En introduktion till personlighet och personlighetsdrag
|
|
- Ingeborg Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En introduktion till personlighet och personlighetsdrag
2 Differentiell psykologi the branch of psychology that studies the nature, magnitude, causes and consequences of psychological differences between individuals and groups, as well as the methods for assessing these differences Petter Gustavsson 1 oktober
3 Trait teori Petter Gustavsson 1 oktober
4 Bearbetning av momentets litteratur Fokus på följande moment är fortsättningsvis: Fem-faktorsmodellen Läs kurslitteraturen med denna modell som organiserande faktor Välj fördjupning vs översiktlig inläsning på basis av vad som står i relation till denna modell Petter Gustavsson 1 oktober
5 Dagens agenda Personlighet: personlighetstyp vs personlighetsdrag (type vs trait) Sökandet efter de relevanta personlighetsdragen Områdets kollaps och omstarten Den gemensamma taxonomin Modellens generaliserbarhet Kommande föreläsningar Kommande seminarier Tid för uppstart av grupparbeten Petter Gustavsson 1 oktober
6 Personality: Type or trait
7 Allport, Gordon ( ) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober
8 Allport: Personlighet Typ/Sort Karaktär Gestalt Helhet Petter Gustavsson 1 oktober
9 Petter Gustavsson 1 oktober
10 Vad är då ett personlighetsdrag (trait)? Från *Galton till Big Five Vanor Reaktionsmönster Preferenser Förhållningssätt Kvaliteter. *eller än tidigare de gamla grekerna Petter Gustavsson 1 oktober
11 Mer om trait (citat från litteraturen): Consistent patterns in the way individuals behave, feel and think Typical styles of experience and action Regularity in the person s behavior Predispositions to act in certain ways Qualities that endure, across and irrespectively of time and situation. Likelihood of behaving, feeling or thinking in a particular way General tendencies to act in one versus another manner Petter Gustavsson 1 oktober
12 Allport, Gordon ( ) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Definition av personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober
13 Allport: Personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober
14 Oliver John, 2008 Personality traits influence the way individuals interact with particular environments inluence how individuals construe and interpret the personal meaning a particular environment or situation has for them, and to which aspects of the environment they attend influence the way individuals select both social and nonsocial environments and how they then modify these environments Petter Gustavsson 1 oktober
15 Person eller situation? Kritiska situationer och traits : Motgångar, hot, förluster, faror Medgångar, möjligheter, erbjudanden Konflikter, meningsskiljaktigheter, konkurrens Positionering, ansvar, krav (inre kontext: stress/emotion) Petter Gustavsson 1 oktober
16 Individens tendenser Petter Gustavsson 1 oktober
17 Personality traits: The search for the specific vs the common
18 Allport, Gordon ( ) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Definition av personlighetsdrag Olika klasser av personlighetsdrag Kardinala, centrala, sekundära Specifika vs common Petter Gustavsson 1 oktober
19 Allport: Common traits Petter Gustavsson 1 oktober
20 Men varför finns common traits? Petter Gustavsson 1 oktober
21 David Buss (evolutionspsykolog) Humans have evolved difference-detecting mechansims to perceive individual differences that are relevant for survival and reproduction. Knowledge of others traits has adaptive value. Mekanismen är en del av vår make-up Personality traits can be studied as an adaptive landscape where common traits represent the most salient and important dimensions of the individual s survival needs Individuella differenser uppvisar heritabilitet Petter Gustavsson 1 oktober
22 David Nettle (2006) Hur ska man förstå evolutionära mekanismer bakom individuella differenser? Vanliga psykologiska mekanismer är ju del av allas konstitution, hur skulle evolutionen kunna gynna (ärftliga) individuella differenser? Petter Gustavsson 1 oktober
23 David Nettle (2006) Variation har behållits i populationen; generation efter generation, pga att en snabbt skiftande miljö har gynnat olika traits, och olika nivåer av dessa traits Således torde man kunna lista fördelar för både positiva och negativa avvikelser från normen. Petter Gustavsson 1 oktober
24 Common traits? Vad är det då för drag som vi är speciellt bra på att detektera? Vilka drag är det då som har varit av betydelse för anpassning och överlevnad? Petter Gustavsson 1 oktober
25 Allport, Gordon ( ) Teoretiska bidrag (definitioner av grundläggande begrepp) Personlighet och personlighetsdrag Definition av personlighetsdrag Olika klasser av personlighetsdrag Specifika vs common Frekvens av synonyma adjektiv i vårt språkbruk signalerar viktiga personlighetsdrag Petter Gustavsson 1 oktober
26 Modeller för common traits Petter Gustavsson 1 oktober
27 Hans J Eysenck ( ) Petter Gustavsson 1 oktober
28 Eysencks start: Petter Gustavsson 1 oktober
29 Eysencks psykobiologiska teori Petter Gustavsson 1 oktober
30 Eysenck: P E N - modellen P = Psychotisicm E = Extraversion N = Neuroticism Petter Gustavsson 1 oktober
31 Psychoticism Petter Gustavsson 1 oktober
32 EPQ: Psychoticism Har du en känsla av att folk ofta ljuger för dig (J/N) Tycker du om att komma i god tid till avtala de möten (R) (J/N) Skulle du gilla att ändra människor var rädda för dig (J/N) Försöker du undvika att vara ohövlig mot andra (R) (J/N) Tänker du dig noga för innan du gör något (R) (J/N) Oroar du dig för fel som du vet med dig att du gjort i ditt arbete (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober
33 Extraversion Petter Gustavsson 1 oktober
34 EPQ: E Petter Gustavsson 1 oktober
35 Neuroticism Petter Gustavsson 1 oktober
36 EPQ: N Petter Gustavsson 1 oktober
37 Kritik mot Eysenck s system Jeffrey Gray Biologisk teori ej förankrad i neurovetenskapliga principer Trait fenomenen felaktigt avgränsade Petter Gustavsson 1 oktober
38 Gray Non- Petter Gustavsson 1 oktober
39 Gray vs. Eysenck Petter Gustavsson 1 oktober
40 Watson & Tellegen Petter Gustavsson 1 oktober
41 Moods Moods: emotional states: largely a function of specific situational factors lasting för minutes or hours manifested through physiological signals and behavioral signals influence behavior and motivation associated with psychopathology Petter Gustavsson 1 oktober
42 The bidimensional structure of mood: Petter Gustavsson 1 oktober
43 Positiv vs negativ affekt Kom senare av Watson och Tellegen att inte bara betraktas som states utan också som traits. Definierades som de emotionella systemen i Extraversion och Neuroticism, Positive Emotionality and Negative Emotionality Integrerades med Gray s system för BAS och BIS Vad säger Arne Öhman om detta? Petter Gustavsson 1 oktober
44 Raymond Cattell Lexikala hypotsen Webster s dictionary Med faktoranalys reducerades 40 termer till 16 skalor Skapade inventoriet 16PF Kritik ingen har lyckats replikera reduktionen från 40 till 16 Raymond Cattell ( ) Petter Gustavsson 1 oktober
45 Svenska teoretiker Henrik Sjöbring, , professor i psykiatri. känd för sina variabler för beskrivning av personlighetsdrag: kapacitet (intelligens) validitet (psykisk energi) stabilitet (jämnvikt i grundstämningen) soliditet (fasthet, tröghet) Petter Gustavsson 1 oktober
46 Sjöbring validitet stabilitet soliditet Petter Gustavsson 1 oktober
47 Frågor ur MNT - Validitet Validitet Kan ni finna er i att bli störd när ni håller på med ett arbete? (J/N) Tycker ni att ni måste hushålla med era krafter? (J/N) Trivs ni med sysselsättningar som fodrar snabba beslut och avgöranden? (-) (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober
48 Frågor ur MNT - Stabilitet Stabilitet Föredrar ni att arbeta ensam? (J/N) Har ni lätt för att komma andra människor in på livet? (-) (J/N) Undviker ni människor som är intresserade av era personliga förhållanden? (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober
49 Frågor ur MNT - Soliditet Soliditet Föredrar ni omväxling och spänning framför trygghet och lugn? (-) (J/N) Händer det att ni lyder ögonblickets ingivelse, så att i inlåter er på saker som nisedan får svaråt att klara upp? (-) (J/N) Längtar ni efter att något spännande ska inträffa under perioder då det inte händer något? (-) (J/N) Petter Gustavsson 1 oktober
50 Svenska teoretiker Daisy Schalling, , professor i psykologi. känd för i Sverige introducerat Neuropsykologisk teori och mätning inom psykiatri/neurologi EPQ, PCL forskade om hur normalpsykologiska variabler kunde vara sårbarhetsmarkörer för psykopatologi Skapade KSP-inventoriet som förslag på central common traits Petter Gustavsson 1 oktober
51 Konsensus kring common traits? Allport Eysenck Tellegen Gray Cattell Sjöbring Schalling mfl Petter Gustavsson 1 oktober
52 A bewildering array of personality traits: Petter Gustavsson 1 oktober
53 A bewildering array of personality traits För att beskriva: Psykologbedömning Klinisk beskrivning Forskning För att predicera Urval Behandlingsval Forskning För att förstå Förklaringar Forskning each assessor has his own pet units and uses a pet battery of diagnostic devices Allport 1958 Petter Gustavsson 1 oktober
54 Personality traits: Omstart: Tillbaka till Gå
55 Allport revisited Definition av personlighetsdrag Sökandet efter common traits Den lexikala ansatsen Petter Gustavsson 1 oktober
56 Den lexicala hypotsen the most important individual differences in human transactions will come to be encoded as single terms in some or all of the world s languages. Lewis Golberg These terms communicate information about individual differences that are important to ur own well-being or that of our group they help us predict what others will will do and thus control our life outcomes Pervin & Cervone Petter Gustavsson 1 oktober
57 Den lexicala ansatsen Allports ordboksstudier Catells faktor-analyser; 16PF 60-talets re-analyser 80/90-talets nya ordboksstudier inkl studier av andra språk Petter Gustavsson 1 oktober
58 Den lexicala ansatsen Några magiska siffror i ett språk uppslagsord i ordböcker relevans för beskrivning deskriptioner för personlighet 500 användbara, representativa för personlighetsdrag 50 personlighetsdrag 5 personlighetsfaktorer Petter Gustavsson 1 oktober
59 Petter Gustavsson 1 oktober
60 Dutch German English Hur många bakomliggande faktorer? Petter Gustavsson 1 oktober
61 Övning: Goldbergs Adjektivlista (TDA) Petter Gustavsson 1 oktober
62 Inventorieansatsen Kliniska observationer => mätinstrument Teoretiska utvecklingar => mätinstrument Petter Gustavsson 1 oktober
63 Inventorieansatsen Kliniska observationer => mätinstrument Teoretiska utvecklingar => mätinstrument = Faktor analyser av vanliga personlighetsinventorier Petter Gustavsson 1 oktober
64 Analyserade inventorier Petter Gustavsson 1 oktober
65 Costa & McCrae Petter Gustavsson 1 oktober
66 Petter Gustavsson 1 oktober
67 Övning: Nettle s NPA Petter Gustavsson 1 oktober
68 Personality traits: Den gemensamma taxonomin
69 Petter Gustavsson 1 oktober
70 Resultat Lexical ansatsen: Goldberg/John/Digman mfl The Big Five Inventorie-ansatsen Costa & McCrae Five Factor model of personality Petter Gustavsson 1 oktober
71 En närmare titt på de fem: B5/FFM: Taxonomi O C E A N Openness V Conscientiousness III Extraversion I Agreeableness II Neuroticism IV Openness Originality Open-minded Conscientiousness Constraint Control of impulse Extraversion Energy Enthusiasm Agreeableness Altusim Affection Neuroticism Neg. Emotionality Nervousness Petter Gustavsson 1 oktober
72 Faktor för faktor: OCEAN Petter Gustavsson 1 oktober
73 O (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober
74 O (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober
75 C (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober
76 C (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober
77 E (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober
78 E (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober
79 A (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober
80 A (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober
81 N (enligt FFM) Petter Gustavsson 1 oktober
82 N (enligt B5) Petter Gustavsson 1 oktober
83 Övning: Era deskriptioner O: C: E: A: N: Petter Gustavsson 1 oktober
84 Övning: Klassificera item enligt OCEAN Petter Gustavsson 1 oktober
85 Petter Gustavsson 1 oktober
86 Övning: Oliver John s BFI Petter Gustavsson 1 oktober
87 Personality traits: Modellens generaliserbarhet
88 Metoden Själv-rapportering Kamrat-rapportering Observationsskattningar Gemensamt är att de är uppbyggda enligt klassiska test teoretiska antaganden och validerade internt Problem? Hur bra är man att bedöma sig själv? Hur bra är man på att bedöma sina närmaste? Hur bra är man på att observera rätt? Petter Gustavsson 1 oktober
89 Problem-självskattningar Kritik I Självskattning kan vara mer om hur man vill framstå än hur man är Självskattning kräver god kunskap om en själv har alla den? Kritik II Självskattningar kan vara förknippade med svarsstilar Kritik III Alltid hålla med Aldrig hålla med Självskattningar görs utifrån vad man förväntar sig ska vara önskvärt Även relevant kritik för kamrat-skattare och observatörer? Petter Gustavsson 1 oktober
90 =problem I vilken utsträckning konvergerar resultaten från en metod vid upprepade mätningar över tid? I vilken utsträckning konvergerar olika skattningsmetoders resultat för en individ? För mätning av indiviudella differenser? I vilken utsträckning konvergerar olika skattningsmetoders mätningar av individuella differenser? I vilken utsträckning konvergerar olika skattningsmetoders prediktioner av ett utfall? Håll dessa frågor i minnet och sök evidens i kurslitteratur och under föreläsningarna! Petter Gustavsson 1 oktober
91 Modellens generaliserbarhet: Språk Petter Gustavsson 1 oktober
92 Modellens generaliserbarhet: Språk Inventorier i olika kulturer och språk Tex NEO-PI-R; Goldbergs adjektiv => B5/FFM Språkspecifika ordboksstudier Se nästa bild Petter Gustavsson 1 oktober
93 Dutch German English Hur många bakomliggande faktorer? Petter Gustavsson 1 oktober
94 personlighets termer i ett 20-tal olika språk har undersökts Liknande bakomliggande faktorer har vanligtvis hittats Mer komplexa resultat i utom-europeiska språk Evidens svagast för överensstämmelse för en av fem Openness Intellektuell Öppen Okonventionell Rebellisk Petter Gustavsson 1 oktober
95 Kulturella aspekter Replikation över språk men i jämförelser mellan väst- och österländska kulturer (dvs USA och Japan) så: Används mer adjektiv, motstridiga adjektiv när man ska beskriva sig själv. Används olika uppsättningar av adjektiv när man beskriver sig själv i relation till olika andra personer (roller). Så även om taxonomin är generaliserbar så torde detta betyda att individuella differenser inte har samma konsekvenser i öst (som i väst). Petter Gustavsson 1 oktober
96 Modellens generaliserbarhet: Arter? Temperament? Petter Gustavsson 1 oktober
97 Petter Gustavsson 1 oktober
98 Modellens generaliserbarhet: Arter? Arter: Modellerns generaliserbarhet över arter (apa =>bläckfisk/guppie) Över flest arter; gorilla/ch =>bläckfisk/guppie E N Över många arter; gorilla/ch, hundar, katter, grisar, åsnor men inte bläckfisk/guppie E A N Endast över apsläktet C E A N O? Nyfikenhet? Lekfullhet? Petter Gustavsson 1 oktober
99 David Nettle (2006) Petter Gustavsson 1 oktober
100 Biologisk grund? Beteendegenetiska studier Molekylärgenetiska studier Neurovetenskapliga studier Petter Gustavsson 1 oktober
101 Skillnader i utgångspunkt och definitioner? Lexical ansatsen: Goldberg/John/Digman mfl The Big Five Inventorie-ansatsen Costa & McCrae Five Factor model of personality Petter Gustavsson 1 oktober
102 Traits: Sammanfattandebeskrivande Allport-common traits B5: Lexicala-ansatsen Goldberg mfl Föregångare; Norman, mfl Kausala-förklarande Allport-neuropsychic structure FFM: Inventorieansatsen Costa & McCrae, mfl Föregångare: Eysenck, Gray, mfl Petter Gustavsson 1 oktober
103 Petter Gustavsson 1 oktober
104 Vilken modell? Vems operationalisering? Lexical ansatsen: Goldberg/John/Digman mfl The Big Five Inventorie-ansatsen Costa & McCrae Five Factor model of personality Petter Gustavsson 1 oktober
105 Olika benämningar - John 1990 Petter Gustavsson 1 oktober
106 Olika benämningar - John 2008 Petter Gustavsson 1 oktober
107 Prototyp-projektet 10 differential psykologer inom personlighetsområdet gick igenom alla publicerade B5 och FFM studier/instrument Ur en extraherad lista om 300 adjektiv, skattades i vilken utsträckning varje enskilt adjektiv kunde ses som en prototyp för respektive fem faktorer 112 av 300 adjektiv klassades till en och samma faktor av 9/10 skattare 10 psykologer observerade närmare 300 personer (i grupparbeten med personer) intensivt under en kursperiod och gjorde bedömningar för varje person på alla 112 adjektiv. En faktor analys genomfördes på sammanvägda observationer Petter Gustavsson 1 oktober
108 Resultat: Prototypiska markörer Petter Gustavsson 1 oktober
109 Konvergerar de? Intryck? Empiri? Petter Gustavsson 1 oktober
110 Hur konvergerar de vanligaste instrumenten? Faktorinstrbument mot NEO-PI-R Petter Gustavsson 1 oktober
111 Openness Petter Gustavsson 1 oktober
112 Conscientiousness Petter Gustavsson 1 oktober
113 Extraversion Petter Gustavsson 1 oktober
114 Agreeableness Petter Gustavsson 1 oktober
115 Neuroticism Petter Gustavsson 1 oktober
116 Var finns de största skillnaderna? Petter Gustavsson 1 oktober
117 Antal faktorer: Är resultaten så entydiga? B5/FFM: Varför just fem? Petter Gustavsson 1 oktober
118 Varför just fem? O C E A N Petter Gustavsson 1 oktober
119 Istället för 5; 6? Petter Gustavsson 1 oktober
120 Ashton, 2004 Petter Gustavsson 1 oktober
121 Den 6:e faktorn: Äkta - Oäkta Genuin Konstlad Sann Falsk Frank Pretentiös Ärlig Oärlig Petter Gustavsson 1 oktober
122 Varför inte färre faktorer? Petter Gustavsson 1 oktober
123 Hierarkisk taxonomi: Petter Gustavsson 1 oktober
124 Getting along Socialisation (EHE) Getting ahead Självförverkligande (Maslow; Rogers) Petter Gustavsson 1 oktober
125 inför kommande föreläsningar
126 Personality traits: Stabilitet och förändring
127 Era prediktioner Era prediktioner: Om stabilitet (rank och nivå) i livets olika stadier/åldrar Hur behålls rangordningen av OCEAN inom en population över tid? Hur förändras en individ över tid i sina nivåer av OCEAN? Petter Gustavsson 1 oktober
128 Personality traits: Prediktioner
129 Emotion och beteende Petter Gustavsson 1 oktober
130 Kognition och beteende Petter Gustavsson 1 oktober
131 Situtation och beteende Petter Gustavsson 1 oktober
132 Struktur och process Emotion Kognition Situation Petter Gustavsson 1 oktober
133 Struktur och process Hur ser det inre livet ut för personer med hög/låg: O C E A N? Vilken social/emotionell information är kritisk? Hur reagerar de på denna information? Vilka förväntningar, tolkningar har låg/hög-skattare av/på sin omvärld? Vad motiverar dem/vilka typiska personliga mål driver dem? Petter Gustavsson 1 oktober
134 Personality traits: From the perspective of social-cognitive theories
135 SCT vs. Trait-theory Byggstenar kontra process Trait teorin menar att ett antal underliggande strukturer avgör hur individer beter sig. Trait är interna psykologiska dispositioner som är (relativt) stabila genom livet. SCT menar att vissa basala strukturer finns, men att beteenden inte kan förstås utan att ta hänsyn till kognitiva och affektiva processer som påverkar hur individer beter sig i olika situationer.
136 Två SCT-ansatser: Carol Dweck: Grundläggande uppfattning om egna egenskapers stabilitet och förändring Linda Crocker: Self-worth/Self-esteem Grundläggande uppfattning om eget värde Petter Gustavsson 1 oktober
137 Seminarier:
138 Seminarium den 11/10 Petter Gustavsson 1 oktober
139 Seminarium den 11/10 Petter Gustavsson 1 oktober
140 Seminarium den 12/10 Petter Gustavsson 1 oktober
141 Seminarium den 15/10 Petter Gustavsson 1 oktober
Egenskapsteori. Mattias Gunnarsson
Egenskapsteori Mattias Gunnarsson mattias.gunnarsson@psy.gu.se Upplägg Definitioner Grundlänggande egenskapsteori Olika teoretiska modeller Mot gemensam taxonomi Femfaktorsmodellens generaliserbarhet Personlighet
Läs merEgenskapsteori. Mattias Gunnarsson
Egenskapsteori Mattias Gunnarsson mattias.gunnarsson@psy.gu.se Upplägg Definitioner Grundlänggande egenskapsteori Olika teoretiska modeller Mot gemensam taxonomi Femfaktorsmodellens generaliserbarhet Personlighet
Läs merDifferentiell psykologi. Kursstart 29 augusti 2011
Differentiell psykologi Kursstart 29 augusti 2011 Dagordning Terminsstart Upprop Ämnet Den differentiella psykologins plats inom psykologin och dess relation till andra kurser i utbildningen Kursen Momenten:
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 2 oktober 2012 Momentintroduktion Det differentialpsykologiska perspektivet Petter Gustavsson 1 oktober 2012 2 Differentiell Psykologi the branch of psychology that studies
Läs merLÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996)
LÄRANDE (Hård af Segerstad, H. m.fl., 1996) Lärprocessen hur kan den beskrivas? ett komplicerat samspel mellan intellektuella, känslomässiga o. färdighetsmässiga processer inom individen ett samspel mellan
Läs merVetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag
Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merKulturella aspekter på individuella differenser
Kulturella aspekter på individuella differenser Ronja Brandt Rebecka Bratt Mirjam Dahl Erika Demner Mathilda Eriksson Gertrud Grevesmuhl Erika von Heijne Soheil Mahdi Therese Montgomery Tove Nordström
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merMENTALISERINGSBASERAD TERAPI
2014-10-28 Anna Sten & Niki Sundström 1 MENTALISERINGSBASERAD TERAPI Anna Sten överläkare Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge wwwmbtsverigese 2014-10-28 Anna Sten & Niki
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merSvenska som andraspråk, år 8
1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet
Läs merVärldshandel och industrialisering
Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka
Läs merPlanering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Läs merKÄNSLA AV SAMMANHANG. Uppskattad dygnsdos i gr. och preparat (de sista 30 dagarna):
KÄNSLA AV SAMMANHANG Datum för ifyllandet: Intervjutillfälle nr: Intervjuare: Individens namn: Kön: Födelse år: Antal år i missbruk (med uppehåll): Drogfri dagar (nu): Initiativtagare till kontakt med
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs mer3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs merKOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Läs merUPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merBild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Läs merBedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)
Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned) Du ska skriva en faktatext om en världsdel. Frågorna du ska utgå ifrån i din inledning är: 1. Hur påverkar klimatet
Läs merVad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Läs merFörskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med
Läs merKvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merIT, etik och organisationer
IT, etik och organisationer Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merNO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål
NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merOmfattning: 2 + 2 heldagar samt tre coachtillfällen med personlig coaching. För mer information och frågor kontakta oss på info@shifteducation.
SHIFT 1 Vänder sig till dig som samarbetar med människor. SHIFT 1 är en utbildning i det coachande förhållningssättet och grundläggande kunskaper i coaching som metod. Du får praktiska verktyg baserade
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merArgumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag
Ämne: Svenska åk 6 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 6 Beräknad tidsåtgång: 160 minuter per vecka LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. Klicka HÄR för att skicka ditt färdiga arbetsmaterial till din pedagog. LÄSFÖRSTÅELSE Skottet 1. Vart var Malala på väg när hon
Läs merBFL & IKT (och SUA kommer )
BFL & IKT (och SUA kommer ) För hållbar högre måluppfyllelse för alla barn och ungdomar! Alla elever ska stimuleras att nå eller överträffa sina kunskapsmål i alla ämnen utifrån höga förväntningar och
Läs merInvandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori
Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion Göteborg, 2 november 2011 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com 070-5548568 1 Egencentrerat förhållningssätt
Läs merSyftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merPC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC1143, Grundkurs i psykologi, 30 högskolepoäng Basic course in Psychology, 30 higher education credits Grundnivå (First Cycle) 1. Fastställande Kursplanen har fastställts
Läs merEnkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)
Enkätresultat Enkät: Utvärdering moment 2 Status: öppen Datum: 2011-04-26 16:28:20 Grupp: Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) 1. I vilken utsträckning anser du
Läs merBedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-04-05
Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-04-05 Black & Williams fem principer för formativ klassrumspraktik Klargörande av planering och vilka krav som finns
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs merFemfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin
Testdagen 2014 Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Inom personlighetsforskningen har allt större enighet uppnåtts
Läs merBedömning för lärande. Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12
Bedömning för lärande Workshop för nyckelpersoner i Sundsvalls kommun 2013-09-12 Workshop 2013 är elevens år eleverna ska känna sig förtrogna med formativ bedömning... de ska i alla fall veta skillnaden
Läs merBRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Läs merKognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder
Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och
Läs merJämförelse länder - Seminarium
Jämförelse länder - Seminarium På seminariet ska du presentera dina länder. Du ska börja med att presentera grundläggande fakta om länderna, t.ex. vilken sorts produkter de exporterar & importerar (är
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merAvsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.
Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merInkludering på Rannebergsskolan. Göra olika för att bemöta lika
Inkludering på Rannebergsskolan Göra olika för att bemöta lika Inkludering En process som syftar till att möta alla elevers olika behov genom att öka tillgänglighet till lärande, kultur och samhälle. Detta
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merINSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET
INSTUDERINGSFRÅGOR TILL PROVET Svara så utförligt som möjligt på alla frågor. Skriv inte av exakt från boken utan försök formulera dina svar med egna ord. PowerPointen finns på bloggen. LYCKA TILL! /Therese
Läs merSammanställning kursutvärdering
Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit
Läs merSvenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Läs merVilka är Pysslingen Förskolor?
Vilka är Pysslingen Förskolor? Pysslingen startar 1986 Finns 2015/2016 i Stockholms Län Knivsta Enköping Västerås Kristianstad Lund Höganäs Helsingborg 89 förskolor 1 förskola 1 förskola 3 förskolor 2
Läs merLärande. Hälsa. Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete. Mål. provivus.
Förebyggande arbete och hur vi kan arbeta för a5 få 7llbaka barn och unga 7ll skola, studier, prak7k eller arbete 151028 David Edfelt, leg psykolog Handledning, utbildning och utveckling provivus.se TIPSBANKEN
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merMomentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13
Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13 Vecka 4 On 21/1 10-12 A26 Introduktion: Genomgång av litteratur, momentschema, obligatoriska uppgifter osv. (Intervju med Monica Axelsson) (Sexfältare
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merKiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Läs merKurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merHur motiverad är patienten?
Hur motiverad är patienten? Hur intresserad/beredd är du att sluta röka på en skala 0 10? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kort MI-övning 1 Berättaren berättar om något hon/han tänkt på att ändra i sitt liv, men
Läs merSVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs mer08/11/13. Databasteknik och informationssystem DD1370 F3. Ett urval ur databasen bestäms av en SQL-fråga. Påminnelse: Deadline på tisdag
Påminnelse: Deadline på tisdag Databasteknik och informationssystem DD1370 F3 Petter Ögren Inlämningsuppgift 1 - Skall mailas in senast 23:59 på tisdag. - Redovisas på övningen på onsdag - Inspireras av
Läs merLATIN SPRÅK OCH KULTUR
LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del
Läs merStimulated recall En forskningsmetod
Stimulated recall En forskningsmetod Victoria Johansson FRAM/Projekt 2 7 februari 2013 victoria.johansson@ling.lu.se Stimulated recall eller? Stimulated recall Verbal interaction protocol Retrospective
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Ystad kommun
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Ystad kommun Till dig som är chef i Ystads kommun Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela sanningen,
Läs mer912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning
Läs merHur utvecklar man användbara system? Utvärdering. Användbarhet handlar om kvalitet. Utvärdering. Empiriska mätningar. Metoder
Hur utvecklar man användbara system? Utvärdering Lära sig organisationen Förstå användarens situation Förstå användarens språk Involvera användare i processen Utvärdera, testa och vara LYHÖRD! Användbarhet
Läs merHur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.
I N T E R V J U G U I D E Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat. Syftet med den här guiden är att ge dig de bästa råden så
Läs merLPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merFöräldrapolicy 2015-01-01
Föräldrapolicy 2015-01-01 Som förälder till en av ungdomarna i IBK Hallsta är Du en viktig del av vår verksamhet. Du är en stor resurs och hjälper oss att nå våra mål. Utan förälderns medverkan i stort
Läs merVad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska
Läs merETT TUNGT MEDIEPAKET 2016 VIN & BAR
ETT TUNGT MEDIEPAKET 2016 VIN & BAR VIN & BAR SÅ MYCKET MER ÄN BARA ETT MAGASIN FÖR DEM SOM ÄR INTRESSERADE AV VIN OCH DRYCK Umgänget med våra nära, kära och vänner är en viktig kanske den viktigaste delen
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merDisclosure. SOMP-I skapades av Kristina Persson. SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget
Disclosure SOMP-I skapades av Kristina Persson SOMP-I ägs av Barnens rörelsebyrå Kristina Persson & Kine Johansen är delägare i företaget Fördelen med standardiserade metoder Mer information jämfört med
Läs merSyfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Läs merKollegiala observationer 2016-01-19 Hummelstaskolan Enköpings kommun. Hummelstaskolan. Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång.
Kollegiala observationer bakgrund, syfte, mål och arbetsgång. 1 Innehållsförteckning... 1 Kollegiala observationer på... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Gemensamt ansvar... 3 Kollegialt lärande... 3
Läs merAnna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015
Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015 Det talade ordet gäller Det är höst i ett Sverige som börjar tvivla på framtiden. Ett växande utanförskap där en av sju fastnar utanför arbetsmarknaden.
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merDrömplan för 2015. Uppföljningstillfällen: Mitt förslag är att avsätta 4 tillfällen under ett år för att följa upp din drömplan.
Drömplan för 2015 När jag var yngre och hörde ordet mål så tänkte jag antingen på mål som en idrottare sätter eller ett företagsmål. Det var inte förrän under senare del av mitt liv som jag förstod att
Läs mer