Psykisk ohälsa hos flickor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa hos flickor"

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos flickor Dokumentation från regional konferens i Göteborg 19 april 2012 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Länsstyrelsen Västra Götalands län och projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar kunskap, insikt och samverkan.

2 Angeläget ämne på fullsatt konferens Behovet av mer kunskap om flickors psykiska hälsa är stort, mycket stort. De 800 platserna på halvdagskonferensen Psykisk ohälsa hos flickor blev snabbt fulltecknade och mer än 100 personer stod på kölista. Vi är många instanser och professioner som har till uppdrag att se till att barn som inte mår bra får hjälp, inledde moderatorn Camilla Blomqvist, socialchef i Stenungsund, och fortsatte: I arbetet med min avhandling har jag kunnat se att trots goda avsikter så har vi svårt att samarbeta runt de här barnen. Det tycks också som om vi har lättare att lägga märke till pojkarna än flickorna. Socialstyrelsen har dessutom konstaterat att antalet vårdplatser inom barnpsykiatrin för flickor har ökat. Är det en reell ökning eller har vi blivit bättre på att se dem? Det är svårt att veta, konstaterade Camilla Blomqvist. Deltagarna på konferensen, som ägde rum på Burgårdens konferenscenter i Göteborg, var medarbetare, chefer och förtroendevalda inom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och folkhälsa i Västra Götaland samt ett flertal frivilligorganisationer. Bakom konferensen stod Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), FoU i Väst/GR och Länsstyrelsen Västra Götalands län i samarbete med projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar kunskap, insikt och samverkan. Karin Johansson, Bris, Göteborg Det enorma gensvaret visar att det finns ett så stort behov av kunskap och att många har möjlighet att komma när en konferens är gratis. En annan reflektion jag gjorde är att det finns så mycket osäkerhet om hur man ska tar reda på mer om och agera för de barn man har i sin närhet. Men huvudsaken är att göra rätt saker i tid. Priset som barnen annars får betala är mycket högt. Det märker vi inom Bris när de kontaktar oss och berättar om hur tungt det kan bli när det inte fungerar i skolan och vuxna inte förstår. De här barnen är sällan svagbegåvade utan det är andra problem som ställer till det. Svenny Kopp Flickor med ADHD De har svårt med kompisar. Kan inte somna på kvällarna. Blir lätt irriterade. Kommer för sent. Kan vara rastlösa och hypersociala. Många av oss har lite ADHDsymtom, men det är stor skillnad mellan lite och så mycket att det blir svårt att klara av skolan eller yrkeslivet, konstaterade Svenny Kopp, barnpsykiater och överläkare vid enheten för barnneuropsykiatri i Göteborg. En tonårsflicka med ADHD har svårt att leva upp till det förväntade kvinnliga beteendet. Hon förmår inte att skärpa sig och är socialt lite klumpig. Hon bryter mot normen för det som förväntas av flickor, att de ska vara lugna och inte bli arga. Begreppen ladylike och ADHD är två begrepp som är svåra att förena. Impulsivitet, högljuddhet och snabbare humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut en flicka med ADHD. Därför är det så viktigt att vi förstår hur det är innan flickan börjar högstadiet, eftersom det är så svårt att ta igen det man missar i skolan och med sociala kontakter. Men om omgivningen är stöttande och förstående då klarar man mycket, betonade Svenny Kopp. ADHD förekommer i alla åldrar. Symtomen varierar, både över tid och mellan individer, och tillståndet går att behandla. För att få diagnosen ADHD ska symtomen uppträda före 7 års ålder, ha varat minst 6 månader och innebära funktionsned- 2

3 Ladylike och ADHD är svårt att förena sättning inom minst två områden uppmärksamhetsbrist, hyperaktivitet eller impulskontrollbrist. Men eftersom kriterierna för ADHD är satta efter pojkar mellan 6 och 11 år stämmer de inte alltid så väl in på flickorna. Deras symtom är till exempel inte lika synliga i skolan. Mellan 2 och 5 procent av flickorna som går i skolan beräknas ha ADHD. Totalt rör det sig om 5 8 procent av alla skolbarn. På varje flicka med ADHD går det mellan 1,1 och 3,7 pojkar med samma svårigheter. Men tittar man på vilka som finns inom barnneuropsykiatrin går det minst fyra pojkar på varje flicka. Vissa studier visar på långt fler, uppåt 16 pojkar för varje flicka på kliniken. Det betyder att flickor inte får den hjälp de skulle behöva. Att ha ADHD innebär att fungera lite annorlunda. Man har mer problem med att kontrollera sina impulser, med arbetsminnet och tålamodet. Om du har ADHD vet du vad du ska göra, men gör det inte, konstaterade Svenny Kopp. Det är ingen skillnad i symtom eller funktionsnedsättning mellan flickor och pojkar med ADHD men flickor får oftast diagnos senare. Under tidiga spädbarns- och småbarnsår är bland annat sömnproblem, skrikighet, glupskhet och ilskeutbrott vanliga svårigheter. Längre upp i åldrarna är det problem med att klara skolan och det sociala samspelet som är utmärkande. Sömnsvårigheter och uppförandestörning tillhör också bilden. De risker för flickor med ADHD som forskningen kunnat se är framför allt skolmisslyckande. Mobbning är också vanligt. De börjar röka tidigt och tar till annat missbruk, speciellt i kombination med uppförandestörning. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom kan också förekomma samtidigt med ADHD. Svenny Kopp uppmanade till att lyssna på vad föräldrarna säger när de har bekymmer med sin flicka och att se flickorna för att kunna hjälpa dem så tidigt som möjligt, helst före 11 års ålder. Särskilt de som skolkar, som inte lämnar in sina arbeten i tid, inte deltar i gymnastiken under lång tid, röker mycket och tidigt och har problem med kamrater. Fundera över varför just hon beter sig som hon gör. Under Svenny Kopps föreläsning strömmade sms-frågorna in och bara ett fåtal hann besvaras: Hur vet man att flickor underdiagnosticeras? Vi vet att på varje flicka som har ADHD går det två pojkar med samma problem, men på klinikerna är det kanske sju pojkar och en flicka. Pojkarna är åtminstone fyra till fem gånger fler på klinikerna. Vad ska man uppmärksamma om man inte känner till kriterierna? Hur har hon det med sömnen? Får hon utbrott? Är hon difficult to handle? Överaktiv? Har hon svårt med kompisar? Hur upptäcker man flickorna i förskolan? Det är svårt att fånga upp dem i förskoleåldern. Men fråga runt om, hur de har det i vardagen hemma och i andra situationer. Och jämför inte med pojkarna i förskolan, utan med andra flickor. Vad kan pedagogerna göra? Jag är övertygad om att lärarna ser flickorna, men all kraft går till de stökiga pojkarna. Det enda som hjälper är fler lärare och mindre klasser. Men det är också en sak att upptäcka dem, nästa är att hjälpa dem att fungera i skolan. Hur skiljer man ut symtom på grund av missförhållanden i familjen och ADHD? Det är inte samma symtom och det märker man under utredningen. Vad är ADD? Det finns egentligen inte som begrepp, men indikerar att hyperaktivitet inte är ett så synligt symtom. Problemen är främst bristande uppmärksamhet och impulskontroll. Flickorna gör dumma saker, är rastlösa och har tanketrängsel. Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994: 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kriterier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS (utan närmare specificering) mindre än 6 kriterier, men en funktionsnedsättning Gemensamt för alla diagnoserna är att funktionshindrande symptom ska ha uppträtt före 7 års ålder, symtomen ska ha varat minst 6 månader, funktionsnedsättning ska finnas inom minst två områden och svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning. 3

4 Svenny Kopp Flickor med autism Jo, även flickor kan ha Asperger Autism är ett allvarligt tillstånd som ofta får konsekvenser i vuxenlivet. Men tidiga insatser ger en bättre prognos och ökar livskvaliteten både för flickan och hela familjen. De här familjerna lever under en oerhörd stress och måste få stöd, betonade Svenny Kopp. Det är först under de senaste decennierna som det blivit allmänt accepterat att även flickor kan ha Aspergers syndrom eller annan autismspektrumstörning. Svenny Kopp lyfte fram två hypoteser som tänkbara orsaker till detta: Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? Ja, flickorna har en förmåga att få det att se bättre ut än det är. Jag tror också att vi har en övertro till den manliga beteendetypen vid autism och därför inte ser flickorna. Långt ifrån alla flickor med autism får en diagnos och utan diagnos får varken flickan eller familjen det stöd som de har rätt till. Det finns också en stor osäkerhet bland professionella om hur man diagnosticerar autism hos flickor. Därför får de oftare ospecifika diagnoser eller ingen diagnos alls. Forskning om högbegåvade flickor med autism saknas nästan helt. Omkring en tredjedel av alla med autismspektrumstörning är flickor. Ibland är autismen kombinerad med psykisk utvecklingsstörning, men det finns en stor andel som har normal eller hög begåvning. En flicka med autismspektrumstörning är ofta rädd för sådant som de flesta andra inte ens funderar över. Hon kan vara rädd för att det blåser eller för myrorna i skogen. Hon har svårt att förstå vad människor menar, tycker inte om förändringar, är ofta ensam, förstår inte varför hon ska göra vissa saker som att borsta tänderna och håret när det gör ont. Om hon inte vill gå till skolan så beror det på att hon inte förstår varför hon ska gå dit. Den sociala interaktionen fungerar inte varför ska man göra saker i grupp? Det finns ingen drivkraft i att vara tillsammans med andra. Om hon inte förstår meningen med att tala så slutar hon prata hon kan alltså tala men låter bli. Autismspektrumstörningen kan också visa sig genom att flickan är känslig för ljud och beröring, är klumpig i sina rörelser och har inlärningssvårigheter hon förstår inte vitsen med att lära sig saker. Man måste använda ett konkret språk. Abstraktioner förstår hon inte och att 4

5 talar man i bilder, som att klättra på väggarna eller var ute i det blå uppfattar hon det bokstavligt. Flickorna kan också, precis som pojkarna, vara naiva och godtrogna, vilket gör dem extra sårbara i vissa situationer, till exempel vid kontakt med andra människor över internet, påpekade Svenny Kopp. Flickorna kan också odla specialintressen och bli nördar inom ett specialiserat området. Många blir väldigt intresserade av djur, men inte så ofta av dinosaurier och rovdjur som pojkarna, utan det handlar mer om vanliga djur som katter, hundar och hästar. Mycket tidiga tecken, de första tre åren, kan vara sömnsvårigheter, sociala interaktionsproblem och svårigheter i kontakter med andra barn. Bland det allra första man märker är att det lilla barnet inte pekar. En flicka med autismspektrumstörning har ofta 3 4 andra diagnoser. Samsjukligheten är alltså hög, med till exempel ADHD, depression, tvångssyndrom och anorexia. Och jag vill trycka på att vi måste uppmärksamma läsförståelseproblem. Många av de här flickorna läser mycket men förstår de vad de läser? De signaler som personer runt flickorna måste reagera på är det föräldrarna berättar. De känner sitt barn och märker om något är fel. Samordna de professionella resurser och hjälp flickan och familjen till utredning i tid! Sluta känna om något är fel, utred brett. Undersök förutsättningslöst och sluta känna om något är fel, utred brett. Tala med lärarna och gör observationer i skolan. Ha alltid autistiska svårigheter i åtanke när ni ser emotionella problem, uppmanade Svenny Kopp. Sms-frågorna var många och några fick svar av Svenny Kopp: Var kan föräldrarna få stöd? Vi professionella måste tro på det som föräldrarna berättar! Vi kan inte ifrågasätta det. De professionella kontakterna måste samordnas och så behövs det mer resurser. Hur är det med autism och samsjuklighet? Samsjuklighet är mycket vanligt. Om man har autism har man ofta ADHD. Mellan 30 och 40 procent har depression. Svår ångest är också vanligt, liksom tics, Tourettes och motoriska svårigheter. Tillstånden orsakas ju av synapsstörningar i hjärnan på olika ställen och därför uppstår problem på så många områden. Vi vet inte om samsjuklighet kan uppkomma av stress, men vi tror att det har betydelse. Kan man träna social samvaro? Visst kan man träna på varför man ska ha med sig en present till den som fyller år, men man kan inte träna in känslan för det. Var kan man lära sig mer om detta? Det finns många bra självbiografiska böcker, till exempel Women from Another Planet? (Jean Kearns Miller) om autism. Flickor med ADHD (Kathleen Nadeau) och SBU:s rapport ADHD hos flickor är också läsvärda. Inge Olofsson, utvecklingschef, Gryning Vård AB Det är ju tydligt att det finns ett jätteintresse för de här frågorna. Samtidigt är det lite deprimerande att det är så stor skillnad mellan pojkar och flickor, både vad gäller att upptäcka dem och hur vårdapparaten fungerar. Vi har två enheter som är riktade just till flickor med mycket speciell problematik och det är ju uppenbart att sådana behövs. Men jag har inte hört att efterfrågan på platser skulle ha förändrats på senare tid. En enda diagnos Hittills har manualen DSM-IV använts för att diagnosticera autism. Kriterierna enligt DSM-lV är indelade i tre huvudgrupper: Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt. Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Från och med maj 2013 ska DSM-5 användas. Då kommer autismspektrumstörning att ersätta autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism (PDD NOS) som diagnos. Fem av sju kriterier måste vara uppfyllda samt att personen har en funktionsnedsättning och att symtomen debuterat tidigt. Andra förändringar är: Social interaktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp med tre kriterier som alla måste uppfyllas. Stereotypier, rutiner, begränsade intressen är de tre beteendekriterierna. Sensoriska kriterier kommer att ingå. ADHD kommer inte att vara ett exklusionskriterium. Tre svårighetsgrader kommer att finnas: svår, medelsvår och lätt. Åsa Skytt, samordnare drogförebyggande arbete, Borås stad Det var oerhört lärorikt och givande att ta del av kunskapen om ADHD och autism. Båda tillstånden har ju en koppling till droger och missbruk. Det var också bra att få genusperspektivet och se det ur flickornas perspektiv. Jag tycker också att det var positivt att många olika professioner fick samma information. Att intresset är stort för detta såg vi också i Borås när vi hade en föreläsning om ADHD för föräldrar och pedagoger. Den blev snabbt övertecknad så vi sände den även över webben. 5

6 Madelein Larsson Wollnik Att vända på eländet Jag gjorde allt som de vuxna sa att jag inte skulle göra En busig och orädd flicka som inte gärna var med andra barn. Som försökte ta sitt liv sommaren innan hon började högstadiet och fortsatte med alkohol och droger när hon kom upp i tonåren. Det var först när jag prövade amfetamin som jag mådde bra. Det var ju den känslan jag hade letat efter i hela mitt liv, berättade Madelein Larsson Wollnik. När Madelein Larsson Wollnik var 35 år fick hon diagnosen ADHD med autistiska drag och panikångest. Några år innan dess hade hon börjat få ordning på sitt liv, vänt på eländet som hon uttrycker det. Som liten var hon ett barn som mest var för sig själv. Jag förstod inte andras regler och brydde mig inte så mycket. Men jag kände mig också ensam och kommer ihåg att jag började må dåligt i mellanstadiet. I högstadiet blev skolan lidande och hon fick anpassad studiegång. Hon rökte hasch, drack alkohol, hetsåt och hade ett anorektiskt beteende om vartannat. Jag gjorde allt som de vuxna sa att jag inte skulle göra Madelein Larsson Wollnik växte upp i en miljö där alkoholen tog mycket plats. Mamma försvann några dagar då och då. När hon kom hem lovade hon att aldrig göra så igen. Det ledde till att Madelein hade svårt att lita på andra människor. I de övre tonåren dog hennes bror hastigt i cancer och Madelein fick dåligt samvete varför var det inte hon som fick dö? Och gjorde ett nytt självmordsförsök. På en resa med familjen träffade hon den stora kärleken, följde med honom till Stockholm och injicerade amfetamin första gången. Då mådde jag bra! Den känslan hade jag letat efter i hela mitt liv. Jag fastnade rejält i amfetaminet och började stjäla för att finansiera mitt missbruk. Eftersom hon bara umgicks med äldre missbrukare fick socialtjänsten ögonen på Madelein och hon fick ett beslut om tvångsvård på sig. Då flyttade hon tillbaka till Göteborg, höll upp en månad men var sedan igång igen. Träffade en man, blev gravid, misshandlades och blev kvar i det förhållandet i sex år. Vändpunkten blev en yxa som sambon försökte ha ihjäl henne med. Men i sista ögonblicket besinnade han sig och ringde efter polisen. Idag är Madelein lyckligt gift med en annan man sedan åtta år tillbaka. Tillsammans har de sex barn. Fyra av dem har en diagnos och en dotter är under utredning. Så jag tror definitivt på ärftlighet! Madelein Larsson Wollnik lyfte fram ett antal faktorer som är avgörande för att kunna stödja barn och ungdomar med den problematik som hon själv har. Det viktigast är att: mötas och bemöta på ett respektfullt sätt kartlägga behoven sätta upp tydliga mål 6

7 uppmuntra de starka sidorna skapa struktur anpassa miljön vara tydlig vara spännande Den första punkten finns med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, betonade Madelein. Att kartlägga behoven handlar om att se vad som fungera och vad som fungerar mindre bra, vad det är som utlöser en problemsituation, vilka konsekvenserna blir och hur man undviker att det händer igen. De tydliga målen ska ta hänsyn till både svårigheter och starka sidor och vara lagom höga i början. Det är viktigt att lyckas med vissa saker. Smicker och beröm är bra! Och strukturer, rutiner med tydlig början och slut är viktiga. Samtidigt måste uppgifterna vara varierande och inte bli tråkiga. Miljön behöver anpassas till en person med koncentrationssvårigheter. Inte för mycket ljud eller annat som distraherar. Så länge miljön är bra går det mesta att lösa. Att vara tydlig innebär att vara bokstavlig och säga det man menar, ligga steget före och gärna förstärka orden med tydliga gester. Berätta på ett spännande sätt, variera upplägg, innehåll och tonläge, ställ frågor för att ta reda på om personen lyssnar. För Madelein Larsson Wollnik har eländet vänt och hon håller sig frisk genom att vara aktiv. Familjen, arbetet, ideella uppdrag, vänner och en aldrig sinande kreativitet är hennes medicin. Line Fuchs, familjepedagog på Solrosen, Göteborgs Räddningsmission Den här dagen visar hur viktigt det är att uppmärksamma flickorna tidigt och att det också behövs fler insatser än vad som ofta erbjuds. Det finns en tendens till att psykologisera flickor mer, eftersom de inte visar så starka symtom som pojkar ofta gör. Det finns en risk att man avvaktar med insatser för att det kan finnas så mycket annat som är problematiskt runt flickorna. Vi som arbetar med barn och unga behöver bli bättre på att se dessa flickor och vi måste också tro mer på föräldrarna och ta både dem och flickorna på allvar. Upplever man som förälder eller flicka att det är något som inte fungerar och söker hjälp, har man rätt att bli lyssnad på. I mitt jobb möter jag många kvinnor på häkten och anstalter som inte blivit sedda som barn och som inte har fått förståelse för sina problem. Lars Leonardsson, ledamot (fp) stadsdelsnämnden Östra Göteborg Som ledamot i nämnden och ersättare i individutskottet tycker jag att det är viktigt att samla på mig kunskap om villkoren för barn och ungdomar som är placerade i HVB och familjehem. Som politiker är det viktigt att veta att de beslut vi fattar grundar sig på evidens, så att barnen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är bra att flickorna lyfts fram, att det var så stor skillnad hade jag ingen kunskap om. Madelein Larsson Wollnik har skrivit en bok om sitt liv, Samma djävla ångest. Den finns att köpa som E-bok. Ambassadörer slår hål på myter (H)järnkoll ska slå hål på myterna om psykisk ohälsa. Det är ett regeringsuppdrag som utförs av Handisam i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). En viktig del av kampanjen Hjärnkoll är 200 ambassadörer med erfarenhet av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Madelein Larsson Wollnik är en av dem. Samverkansparter i kampanjen är SKL, Socialstyrelsen, Utbildningsradion, Statens folkhälsoinstitut, Kulturrådet, Hjälpmedelsinstitutet och Statens Institutionsstyrelse. LiseLotte Vergara Modin, Familjehemsenheten Västra Hisingen, Göteborgs Stad Det var mycket jag kände igen från barnen som vi arbetar med och placerar i familjehem. Det som föreläsarna beskrev bekräftade hur alla delarna hänger ihop. När familjehemmen beskriver hur barnen reagerar, att de inte förmår göra vissa saker, till exempel att ta på sig strumporna, handlar det om en del av diagnosen. Inte att de inte vill. Jag ser fram emot att få dokumentationen den kan vara ett stöd när jag handleder familjer. Jag tycket också att föreläsarna var bra och pratade på ett sätt som gjorde att problematiken var lätt att förstå. En mycket bra konferens! 7

8 Ta flickornas svårigheter på allvar! Rapport nummer 2012:39 ISSN X Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer bland flickor än bland pojkar sedan 1990-talet. Samtidigt är det få flickor som utreds för ADHD och autismspektrumstörning. Om vi inte upptäcker deras svårigheter i tid, ökar risken för psykisk ohälsa, sa Svenny Kopp. Svenny Kopp har arbetat med psykisk ohälsa hos barn i många år och har de senaste 15 åren haft ett särskilt fokus på flickor i det kliniska arbetet och sin forskning. När vi pratar om psykisk ohälsa hos barn betyder det oftast bara pojkar. Problemen definieras utifrån ett manligt perspektiv. Bristen på intresse för och forskning om flickor och ADHD eller autismspektrumstörning är skrämmande, menade Svenny Kopp. Den forskning som finns visar bland annat att lika många flickor som pojkar söker barnpsykiatrisk vård, men pojkar söker tidigare och flickor dominerar efter 14 års ålder. Flickor söker oftare akut och de får oftare ospecifika diagnoser jämfört med pojkar. Flickorna tas inte på allvar och deras symtom förminskas inte så sällan till stresstörning eller relationsproblem, förklarade Svenny Kopp. Dokumentation från dagen finns på och vastragotaland. Under 2011 genomfördes två konferenser på temat Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? (6 april) samt Ledsna barn (8 december). De byggde på de kunskapssammanfattningar som Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) vid Socialstyrelsen har publicerat. Dessutom hölls konferensen Barn som bevittnat våld (23 november) utifrån rapporten Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering, som en forskargrupp, under ledning av Anders Broberg från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, gjort på uppdrag av regeringen. Alla tre konferenserna dokumenterades och dokumentationerna finns tillgängliga på GR:s och Länsstyrelsens webbplatser. För övrig information om aktuella konferenser och publikationer gå in på: Kontakt på Göteborgsregionens kommunalförbund: Nicholas Singleton telefon e-post Omkring 2 3 procent av flickorna har någon form av ADHD eller autismspektrumstörning med funktionshinder, men få diagnosticeras. Misslyckande i skolan är den tydligaste effekten av problemen. Skolsituationen är det största stressfaktorn hos barn och ungdomar idag. Och om barn utan problem har det jobbigt, hur är det inte då för de med ADHD eller autism, undrade Svenny Kopp retoriskt. Vi vet också vad som behövs för att må bra. God sömn, många sociala kontakter, goda kognitiva resurser, att ha omhändertagande föräldrar och en bra ekonomi i familjen bidrar till psykisk hälsa. Om de förutsättningarna är uppfyllda ökar chansen även för barn med ADHD och autismspektrumstörning att klara skolan och få ett fungerande liv. Svenny Kopp betonade att ADHD och autismspektrumstörning inte självklart leder till psykisk ohälsa eller att någon är psykiskt sjuk. Men vi vet att ADHD är en riskdiagnos för att hamna snett senare i livet. Att ha autism är att fungera något annorlunda och om man inte fungerar som andra kan det leda till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt att upptäcka flickorna och ge dem och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd i tid. Kontakt på Länsstyrelsen Västra Götalands län: Lennart Rådenmark telefon e-post Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: TMG/Davidssons tryckeri AB, maj 2012

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Läs mer

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Göteborg 20 september 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning? Regional konferens om psykisk ohälsa hos flickor med fokus på ADHD och autism Göteborg 19 april 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Enheten för Barnneuropsykiatri, Göteborg 1 Varför fokusera på flickor

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Jenter och ADHD Bubbler som bruser Bodø 23 september 2013 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet Mariestads

Jenter och ADHD Bubbler som bruser Bodø 23 september 2013 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet Mariestads Jenter och ADHD Bubbler som bruser Bodø 23 september 2013 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet Mariestads neurologiska utvecklingsenhet 1 Varför fokusera på flickor med

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser

Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jippie jag har ADHD Ett förhållningssätt till diagnoser Jessica Stigsdotter Axberg Attitydambassadör Son med ADHD-diagnos Formgivare och grundare av Jippieserien Victor Axberg victor har alltid varit vild,

Läs mer

opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus

opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Flickor med ADHD och/eller autismspektrumstörning Utbildningsdag för barnhälsovården i södra Bohuslän Göteborg 12.9.13 Svenny Kopp, M.D. spec. i barn och ungdomspsykiatri Mariestads neurologiska utredningsenhet

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Flickor med autismspektrumstörning (ASD)

Flickor med autismspektrumstörning (ASD) Flickor med autismspektrumstörning (ASD) Autism och Aspergerföreningen i Göteborg 27 oktober 2014 Click to edit Master subtitle style Svenny Kopp, överläkare, med.dr. Gillbergcentrum Göteborgs Universitet

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor

Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna

Läs mer

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar Leg psykolog Anna Karin Östlin Specialpedagog Karin Sandberg 2015-06-12 Disposition Vad

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Flickor med autism och/eller ADHD Växjö, Attention, 15.10.2015. Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Flickor med autism och/eller ADHD Växjö, Attention, 15.10.2015. Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning? Flickor med autism och/eller ADHD Växjö, Attention, 15.10.2015 Svenny Kopp Specialist i barn-och ungdomspsykiatri, med.dr. Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet Psykiatri, Stenblommans Vårdcentral, Kungsbacka

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunskap utveckling inspiration Öka förståelsen och fördjupa dina kunskaper med det senaste inom autismspektrumtillstånd och ADHD! Hot om våld så

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

Aspergers syndrom hos unga

Aspergers syndrom hos unga Aspergers syndrom hos unga Utredning och behandling utifrån fallbeskrivningar Maria Råstam Prof., MD Barn- och ungdomspsykiatri, IKVL, Lunds Universitet AUTISM Kvalitativt nedsatt förmåga Social interaktion

Läs mer

Skapat den: 2010-02-15

Skapat den: 2010-02-15 Skapat den: 2010-02-15 Ver. 2.1 1 Barn med inlärningssvårigheter med inriktning på barn med ADHD Ha struktur och förutsägbarhet i ditt handlande. Det du gör skall följa vissa mönster samt vara självklart

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer