationskommissionen) Global Forum on Migration and Development (Globala forumet för migration och utveckling) Human Development Index Internally Displaced Person International Labour Organisation International Monetary Fund International Organisation for Migration (Internationella Migrationsorganisationen) 19

20 Förkortningar SOU 2010:40 KTH LO MDGs MIDA MIS MPI MR NGO OECD PGU PPP PUT Saco SBIF SCB SKL TCLM TCO TOKTEN UM UN UNCTAD UNDP UNHCR UT UtlL WB WHO WTO Kungliga Tekniska Högskolan Landsorganisationen Millennium Development Goals (Millennieutvecklingsmålen) Migration for Development in Africa Migration Information Source Migration Policy Institute Mänskliga rättigheter Non Governmental Organisation (frivilligorganisation) Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) Politik för Global Utveckling Purchasing Power Parity (köpkraftsanpassning) Permanent uppehållstillstånd Sveriges Akademikers Centralorganisation Skogsbärbranschens Intresseförening Statistiska Centralbyrån Sveriges Kommuner och Landsting Temporary and Circular Labour Migration Tjänstemännens Centralorganisation Transfer of Knowledge Through Expatriate Nationals Utlandsmyndighet United Nations (Förenta Nationerna) United Nations Conference on Trade and Development United National Development Program United Nations High Commissioner for Refugees Uppehållstillstånd Utlänningslagen World Bank (Världsbanken) World Health Organisation (Världshälsoorganisationen) World Trade Organisation (Världshandelsorganisationen) 20

21 Sammanfattning Regeringen beslutade i juli 2009 om att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att belysa kopplingarna mellan cirkulär migration och utveckling. Kommitténs uppdrag är att kartlägga den cirkulära migrationen och identifiera vilka faktorer som påverkar migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer. I detta delbetänkande presenteras kartläggningen. I ett slutbetänkande i mars 2011 presenteras förslag i syfte att i största möjliga mån undanröja hinder för ökad rörlighet. Kommittén har konstaterat att såväl historiska som nutida exempel visar att migration till och från ett land påverkar landets utveckling på olika sätt. I och med att migration över nationsgränser per definition berör flera länder krävs i ökad omfattning bilaterala, regionala och globala förhållningssätt. Migration påverkar utvecklingen i såväl ursprungs- som destinationslandet. Migration har under lång tid påverkat Sverige Det är svårt att förstå dagens migration utan att beröra att migrationen under lång tid har påverkat Sveriges befolkning. Under den senare hälften av 1800-talet och två decennier in på 1900-talet, dominerade den stora Amerikautvandringen. Många av de som flyttade ut återvände efter ett par år till Sverige. Bara under talets sista decennium var strömmen av återinvandrare till Sverige en fjärdedel så stor som den av emigranter. Redan då fanns starka kopplingar mellan cirkulär migration och utveckling. Efter andra världskriget rekryterade svenska företag arbetskraft i många länder i Europa. Under mitten av 1960-talet försämrades den ekonomiska konjunkturen och efterfrågan på arbetskraft minskade. År 1967 avskaffades i politiskt samförstånd därför dåvarande system för arbetskraftsinvandring. En stor del av arbetskraftsmigrationen har, både då och senare, skett till och från de nordiska länderna. Den 21

22 Sammanfattning SOU 2010:40 öppna nordiska arbetsmarknaden har möjliggjort ett omfattande migrationsutbyte mellan de nordiska länderna. När den ekonomiska konjunkturen och utvecklingen har gått i otakt har arbetskraft kunnat strömma fram och tillbaka över gränserna. Perioden kan ses som en övergångsfas från arbetskraftsinvandring invandring av personer som söker uppehållstillstånd grundat på skydds- eller familjeskäl. I dag är det denna migration som är dominerande. I och med Sveriges medlemskap i EU 1995 har också migrationsutbytet mellan medlemsländerna ökat. Som en följd av den ökande invandringen följer också en ökande utvandring. Såväl in- som utvandringen ligger på en allt högre nivå. I det stora flödet av in- och utvandrare inkluderas också personer som är födda i Sverige. I takt med att befolkningens sammansättning ändras har en allt större andel av de utvandrade svenskarna anknytning till utlandet genom en eller båda sina föräldrar. Kartläggning av migration och cirkulär migration i Sverige En central del av kommitténs uppdrag är att kartlägga cirkulär migration till och från Sverige. Kommittén konstaterar att det inte finns en enhetlig definition av begreppet cirkulär migration och att det inte heller finns anledning för kommittén att låsa fast sig i en definition. Istället är det tydligt att det inom begreppet ryms många olika former av migration. Kommittén menar att det är den spontana cirkulära migrationen till skillnad från den styrda, som sker inom program och projekt, som är den form som kommittén ska främja. Den traditionella uppfattningen att migration handlar om förflyttning från en plats till en annan, där migranten avser uppehålla sig permanent, har visat sig alltmer otillräcklig för att beskriva vår tids migrationsmönster. Cirkulär migration som så är dock inget nytt fenomen tvärtom tyder mycket på att cirkulära rörelsemönster är normen när gränserna är öppna och systemet så tillåter. Vidare har teknikutvecklingen skapat nya möjligheter för kommunikation genom Internet, Facebook, chatrum och liknande. Detta har öppnat möjligheten för virtuell cirkulation där den cirkulära rörligheten inte är knuten till en rumslig förflyttning, utan också kan ske på virtuell väg. 22

23 SOU 2010:40 Sammanfattning I princip är hela Sveriges befolkning potentiella cirkulärmigranter och en del har redan hunnit med att bo och arbeta en period av sina liv utanför Sveriges gränser. De som aldrig lämnat Sverige kan senare i livet såväl flytta ut ur Sverige som flytta tillbaka igen och därmed bli cirkulärmigranter. På samma sätt kan de som tidigare flyttat till Sverige senare i livet lämna landet och därmed bli återvandrare och cirkulärmigranter i sitt ursprungsland eller något annat land. Vid årsskiftet 2009/2010 var Sveriges befolkning personer och av hela befolkningen var ca 14 procent födda utomlands och har redan påbörjat sin migrationskarriär. Av Sveriges totala befolkning är det personer, 3 procent, som har flyttat minst två gånger över nationsgränsen och därmed enligt kommitténs synsätt anses vara cirkulärmigranter i statistisk mening. Av dessa är personer födda i Sverige och har alltså minst en gång flyttat ut ur landet och sedan återkommit. Av Sveriges befolkning är en knapp procent, personer, utrikes födda cirkulärmigranter, de har alltså minst en gång både flyttat hit, flyttat ut ur landet och flyttat in igen. Av de utrikes födda cirkulärmigranterna i Sverige utgörs en stor del av personer som är födda i ett annat nordiskt land, 41 procent av dem är ursprungligen från Norden. Knappt var femte person kommer från ett land inom EU och ytterligare 10 procent kommer från ett annat land i Europa. Av de utrikes födda cirkulärmigranterna i Sverige kommer alltså närmare 70 procent från Europa, och resterande 30 procent från länder utanför Europa. Det är också de som kommer från Sveriges närområde som har gjort flest flyttningar. Bland cirkulärmigranterna är det en större andel som har eftergymnasial utbildning än i befolkningen som helhet. För de cirkulärmigranter som inte är högutbildade är utbildningsnivån istället lägre än genomsnittet i Sverige. Få äldre har gjort en cirkulär flyttning, men i hela den utrikes födda befolkningen är antalet pensionärer eller personer som inom ett par år kommer att pensioneras cirka personer. De utgör en grupp potentiella cirkulärmigranter. Många utrikes födda i åldrarna 55 år och äldre har varit så pass länge i Sverige att de har hunnit bli svenska medborgare. Det finns en grupp personer som tidigare bott i Sverige, men som nu lämnat landet och utgör en svensk diaspora utomlands. Till en del handlar det om personer födda i Sverige. Det finns svenskfödda cirkulärmigranter utomlands som har lämnat Sverige under 2000-talet. De flesta, 32 procent, har flyttat till andra EU- 23

Kommittédirektiv. Cirkulär migration och utveckling. Dir. 2009:53. Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2009

Kommittédirektiv. Cirkulär migration och utveckling. Dir. 2009:53. Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2009 Kommittédirektiv Cirkulär migration och utveckling Dir. 2009:53 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2009 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté ska identifiera vilka faktorer som

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Utlänningsrätt 29 mars 2011 Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Cirkulär migration och utveckling

Cirkulär migration och utveckling Cirkulär migration och utveckling förslag och framåtblick Slutbetänkande av Kommittén för cirkulär migration och utveckling Stockholm 2011 SOU 2011:28 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av bestämmelsen om människohandelsbrott m.m. (Ju 2006:01) Dir. 2006:78 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring.

Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Endast svenska medborgare har en absolut rä4 a4 vistas i Sverige. Sverige har reglerad invandring. Beviljade uppehålls

Läs mer

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj Migration en nyckel till utveckling Forummöte Stockholm 14-16 maj Det svenska ordförandeskapet i det Globala forumet för migration och utveckling, 2013-2014 Hur migration driver utveckling I alla tider

Läs mer

Sammanfattning av utredningens försias

Sammanfattning av utredningens försias Bilaga Sammanfattning av utredningens försias Inledning Utredningen föreslår att ett försörjningskrav införs som villkor för anhöriginvandring. Kravet innebär att anknytningspersonen, dvs. den person som

Läs mer

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Ds 2015:37 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Source: http://tinyurl.com/cppw6b2 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2007:996

Läs mer

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

2005-04-15. Inledning

2005-04-15. Inledning 2005-04-15 Europeiska kommissionens grönbok om en gemensam syn på ekonomisk migration i EU svenska kommentarer Inledning Grundläggande svenska utgångspunkter Sverige delar kommissionens uppfattning att

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Återutvandring efter. tid i Sverige. Befolkning och välfärd. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Återutvandring efter. tid i Sverige. Befolkning och välfärd. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1 Återutvandring efter Statistiska centralbyrån Statistics Sweden tid i Sverige Befolkning och välfärd Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj

Läs mer

18 april Mottagande av asylsökande

18 april Mottagande av asylsökande 18 april 2016 Mottagande av asylsökande Att få söka asyl är en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948): - Artikel 14 1. Var och en har rätt att i andra länder söka

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att December 2015 Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att ansvara för boendet försöjning ansvara för förvarsverksamheten bistå vid återvändande till hemlandet. Vilka asylsökande får

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt:

För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: GRUND FÖR BOSÄTTNING För att vistas längre än tre månader i Sverige måste utomnordiska medborgare ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt: Medborgare från annat än EU- och EES-land måste ansöka

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Kärlek över gränserna

Kärlek över gränserna DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:1 migration och familjebildning I denna rapport studeras utrikes födda som invandrade till Sverige mellan 1998 och 2007 från att de invandrade fram till en eventuell

Läs mer

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017

Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58

Lättläst. Lättläst version. Betänkande av Lättlästutredningen. Stockholm 2013 SOU 2013:58 Lättläst Lättläst version Betänkande av Lättlästutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:58 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1590-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Sammanfattning av proposition 1996/97:25

Sammanfattning av proposition 1996/97:25 Sammanfattning av proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv BAKGRUND Regeringens förslag grundar sig på betänkanden från bl.a. två parlamentariska kommittéer, Flyktingpolitiska

Läs mer

Om ensamkommande barn

Om ensamkommande barn Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 Målnummer: UM1963-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-01-31 Rubrik: Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75 Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet Lättläst sammanfattning Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel Stockholm 2011 SOU 2011:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION

Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition Summary in Swedish Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga Översikt på svenska ALLMÄN INTRODUKTION Av John P. Martin

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Yttrande Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Genom remiss den 28 maj 2015 har Svenska ILO-kommittén anmodats att yttra sig angående en utvärdering

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Barnsexturism - om svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder. Helena Karlén, Generalsekreterare, ECPAT Sverige 22 februari 2011

Barnsexturism - om svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder. Helena Karlén, Generalsekreterare, ECPAT Sverige 22 februari 2011 Barnsexturism - om svenskars sexuella exploatering av barn i andra länder Helena Karlén, Generalsekreterare, ECPAT Sverige 22 februari 2011 It s wrong in our culture, but not for Africans. African girls

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.9.2005 KOM(2005) 375 slutlig 2005/0156 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om gemenskapsstatistik över migration och internationellt

Läs mer

Flyktingmottagande och integration i Sverige

Flyktingmottagande och integration i Sverige 1(5) Åsa Odin Ekman +46-725292448 asa.odinekman@tco.se PM till NFS Klicka här för att ange klardatum. Flyktingmottagande och integration i Sverige Sverige såg under 2015, i likhet med flera andra europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den

Läs mer

Befolkning Rapport per

Befolkning Rapport per Befolkning Rapport per 2015-03-03 Kommunledningsförvaltningen Per Drysén Datum: 2015-03-03 2 (6) Sammanfattning Denna rapport lämnas månatligen med aktuella värden från KommunInvånarRegistret (KIR). Rapporten

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer