Frans Henrik Schartau. en av männen bakom jättekampanjen "Åt, drick och var glad!" Sidan 3

Transkript

1 Åse Zaccherini en av ICA-förtagets medarbetare som flyttat till nya lokaler. Sidan 3 Frans Henrik Schartau en av männen bakom jättekampanjen "Åt, drick och var glad!" Sidan 3 Sidan 9 Nr 5 Tondogen dan 11 april 1985 Dags igen för julinköp! Knappt har påsken hunnit passera förrän ICA:s specialvaruavdelningar måste planera för julen. På ICA Essvers specialvarumässa i Linköping för ett par veckor sedan presenterades årets julnyheter. Köpmän och specialansvariga från hela Östergötland och Gotland tittade in och beställde flitigt. Allt från ljusstakar, tomtar, dukar och diverse pynt. Tony Duntjer, t v, och Göran Söderling från specialvaruavdelningen visar upp den präktigaste av alla ljusstakar ur sitt julsortiment. Nyexaminerad Essve-student Lilly Boholm en av tjejerna på DC Västerås som tror på avslappningsgymnastik. Kurt-Inge Andersson från fruktexpeditionen vid DC Östergötland har deltagit i en mycket speciell kurs. Inom ramen för projektet DC 90 fick han lära sig allt om ICA, om ICA Essvers organisation, om rutinerna inom den egna avdelningen, men även en hel del om den egna produkten. Sidorna 6 7 "Jag bryr mej om!" står ^ på Kurt-Inges kursknapp. M Det kan gälla både kun- ' den, arbetskamraten eller själva varan man Jobbar med. Visserligen får Inger '/.etterholm, säljare på Frukt & Grönt, mindre motion i dag men jobbet flyter desto bättre. SÄLJARE OCH i:\imihiokik NU SAMLADE PÄ ETT PLAN Det är slut med springet mellan våningarna på DC Södertälje. Alla kontaktproblem är minnen blott! Man har byggt om och förverkligat en gammal dröm: att få hela staben för Frukt & Grönt & Blommor samlad på samma plan. Sidan 5

2 2 K EFL EK TIONER... Var har entusiasmen tagit vägen? "Terrific!" hojtar amerikanen när något tilltalar honom. Tysken skriker "Toll!" och tindrar hänförd med ögonen. Engelsmannen utbrister "Marvellous!" och lägger huvud på sned. Svensken däremot nedlåter sig i bästa fall till ett torrt och oengagerat "Skitbra!" och ser hopplöst uttråkad ut. Var har den gamla bärliga, glädjespridande, uppiggande entusiasmen tagit vägen? Jag är på besök hos en liten ICA-avdelning någonstans i Sverige. Till eftermiddagskaffet bjuds läcker gräddtårta. Har ni vunnit på V 65, frågar jag. Eller är det något annat ni firar? Det är Kalle som bjuder. Han har jobbat 20 år inom företaget, svarar man likgiltigt, föga imponerad. Vem är Kalle? Framför allt: var i all världen är Kalle? Kalle Svensson sitter vid sitt skrivbord, har jättemycket att göra och kan inte vara med. Jag efterlyser en antydan av spontanitet hos Kalles arbetskamrater, en glädjeyttring, vad som helst som bryter denna likgiltiga attityd och ger högtidsstunden med tårta på bordet en värdig och festlig prägel. Varför inte hissa karfn upp i luften, hurra för honom, tvinga honom att sitta ner ett par minuter vid kaffebordet (rentav erbjuda honom hjälp med jobbet han håller på med), ge honom en blomma eller hålla ett kort hyllningstal? Blir man aldrig glad? Klockan är fem i ett en helgdagsafton. Idag slutar alla klockan tre. Många har fått jobba över veckan innan. Just idag finns inte så mycket att göra på denna ICA-avdelning. Chefen bestämmer sig för att ge personalen ledigt ett par timmar Den här artikeln riktar sig i första hand till alla ICA-anställda i åldern år. Enligt uppgift från resp. personalkontor är det inte mindre än ungdomar som uppfyller de kraven och alltså bör läsa vidare. tidigare idag. Han går runt på avdelningen och meddelar: Grabbar, vi slutar för idag. Gå hem och ha en trevlig helg. Vi ses igen på torsdag! Kommentarerna är många, få är dock positiva. På KF slutade dom redan vid lunch! Nu gör det detsamma när vi slutar, har ändå missat bussen! Om det åtminstone vore hyfsat väder så man kunde åkt skidor! Chefen säger inget. Han rycker på axlarna och går tillbaka till sitt skrivbord. Själv har han inte tid att gå hem ännu. Undantag finns Det känns så skönt och så befriande att se en fotbollspelare hoppa rakt upp i luften av glädje över att han lyckats göra mål. Eller titta på allt kramande och ryggdunkande bland hockeyspelare som just fått in en puck hos motståndaren. Än mer frapperad blir man när man observerar publiken. Människor vanliga svenskar som aldrig annars visar ett tecken av glädje eller entusiasm är som förbytta! De skriker, jublar, vrålar, sjunger, hoppar, skrattar, blåser i små trumpeter och kramar om sin granne! Samma fenomen på rockkonserter. Ungdomar, håglösa och uttråkade i vardagslag, vaknar plötsligt till liv. De har fruktansvärt roligt, är pigga, glada och smått galna och visar det på samma sätt som åskådarna på fotbollsläktaren. Är det verkligen bara en rafflande fotbollsmatch eller en öronbedövande rockkonsert som duger för att få oss att visa spontan glädje och entusiasm? Räcker det inte längre med en läcker tårtbit till kaffet, två timmars oväntad extraledighet eller "bara" nya fräscha gardiner på jobbet? miljoner till initiativrik ungdom Med anledning av att det i år är FN:s världsungdomsår har den svenska regeringen tidigare ur allmänna arvsfonden delat ut 30 miljoner kronor till föreningar och organisationer för olika ungdomsprojekt. "Men inte nog med det", som Helmer Bryd brukar säga. Nu har också Svenska Arbetsgivarföreningen aviserat att man ämnar satsa två miljoner kronor för att ytterligare främja ungdomlig kreativitet och initiativförmåga. "Näringslivets initiativpris" är tillgängligt inom praktiskt taget alla områden, inte minst inom arbetslivet. Det kan handla om teknik, ekonomi, administration försäljning eller produktion. Huvudsaken är att man visar intresse för att uträtta någonting. Lönen för mödan utdelas i form av tio utvecklingsstipendier på vardera kronor, 30 studieresor till USA samt 300 initiativstipendier på vardera kronor. Anmälan skall vara SAF tillhanda senast den 30 april och pristagarna offentliggörs i dagspressen den 1 juni. ICA AB I samband med att Björn Israelsson lämnar ICA AB i månadsskiftet april/maj för att tillträda som redovisningsansvarig inom ICA Hakon kommer man att ändra arbets-ansvarsfördelningen inom ICA AB:s ekonomiavdelning. Avdelningens totala arbete kommer under Ulf Nyströms ledning att bedrivas genom fyra funktioner: Redovisning, statistik, som Jan-Åke Johansson blir ansvarig för. Han anställs 1 juli. Kassa, Finans, Valuta svarar Ingrid Palmqvist för. Data, Växel, Vaktmästeri blir Mats Wicanders ansvarsområde. Samordning, Administration åligger Ulf Nyström. ICA Hakon Anders Johansson, DC Luleå, har den 18 mars tillträtt en befattning som konsulent vid samma DC. Han var tidigare gruppledare för Special. Sven-Åke Svensson, tillträder den IS april 1985 befattningen som avdelningschef Kolonial vid DC Västerås. Hans Femström, som för närvarande arbetar med ICA Hakons koncernbokslut kommer när detta är klart att övergå till redovisningsavdelningen inom Ekonomifunktionen. Här kommer han främst att Syssla med utvecklingsfrågor. Johan Godo, tillträdde den 1 april 1985 en befattning som ekonomikonsulent på detaljhandelsavdelningen inom HK:s Detaljhandelsfunktion. Han har tidigare varit administrativt ansvarig för HK:s specialvaruavdelning. ICA Hakon Byggnadsingenjör till HK:s avdelning för detaljhandelsplanering i Västerås, önskvärda kvalifikationer är examen från byggnadsteknisk linje. Vana från butiksplanering räknas som merit. Tjänsten är förknippad med resor. Ring Tor Rosengren, tel. 021/ för närmare upplysningar. Ekonom/Redovisningsman till ICA-bokföring på DC Borlänge. Den sökande bör ha god teoretisk underbyggnad, minst gymnasieekonom, önskvärd är även praktikvana, helst från redovisningsbyrå med konsultverksamhet. För närmare upplysningar ring Lars Sahlén eller Lennart Björ, tel. 0243/ Internrevisor med ADB-inriktning till Internrevisionsavdelningen på HK i Västerås. Den sökande bör ha god ekonomisk utbildning, ADB-kunskaper, analytisk förmåga samt initiativkraft och samarbetsförmåga. Närmare upplysningar lämnas av Bengt Drugge, tel Kamrer/ICA-Bokföring med placering på DC Karlstad. Den sökande bör ha god teoretisk underbyggnad, minst gymnasieekonom, praktikvana, helst från redovisningsbyrå med konsultverksamhet samt förmåga att analysera bokslut. Ytterligare upplysningar lämnas av Håkan Edenskär eller Sven-Anders Björklund, tel. 054/ Avdelningschef Special till DC Karlstad. Den sökande bör ha god detaljhandelserfarenhet, intresse för marknadsföringsfrågor samt god varukännedom. Ytterligare upplysningar lämnas av Roland Lewin eller Håkan Edenskär, tel. 054/ Internrevisor till revisionsavdelningen i Västerås. Den sökande bör ha god teoretisk grundutbildning med tonvikt på detaljhandelsredovisning. Ring Bengt Drugge, tel , för närmare information. Konsulent Storhushåll till DC Umeå: Befattningen är nyinrättad. Den sökande bör ha stort intresse för varuområdet och erfarenhet/kännedom om Storhushåll. Närmare upplysningar lämnas av Sören Lundberg eller Ove Oskarsson, tel Ansökningshandlingarna kan även sändas direkt till ICA Hakons Centrala Personalavdelning, Västerås....om tjejer och ansvar Det är en myt att tjejer inte vill ha jobb med eget ansvarsområde eller en arbetsledande befattning, säger Birgitta Axelsson (bilden), inköpare på Special hos ICA Eol i Göteborg. Precis som männen tycker vi att ett sådant arbete i högsta grad är stimulerande. Visserligen måste man vara beredd att emellanåt offra något av sin fritid, men vad gör det om man trivs med sina arbetsuppgifter? Det är fel att påstå att vi tjejer är rädda för ett chefsjobb. Däremot vågar vi inte stå upp och öppet tala om att vi gärna vill klättra vidare inom företaget. Kanske saknar vi många gånger stödet från vår närmaste chef!

3 Jättekampanj startas Mat är något "nödvändigt gott" I maj startar den riksomfattande kampanjen "Ät, drick och var glad". Den samlade svenska livsmedelsbranschen står bakom projektet som skall pågå under minst tre år. Man vill att måltiderna åter får större betydelse i vår vardag, att vi umgås mera med familjen och goda vänner runt maten som på den gamla goda tiden, och att vi tar oss tid igen för att njuta av god och näringsriktig mat. Hit skall vi nå tillsammans, står det i kampanjbroschyren. Vårt mål är att vi samlas runt matbordet igen. Maten skall återigen få en central betydelse i vår vardag, säger ICA-förbundets VD Frans Henrik Schartau t v, och Thorsten Andersson från LRF Under de senaste 20 åren har våra matinköp minskat med 6 procent. Vi väljer idag billigare mat, dessvärre även ofta mat av sämre kvalitet och lågt näringsvärde. På livsmedelsbranschens uppdrag har Sifo i höstas genomfört en undersökning om våra matvanor. Här framgick att en fjärdedel av befolkningen inte har några fasta matvanor alls. Man äter impulsmässigt vad som helst och när som helst på dagen, rapporterade Sifochefen Hans Zetterberg på en presskonferens för livsfackpressen i Stockholm i mitten av mars. Det är den kategorin som i första hand borde kunna påverkas av en sådan kampanj som Ät, drick och var glad. Det kommer däremot inte att bli lätt för den svenska livsmedelsbranschen att få ny vind i seglen. Frågan är om inte den Kvartetten som presenterade Åt, dryck och var glad-kampanjen för livsfackpressens representanter består av: från vänster Thorsten Andersson, LRF, Frans Henrik Schartau, ICA-förbundet, Sifochefen Hans Zetterberg samt Mils-Erik Lyherg från Ted Hatts. branschen idag är hårdast reglerad av alla svenska branscher! Folkrörelse Förhoppningsvis får kampanjen en sådan genomslagskraft att den "nya matglädjen" startar en regelrätt folkrörelse. Först kommer affischer både utomhus och i butikerna samt annonser, både i dagsoch veckopressen, att göra oss uppmärksamma på att något håller på att hända. Därefter är mängder med aktiviteter planerade. Tävlingar arrangeras. Gastronomiska Akademien och Stiftelsen Livsmedelsbranschen delar ut stipendier till Årets Matprofiler, skolorna får ett nytt utbildningsmaterial i ämnet mat, även en Matens Dag skall anordnas. Allt för alt blåsa nytt liv i livsmedelsbranschen. Det handlar ändå om sammanlagt människors jobb i vårt land! Jobb som behövs och som vi alla är rädda om. Ingrid Rosenlund Nu har de dragit åthälsingegatan! En gemensam adress för ICA-förlagets stockholmsavdelningar är en länge närd önskan, som nu blivit verklighet. Hälsingegatan 47 är den nya adressen för samtliga, sedan ICA provkök som sista enhet dragit in med plättlaggar och ballongvispar. Totalt berördes 54 personer av flytten. Det var inte utan att interiören var en smula kaotisk när nyfikna ICA-kontakten hälsade på för litet sen. På stämningen fanns dock intet att anmärka. Den var hög och förväntansfull. "Glad-i-mat"-gänget hade just fått det första numret av den nya tidningen i händerna och hade svårt att koncentrera sig på mindre betydelsefulla saker. En glad bild ställde de i alla fall upp på och hade heller ingenting negativt att säga, vare sig om de nya lokalerna eller tidningen. Fräscht och elegant Fortfarande stökade hantverkare i lokalerna och långt ifrån alla inventarier fanns på plats. Läckert såg det dock ut att bli utan att för den skull inkräkta pä den praktiska delen. Fattas bara annat när vi fått välja ut allting själva, kommenterade Charlotte Sjögren, talesman för ICA-kurirens matredaktion, som dragit sig tillbaka till ett fräscht och stilrent och alldeles eget litet provkök. Ej att förväxla med ICA provkök, förtydligade de bestämt. Kommunikationerna har blivit sämre, men i gengäld har vi det trivsammare inne. Vi saknar egentligen bara utsikten. De positiva intrycken slår lätt ut de negativa, konstaterade också Margareta Edenberg, mera känd under täcknamnet "Maggie". Egen vaktmästare Inte så centfalt som tidigare, men man vänjer sig. Till de positiva detaljerna hör att vi fått en helt ny vaktmästartjänst. Vi har länge haft behov av någon som tar ansvar för posten och sköter det löpande. Vid ett kombinerat skriv- och konferensbord sitter Birgitta 0'Nils, chef för bokförlaget. Hon ser ut att trivas: Vi har ju alldeles nyss flyttat in så jag har inte hunnit samla ihop intrycken än. Till det negativa höra att det blir besvärligare att snabbt få hit författare och andra medarbetare, liksom att jag själv fått litet längre till jobbet. Detta kan ställas mot att vi alla flyttat ihop, fått fräscha lokaler, möjlighet att fixa sin egen lunch samt garage i källaren. För att inte tala om det här skrivbordet, tillägger hon glatt. I dagarna har nu också ICA provkök kommit på plats och i och med detta kan också den stora lca-förlagsfamiljen betraktas som samlad under ett tak. Sven Wesström ICA-kurirens matredaktion hade fått ett alldeles eget litet provkök och passade på att pröva en nyhet tillsammans med ICA-kontakten. Fr v Lizzie Westling, Hillevi Bager-Falk, Charlotte Sjögren och Kerstin Degerbeck. "Glad-i-mat"-redaktionen var för tillfället litet stressade, men ställde beredvilligt upp på en glad bild. Fr v Gun Borg, Gun Almgren, gie" Edenberg trivdes som fis Sekreteraren Margareta "Mag Ove Magnusson och Nini Ekeström. ken i vattnet i de nya lokalerna.

4 "Arbetsrotation" ger säljare ökad inblick Lagerpersonalen anser ofta att de blir betraktade som en helt separat enhet, en avdelning som jobbar för sig med olikartade rutiner. Kontorspersonalen har i regel inte en aning om vad de sysslar med och hur de arbetar. Kontakten dem emellan är ytterst sparsam. Borde samarbetet med kontoret tungera bättre? Kent Jansson Infackare DC Stockholm, ICA Essve: Nej. Det fungerar bra hos oss. Vi har regelbunden kontakt med säljarna. Ett önskemål är att vi som jobbar på lagret finge möjlighet att lära oss säljarnas arbete. Då kunde vi t ex lättare förstå deras arbetssituation och kanske också rycka in som vikarier vid behov. Sedan en tid tillbaka tillämpar man på DC Stockholm någonting man kallar "arbetsrotation". I klartext betyder det att säljare då och då byter arbetsplats inbördes och på så sätt får en inblick i rutinerna även på andra avdelningar. Avsikten är dels att göra arbetet mindre monotont, dels att få en så allsidigt utbildad personal som möjligt. Hittills har det funkat bra, säger Tomas Blomqvist, ansvarig för frukt- och grönsaksavdelningen vid DC Stockholm. Rotationen är frivillig och flera säljare har tagit chansen att vidga vyerna. På frukt och grönt jobbar f n en säljare från kolonial och en från färskvaruavdelningen. I gengäld har två säljare från frukt och grönt flyttat över till kolonial medan en kolonialsäljare flyttat till färskvaror. Skilda rutiner På frukt och grönt träffar vi Greta Rösth. Hon kommer från kolonial, är inne på andra veckan i sitt nya jobb och börjar bli varm i kläderna: Det har alltid sina sidor att byta arbete på det här sättet, säger hon. Å ena sidan lämnar man ett arbete man behärskar och en kamratkrets man är väl inkörd med. Det är nackdelar- Greta Rösth från kolonial och Bengt Zetterqvist från färskvaror ser ingenting negativt i att under några veckor praktisera som säljare pä frukt och gröntavdelningen. na. A andra sidan handlar det om en personlig utveckling. Ju mera man kan desto större möjligheter har man givetvis i arbetslivet. Jag tror att de flesta som vågar ta det här steget kommer att få lättare att anpassa sig än de själva tror. Om ett par veckor kommer man inom DC-ledningen att utvärdera resultaten av "arbetsrotationen". Blir utfallet positivt är det sannolikt att man kommer att upprepa försöken. Tomas Blomqvist: Att ge de anställda en chans att utveckla sig måste vara bra både för personen i fråga och företaget. Sven Wesström Kontorspersonalen vet normalt inte hur det ser ut på lagret, än mindre känner de sina kollegor vid namn eller vet vilken avdelning de tillhör. Missförstånd kan lätt uppstå, långa onödiga diskussioner kan bli följden och en ömsesidig irritation blir ett faktum. Borde samarbetet med lagret fungera bättre? Ulla öllersten Inköp Heidenborgs, Karlstad: Ja. Vi borde samlas oftare för att diskutera igenomfrågor som kan uppstå. Små bagateller blir gärna stora problem på grund av bristande information. Tore Malmenlid Lagerexpeditör Ole-gruppen, Göteborg: En svår fråga. I stort fungerar det bra, mycket beror på vem man pratar med. Det blir gnäll från båda håll, beroende på för lite kännedom om varandras arbetsuppgifter. Allt skulle fungera bättre om vi fick mer information och bättre inblick i kontorsrutinerna. Ostpacken gör paus stretchar! Allan Carlsson Säljare Ole-gruppen, Göteborg: Nej. Jag tycker att det funkar bra. Kan inte nämna något speciellt som jag skulle vilja ändra på. Det är bra killar på lagret som går att snacka med. Per-Olof Persson Transportchef DC Kristianstad, ICA Eol: Nej. Hos oss fungerar redan samarbetet perfekt. Vi har absolut inga samarbetssvårigheter mellan lager och kontor. Mari Martineli Fruktexpeditionen DC Gävle, ICA Hakon: Ja. Det skulle kanske kunna fungera bättre. Man pratar tyvärr inte speciellt mycket med varandra. Sträck ut! Stretchingen består av lugna, koncentrerade rörelser som motverkar spänningar. I raden står fr v: Karl-Åke Fredriksson, Susanne Wester, Astrid Mattson, Veronica Johansson, Tomas Karlsson och Britt SchweiU. Tolv ostpaketerare på DC Stockholm både tjejer och killar gör paus ett par gånger om dagen för att sträcka på sig ordentligt. Stretching är både rolig och nyttig. Vi mår mycket bättre sedai; vi började med dessa, i sig ganska enkla rörelser, säger Britt Schweitz, en av flickorna. Direkt efter lunch och efter kafferasten på eftermiddagen sätter vi på bandspelaren. Så sträcker vi på armar och ben i takt till musiken, omkring fem minuter varje gång. Leif Tennfors, ansvarig för ostpacken, är initiativtagare till denna lilla pausstretching. Jag kom en dag att tänka på att det måste kännas oerhört jobbigt att stå med armarna rakt utsträckta timme efter timme och dag efter dag! Ostpaketererare har inte direkt något tungt jobb, men arbetsställningen är mycket påfrestande för både näck-, ben- och armmuskler, kommenterar Leif. Jag tog kontakt med företagssköterskan som hjälpte mig att utarbeta ett lämpligt schema för stretchingrörelser och därtill passande musik. Facket och företagsledningen var positiva till idén, och det var bara att sätta igång. Eva Lindgren Säljare, djupfryst DC Växjö, ICA Eol: Nej. För min del kan jag säga att det fungerar fint. Vi har haft en del träffar och fester ihop och det stärker relationerna oss emellan. Karin Gustavsson Säljare, kolonial DC Karlstad, ICA Hakon. Ja. Det har visserligen blivit bättre. Jag tror att lagret har svårt att förstå vad vi gör och naturligtvis även tvärtom. Ett arbetsbyte under en viss tid skulle inte skada, det vore säkert nyttigt för båda parter.

5 Lager- och kontorspersonal har flyttat ihop! N är kontakt på riktigt På DC Södertälje har man gjort slag i saken och byggt om radikalt åt Frukt <& Grönt och Blommor. Sedan två månader tillbaka arbetar lager- och kontorspersonal vägg i vägg. Begreppet "Dom där uppe vi här nere" finns inte längre. Samarbetet fungerar smidigare, lagandan har stärkts och butikerna får bättre service, framhåller Leif Ring, ansvarig för Frukt & Grönt. 1 samband med en ombyggnad av DC kunde vi genomföra förändringen inom avdelningen och vår nya organisation började fungera den 15 februari i år, säger Leif Ring. Före detta datum fanns vi säljare en trappa upp och kontaktvägen var onödigt lång och krånglig. Expedition och packning var också organisatoriskt skilda från säljsidan, gencm att dessa två funktioenr sorterade under distributionschefen. Vidare, fortsätter Leif, fanns det en tendens till att se säljsidan, som alltså satt på andra våningen, som en "högre" funktion. Det blev egentligen aldrig "vi" utan snarare "vi och de". Nu har vi mer naturliga umgängesformer. Det hela har både bokstavligt och bildligt förts ner på samma plan. Och i det här fallet betyder det ett enklare, lättvindigare och effektivare kommunikationssätt. En enda avdelning Före orhändringen arbetade alltså de sex säljarna för sig och övrig personal för sig nere på lagret. 1 dag är hela gruppen 18 personer, samlad till en enhet. Det innebär smidigare kontakter med varandra och bättre förståelse för vars och ens uppgifter. Vidare har säljsidan stor nytta av att befinna sig i närheten av produkterna och hanteringen av dem. Sammantaget gör detta att kunderna/butikerna kan påräkna en utökad service. Informationsutbyte Bland de uppenbara fördelarna med vår omändring kan jag nämna, att representanter för alla personalkategorier varje morgon samlas en stund runt vårt konferensbord, går igenom föregående dags händelser och informerar varandra om sådant som är förestående, talar Leif om. Det här har visat sig vara värdefulla minuter för vårt fortsatta arbete. Gårdagens erfarenheter blir till nytta i dagens göromål och planering på kortare och längre sikt kommer till allas kännedom. Önskemål från butikerna kan vidarebefordras och åtgärder vidtas utan dröjsmål. Planering för en större varuleverans kan diskuteras. Säljaktiviteter kan delges alla på en gång. Detta är bara några exempel på frågor som kan avhandlas på morgonträffarna. Förändringen ger all-roundkunnande Den här arbetsmodellen tror Leif och hans medarbetare på och integrationen bör även föra med sig, att medarbetarna så småningom skall kunna arbeta "över gränserna". Det vill säga kunna greppa tag i vilken syssla som helst inom hela avdelningen. Kanske blir det så i framtiden att alla anställda är så mångkunniga, att de lika enkelt manipulerar ett datatangentbord, kör truck och packar en kartong på fingodsexpeditionen. Förväntningarna infrias På vår fråga om det redan nu går att summera några erfarenheter av organisationsändringen svarar Leif: Förväntningarna, som vi haft, tycker vi har infriats. Samtliga inom avdelningen har varit positivt inställda till förändringen och det har gjort att alltsammans gått friktionsfritt. För mig som chef betyder det bland annat, att jag har en helt annan helhetsbild av avdelningen. Numera har jag ansvaret för alla funktioner; ekonomi, inköp, försäljning, expedition och personal och då är det av stor betydelse att på ett lätt sätt kunna överblicka hela verksamheten. För att fördjupa kontakten mellan butikerna och våra expeditörer har vi delat upp expeditionen till de fyrtio största butikerna bland expeditionspersonalen. Varje leverans till butiken följs av en etikett med expeditörens namn och detta medför, att expeditörens kontakt med butiken känns mer personlig och ansvaret för att den levererade ordern bli rätt, ökar också. Framtidsplaner Vi har också planer på en vidareutveckling av vår butiksservice, fortsätter Leif. Ännu ligger dessa i sin linda, men jag kan avslöja, att det rör sig om ett system där varje medarbetare inom avdelningen skall delta i eller följa hela arbetsprocessen: försäljning, expedition, lastning, lossning i butiken samt dessutom vara verksam i butiken en arbetsdag. Om vi hittar rätta formerna för detta, tror jag att det skall ge dem som deltar en riktigare bild av vad vi sysslar med. Jag tror också att man kommer att trivas bättre med sitt jobb, och motiven till att den eller den åtgärden vidtas kommer säkert att te sig naturligare. Vår strävan är ju, avslutar Leif, att vi tillsammans skall ge butikerna den allra bästa service som går att få. Nils Glaveby Inget mer spring i trappor och korridorer när vi på kontoret skall träffa kollegerna på lagret, säger Inger Zetterholm. Här träffas man och byter information. Ännu har bara Bengt Kollberg, Marie-Louise Landeli och Leif Ring kommit. Vi inom avdelningen tror på den här idén med all personal samlad. Det ger mänga positiva effekter, anser Leif Ring. Det här fungerar fint, är Kjell Claessons mening. Inger Hagstedt uppskattar att även blommorna fått ett särskilt rum "det är lättare att hälla ordning då ".

6 6 7 Sven-Olof Nilsson chaufför i vardagslag prövar på säljarjé Sven Lindholm försöker lära sig att näta apelsiner, som inte är så i*a kurs tillsammans bet, där bildskärmen är ett nödvändigt redskap. lätt som det ser ut. Lena Malm och Bertil Stolt tittar på. inköpare, säljare, expiditörer och chaufförer ICAESSVE:S DC 90 Håkan Fridell, Klas Stangeryd och Mikael Kull från charkexpeditionen är idel öra när a vdelningschefen pratar budgetering. för samverkan kunskap omtanke positivt tänkande förståelse Personalen från Kött & Chark samt Frukt & Grönt, DC Östergötland både lager- och kontorsanställda satt på skolbänken tillsammans i tre kvällar under mars månad. Man lyssnade på föredrag om ICA:s uppbyggnad, ICA Essve:s organisation, DC-avdelningarnas rutiner, butiksplanering, man tittade på varandras arbetsplatser och framför allt man lärde känna varandra bättre. Denna speciella utbildningssatsning, kallad "Nöjd kund kommer tillbaka" ingår som en del i ICA Essve:s stora projekt DC 90. Meningen är att samtliga avdelningar * inom ICA Essve skall delta i kursen under de närmaste två åren, förklarar Anders Colbing, utbildningsansvarig inom ICA Essve vid HK i Stockholm. Vi startade med två testgrupper i höstas och fortsatte i början på året med nya grupper på alla tre distributionscentraler. Sammanlagt har vi hittills hunnit med åtta kurser inklusive linköpingsgruppen. När alla gått igenom utbildningen kommer vi att börja om från början och fördjupa oss ytterligare i huvudämnet ett ämne som alltid är angeläget och som kan sammanfattas i ett enda ord: SAMARBETE, Att bry sig om Kursen är uppbyggd på följande sätt: dag 1 leder Anders Colbing tillsammans med Bernt Mannhagen från HK själva upptakten. De klargör avsikten med träffarna, de berättar om ICA:s policy, om episoder ur arbetslivet och om människors beteenden. Dag 2 redogör resp avdelningschef för arbetssättet inom sin avdelning, både om lageroch om kontorsrutiner. Han brukar då gå runt med gruppen, eventuellt anlita en expert utifrån som kan berätta om själva varan. Dag 3 är reserverad för ekonomi, budget och bokslut samt information om köpmannens åligganden gentemot ICA-förbundet. Avslutningen firas sedan med gemensam middag och utdelning av intyg samt '' Bry-dig-om'' -knapp. Gun-Britt Ählström från ekonomin* berättar om ICA-avtalet och dess tillämpning nytt och ii"" för många. Det är ju ingen nyhet att man genom att få inblick i, och kunskap om varandras arbetsuppgifter har lättare att förstå varandra som människor. Man bryr sig mer om varandra, vi-känslan stärks och samarbetet fungerar bättre, kommenterar Anders Colbing. Intressant om 91/9-bolag Britt-Marie Ekholm, växeltelefonist på DC Östergötland, var en av kursdeltagarna i senaste omgången. Genom mitt jobb i växeln får jag. naturligtvis en bra inblick i DC-verksamheten. Därför var det mesta som behandlades på kursen inte precis nytt för mig, talar hon om. Men det var stimulerande att träffas och diskutera, att titta på andras arbetsplatser (ett tyvärr alldeles för kort avsnitt!) och att få reda på hur butiksplaneringen går till och hur man kan bli köpman. Hans Wall på ostlagret uppskattade också att man så pass utfl berättade om butiksetaig och olika bolagsforms -It som allt en välorgarf kurs, där man fick en finetsbild om ICA, anser han -en om vissa rutiner på arthtsen i praktiken fungeratännorlunda än man försöktiställa här. pergman är inköpare på KöChark. Han har jobbat på> Essve i sammanlagt 4lh är väl insatt i DC-orgaiinén <irsen var t.n.i En fin moriske för kona besök pjika avdelningarna tyckte h* - eciellt intressant var avsni»om butiksformer. Till ett det berömda 91/9-bolaji alla hört talas om, som nidsas veta alla detaljer om _-i som man i regel inte Icifill ett dugg om! Ingrid Rosenlund Per Alvin är etableringskonsuleut pä DC Östergötland. Hans föredrag om etablering Hur mycket billigare blir frukt som vi importerar själva, undrar Börje Andersson t v. T h Solveig Haag och Erik Andersson. och butiksplanering hörde till det mest uppskattade på kursen. Liten avkopplingsövning: Hur mycket väger melonen? Postmästaren Lennart Neff Dagny Hallqvist får intyg och kursknapp av Holger Jonasson, t v, och lagerchefen Rune Alf gissar. Ingen träffade rätt. bakgrunden Björn Pettersson och Anders Colbing.

7 Korsordstä vlinteen: JAPANSKT TY -MÄRKE FÖRBRYLLADE LÖSARE Experimentet med ett korsord i lca-kontakten slog glädjande nog väl ut. En hel binge med lösningar fick vi in och de allra flesta var dessutom rätta. Den enda stötestenen tycks ha varit det japanska TV-märket NEC. Några hade chansat på NEK och som en följd av detta stavat container med k men det gick vi inte på. En del lösare hade tagit tillfället i akt att komma med uppmuntrande tillrop. Det tackar vi särskilt för, men något extrapris blir det inte. Dock kan påpekas att vi öppnar samtliga brev varför tillfället är väl lämpat även för framförandet av personliga åsikter. Men tillbaka till korsordet. De fem först öppnade rätta lösningarna kom från: Assar Nord, Gransikagatan 6 A, Skövde Astrid Jakobsson, Vallgatan 7, Åmål Ratta korsordslösningen Gun Söderman, ICA-Bokförlag, Västerås L.H.W. Samuelsson, Aroseniusvägen 7, Bromma Gunnar Henningsson, Magdbyn, Erikslund Vi gratulerar pristagarna och bokpriserna kommer inom kort med posten. Med ett undantag. Gun Söderman har sitt dagliga arbete bland prisböcker och fick i stället välja mellan en blomsterkvast och en fotvandring till Enköping. Som framgår av bilden valde hon det förstnämnda alternativet. På nrojekteringsbordet: Egen frys för Jeppsons Anders Dackland t v, och Sven Asseus går igenom ritningarna förnya storhushållsfrysen. I september flyttar ICA Essvers dotterföretag, storköksgrossisten Jeppson & Co, till Arsta. Nuvarande ICA Storhushåll i Stockholm och Jeppson skall gå samman och bilda ett enda företag. Det gemensamma namnet blir Jeppson & Co AB. Samtidigt räknar man med att ett eget nybyggt fryslager kan tas i bruk. I november förra året övertog ICA Storhushåll Kolonials tidigare lokaler i Arsta I-byggnaden. Kolonial hade då som bekant flyttat till nybygget Arsta III. På Arsta I fick vi äntligen den plats vi behövde. Vi fick till och med ytor över, säger Sven Asseus, ansvarig för ICA Storhushåll i Stockholm. För att få en enhetlig och rationell distributionsverksamhet har vi bestämt oss för att slå ihop de båda storköksgrossisterna Jeppson och ICA Storhushåll. Det gemensamma namnet blir Jeppson & Co ett väl inarbetat namn inom restaurangbranschen. För närvarande projekterar vi ett eget fryslagar som vi också får plats med på Årsta I. Vi har planerat runt 1300 pallplatser och räknar med att kunna ta frysen i bruk samtidigt som Jeppson flyttar in till oss nämligen i början av september. VÄLKOMMEN TILL 5-ÄRSKLUBBEm Gun Söderman, en av vinnarna, fick blomma. Åke får mer tid för fritidssysslor Ake Isaksson då han fick mottaga blommor och presenter. Nu blir det jobb i "snickarboa" för Åke Isaksson, Köpmannatjänst i Västerås, som har gått i pension efter 38 år inom ICA. Ake började sin bana inom ICA på bokföringscentralen 1947 hos Nordsvenska Köpmanna AB i Östersund där det fanns utrymme för hans stora intresse inom bokförings- och skattefrågor flyttade Ake till Västerås och Köpmannatjänst, där han varit verksam som ekonomi- och personalchef fram till sin pensionering. Det har varit intressant och utvecklingen har varit enorm -inom kontorsbranschen, tills det slutligen kulminerat i att datan tagit över. Allting blev mycket effektivare och lättare sedan nya kontoret färdigställdes 1970, berättar Ake. Men ensam klarar man inte ett så krävande jobb! Tack vare utomordentliga medarbetare och ett gott samarbete med personalen i övrigt har det gått bra. Grattis! Mats Sundkvist t h, tackar sina "femåringar" för föredömligt körande. Chaufförerna är fr v: Sven Johansson, Jonny Jansson, Björn Lilja och Bo Eklund. Femton "skadefria" chaufförer blev stolta medlemmar i ICA Essve:s nystartade 5-årsklubb. Vi tänker ordna något kul och lite extra åt våra killar. Vi vill visa vår uppskattning för deras fina insatser och stora skicklighet i trafiken, förklarar Mats Sundkvist, transportchef på DC Stockholm. Varje år premieras en antal Essve-chaufförer för skadefri körning. Det brukar bli ett 20-tal 1-åringar samt tre till fem chaufförer som kört skadefritt i 2, 3 resp 4 år på varje DC. Att köra skadefritt i fem år betraktas som en alldeles speciell prestation, säger Mats Sundkvist. I synnerhet i stockholmstrafiken, där förhållandena är mycket besvärliga. Lastzonerna brukar vara blockerade av andra fordon, det är trångt i korsningarna där andra bilar står parkerade ända fram till gathörnen, och det uppstår stressituationer så gott som varje dag. Femårsklubben skall ha sin första träff någon gång i maj tillsammans med Linköpings nya medlemmar. De får ta med sig respektive, äta middag på sta'n och tillbringa en trevlig kväll. Även 4-åringarna får en fin belöning. Om några veckor bär det iväg till Göteborg på studiebesök hos Volvo. Här är medlemmarna i nya 5-årsklubben: Från DC Stockholm: Björn Lilja, Bo Eklund, Jonny Jansson, Sven Johansson, Harry Lindström Från DC Östergötland: Göra/i Wass, Christer Ingemarsson, Tony Lindell, Vide Svensson, Tore Blomberg, S O Nilsson, Ove Lindroth, Kaj Jonsson, Håkan Eriksson, Sven Nilsson.

8 1 Birgitta, datateknikchef Ett spännande jobb i ständig utveckling! Birgitta Nyström, nyanställd teknikchef på dataavdelningen vid ICA Essvers huvudkontor i Stockholm, har aldrig tänkt på att hennes arbetsuppgifter skulle kunna klassas som typiskt manliga. Teknik är inte bara skruvar och muttrar längre, säger hon. Teknik är idag nästan alltid förknippad med datateknik ett område med oändliga utvecklings- och framtidsmöjligheter. Sedan 1 mars arbetar Birgitta Nyström som teknikchef hos ICA Essve. Hon efterträder Sture Jonstad som slutat sin anställning på företaget. Birgitta kommer närmast från Televerket, men har redan 1963 på SE-banken arbetat med databehandling. Då var en av hennes första uppgifter att ta fram ett lämpligt program för checklönekonton. ICA högdatoriserat Birgittas ansvarsområde på HK:s dataavdelning är Drift och maskiner. Systemavdelningen leds som tidigare av Christer Götling och Butiksdata svarar Sven-AkeNyström för. Med stor förvåning konstaterade jag i början att ICA är ett synnerligen högdatoriserat företag. Nästan på varenda arbetsplats står en terminal, säger Birgitta. Min första och mest angelägna uppgift på min nya post är att sätta mig in i ICA:s rutiner, ta kontakt med användarna och höra mig för om vilka behov som finns. Det är oerhört viktigt att användare och maskiner förstår varandra. De måste vara samstämda för att verkligen uppnå ett effektivt resultat. För någon månad sedan har den nya huvuddatorn installerats här på HK. Den körs ännu med det gamla systemet. Men meningen är att nya system skall byggas upp så snart en omfattande och dagsaktuell kartläggning av databehoven inom ICA Essve är genomförd. Lojal personal Birgitta har 17 personer i sin stab, varav fyra är kvinnor. Att en kvinna skulle kunna ha svårt att hävda sig inom ett rent tekniskt arbetsområde bland idel karlar har hon aldrig grubblat över. Hittills har mina arbetsinsatser som kvinna inte blivit ifrågasatta. Visserligen har jag tidigare inte haft varken ansvar för budget eller personal. Skulle jag som arbetsledare inte bli godkänd så är ju det en helt annan historia, kommenterar Birgitta. Datapersonalen utgörs i regel av mycket lojala och pålitliga människor. Den erfarenheten har jag gjort. De är vana vid att mitt i natten rusa iväg till När jag gick i skolan kallades ämnet ADB "Numerisk analys" som inte lät särskilt lockande. Men intressant var det redan då, och intressantare har det blivit för varje är, säger Birgitta Nyström. jobbet för att rätta till ett fel eller ett driftstopp som plötsligt uppstått. Jag har aldrig hört någon klaga över den sortens extrabesvär. Datatekniker vet att de måste ställa upp när som helst för att hela företaget snabbast möjligt skall kunna fungera igen. Jag har alltid trivts bland datafolk och kommer säkert att göra det även inom ICA. Ingrid Rosenlund Birgitta pratar med två av sina kollegor i datarummet bom t v, och Maria Bergman. Maria Hill- DALLAS OCH DATAJOBB GER STELA NACKAR! Tittar på TV gör vi väl alla? Den som brukar tillbringa en helafton med JR, Mike Hammer och de andra hårdingarna vet också hur det känns i kroppen efteråt. Nacken har styvnat till, skulderbladen likaså. Benmusklerna har somnat och korsryggen värker. Lilly Boholm t v och Christine Larsson vid DC Västerås kör sedan två år tillbaka med ett eget avslappningsprogram. Många människor tvingas dessutom inta liknande ställningar på jobbet. Arbetet vid dataterminalerna är långt från så lättsamt som det ser ut. Programmen är heller inte lika spännande som "Dallas". Resultatet av allt stillasittande blir stel nacke, smärtor i ryggen, huvudvärk och mycket annat plågsamt. Slappna av Allt fler fysiologer arbetar med de här problemen. På åtminstone en punkt är de överens. Avslappningsövningar hjälper till att förbättra situationen. Blodcirkulationen ökar, musklerna befrias från spänningar och därmed förbättras hela allmäntillståndet. Det är alltså ganska enkelt att bekämpa de här spänningstillstånden. Tyvärr slarvas det ganska mycket med den saken ute på arbetsplatserna. Någon målinriktad avslappning förekommer sällan utan man nöjer sig med de ordinarie kafferasterna. Verbatim Corporation världens störste tillverkare av datadisketter har undersökt förhållandena och redovisar resultaten i en liten broschyr "1 trim vid terminalen". Där presenterar man några enkla övningar som alla kan utföra. De tar bara några minuter och kan genomföras direkt vid skrivbordet eller vid terminalen. Eget program Naturligtvis kan man också hitta på egna avslappningsövningar och genomföra egna program. På DC Västerås har stansoperatriserna Lilly Boholm och Christine Larsson slappnat av mellan varven under ett par års tid nu: Från allra första början var det ordföranden i HTF som visade oss ett program innefattande fem rörelser, berättar de. Vi kände oss lite stela emellanåt och anammade tacksamt förslaget. Det är mycket enkla övningar, men oj, så effektiva. Man får liksom nya krafter på en gång. Tyvärr har inte avslappningsövningarna gjort något segertåg på DC Västerås. Ärligt talat är det nog bara Christine och jag, som sysslar med det här, säger Lilly Boholm. Vi har också försökt intressera våra kompisar för pausgymnastik, men det sprack på att någon vid varje tillfälle måste hämta en bandspelare. Men vi rekommenderar varje form av avslappningsövningar. Vem vet, det kanske är dags för en liten drive igen.

9 BOB Industrier i Kumla ett saftigt företag! Ont om arbete, gott om frukt och bär. Utmanad av den kombinationen började Frank Olof Jansson driva sin affärsverksamhet. Tidpunkten var 1939 just vid utbrottet av andra världskriget. Platsen var Kumla i Närke. Företaget som höll på att växa fram blev snart känt under namnet Bob. I dag har Bob Industrier bl a lagt halva den svenska sylt- och saftmarknaden under sig. I den kvm stora fabriksbyggnaden arbetar 265 personer och omsättningen för 1985 beräknas till 415 miljoner kronor. Bobs grundare, Frank Olof Jansson t. v, lämnade 1975 över chefskapet till Lars-Gunnar Lann, men håller sig fortfarande åjour med vad som händer på företaget. Här tillsammans med sin efterträdare framför fabriksanläggningen. Under de 36 år som förflutit sedan Frank Olof Jansson sålde sitt första fruktlass har det otvivelaktigt runnit åtskilliga liter Bob-saft genom törstiga strupar. Det krävs t ex varje år 58 miljoner ton apelsiner för att täcka behovet av saft och dessutom förser man svenska folket med inte mindre än 200 andra egentillverkade produkter. Just nu är siktet inställt på en hoppfull framtid inom slangförpackad husmanskost. Frank Olof Jansson har sedan tio år överlämnat chefskapet för Bob till sin efterträdare Lars-Gunnar Lann, men det hindrar inte att han fortfarande håller sig åjour med vad som händer inom företaget. Vem skulle dessutom vara mera lämpad att berätta om företagets historia? den dåtida byråkratin satte en käpp i hjulet. Något byggnadstillstånd beviljades nämligen inte. En nedlagd snickerifabrik löste dock problemet. Den kunde inköpas till det facila priset av kronor. Ett år tog det att bygga om den till sitt nya ändamål men den 1 september 1949 tappades den första saftflaskan. Produkten kallades först " C o r o n a ", men så småningom fastnade man för namnet " B o b ", som fortfarande står för "billigt och bra". Den nya fabriken gick med förlust under det första året, mest beroende på att konkurrenter försökte hindra företaget från att köpa emballage. Sett på längre sikt gick det dock ständigt framåt. Man letade med ljus och lykta efter nya inköpsställen. På Madeira fann man vad man sökte, blåbär: Under tider av blåbärsbrist i Sverige ryktades att det skulle finnas gott om dem på Madeira. Det visade sig stämma och vi träffade snabbt ett avtal med portugisiska skogsministeriet om att få plocka alla blåbär ovanför 700 meters höjd. Det höll på att gå alldeles snett. Först var risken att hela projektet skulle regna bort överhängande och sedan hade vi inget emballage. Genom att uppbåda alla likkisttillverkare i trakten lyckades vi klara även den detaljen, men några ytterligare bärköp gjordes inte på Madeira. Ökad import...och lingon Mellanhänder Ända fram till mitten av 1950-talet var den svenska bärmarknaden självförsörjande kom emellertid den torraste sommaren i mannaminne och hos Bob fick man se sig om efter nya inköpskällor: Polen blev den nya marknaden, berättar Frank Olof Jansson. Jag for dit med en handelsdelegation och lyckades få till stånd ett avtal med ett fast pris under hela fem år. De kontakter som då etablerades har vi f.ö. fortfarande glädje av. De polska priserna under 1950-talet var ur svensk synvinkel mycket fördelaktiga och Frank Olof Jansson ser belåten ut när han tänker tillbaka. Som exempel kan nämnas att vi då köpte 150 ton djupfrysta körsbär för 1:11 per kilo, fritt Kumla. Att bli av med produkterna var inte så svårt, erinrar sig Frank Olof Jansson. De stora kunderna var Vinborgs fabriker samt Vin & Spritcentralen, som köpte stora kvantiteter. Svårigheten var att få leverera direkt till dem, utan mellanhänder. Förgäves försökte jag hitta en lösning, men motståndet var kompakt. Det var efter en rad misslyckade försök att komma storföretagen in på livet som Frank Olof Jansson kom på idén att själv framställa sina produkter. Han for direkt till Hakon Swenson i Västerås och fick tillåtelse att starta egen tillverkning av sylt och saft mot att Hakonbolaget fick gå in som femtioprocentig delägare i det nya företaget. Billigt och bra Lingonen kokades i koppargrytor. med vakuumkokning. Bob var f ö först i Sverige Ännu var det emellertid slut på motgångarna. De sprungliga planerna var bygga en helt ny fabrik, inte uratt men Köp blåbär... Att ständigt förse fabriken i Kumla med råvaror var emellertid inte alltid det lättaste. Frank Olof Jansson erinrar sig också en sällsam natt i Canada: Vi hade vid den tidpunkten lingonbrist i Sverige och jag reste till Canada där jag fått löfte om ett större parti. Hemresan blev fördröjd och jag tvingades övernatta på ett mycket tvivelaktigt hotell. Det påminde om en saloon med stänk av vilda västern och där vimlade av glädjeflickor och fulla sjömän. Rumspriset var rimligt, men i stället saknades rena lakan och dörrarna gick inte att låsa. Jag staplade stolar framför dörren och klarade mig bra. Även lingonaffären gick i lås, men någon önskan att återvända har jag inte haft. "överflöd" Aret 1965 blev en milstolpe i företagets historia. Omsättningen som nu stigit till sexton miljoner och antalet anställda 89 pockade mer och mer på en utbyggnad av fabriken. Trots en kärv kreditmarknad beslutades också om en utbyggnad med kvm och den 6 april invigdes den nya fabriken av landshövding Valter Åman. Utan intermezzon avlöpte dock inte den högtidliga ceremonien. Avsikten var att landshövdingen skulle starta hela den imponerande anläggningen genom att trycka på en knapp och så långt klaffade alltsamman, tyvärr för bra. All tillverkning flödade över och maskineriet måste åter stoppas. Nya produkter Den följande tioårsperioden kännetecknades av en stadig omsättningsökning. Från 16 miljoner 1965 steg den till jämnt 100 miljoner tio år senare och många nya produkter såg dagens ljus. Som exempel kan nämnas kompotter av olika slag, "saftisar" och för första gången också sockerfria produkter. Det sistnämnda slutade med ett ordentligt bakslag. På något lösa grunder förbjöds cyklamat som misstänkt för att vara cancerframkallande. Nära två miljoner kronor kostade det att dumpa V5-drinken i ett gammalt gruvschakt. Hur som helst, kapaciteten började efterhand belastas så hårt att lansering av nya produkter omöjliggjordes. Kraven på ytterligare utbyggnad av fabriken blev alltmera påfallande. Dags igen 1975 var det dags för en ny invigningsfest i Kumla. 625 personer med landshövding Harald Aronsson i spetsen åt gravlaxcanapéer nedsköljda med Bobjuice i en fabrikslokal, vars anor gick tillbaka till en gammal källarlokal, men som nu vuxit till kvm. I samband med fabriksinvigningen överlämnade också Frank. Olof Jansson ledningen av företaget till Lars-Gunnar Lann, som sedan dess fungerat som VD. Under den tiden har han sett till att företaget fortsätter att utvecklas, att omsättningen stiger och att volymen fördubblats. Idag beskriver han situationen så här: Lingonrensningsmaskinen ser onekligen komplicerad ut, men den var säkert effektiv. I höstas investerade vi 25 miljoner i en ytterligare utbyggnad av fabriken med kvm samt nya maskiner. Genom ett nytt höglager har vi fördubblat lagerkapaciteten. Vi är med våra 32 procent av marknadsandelarna marknadsledare då det gäller marmelad och två:a på juice och FAKTA om BOB Råvaruåtgången för att förse hälften av svenska folket med saft, sylt och liknan de produkter är betydande nektar med 30 procent. Vårt varusortiment är större än någonsin, drygt 200 egentillverkade produkter. Just nu är det slangförpackad husmanskost ärter, bruna bönor, risgröt etc. som ökar mest i försäljning och det är också vad vi satsar på inför framtiden. Sven Wesslröm Under 1984 förbrukade Bob Industrier t ex ton apelsiner ton färska äpplen ton lingon 510 ton jordgubbar 470 ton blåbär 410 ton hallon 60 ton aprikoser 30 ton hjortron Kjell i Skövde fick kronor! ESSVE-EKONOMER leder aktie-sm Aktiespekulationer är vanligtvis långt ifrån riskfria. Gör man emellertid som en grupp ekonomisinnade personer vid ICA Essve i Stockholm blir det nästan möjligt att både äta upp kakan och ha den kvar. Det spelas nämligen med fiktiva pengar medan däremot vinstpengarna är så äkta som de kan bli. Förklaringen är enkel. Aktiespekulationen är på låtsas. Det spelglada gänget deltar nämligen i Aktie-SM för lag, en tävling anordnad av Veckans affärer. Det gör man dessutom så bra att man efter två tredjedelar av tävlingen leder hela fältet. Tio tusen kronor i segerpremier hägrar för den här sextetten från ICA Essve i Stockholm. Just nu leder de nämligen Aktie-SM för lag. Fr v längst fram Jannika Sahlin, Roland Dufström, bakre raden Roger Pihl, Gunilla Nyman, Nils-lvar Arvidsson och Marianne Rundström. Lagets sjunde medlem, Carmen Godawszki, saknas på bilden. Vi är inga experter direkt, men vi är intresserade av aktiemarknaden och tyckte att det kunde vara värt ett försök, säger Roger Pihl, en av de sju i gänget och ansvarig för detaljhandelsbokföringen. Tävlingen går till på så sätt att varje lag får fiktiva kronor att placera på den svenska aktiebörsen. Efter ett halvår blåses tävlingen av och det lag som då fått sitt aktiekapital att föröka sig mest vinner kronor i reda pengar. När den senaste avräkningen gjordes hade ICAlaget skrapat ihop kronor och det räckte till en visserligen knapp men dock ledning. hette Nymölla. Det har gått rykten om uppköp i tio år och en sådan transaktion brukar alltid höja kursen och det råkade hända just nu. Satsningen på Elektrolux gick också hem medan våra tre övriga objekt Modo, SaabScania och Skånska inte gett den utdelning vi hoppats på. Chansning Den 24 maj blåses tävlingen av och det lag som då ligger främst kan kvittera ut sina kronor. Inom Essvegruppen tar man inte ut någon seger i förskott. Mannen bakom urvalet av aktieportföljens innehåll heter Roland Dufström. Hans recept är att satsa på en blandning av säkra och ovissa kort. Som i de flesta spel krävs det litet tur för att vinna, anser han. Vår chansning Konkurrensen är hård och det är roligt och spännande nog att få vara med i tätstriden, resonerar man. Så här förvarades den nykokade sylten innan den förpackades i mindre enheter. Vid sektionsårsmötet i Skövde härförleden fick Frukt- & Gröntchefen Kjell Persson, som representant för partihandeln, ta emot Carl-Hakon Swensson-stipendiet. Stipendiesumman är på kronor. Kjell Persson t v, tar här emot Carl-Hakon Svensson-stipendiet. Rolf Erik Hjertberg. Vtdelare är styrelserepresentanten _ ^ ^ ^ _ ^ ^ _ ^ ^ ^ _ ^ Det här stipendiet delas ut till två personer varje år. Den ene skall vara representant för partihandeln och den andre för detaljhandeln. Stipendierna skall sökas av de intresserade. Jag är både glad och tacksam för att jag fick ett av stipendierna, säger Kjell Persson. Stipendienämndens motivering har inte delgetts, men det torde inte vara alltför fel me<* en gissning, att det är en belöning för ett intresserat och ambitiöst arbete. På vår fråga hur Kjell tänker använda pengarna svarar han, att bäst går det fram om han delger oss sin motivering ur ansökningshandlingen: "Att i varuhus, förslagsvis i Berlin eller London, studera varuvisning och sortiment inom frukt och grönt, samt att få inspiration till förnyelse av det paketerade fruktoch gröntsortimentet". Jag har valt London som resmål och kommer att vara där en vecka i augusti, talar Kjell om, och jag ser fram emot det här studiebesöket, som jag väntar skall ge en hel del "matnyttigt" för mitt fortsatta jobb.

10 IC\ Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Sven Wesström, NilsGlaveby (tekn.red.), Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, Västerås. Tel.: 021/ ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB, Västerås. W"& 1I.I1II.I-TK. Bafclr. Ml Sula l'jh5 Britt-Louise har tre stora intressen säljarjobbet stickning och gymnastik! Britt-Louise Persson arbetar heltid som kolonialvarusäljare på ICA Essve:s DC Östergötland. Detta är den mest tidskrävande, men även den mest lukrativa av hennes tre favoritsysslor. På kvällarna sköter hon en egen garnbutik samt leder gymnastikgrupper. En superkvinna? Ingen konst att hinna med. Allt är lika roligt, säger Britt-Louise enkelt. Om någon nu har trott att Britt-Louise är den där halvt sönderstressade typen av människa som ruschar genom korridorerna, aldrig sitter stilla och aldrig tar sig tid att lyssna så har man trott alldeles fel. Britt-Louise gor ett ytterst lugnt och avspänt intryck, éär bon sitter på sin arbetsplats med telefonluren i hand och just försöker klargöra för en irriterad köpman att man tyvärr inte fått någon blomjordsleverans till DC idag och följaktligen inte kan köra ut den förrän tidigast i morgon förmiddag, då den alldeles säkert kommer att finnas i lager igen... Kompisförhållande I fem år har Britt-Louise jobbat som säljare på Kolonial vid Linköpings DC. Hon har kontinuerlig kontakt med ett 40-tal butiker och sköter in försälj ningen av veckans kampanj varor. Åtskilliga samtal får hon också av köpmän som vill komplettera. Sent på eftermiddagarna slår hon in alla nya order på sin terminal som SverfSr dem fi)) huvuddatorn. Det mest givande med jobbet är att få sälja. Sälja i den bemärkelsen att jag verkligen lyckas övertyga köpmannen om att han själv kommer att sälja bra av en viss produkt och sedan beställer hos mig, säger Britt-Louise. Inspirerande är också att få tala med så många olika människor, att lära känna dem och att så småningom kunna upptäcka att de fått förtroende för mig. En dag är man kompis med köpmannen. Han eller hon litar på mig i alla avseenden. Det känns jättefint! Egen företagare Britt-Louise vid sitt skrivbord på DC Östergötland. Här är hennes uppgift att sälja in veckans kampanjvaror ur kolonialsortimentet till ett 40-tal butiker. När klockan närmar sig halv fem har Britt-Louise gjort sitt på ICA Ess ve. Hon pjocjcar ihop sina saker, tar bilen hem till Linehem som ligger en mil utanför Linköping dricker en kopp kaffe vid köksbordet, tittar igenom posten och öppnar sedan sin garnbutik. Butiken är inredd i ett före detta hobbyrum med separat entré från trädgårdssidan. I detta lilla rum finns allt som får ett sant handarbetshjärta att klappa fortare. Allt från mjuka mohairgarner i ljuva pastellfärger, sträva ullgarner i kraftigare toner och ljusa virkgarner i bomull till stickmönster, blixtlås och knappar. Jag håller öppet mellan fem och sju. I snitt kommer fem till sex kunder per kväll. Mina garner är ungefär tre kronor billigare per nystan än vad de kostar på sta'n. Omsättningen är ändå inte stor, omkring kronor om året, berättar Britt-Louise. Det är definitivt inte för förtjänstens skull som jag driver den här verksamheten. Att sticka har alltid varit min hobby. Jag tycker det ar sa roligt att jag även tar emot beställningar. Jag sitter framför teven på kvällarna och brukar hinna med en tröja i veckan. Framför allt uppskattar jag att få sköta det här lilla företaget alldeles själv, göra inköp, sköta bokföringen, deklarationen allt. Det är både spännande och lärorikt, anser Britt-Louise. Fysiskt välbefinnande Sitter man så mycket som jag om dagarna så måste man helt enkek röra på sig ordentligt några gånger i veckan för att må bra, fortsätter Britt- Louise. Även gymnastik har jag hållit på med hela mitt liv. Jag skulle inte kunna leva utan den. Man stärker musklerna, kan förebygga ryggont och andra krämpor samt får en fin psykisk kondition. För närvarande leder jag två gymnastikgrupper, en här på ICA Essve och en i gymnastikföreningens regi. Även den uppgiften ger mig stor timfrcdsukielse och glädje. Jag får förmedla något som jag tror på. Jag har till och med lyckats få med karlarna i gympan. Vi är idag lika många killar som tjejer och har jättekul. Hur orkar man med allt detta? Det är snarare så att jag inte skulle orka med något alls om jag gav upp en enda av mina tre favoritsysslor! De kompletterar varandra perfekt, svarar Britt-Louise. Ingrid Rosenlund Britt-Louise som gympa-ledare för ett troget gäng motionssugna från DC Östergötland. I främre Britt-Louise raden synsfr. v.: Britt-Louise, Siv Sandberg, Maria Bendrik, Toy Pettersson och Per-Arne Persson. i sin garnbutik. Här kopplar hon av och njuter av alla vackra färger i den hemtrevliga miljön.