Psykisk ohälsa hos flickor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa hos flickor"

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos flickor Dokumentation från regional konferens i Göteborg 19 april 2012 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Länsstyrelsen Västra Götalands län och projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar kunskap, insikt och samverkan.

2 Angeläget ämne på fullsatt konferens Behovet av mer kunskap om flickors psykiska hälsa är stort, mycket stort. De 800 platserna på halvdagskonferensen Psykisk ohälsa hos flickor blev snabbt fulltecknade och mer än 100 personer stod på kölista. Vi är många instanser och professioner som har till uppdrag att se till att barn som inte mår bra får hjälp, inledde moderatorn Camilla Blomqvist, socialchef i Stenungsund, och fortsatte: I arbetet med min avhandling har jag kunnat se att trots goda avsikter så har vi svårt att samarbeta runt de här barnen. Det tycks också som om vi har lättare att lägga märke till pojkarna än flickorna. Socialstyrelsen har dessutom konstaterat att antalet vårdplatser inom barnpsykiatrin för flickor har ökat. Är det en reell ökning eller har vi blivit bättre på att se dem? Det är svårt att veta, konstaterade Camilla Blomqvist. Deltagarna på konferensen, som ägde rum på Burgårdens konferenscenter i Göteborg, var medarbetare, chefer och förtroendevalda inom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och folkhälsa i Västra Götaland samt ett flertal frivilligorganisationer. Bakom konferensen stod Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), FoU i Väst/GR och Länsstyrelsen Västra Götalands län i samarbete med projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar kunskap, insikt och samverkan. Karin Johansson, Bris, Göteborg Det enorma gensvaret visar att det finns ett så stort behov av kunskap och att många har möjlighet att komma när en konferens är gratis. En annan reflektion jag gjorde är att det finns så mycket osäkerhet om hur man ska tar reda på mer om och agera för de barn man har i sin närhet. Men huvudsaken är att göra rätt saker i tid. Priset som barnen annars får betala är mycket högt. Det märker vi inom Bris när de kontaktar oss och berättar om hur tungt det kan bli när det inte fungerar i skolan och vuxna inte förstår. De här barnen är sällan svagbegåvade utan det är andra problem som ställer till det. Svenny Kopp Flickor med ADHD De har svårt med kompisar. Kan inte somna på kvällarna. Blir lätt irriterade. Kommer för sent. Kan vara rastlösa och hypersociala. Många av oss har lite ADHDsymtom, men det är stor skillnad mellan lite och så mycket att det blir svårt att klara av skolan eller yrkeslivet, konstaterade Svenny Kopp, barnpsykiater och överläkare vid enheten för barnneuropsykiatri i Göteborg. En tonårsflicka med ADHD har svårt att leva upp till det förväntade kvinnliga beteendet. Hon förmår inte att skärpa sig och är socialt lite klumpig. Hon bryter mot normen för det som förväntas av flickor, att de ska vara lugna och inte bli arga. Begreppen ladylike och ADHD är två begrepp som är svåra att förena. Impulsivitet, högljuddhet och snabbare humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut en flicka med ADHD. Därför är det så viktigt att vi förstår hur det är innan flickan börjar högstadiet, eftersom det är så svårt att ta igen det man missar i skolan och med sociala kontakter. Men om omgivningen är stöttande och förstående då klarar man mycket, betonade Svenny Kopp. ADHD förekommer i alla åldrar. Symtomen varierar, både över tid och mellan individer, och tillståndet går att behandla. För att få diagnosen ADHD ska symtomen uppträda före 7 års ålder, ha varat minst 6 månader och innebära funktionsned- 2

3 Ladylike och ADHD är svårt att förena sättning inom minst två områden uppmärksamhetsbrist, hyperaktivitet eller impulskontrollbrist. Men eftersom kriterierna för ADHD är satta efter pojkar mellan 6 och 11 år stämmer de inte alltid så väl in på flickorna. Deras symtom är till exempel inte lika synliga i skolan. Mellan 2 och 5 procent av flickorna som går i skolan beräknas ha ADHD. Totalt rör det sig om 5 8 procent av alla skolbarn. På varje flicka med ADHD går det mellan 1,1 och 3,7 pojkar med samma svårigheter. Men tittar man på vilka som finns inom barnneuropsykiatrin går det minst fyra pojkar på varje flicka. Vissa studier visar på långt fler, uppåt 16 pojkar för varje flicka på kliniken. Det betyder att flickor inte får den hjälp de skulle behöva. Att ha ADHD innebär att fungera lite annorlunda. Man har mer problem med att kontrollera sina impulser, med arbetsminnet och tålamodet. Om du har ADHD vet du vad du ska göra, men gör det inte, konstaterade Svenny Kopp. Det är ingen skillnad i symtom eller funktionsnedsättning mellan flickor och pojkar med ADHD men flickor får oftast diagnos senare. Under tidiga spädbarns- och småbarnsår är bland annat sömnproblem, skrikighet, glupskhet och ilskeutbrott vanliga svårigheter. Längre upp i åldrarna är det problem med att klara skolan och det sociala samspelet som är utmärkande. Sömnsvårigheter och uppförandestörning tillhör också bilden. De risker för flickor med ADHD som forskningen kunnat se är framför allt skolmisslyckande. Mobbning är också vanligt. De börjar röka tidigt och tar till annat missbruk, speciellt i kombination med uppförandestörning. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom kan också förekomma samtidigt med ADHD. Svenny Kopp uppmanade till att lyssna på vad föräldrarna säger när de har bekymmer med sin flicka och att se flickorna för att kunna hjälpa dem så tidigt som möjligt, helst före 11 års ålder. Särskilt de som skolkar, som inte lämnar in sina arbeten i tid, inte deltar i gymnastiken under lång tid, röker mycket och tidigt och har problem med kamrater. Fundera över varför just hon beter sig som hon gör. Under Svenny Kopps föreläsning strömmade sms-frågorna in och bara ett fåtal hann besvaras: Hur vet man att flickor underdiagnosticeras? Vi vet att på varje flicka som har ADHD går det två pojkar med samma problem, men på klinikerna är det kanske sju pojkar och en flicka. Pojkarna är åtminstone fyra till fem gånger fler på klinikerna. Vad ska man uppmärksamma om man inte känner till kriterierna? Hur har hon det med sömnen? Får hon utbrott? Är hon difficult to handle? Överaktiv? Har hon svårt med kompisar? Hur upptäcker man flickorna i förskolan? Det är svårt att fånga upp dem i förskoleåldern. Men fråga runt om, hur de har det i vardagen hemma och i andra situationer. Och jämför inte med pojkarna i förskolan, utan med andra flickor. Vad kan pedagogerna göra? Jag är övertygad om att lärarna ser flickorna, men all kraft går till de stökiga pojkarna. Det enda som hjälper är fler lärare och mindre klasser. Men det är också en sak att upptäcka dem, nästa är att hjälpa dem att fungera i skolan. Hur skiljer man ut symtom på grund av missförhållanden i familjen och ADHD? Det är inte samma symtom och det märker man under utredningen. Vad är ADD? Det finns egentligen inte som begrepp, men indikerar att hyperaktivitet inte är ett så synligt symtom. Problemen är främst bristande uppmärksamhet och impulskontroll. Flickorna gör dumma saker, är rastlösa och har tanketrängsel. Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994: 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kriterier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS (utan närmare specificering) mindre än 6 kriterier, men en funktionsnedsättning Gemensamt för alla diagnoserna är att funktionshindrande symptom ska ha uppträtt före 7 års ålder, symtomen ska ha varat minst 6 månader, funktionsnedsättning ska finnas inom minst två områden och svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning. 3

4 Svenny Kopp Flickor med autism Jo, även flickor kan ha Asperger Autism är ett allvarligt tillstånd som ofta får konsekvenser i vuxenlivet. Men tidiga insatser ger en bättre prognos och ökar livskvaliteten både för flickan och hela familjen. De här familjerna lever under en oerhörd stress och måste få stöd, betonade Svenny Kopp. Det är först under de senaste decennierna som det blivit allmänt accepterat att även flickor kan ha Aspergers syndrom eller annan autismspektrumstörning. Svenny Kopp lyfte fram två hypoteser som tänkbara orsaker till detta: Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? Ja, flickorna har en förmåga att få det att se bättre ut än det är. Jag tror också att vi har en övertro till den manliga beteendetypen vid autism och därför inte ser flickorna. Långt ifrån alla flickor med autism får en diagnos och utan diagnos får varken flickan eller familjen det stöd som de har rätt till. Det finns också en stor osäkerhet bland professionella om hur man diagnosticerar autism hos flickor. Därför får de oftare ospecifika diagnoser eller ingen diagnos alls. Forskning om högbegåvade flickor med autism saknas nästan helt. Omkring en tredjedel av alla med autismspektrumstörning är flickor. Ibland är autismen kombinerad med psykisk utvecklingsstörning, men det finns en stor andel som har normal eller hög begåvning. En flicka med autismspektrumstörning är ofta rädd för sådant som de flesta andra inte ens funderar över. Hon kan vara rädd för att det blåser eller för myrorna i skogen. Hon har svårt att förstå vad människor menar, tycker inte om förändringar, är ofta ensam, förstår inte varför hon ska göra vissa saker som att borsta tänderna och håret när det gör ont. Om hon inte vill gå till skolan så beror det på att hon inte förstår varför hon ska gå dit. Den sociala interaktionen fungerar inte varför ska man göra saker i grupp? Det finns ingen drivkraft i att vara tillsammans med andra. Om hon inte förstår meningen med att tala så slutar hon prata hon kan alltså tala men låter bli. Autismspektrumstörningen kan också visa sig genom att flickan är känslig för ljud och beröring, är klumpig i sina rörelser och har inlärningssvårigheter hon förstår inte vitsen med att lära sig saker. Man måste använda ett konkret språk. Abstraktioner förstår hon inte och att 4

5 talar man i bilder, som att klättra på väggarna eller var ute i det blå uppfattar hon det bokstavligt. Flickorna kan också, precis som pojkarna, vara naiva och godtrogna, vilket gör dem extra sårbara i vissa situationer, till exempel vid kontakt med andra människor över internet, påpekade Svenny Kopp. Flickorna kan också odla specialintressen och bli nördar inom ett specialiserat området. Många blir väldigt intresserade av djur, men inte så ofta av dinosaurier och rovdjur som pojkarna, utan det handlar mer om vanliga djur som katter, hundar och hästar. Mycket tidiga tecken, de första tre åren, kan vara sömnsvårigheter, sociala interaktionsproblem och svårigheter i kontakter med andra barn. Bland det allra första man märker är att det lilla barnet inte pekar. En flicka med autismspektrumstörning har ofta 3 4 andra diagnoser. Samsjukligheten är alltså hög, med till exempel ADHD, depression, tvångssyndrom och anorexia. Och jag vill trycka på att vi måste uppmärksamma läsförståelseproblem. Många av de här flickorna läser mycket men förstår de vad de läser? De signaler som personer runt flickorna måste reagera på är det föräldrarna berättar. De känner sitt barn och märker om något är fel. Samordna de professionella resurser och hjälp flickan och familjen till utredning i tid! Sluta känna om något är fel, utred brett. Undersök förutsättningslöst och sluta känna om något är fel, utred brett. Tala med lärarna och gör observationer i skolan. Ha alltid autistiska svårigheter i åtanke när ni ser emotionella problem, uppmanade Svenny Kopp. Sms-frågorna var många och några fick svar av Svenny Kopp: Var kan föräldrarna få stöd? Vi professionella måste tro på det som föräldrarna berättar! Vi kan inte ifrågasätta det. De professionella kontakterna måste samordnas och så behövs det mer resurser. Hur är det med autism och samsjuklighet? Samsjuklighet är mycket vanligt. Om man har autism har man ofta ADHD. Mellan 30 och 40 procent har depression. Svår ångest är också vanligt, liksom tics, Tourettes och motoriska svårigheter. Tillstånden orsakas ju av synapsstörningar i hjärnan på olika ställen och därför uppstår problem på så många områden. Vi vet inte om samsjuklighet kan uppkomma av stress, men vi tror att det har betydelse. Kan man träna social samvaro? Visst kan man träna på varför man ska ha med sig en present till den som fyller år, men man kan inte träna in känslan för det. Var kan man lära sig mer om detta? Det finns många bra självbiografiska böcker, till exempel Women from Another Planet? (Jean Kearns Miller) om autism. Flickor med ADHD (Kathleen Nadeau) och SBU:s rapport ADHD hos flickor är också läsvärda. Inge Olofsson, utvecklingschef, Gryning Vård AB Det är ju tydligt att det finns ett jätteintresse för de här frågorna. Samtidigt är det lite deprimerande att det är så stor skillnad mellan pojkar och flickor, både vad gäller att upptäcka dem och hur vårdapparaten fungerar. Vi har två enheter som är riktade just till flickor med mycket speciell problematik och det är ju uppenbart att sådana behövs. Men jag har inte hört att efterfrågan på platser skulle ha förändrats på senare tid. En enda diagnos Hittills har manualen DSM-IV använts för att diagnosticera autism. Kriterierna enligt DSM-lV är indelade i tre huvudgrupper: Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt. Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Från och med maj 2013 ska DSM-5 användas. Då kommer autismspektrumstörning att ersätta autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism (PDD NOS) som diagnos. Fem av sju kriterier måste vara uppfyllda samt att personen har en funktionsnedsättning och att symtomen debuterat tidigt. Andra förändringar är: Social interaktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp med tre kriterier som alla måste uppfyllas. Stereotypier, rutiner, begränsade intressen är de tre beteendekriterierna. Sensoriska kriterier kommer att ingå. ADHD kommer inte att vara ett exklusionskriterium. Tre svårighetsgrader kommer att finnas: svår, medelsvår och lätt. Åsa Skytt, samordnare drogförebyggande arbete, Borås stad Det var oerhört lärorikt och givande att ta del av kunskapen om ADHD och autism. Båda tillstånden har ju en koppling till droger och missbruk. Det var också bra att få genusperspektivet och se det ur flickornas perspektiv. Jag tycker också att det var positivt att många olika professioner fick samma information. Att intresset är stort för detta såg vi också i Borås när vi hade en föreläsning om ADHD för föräldrar och pedagoger. Den blev snabbt övertecknad så vi sände den även över webben. 5

6 Madelein Larsson Wollnik Att vända på eländet Jag gjorde allt som de vuxna sa att jag inte skulle göra En busig och orädd flicka som inte gärna var med andra barn. Som försökte ta sitt liv sommaren innan hon började högstadiet och fortsatte med alkohol och droger när hon kom upp i tonåren. Det var först när jag prövade amfetamin som jag mådde bra. Det var ju den känslan jag hade letat efter i hela mitt liv, berättade Madelein Larsson Wollnik. När Madelein Larsson Wollnik var 35 år fick hon diagnosen ADHD med autistiska drag och panikångest. Några år innan dess hade hon börjat få ordning på sitt liv, vänt på eländet som hon uttrycker det. Som liten var hon ett barn som mest var för sig själv. Jag förstod inte andras regler och brydde mig inte så mycket. Men jag kände mig också ensam och kommer ihåg att jag började må dåligt i mellanstadiet. I högstadiet blev skolan lidande och hon fick anpassad studiegång. Hon rökte hasch, drack alkohol, hetsåt och hade ett anorektiskt beteende om vartannat. Jag gjorde allt som de vuxna sa att jag inte skulle göra Madelein Larsson Wollnik växte upp i en miljö där alkoholen tog mycket plats. Mamma försvann några dagar då och då. När hon kom hem lovade hon att aldrig göra så igen. Det ledde till att Madelein hade svårt att lita på andra människor. I de övre tonåren dog hennes bror hastigt i cancer och Madelein fick dåligt samvete varför var det inte hon som fick dö? Och gjorde ett nytt självmordsförsök. På en resa med familjen träffade hon den stora kärleken, följde med honom till Stockholm och injicerade amfetamin första gången. Då mådde jag bra! Den känslan hade jag letat efter i hela mitt liv. Jag fastnade rejält i amfetaminet och började stjäla för att finansiera mitt missbruk. Eftersom hon bara umgicks med äldre missbrukare fick socialtjänsten ögonen på Madelein och hon fick ett beslut om tvångsvård på sig. Då flyttade hon tillbaka till Göteborg, höll upp en månad men var sedan igång igen. Träffade en man, blev gravid, misshandlades och blev kvar i det förhållandet i sex år. Vändpunkten blev en yxa som sambon försökte ha ihjäl henne med. Men i sista ögonblicket besinnade han sig och ringde efter polisen. Idag är Madelein lyckligt gift med en annan man sedan åtta år tillbaka. Tillsammans har de sex barn. Fyra av dem har en diagnos och en dotter är under utredning. Så jag tror definitivt på ärftlighet! Madelein Larsson Wollnik lyfte fram ett antal faktorer som är avgörande för att kunna stödja barn och ungdomar med den problematik som hon själv har. Det viktigast är att: mötas och bemöta på ett respektfullt sätt kartlägga behoven sätta upp tydliga mål 6

7 uppmuntra de starka sidorna skapa struktur anpassa miljön vara tydlig vara spännande Den första punkten finns med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, betonade Madelein. Att kartlägga behoven handlar om att se vad som fungera och vad som fungerar mindre bra, vad det är som utlöser en problemsituation, vilka konsekvenserna blir och hur man undviker att det händer igen. De tydliga målen ska ta hänsyn till både svårigheter och starka sidor och vara lagom höga i början. Det är viktigt att lyckas med vissa saker. Smicker och beröm är bra! Och strukturer, rutiner med tydlig början och slut är viktiga. Samtidigt måste uppgifterna vara varierande och inte bli tråkiga. Miljön behöver anpassas till en person med koncentrationssvårigheter. Inte för mycket ljud eller annat som distraherar. Så länge miljön är bra går det mesta att lösa. Att vara tydlig innebär att vara bokstavlig och säga det man menar, ligga steget före och gärna förstärka orden med tydliga gester. Berätta på ett spännande sätt, variera upplägg, innehåll och tonläge, ställ frågor för att ta reda på om personen lyssnar. För Madelein Larsson Wollnik har eländet vänt och hon håller sig frisk genom att vara aktiv. Familjen, arbetet, ideella uppdrag, vänner och en aldrig sinande kreativitet är hennes medicin. Line Fuchs, familjepedagog på Solrosen, Göteborgs Räddningsmission Den här dagen visar hur viktigt det är att uppmärksamma flickorna tidigt och att det också behövs fler insatser än vad som ofta erbjuds. Det finns en tendens till att psykologisera flickor mer, eftersom de inte visar så starka symtom som pojkar ofta gör. Det finns en risk att man avvaktar med insatser för att det kan finnas så mycket annat som är problematiskt runt flickorna. Vi som arbetar med barn och unga behöver bli bättre på att se dessa flickor och vi måste också tro mer på föräldrarna och ta både dem och flickorna på allvar. Upplever man som förälder eller flicka att det är något som inte fungerar och söker hjälp, har man rätt att bli lyssnad på. I mitt jobb möter jag många kvinnor på häkten och anstalter som inte blivit sedda som barn och som inte har fått förståelse för sina problem. Lars Leonardsson, ledamot (fp) stadsdelsnämnden Östra Göteborg Som ledamot i nämnden och ersättare i individutskottet tycker jag att det är viktigt att samla på mig kunskap om villkoren för barn och ungdomar som är placerade i HVB och familjehem. Som politiker är det viktigt att veta att de beslut vi fattar grundar sig på evidens, så att barnen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är bra att flickorna lyfts fram, att det var så stor skillnad hade jag ingen kunskap om. Madelein Larsson Wollnik har skrivit en bok om sitt liv, Samma djävla ångest. Den finns att köpa som E-bok. Ambassadörer slår hål på myter (H)järnkoll ska slå hål på myterna om psykisk ohälsa. Det är ett regeringsuppdrag som utförs av Handisam i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). En viktig del av kampanjen Hjärnkoll är 200 ambassadörer med erfarenhet av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Madelein Larsson Wollnik är en av dem. Samverkansparter i kampanjen är SKL, Socialstyrelsen, Utbildningsradion, Statens folkhälsoinstitut, Kulturrådet, Hjälpmedelsinstitutet och Statens Institutionsstyrelse. LiseLotte Vergara Modin, Familjehemsenheten Västra Hisingen, Göteborgs Stad Det var mycket jag kände igen från barnen som vi arbetar med och placerar i familjehem. Det som föreläsarna beskrev bekräftade hur alla delarna hänger ihop. När familjehemmen beskriver hur barnen reagerar, att de inte förmår göra vissa saker, till exempel att ta på sig strumporna, handlar det om en del av diagnosen. Inte att de inte vill. Jag ser fram emot att få dokumentationen den kan vara ett stöd när jag handleder familjer. Jag tycket också att föreläsarna var bra och pratade på ett sätt som gjorde att problematiken var lätt att förstå. En mycket bra konferens! 7

8 Ta flickornas svårigheter på allvar! Rapport nummer 2012:39 ISSN X Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer bland flickor än bland pojkar sedan 1990-talet. Samtidigt är det få flickor som utreds för ADHD och autismspektrumstörning. Om vi inte upptäcker deras svårigheter i tid, ökar risken för psykisk ohälsa, sa Svenny Kopp. Svenny Kopp har arbetat med psykisk ohälsa hos barn i många år och har de senaste 15 åren haft ett särskilt fokus på flickor i det kliniska arbetet och sin forskning. När vi pratar om psykisk ohälsa hos barn betyder det oftast bara pojkar. Problemen definieras utifrån ett manligt perspektiv. Bristen på intresse för och forskning om flickor och ADHD eller autismspektrumstörning är skrämmande, menade Svenny Kopp. Den forskning som finns visar bland annat att lika många flickor som pojkar söker barnpsykiatrisk vård, men pojkar söker tidigare och flickor dominerar efter 14 års ålder. Flickor söker oftare akut och de får oftare ospecifika diagnoser jämfört med pojkar. Flickorna tas inte på allvar och deras symtom förminskas inte så sällan till stresstörning eller relationsproblem, förklarade Svenny Kopp. Dokumentation från dagen finns på och vastragotaland. Under 2011 genomfördes två konferenser på temat Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? (6 april) samt Ledsna barn (8 december). De byggde på de kunskapssammanfattningar som Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) vid Socialstyrelsen har publicerat. Dessutom hölls konferensen Barn som bevittnat våld (23 november) utifrån rapporten Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering, som en forskargrupp, under ledning av Anders Broberg från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, gjort på uppdrag av regeringen. Alla tre konferenserna dokumenterades och dokumentationerna finns tillgängliga på GR:s och Länsstyrelsens webbplatser. För övrig information om aktuella konferenser och publikationer gå in på: Kontakt på Göteborgsregionens kommunalförbund: Nicholas Singleton telefon e-post Omkring 2 3 procent av flickorna har någon form av ADHD eller autismspektrumstörning med funktionshinder, men få diagnosticeras. Misslyckande i skolan är den tydligaste effekten av problemen. Skolsituationen är det största stressfaktorn hos barn och ungdomar idag. Och om barn utan problem har det jobbigt, hur är det inte då för de med ADHD eller autism, undrade Svenny Kopp retoriskt. Vi vet också vad som behövs för att må bra. God sömn, många sociala kontakter, goda kognitiva resurser, att ha omhändertagande föräldrar och en bra ekonomi i familjen bidrar till psykisk hälsa. Om de förutsättningarna är uppfyllda ökar chansen även för barn med ADHD och autismspektrumstörning att klara skolan och få ett fungerande liv. Svenny Kopp betonade att ADHD och autismspektrumstörning inte självklart leder till psykisk ohälsa eller att någon är psykiskt sjuk. Men vi vet att ADHD är en riskdiagnos för att hamna snett senare i livet. Att ha autism är att fungera något annorlunda och om man inte fungerar som andra kan det leda till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt att upptäcka flickorna och ge dem och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd i tid. Kontakt på Länsstyrelsen Västra Götalands län: Lennart Rådenmark telefon e-post Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: TMG/Davidssons tryckeri AB, maj 2012

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Trondheim 4 december 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Läs mer

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor

ADHD och autismspektrumstörning hos flickor ADHD och autismspektrumstörning hos flickor Göteborg 20 september 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AD/HD hos flickor Køpenhamn 23.11.07 Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Varför fokusera på flickor med AD/HD? Få flickor diagnosticeras i förhållande till förekomst

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning?

Varför fokusera på flickor med ADHD och autismspektrumstörning? Regional konferens om psykisk ohälsa hos flickor med fokus på ADHD och autism Göteborg 19 april 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Enheten för Barnneuropsykiatri, Göteborg 1 Varför fokusera på flickor

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet? Orsaker, styrkor och svårigheter,

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder. Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer