Psykisk ohälsa hos flickor

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos flickor Dokumentation från regional konferens i Göteborg 19 april 2012 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Länsstyrelsen Västra Götalands län och projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar kunskap, insikt och samverkan.

2 Angeläget ämne på fullsatt konferens Behovet av mer kunskap om flickors psykiska hälsa är stort, mycket stort. De 800 platserna på halvdagskonferensen Psykisk ohälsa hos flickor blev snabbt fulltecknade och mer än 100 personer stod på kölista. Vi är många instanser och professioner som har till uppdrag att se till att barn som inte mår bra får hjälp, inledde moderatorn Camilla Blomqvist, socialchef i Stenungsund, och fortsatte: I arbetet med min avhandling har jag kunnat se att trots goda avsikter så har vi svårt att samarbeta runt de här barnen. Det tycks också som om vi har lättare att lägga märke till pojkarna än flickorna. Socialstyrelsen har dessutom konstaterat att antalet vårdplatser inom barnpsykiatrin för flickor har ökat. Är det en reell ökning eller har vi blivit bättre på att se dem? Det är svårt att veta, konstaterade Camilla Blomqvist. Deltagarna på konferensen, som ägde rum på Burgårdens konferenscenter i Göteborg, var medarbetare, chefer och förtroendevalda inom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och folkhälsa i Västra Götaland samt ett flertal frivilligorganisationer. Bakom konferensen stod Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), FoU i Väst/GR och Länsstyrelsen Västra Götalands län i samarbete med projektet NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar kunskap, insikt och samverkan. Karin Johansson, Bris, Göteborg Det enorma gensvaret visar att det finns ett så stort behov av kunskap och att många har möjlighet att komma när en konferens är gratis. En annan reflektion jag gjorde är att det finns så mycket osäkerhet om hur man ska tar reda på mer om och agera för de barn man har i sin närhet. Men huvudsaken är att göra rätt saker i tid. Priset som barnen annars får betala är mycket högt. Det märker vi inom Bris när de kontaktar oss och berättar om hur tungt det kan bli när det inte fungerar i skolan och vuxna inte förstår. De här barnen är sällan svagbegåvade utan det är andra problem som ställer till det. Svenny Kopp Flickor med ADHD De har svårt med kompisar. Kan inte somna på kvällarna. Blir lätt irriterade. Kommer för sent. Kan vara rastlösa och hypersociala. Många av oss har lite ADHDsymtom, men det är stor skillnad mellan lite och så mycket att det blir svårt att klara av skolan eller yrkeslivet, konstaterade Svenny Kopp, barnpsykiater och överläkare vid enheten för barnneuropsykiatri i Göteborg. En tonårsflicka med ADHD har svårt att leva upp till det förväntade kvinnliga beteendet. Hon förmår inte att skärpa sig och är socialt lite klumpig. Hon bryter mot normen för det som förväntas av flickor, att de ska vara lugna och inte bli arga. Begreppen ladylike och ADHD är två begrepp som är svåra att förena. Impulsivitet, högljuddhet och snabbare humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut en flicka med ADHD. Därför är det så viktigt att vi förstår hur det är innan flickan börjar högstadiet, eftersom det är så svårt att ta igen det man missar i skolan och med sociala kontakter. Men om omgivningen är stöttande och förstående då klarar man mycket, betonade Svenny Kopp. ADHD förekommer i alla åldrar. Symtomen varierar, både över tid och mellan individer, och tillståndet går att behandla. För att få diagnosen ADHD ska symtomen uppträda före 7 års ålder, ha varat minst 6 månader och innebära funktionsned- 2

3 Ladylike och ADHD är svårt att förena sättning inom minst två områden uppmärksamhetsbrist, hyperaktivitet eller impulskontrollbrist. Men eftersom kriterierna för ADHD är satta efter pojkar mellan 6 och 11 år stämmer de inte alltid så väl in på flickorna. Deras symtom är till exempel inte lika synliga i skolan. Mellan 2 och 5 procent av flickorna som går i skolan beräknas ha ADHD. Totalt rör det sig om 5 8 procent av alla skolbarn. På varje flicka med ADHD går det mellan 1,1 och 3,7 pojkar med samma svårigheter. Men tittar man på vilka som finns inom barnneuropsykiatrin går det minst fyra pojkar på varje flicka. Vissa studier visar på långt fler, uppåt 16 pojkar för varje flicka på kliniken. Det betyder att flickor inte får den hjälp de skulle behöva. Att ha ADHD innebär att fungera lite annorlunda. Man har mer problem med att kontrollera sina impulser, med arbetsminnet och tålamodet. Om du har ADHD vet du vad du ska göra, men gör det inte, konstaterade Svenny Kopp. Det är ingen skillnad i symtom eller funktionsnedsättning mellan flickor och pojkar med ADHD men flickor får oftast diagnos senare. Under tidiga spädbarns- och småbarnsår är bland annat sömnproblem, skrikighet, glupskhet och ilskeutbrott vanliga svårigheter. Längre upp i åldrarna är det problem med att klara skolan och det sociala samspelet som är utmärkande. Sömnsvårigheter och uppförandestörning tillhör också bilden. De risker för flickor med ADHD som forskningen kunnat se är framför allt skolmisslyckande. Mobbning är också vanligt. De börjar röka tidigt och tar till annat missbruk, speciellt i kombination med uppförandestörning. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom kan också förekomma samtidigt med ADHD. Svenny Kopp uppmanade till att lyssna på vad föräldrarna säger när de har bekymmer med sin flicka och att se flickorna för att kunna hjälpa dem så tidigt som möjligt, helst före 11 års ålder. Särskilt de som skolkar, som inte lämnar in sina arbeten i tid, inte deltar i gymnastiken under lång tid, röker mycket och tidigt och har problem med kamrater. Fundera över varför just hon beter sig som hon gör. Under Svenny Kopps föreläsning strömmade sms-frågorna in och bara ett fåtal hann besvaras: Hur vet man att flickor underdiagnosticeras? Vi vet att på varje flicka som har ADHD går det två pojkar med samma problem, men på klinikerna är det kanske sju pojkar och en flicka. Pojkarna är åtminstone fyra till fem gånger fler på klinikerna. Vad ska man uppmärksamma om man inte känner till kriterierna? Hur har hon det med sömnen? Får hon utbrott? Är hon difficult to handle? Överaktiv? Har hon svårt med kompisar? Hur upptäcker man flickorna i förskolan? Det är svårt att fånga upp dem i förskoleåldern. Men fråga runt om, hur de har det i vardagen hemma och i andra situationer. Och jämför inte med pojkarna i förskolan, utan med andra flickor. Vad kan pedagogerna göra? Jag är övertygad om att lärarna ser flickorna, men all kraft går till de stökiga pojkarna. Det enda som hjälper är fler lärare och mindre klasser. Men det är också en sak att upptäcka dem, nästa är att hjälpa dem att fungera i skolan. Hur skiljer man ut symtom på grund av missförhållanden i familjen och ADHD? Det är inte samma symtom och det märker man under utredningen. Vad är ADD? Det finns egentligen inte som begrepp, men indikerar att hyperaktivitet inte är ett så synligt symtom. Problemen är främst bristande uppmärksamhet och impulskontroll. Flickorna gör dumma saker, är rastlösa och har tanketrängsel. Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994: 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kriterier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS (utan närmare specificering) mindre än 6 kriterier, men en funktionsnedsättning Gemensamt för alla diagnoserna är att funktionshindrande symptom ska ha uppträtt före 7 års ålder, symtomen ska ha varat minst 6 månader, funktionsnedsättning ska finnas inom minst två områden och svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning. 3

4 Svenny Kopp Flickor med autism Jo, även flickor kan ha Asperger Autism är ett allvarligt tillstånd som ofta får konsekvenser i vuxenlivet. Men tidiga insatser ger en bättre prognos och ökar livskvaliteten både för flickan och hela familjen. De här familjerna lever under en oerhörd stress och måste få stöd, betonade Svenny Kopp. Det är först under de senaste decennierna som det blivit allmänt accepterat att även flickor kan ha Aspergers syndrom eller annan autismspektrumstörning. Svenny Kopp lyfte fram två hypoteser som tänkbara orsaker till detta: Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? Ja, flickorna har en förmåga att få det att se bättre ut än det är. Jag tror också att vi har en övertro till den manliga beteendetypen vid autism och därför inte ser flickorna. Långt ifrån alla flickor med autism får en diagnos och utan diagnos får varken flickan eller familjen det stöd som de har rätt till. Det finns också en stor osäkerhet bland professionella om hur man diagnosticerar autism hos flickor. Därför får de oftare ospecifika diagnoser eller ingen diagnos alls. Forskning om högbegåvade flickor med autism saknas nästan helt. Omkring en tredjedel av alla med autismspektrumstörning är flickor. Ibland är autismen kombinerad med psykisk utvecklingsstörning, men det finns en stor andel som har normal eller hög begåvning. En flicka med autismspektrumstörning är ofta rädd för sådant som de flesta andra inte ens funderar över. Hon kan vara rädd för att det blåser eller för myrorna i skogen. Hon har svårt att förstå vad människor menar, tycker inte om förändringar, är ofta ensam, förstår inte varför hon ska göra vissa saker som att borsta tänderna och håret när det gör ont. Om hon inte vill gå till skolan så beror det på att hon inte förstår varför hon ska gå dit. Den sociala interaktionen fungerar inte varför ska man göra saker i grupp? Det finns ingen drivkraft i att vara tillsammans med andra. Om hon inte förstår meningen med att tala så slutar hon prata hon kan alltså tala men låter bli. Autismspektrumstörningen kan också visa sig genom att flickan är känslig för ljud och beröring, är klumpig i sina rörelser och har inlärningssvårigheter hon förstår inte vitsen med att lära sig saker. Man måste använda ett konkret språk. Abstraktioner förstår hon inte och att 4

5 talar man i bilder, som att klättra på väggarna eller var ute i det blå uppfattar hon det bokstavligt. Flickorna kan också, precis som pojkarna, vara naiva och godtrogna, vilket gör dem extra sårbara i vissa situationer, till exempel vid kontakt med andra människor över internet, påpekade Svenny Kopp. Flickorna kan också odla specialintressen och bli nördar inom ett specialiserat området. Många blir väldigt intresserade av djur, men inte så ofta av dinosaurier och rovdjur som pojkarna, utan det handlar mer om vanliga djur som katter, hundar och hästar. Mycket tidiga tecken, de första tre åren, kan vara sömnsvårigheter, sociala interaktionsproblem och svårigheter i kontakter med andra barn. Bland det allra första man märker är att det lilla barnet inte pekar. En flicka med autismspektrumstörning har ofta 3 4 andra diagnoser. Samsjukligheten är alltså hög, med till exempel ADHD, depression, tvångssyndrom och anorexia. Och jag vill trycka på att vi måste uppmärksamma läsförståelseproblem. Många av de här flickorna läser mycket men förstår de vad de läser? De signaler som personer runt flickorna måste reagera på är det föräldrarna berättar. De känner sitt barn och märker om något är fel. Samordna de professionella resurser och hjälp flickan och familjen till utredning i tid! Sluta känna om något är fel, utred brett. Undersök förutsättningslöst och sluta känna om något är fel, utred brett. Tala med lärarna och gör observationer i skolan. Ha alltid autistiska svårigheter i åtanke när ni ser emotionella problem, uppmanade Svenny Kopp. Sms-frågorna var många och några fick svar av Svenny Kopp: Var kan föräldrarna få stöd? Vi professionella måste tro på det som föräldrarna berättar! Vi kan inte ifrågasätta det. De professionella kontakterna måste samordnas och så behövs det mer resurser. Hur är det med autism och samsjuklighet? Samsjuklighet är mycket vanligt. Om man har autism har man ofta ADHD. Mellan 30 och 40 procent har depression. Svår ångest är också vanligt, liksom tics, Tourettes och motoriska svårigheter. Tillstånden orsakas ju av synapsstörningar i hjärnan på olika ställen och därför uppstår problem på så många områden. Vi vet inte om samsjuklighet kan uppkomma av stress, men vi tror att det har betydelse. Kan man träna social samvaro? Visst kan man träna på varför man ska ha med sig en present till den som fyller år, men man kan inte träna in känslan för det. Var kan man lära sig mer om detta? Det finns många bra självbiografiska böcker, till exempel Women from Another Planet? (Jean Kearns Miller) om autism. Flickor med ADHD (Kathleen Nadeau) och SBU:s rapport ADHD hos flickor är också läsvärda. Inge Olofsson, utvecklingschef, Gryning Vård AB Det är ju tydligt att det finns ett jätteintresse för de här frågorna. Samtidigt är det lite deprimerande att det är så stor skillnad mellan pojkar och flickor, både vad gäller att upptäcka dem och hur vårdapparaten fungerar. Vi har två enheter som är riktade just till flickor med mycket speciell problematik och det är ju uppenbart att sådana behövs. Men jag har inte hört att efterfrågan på platser skulle ha förändrats på senare tid. En enda diagnos Hittills har manualen DSM-IV använts för att diagnosticera autism. Kriterierna enligt DSM-lV är indelade i tre huvudgrupper: Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt. Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. Från och med maj 2013 ska DSM-5 användas. Då kommer autismspektrumstörning att ersätta autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism (PDD NOS) som diagnos. Fem av sju kriterier måste vara uppfyllda samt att personen har en funktionsnedsättning och att symtomen debuterat tidigt. Andra förändringar är: Social interaktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp med tre kriterier som alla måste uppfyllas. Stereotypier, rutiner, begränsade intressen är de tre beteendekriterierna. Sensoriska kriterier kommer att ingå. ADHD kommer inte att vara ett exklusionskriterium. Tre svårighetsgrader kommer att finnas: svår, medelsvår och lätt. Åsa Skytt, samordnare drogförebyggande arbete, Borås stad Det var oerhört lärorikt och givande att ta del av kunskapen om ADHD och autism. Båda tillstånden har ju en koppling till droger och missbruk. Det var också bra att få genusperspektivet och se det ur flickornas perspektiv. Jag tycker också att det var positivt att många olika professioner fick samma information. Att intresset är stort för detta såg vi också i Borås när vi hade en föreläsning om ADHD för föräldrar och pedagoger. Den blev snabbt övertecknad så vi sände den även över webben. 5

6 Madelein Larsson Wollnik Att vända på eländet Jag gjorde allt som de vuxna sa att jag inte skulle göra En busig och orädd flicka som inte gärna var med andra barn. Som försökte ta sitt liv sommaren innan hon började högstadiet och fortsatte med alkohol och droger när hon kom upp i tonåren. Det var först när jag prövade amfetamin som jag mådde bra. Det var ju den känslan jag hade letat efter i hela mitt liv, berättade Madelein Larsson Wollnik. När Madelein Larsson Wollnik var 35 år fick hon diagnosen ADHD med autistiska drag och panikångest. Några år innan dess hade hon börjat få ordning på sitt liv, vänt på eländet som hon uttrycker det. Som liten var hon ett barn som mest var för sig själv. Jag förstod inte andras regler och brydde mig inte så mycket. Men jag kände mig också ensam och kommer ihåg att jag började må dåligt i mellanstadiet. I högstadiet blev skolan lidande och hon fick anpassad studiegång. Hon rökte hasch, drack alkohol, hetsåt och hade ett anorektiskt beteende om vartannat. Jag gjorde allt som de vuxna sa att jag inte skulle göra Madelein Larsson Wollnik växte upp i en miljö där alkoholen tog mycket plats. Mamma försvann några dagar då och då. När hon kom hem lovade hon att aldrig göra så igen. Det ledde till att Madelein hade svårt att lita på andra människor. I de övre tonåren dog hennes bror hastigt i cancer och Madelein fick dåligt samvete varför var det inte hon som fick dö? Och gjorde ett nytt självmordsförsök. På en resa med familjen träffade hon den stora kärleken, följde med honom till Stockholm och injicerade amfetamin första gången. Då mådde jag bra! Den känslan hade jag letat efter i hela mitt liv. Jag fastnade rejält i amfetaminet och började stjäla för att finansiera mitt missbruk. Eftersom hon bara umgicks med äldre missbrukare fick socialtjänsten ögonen på Madelein och hon fick ett beslut om tvångsvård på sig. Då flyttade hon tillbaka till Göteborg, höll upp en månad men var sedan igång igen. Träffade en man, blev gravid, misshandlades och blev kvar i det förhållandet i sex år. Vändpunkten blev en yxa som sambon försökte ha ihjäl henne med. Men i sista ögonblicket besinnade han sig och ringde efter polisen. Idag är Madelein lyckligt gift med en annan man sedan åtta år tillbaka. Tillsammans har de sex barn. Fyra av dem har en diagnos och en dotter är under utredning. Så jag tror definitivt på ärftlighet! Madelein Larsson Wollnik lyfte fram ett antal faktorer som är avgörande för att kunna stödja barn och ungdomar med den problematik som hon själv har. Det viktigast är att: mötas och bemöta på ett respektfullt sätt kartlägga behoven sätta upp tydliga mål 6

7 uppmuntra de starka sidorna skapa struktur anpassa miljön vara tydlig vara spännande Den första punkten finns med i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, betonade Madelein. Att kartlägga behoven handlar om att se vad som fungera och vad som fungerar mindre bra, vad det är som utlöser en problemsituation, vilka konsekvenserna blir och hur man undviker att det händer igen. De tydliga målen ska ta hänsyn till både svårigheter och starka sidor och vara lagom höga i början. Det är viktigt att lyckas med vissa saker. Smicker och beröm är bra! Och strukturer, rutiner med tydlig början och slut är viktiga. Samtidigt måste uppgifterna vara varierande och inte bli tråkiga. Miljön behöver anpassas till en person med koncentrationssvårigheter. Inte för mycket ljud eller annat som distraherar. Så länge miljön är bra går det mesta att lösa. Att vara tydlig innebär att vara bokstavlig och säga det man menar, ligga steget före och gärna förstärka orden med tydliga gester. Berätta på ett spännande sätt, variera upplägg, innehåll och tonläge, ställ frågor för att ta reda på om personen lyssnar. För Madelein Larsson Wollnik har eländet vänt och hon håller sig frisk genom att vara aktiv. Familjen, arbetet, ideella uppdrag, vänner och en aldrig sinande kreativitet är hennes medicin. Line Fuchs, familjepedagog på Solrosen, Göteborgs Räddningsmission Den här dagen visar hur viktigt det är att uppmärksamma flickorna tidigt och att det också behövs fler insatser än vad som ofta erbjuds. Det finns en tendens till att psykologisera flickor mer, eftersom de inte visar så starka symtom som pojkar ofta gör. Det finns en risk att man avvaktar med insatser för att det kan finnas så mycket annat som är problematiskt runt flickorna. Vi som arbetar med barn och unga behöver bli bättre på att se dessa flickor och vi måste också tro mer på föräldrarna och ta både dem och flickorna på allvar. Upplever man som förälder eller flicka att det är något som inte fungerar och söker hjälp, har man rätt att bli lyssnad på. I mitt jobb möter jag många kvinnor på häkten och anstalter som inte blivit sedda som barn och som inte har fått förståelse för sina problem. Lars Leonardsson, ledamot (fp) stadsdelsnämnden Östra Göteborg Som ledamot i nämnden och ersättare i individutskottet tycker jag att det är viktigt att samla på mig kunskap om villkoren för barn och ungdomar som är placerade i HVB och familjehem. Som politiker är det viktigt att veta att de beslut vi fattar grundar sig på evidens, så att barnen får det stöd och den hjälp de behöver. Det är bra att flickorna lyfts fram, att det var så stor skillnad hade jag ingen kunskap om. Madelein Larsson Wollnik har skrivit en bok om sitt liv, Samma djävla ångest. Den finns att köpa som E-bok. Ambassadörer slår hål på myter (H)järnkoll ska slå hål på myterna om psykisk ohälsa. Det är ett regeringsuppdrag som utförs av Handisam i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). En viktig del av kampanjen Hjärnkoll är 200 ambassadörer med erfarenhet av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Madelein Larsson Wollnik är en av dem. Samverkansparter i kampanjen är SKL, Socialstyrelsen, Utbildningsradion, Statens folkhälsoinstitut, Kulturrådet, Hjälpmedelsinstitutet och Statens Institutionsstyrelse. LiseLotte Vergara Modin, Familjehemsenheten Västra Hisingen, Göteborgs Stad Det var mycket jag kände igen från barnen som vi arbetar med och placerar i familjehem. Det som föreläsarna beskrev bekräftade hur alla delarna hänger ihop. När familjehemmen beskriver hur barnen reagerar, att de inte förmår göra vissa saker, till exempel att ta på sig strumporna, handlar det om en del av diagnosen. Inte att de inte vill. Jag ser fram emot att få dokumentationen den kan vara ett stöd när jag handleder familjer. Jag tycket också att föreläsarna var bra och pratade på ett sätt som gjorde att problematiken var lätt att förstå. En mycket bra konferens! 7

8 Ta flickornas svårigheter på allvar! Rapport nummer 2012:39 ISSN X Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer bland flickor än bland pojkar sedan 1990-talet. Samtidigt är det få flickor som utreds för ADHD och autismspektrumstörning. Om vi inte upptäcker deras svårigheter i tid, ökar risken för psykisk ohälsa, sa Svenny Kopp. Svenny Kopp har arbetat med psykisk ohälsa hos barn i många år och har de senaste 15 åren haft ett särskilt fokus på flickor i det kliniska arbetet och sin forskning. När vi pratar om psykisk ohälsa hos barn betyder det oftast bara pojkar. Problemen definieras utifrån ett manligt perspektiv. Bristen på intresse för och forskning om flickor och ADHD eller autismspektrumstörning är skrämmande, menade Svenny Kopp. Den forskning som finns visar bland annat att lika många flickor som pojkar söker barnpsykiatrisk vård, men pojkar söker tidigare och flickor dominerar efter 14 års ålder. Flickor söker oftare akut och de får oftare ospecifika diagnoser jämfört med pojkar. Flickorna tas inte på allvar och deras symtom förminskas inte så sällan till stresstörning eller relationsproblem, förklarade Svenny Kopp. Dokumentation från dagen finns på och vastragotaland. Under 2011 genomfördes två konferenser på temat Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? (6 april) samt Ledsna barn (8 december). De byggde på de kunskapssammanfattningar som Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) vid Socialstyrelsen har publicerat. Dessutom hölls konferensen Barn som bevittnat våld (23 november) utifrån rapporten Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering, som en forskargrupp, under ledning av Anders Broberg från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, gjort på uppdrag av regeringen. Alla tre konferenserna dokumenterades och dokumentationerna finns tillgängliga på GR:s och Länsstyrelsens webbplatser. För övrig information om aktuella konferenser och publikationer gå in på: Kontakt på Göteborgsregionens kommunalförbund: Nicholas Singleton telefon e-post nicholas.singleton@grkom.se Omkring 2 3 procent av flickorna har någon form av ADHD eller autismspektrumstörning med funktionshinder, men få diagnosticeras. Misslyckande i skolan är den tydligaste effekten av problemen. Skolsituationen är det största stressfaktorn hos barn och ungdomar idag. Och om barn utan problem har det jobbigt, hur är det inte då för de med ADHD eller autism, undrade Svenny Kopp retoriskt. Vi vet också vad som behövs för att må bra. God sömn, många sociala kontakter, goda kognitiva resurser, att ha omhändertagande föräldrar och en bra ekonomi i familjen bidrar till psykisk hälsa. Om de förutsättningarna är uppfyllda ökar chansen även för barn med ADHD och autismspektrumstörning att klara skolan och få ett fungerande liv. Svenny Kopp betonade att ADHD och autismspektrumstörning inte självklart leder till psykisk ohälsa eller att någon är psykiskt sjuk. Men vi vet att ADHD är en riskdiagnos för att hamna snett senare i livet. Att ha autism är att fungera något annorlunda och om man inte fungerar som andra kan det leda till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt att upptäcka flickorna och ge dem och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd i tid. Kontakt på Länsstyrelsen Västra Götalands län: Lennart Rådenmark telefon e-post lennart.radenmark@lansstyrelsen.se Text och layout: E Gustafsson Information AB Foto: Mats Udde Jonsson Tryck: TMG/Davidssons tryckeri AB, maj 2012